27.7.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 225/1

—

Kommittén vill påminna om att samtliga länder (1) som omfattas av utvidgningsstrategin officiellt har ratificerat Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och Europarådets stadga om lokalt självstyre. Kommittén vill uppmuntra länderna att fullfölja och implementera dessa åtaganden.

—

Kommittén vill rikta uppmärksamheten på den verkliga betydelsen av en framväxt och utveckling av flernivåstyre, oberoende media och ett civilsamhälle i kandidatländerna, och uppmuntrar dem till att ytterligare understödja respekten för de medborgerliga friheterna och de demokratiska förfarandena i det politiska livet.

—

ReK vill understryka betydelsen av ett formaliserat samrådsförfarande mellan nationellt ansvariga myndigheter och lokala och regionala myndigheter i varje skede av EU:s utvidgningsprocess. Detta ökar det samhälleliga deltagandet och främjar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och ett närmande mellan medborgarna. Det underlättar också implementeringen av lagstiftning och bidrar till ett bättre tillvaratagande av IPA-medel om företrädare för lokal och regional nivå är väl informerade om integrationsprocessen.

—

Regionkommittén anser att man bör skapa eller stärka organisationer som för samman lokala och regionala myndigheter samt förbättra organisationernas samarbete med sina motsvarigheter i EU-medlemsstater. Detta kan leda till utbyte av erfarenheter och bidra till integrationsprocessen.

—

Kommittén ställer sig positiv till den pågående integrationsprocessen i kandidatländerna, som samtidigt bör tillvaratas som ett led i en decentraliseringsprocess byggd på transparens i genomförandet.

—

Kommittén vill understryka den centrala betydelsen av respekten för principen om goda grannskapsförbindelser mellan EU:s medlemsländer, kandidatländer och övriga länder, samt den roll och betydelse som utvecklingen av det gränsöverskridande och regionala samarbetet mellan dessa länder har.

Föredragande

Stanisław SZWABSKI (PL–EA), stadsfullmäktiges ordförande i Gdynia

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012

COM(2011) 666 final

1.

Regionkommittén vill erinra om att målet med unionens utvidgning är att vidga området för fredlig utveckling och samarbete i Europa. Europeiska unionen är därför öppen för alla europeiska länder som vill ansluta sig, som respekterar och verkar för demokratiska värderingar och som uppfyller medlemskapskriterierna. Kommittén vill understryka att en utvidgning endast är möjlig om man säkerställer att kandidatlandet integreras framgångsrikt i Europeiska unionen.

2.

Kommittén vill påminna om att samtliga länder (2) som omfattas av utvidgningsstrategin officiellt har ratificerat Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och Europarådets stadga om lokalt självstyre. Kommittén vill uppmuntra länderna att fullfölja och implementera dessa åtaganden.

3.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag att i ökad utsträckning använda IPA-medel för att främja och påskynda ett resultatorienterat reformarbete. Genom att när så är relevant involvera lokala och regionala myndigheter kan mottagarlandets absorptionsförmåga och kapacitetsutveckling främjas och IPA-medel därmed nyttjas effektivare.

4.

Kommittén understryker att utvidgningsprocessen ska leda till en stabilisering och ökat välstånd bland medborgarna i EU och kandidatländerna samt ett solidariskt ansvar för utvecklingen i ett stadigt växande område med fred, frihet, säkerhet och rättvisa samt en inre marknad där man strävar efter att uppnå målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet.

5.

Kommittén påminner om att ett lyckat och hållbart reformarbete innebär inkluderande av alla samhällsnivåer. God samhällsstyrning – inklusive en modernisering av den offentliga sektorn som synkroniseras på nationell, regional och lokal nivå – skapar bättre förutsättningar för en allomfattande och fördjupad demokrati, ökad transparens och system som är mindre präglade av korruption och nepotism. Ett decentraliserat system ger medborgarna möjlighet att utkräva ansvar och underlättar också deras involvering i beslutsprocesser.

6.

Kommittén vill rikta uppmärksamheten på den verkliga betydelsen av en framväxt och utveckling av flernivåstyre, oberoende media och ett civilsamhälle i kandidatländerna, och uppmuntrar dem till att ytterligare understödja respekten för de medborgerliga friheterna och de demokratiska förfarandena i det politiska livet.

7.

