EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52012AE0490

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG” KOM(2011) 657 slutlig – 2011/0299 (COD)

EUT C 143, 22.5.2012, p. 120–124 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/120


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG”

KOM(2011) 657 slutlig – 2011/0299 (COD)

2012/C 143/24

Föredragande: Antonio LONGO

Europaparlamentet och rådet beslutade den 15 november 2011 respektive den 30 november 2011 att i enlighet med artikel 172 