ReK vill understryka betydelsen av ett formaliserat samrådsförfarande mellan nationellt ansvariga myndigheter och lokala och regionala myndigheter i varje skede av EU:s utvidgningsprocess. Detta ökar det samhälleliga deltagandet och främjar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och ett närmande mellan medborgarna. Det underlättar också implementeringen av lagstiftning och bidrar till ett bättre tillvaratagande av IPA-medel om företrädare för lokal och regional nivå är väl informerade om integrationsprocessen.

8.

Regionkommittén anser att man bör skapa eller stärka organisationer som för samman lokala och regionala myndigheter samt förbättra organisationernas samarbete med sina motsvarigheter i EU-medlemsstater. Detta kan leda till utbyte av erfarenheter och bidra till integrationsprocessen.

9.

Kommittén ställer sig positiv till den pågående integrationsprocessen i kandidatländerna, som samtidigt bör tillvaratas som ett led i en decentraliseringsprocess byggd på transparens i genomförandet.

10.

Utvidgningsprocessens framsteg och framgång beror i huvudsak på om kandidatländerna lyckas göra verkliga framsteg när det gäller att genomföra de reformer som krävs för att Köpenhamnskriterierna ska uppfyllas.

11.

Kommittén vill peka på vikten av att påskynda Europeiska rådets godkännande av den makroregionala strategin för regionen Adriatiska havet – Joniska havet, eftersom den medför ett mervärde genom att göra anslutningsprocessen för kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna i EES-området smidigare och lättare. Den utgör dessutom en möjlighet att konsolidera de demokratiska processerna i områden som ingår i det större Medelhavsområdet.

12.

Kommittén vill understryka den centrala betydelsen av respekten för principen om goda grannskapsförbindelser mellan EU:s medlemsländer, kandidatländer och övriga länder, samt den roll och betydelse som utvecklingen av det gränsöverskridande och regionala samarbetet mellan dessa länder har.

13.

Kommittén uppmanar myndigheterna i de länder som ansöker om EU-medlemskap att i samarbete med administrativa organ på lokal och regional nivå skapa enhetliga bestämmelser och nationella strategier samt anslå tillräckliga medel till de lokala och regionala myndigheterna för genomförandet av strategier för integreringen av marginaliserade grupper.

14.

ReK vill understryka behovet av utförlig och balanserad information i kandidatländerna om EU, dess institutioner och integrationsprocessen, samt de förändringar denna process medför för enskilda länder, och samtidigt visa på utmaningar och möjligheter för invånarna. Denna information, som i stor utsträckning bör tillhandahållas av myndigheterna i kandidatländerna, är mycket viktig för att medborgarna aktivt ska kunna bidra till sitt lands integration i EU och inse fördelarna med det eventuella medlemskapet.

15.

Kommittén uppmanar alla kandidatländer att med utgångspunkt i de formella möjligheterna delta i utvecklingen och stärkandet av EU och dess institutioner.

16.

Regionkommittén vill rikta uppmärksamheten på behovet och betydelsen av att EU tydligt och klart bekräftar sitt engagemang beträffande utvidgningsprocessen och inbegriper alla kandidatländer som uppfyller kraven för medlemskap.

17.

Välkomnar med tillfredsställelse undertecknandet av Kroatiens anslutningsfördrag, vilket är en viktig händelse i den europeiska integrationens historia. I avvaktan på ett framgångsrikt slutförande av ratificeringsförfarandena ser Regionkommittén fram emot att få välkomna Kroatien som ny medlem från och med den 1 juli 2013.

18.

Regionkommittén vill uttrycka sin stora tillfredsställelse med de framsteg som Kroatien har gjort när det gäller att uppfylla kriterierna för medlemskap i Europeiska unionen, från det att ansökan om medlemskap lämnades in år 2003 fram till det att förhandlingarna avslutades framgångsrikt i juni 2011 och att kommissionen i oktober 2011 yttrade sig positivt om Kroatiens anslutning till EU.

19.

Vi ser positivt på att Slovenien och Kroatien har kommit överens om att överlämna den ouppklarade gränsfrågan till en skiljedomstol, och ser fram emot att det bilaterala skiljeavtalet om gränsfrågan genomförs.

20.

Kommittén understryker den höga nivån på Kroatiens beredskap inför medlemskapet, men uppmanar samtidigt Kroatien att ytterligare stärka och fullt ut genomföra EU-lagstiftningen, särskilt i fråga om rättsväsendet, kampen mot korruption, genomförandet av antidiskrimineringslagstiftning, konkurrenspolitiken samt mediernas frihet och mångfald.

21.

Kommittén välkomnar det positiva resultatet av folkomröstningen om Kroatiens EU-medlemskap i januari 2012.

22.

Regionkommittén ser positivt på framstegen i anslutningsförhandlingarna med Island. Vi vill understryka det mycket goda samarbetet mellan Island och EU vad gäller EES och Schengenområdet.

23.

Kommittén anser att Island skulle kunna ansluta sig till EU inom kort i enlighet med principen om egna meriter, och uppmanar landet att snabbt föra vidare anpassningen inom de kvarvarande politikområdena.

24.

Vi ser positivt på att Island i viss utsträckning har åtgärdat sina ekonomiska problem framgångsrikt, och har fortsatt genomföra nödvändiga reformer.

25.

ReK anser att det är oroväckande att det bland allmänheten saknas starkt stöd för integrationsprocessen.

26.

Regionkommittén ser positivt på de ansträngningar som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har gjort i anslutningsprocessen.

27.

Regionkommittén ser positivt på de åtgärder som regeringen i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har vidtagit för att främja landets anslutning till EU, men ser med oro på de bristande insatserna för att finna en tillfredsställande lösning på den formella frågan om landets namn. Det är av grundläggande betydelse att bevara de goda grannförbindelserna, inbegripet förhandlingar om att nå en ömsesidigt godkänd lösning på namnfrågan, inom ramen för FN.

28.

Kommittén ser positivt på den successiva anpassningen av de nationella rättssystemen till EU:s lagstiftning. Vi vill emellertid uppmärksamma behovet av att fortsätta reformarbetet när det gäller rättsväsendet, kvinnors och etniska minoriteters grundläggande rättigheter samt offentlig förvaltning.

29.

Vi vill rikta uppmärksamheten på behovet av att bekämpa korruption på hög nivå och säkra mediernas frihet.

30.

Kommittén ser positivt på framstegen när det gäller samarbetet mellan regeringens organ, förvaltningarna på olika styresnivåer och icke-statliga organisationer.

31.

Kommittén välkomnar framstegen beträffande genomförandet av språklagen, decentraliseringen och en rättvis representation, och uppmuntrar till fortsatta insatser för att komma till rätta med aktuella utmaningar, t.ex. utbildning och harmoniska relationer mellan alla befolkningsgrupper.

32.

Mot bakgrund av att rådet planerar att inleda anslutningsförhandlingar i juni 2012 ser Regionkommittén positivt på Montenegros arbete med att förändra och anpassa lagstiftningen när det gäller reformen av den offentliga förvaltningen, sammanställning av nationell statistik, fria medier samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Vissa förbättringar har också skett när det gäller respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet för kvinnor samt respekt för minoriteternas rättigheter.

33.

Regionkommittén ser positivt på de initiativ som har vidtagits för att minska korruptionen och rekommenderar ytterligare åtgärder i kampen mot korruption, särskilt i samband med privatisering, fysisk planering, utbildning och hälsovård samt inom de lokala och regionala myndigheterna.

34.

Kommittén välkomnar framstegen när det gäller skyddet av minoriteternas rättigheter och deras representation i alla lagstadgade organ och lokala och regionala organ.

35.

Regionkommittén ser med tillfredsställelse på beslutet att inrätta en gemensam rådgivande kommitté som forum för dialog mellan EU:s regionkommitté och de lokala myndigheterna i Montenegro.

36.

Regionkommittén ser positivt på förändringarna i riktning mot en demokratisering av det politiska livet och samhället i Turkiet. Vi noterar att Turkiet har åtagit sig att upprätthålla goda grannförbindelser, och uppmanar landet att undvika alla former av åtgärder som riktas mot ett medlemsland och dess suveräna rättigheter, enligt Köpenhamnskriterierna och förhandlingsramen EU–Turkiet av den 3 oktober 2005. Kommittén är missnöjd med Turkiets uttalanden om att landet tänker frysa sina förbindelser med EU:s ordförandeskap under andra halvåret 2012 och hoppas på en utveckling av det regionala samarbetet.

37.

Kommittén är besviken över att Turkiet inte har lyckats uppfylla sina åtaganden enligt tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, och uppmanar Turkiet att uppfylla dessa åtaganden fullt ut.

38.

Kommittén noterar med oro den låga nivån vad gäller genomförandet av den lagstiftning som antagits i enlighet med Köpenhamnskriterierna. ReK beklagar bristen på tydliga framsteg när det gäller utvecklingen av lokalt självstyre och uppbyggnaden av det civila samhället. Kommittén hoppas dock att den pågående konstitutionella reformprocessen kommer att leda till betydande framsteg. Inrättandet av en gemensam rådgivande kommitté mellan Regionkommittén och de turkiska lokala och regionala myndigheterna borde kunna bidra till att EU:s krav på decentralisering beaktas.

39.

Kommittén oroas av de otillräckliga framstegen avseende yttrandefrihet, fria medier, religionsfrihet, kvinnors rättigheter, respekt för minoriteternas rättigheter samt bristen på framsteg mot en rättvis lösning av Cypernfrågan. ReK uppmanar den turkiska regeringen att ge sitt aktiva stöd till de pågående förhandlingarna och att vidta åtgärder för att nå en fullständig lösning av Cypernfrågan.

40.

Vi ser med stor oro på Turkiets bristande respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna både i lagstiftningen och i praktiken, och uppmanar landet att vidta åtgärder i detta avseende. Restriktionerna mot yttrandefrihet i medierna, domstolsärendena mot författare, journalister, akademiker, demokratiskt folkvalda och människorättsförsvarare och de ofta förekommande stängningarna av webbplatser har gett anledning till allvarlig oro och måste åtgärdas av de turkiska myndigheterna.

41.

Kommittén uppmanar Turkiet att intensifiera reformeringen av den lokala sektorn (Local Administrative Reform) för en ökad decentralisering och en effektivare användning av de lokala och regionala nivåerna. Viktiga element är en ökande och rättvis finansiering av den lokala sektorn, former för samråd mellan de olika nivåerna i enlighet med principerna för flernivåstyre och ett ökat stöd till den lokala sektorns EU-integration.

42.

Vi följer med oro den nedgång som kan noteras i allmänhetens och mediernas intresse för och tilltro till Turkiets anslutning till EU. Därför uppmanar vi EU att fortsätta förhandlingsprocessen genom den ”positiva dagordning” som ska leda till att Turkiet respekterar anslutningsvillkoren.

43.

Regionkommittén ser positivt på kommissionens förslag om att utvidga samarbetet mellan EU-ländernas lokala och regionala myndigheter och deras motparter i Turkiet.

44.

Vi vill understryka ReK:s intresse för en användning av de befintliga mekanismerna för samarbete mellan EU och Turkiet, gränsöverskridande program, regionalt samarbete, samarbete mellan lokala och regionala organ för utvecklingen av det lokala självstyret samt utvidgad tillämpning av subsidiaritetsprincipen och ökad demokratisering.

45.

ReK uppmanar de albanska myndigheterna att fortsätta reformerna, eftersom de reformer som genomförts hittills endast i viss utsträckning fört landet närmare ett uppfyllande av Köpenhamnskriterierna.

46.

Av central betydelse för integrationsprocessen är att man tillämpar principen om goda grannskapsförbindelser och regionalt samarbete samt utvecklar demokratiska förfaranden, lokalt självstyre och ett civilt samhälle.

47.

Vi uppmanar Albaniens regering och opposition att återupprätta och upprätthålla en konstruktiv politisk dialog för att se till att de grundläggande demokratiska institutionerna fungerar väl och är oberoende. Kommittén uppmanar vidare de albanska myndigheterna att öka sina ansträngningar för att främja och genomföra de reformer som är nödvändiga inför anslutningen, särskilt på områdena mänskliga rättigheter, jämställdhet för kvinnor, skydd av minoriteter och egendomsrätt, kampen mot korruption och organiserad brottslighet samt strävan efter en konstruktiv utvandringspolitik.

48.

Regionkommittén noterar med oro bristen på beslutsamma insatser mot den korruption som omfattar stora delar av det offentliga livet, och som i framtiden kan bli ett allvarligt problem för landets utveckling.

49.

Kommittén uppmanar den albanska regeringen att tillsammans med relevanta aktörer aktivt arbeta för decentralisering och EU-integration.

50.

Kommittén ser positivt på de reformer som genomförs av myndigheterna i Bosnien och Hercegovina, men vill peka på möjligheten att öka samordningen mellan alla myndighetsnivåer, också mellan myndigheter i Federationen Bosnien och Hercegovina respektive i Republika Srpska.

51.

Kommittén anser att Bosnien och Hercegovina bör öka ansträngningarna för att genomföra reformerna och riktar uppmärksamheten på att reformer i linje med Köpenhamnskriterierna på medellång sikt endast kan genomföras genom ett starkt engagemang från myndigheternas sida. Miljöreformer kan endast genomföras på lång sikt.

52.

ReK hyser oro för den politiska låsningen i landet och oförmågan att bortse från särintressen hos enskilda politiska grupperingar, vilket leder till avsevärda förseningar i Bosnien och Hercegovinas anslutningsprocess. Genom en bredare och djupare involvering av berörda aktörer, särskilt lokala myndigheter, kan IPA-medel användas effektivare och därmed vara medborgarna tydligare till gagn, vilket också tydliggör nyttan av ett närmande till EU för den enskilde.

53.

Kommittén instämmer i kommissionens situationsanalys av motsättningarna, låsningarna och det paralyserade politiska klimatet i Bosnien och Hercegovina och önskar därför understryka de kommentarer som kommittén framförde 2010 (3). Det delade Bosnien behöver ett ledarskap som förmår överbrygga motsättningar och i stället kan initiera gemensamma lösningar. Det krävs en tydlighet från EU:s sida om att det verkliga politiska alternativet är det som öppnar landet för den inre marknadens fyra friheter.

54.

Kommittén vill understryka att samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer i landet är svagt utvecklat, något som bör rättas till med tydligt stöd från samtliga politiska krafter i landet.

55.

För att nå ett konstruktivt samarbetsklimat i landet krävs en funktionell förvaltningsstruktur där olika politiska nivåer kompletterar varandra och överbrygger motsättningar. Kommittén upprepar att den nationella nivån i Bosnien och Hercegovina bör stärkas inom flera områden. Reformkrafter för såväl en starkare stat som en decentraliseringsprocess med stärkta kommuner behöver stödjas.

56.

Regionkommittén är övertygad om behovet av att intensifiera det praktiska gränsöverskridande samarbetet och samarbetet mellan å ena sidan de centrala myndigheterna och å andra sidan de lokala och regionala myndigheterna.

57.

Regionkommittén välkomnar Kosovos åtagande att närma sig EU, inom ramen för den europeiska integrationsprocessen.

58.

Kommittén hoppas att den allmänna bristen på enighet om Kosovos formella status bland EU-medlemsstaterna inte kommer att hindra utvecklingen av förbindelser i form av avtal mellan Kosovo och EU. ReK anser att man för närvarande skulle kunna söka och verka för praktiska ad hoc-lösningar på grundval av ett neutralt synsätt i fråga om Kosovos status.

59.

Regionkommittén vill understryka att EU i enlighet med sina principer har gjort ett uttryckligt åtagande att verka för ett europeiskt perspektiv för västra Balkan, inklusive Kosovo.

60.

Regionkommittén ser positivt på kommissionens rekommendation att ge Serbien status som kandidatland.

61.

Kommittén välkomnar rådets beslut att ge Serbien status som kandidatland för EU-medlemskap och uppmanar Serbien att fortsätta de systeminriktade och strukturella reformerna. ReK vill understryka behovet av att vidta åtgärder för att normalisera förbindelserna med Kosovo i linje med villkoren i stabiliserings- och associeringsprocessen, genom fullständig efterlevnad av bestämmelserna för det regionala samarbetet och med deltagande av alla berörda parter. ReK hoppas i detta sammanhang att inga åtgärder vidtas som skulle kunna äventyra deras europeiska framtidsutsikter.

62.

Vi uppmuntrar de serbiska myndigheterna att fortsätta med sina konstruktiva åtgärder för att främja samarbete och stabilitet i regionen.

63.

Vi välkomnar Serbiens framsteg i föranslutningsprocessen, bl.a. anpassning på en rad områden, från mänskliga rättigheter, rättsväsen och fria medier till Helsingforskriterierna.

64.

Vi vill rikta uppmärksamheten på den stora betydelse som genomförandet av principerna om goda grannskapsförbindelser och regionalt samarbete har i integrationsprocessen, liksom utvecklingen av demokratiska förfaranden, respekt för minoriteternas och de lokala myndigheternas rättigheter samt utvecklingen av ett civilt samhälle.

65.

Kommittén ser positivt på skyddet av de traditionella minoriteternas språkliga rättigheter och på att man i september 2011 antog en lag om offentlig egendom och överföring av vissa befogenheter till provinsen Vojvodina och till de lokala myndigheterna.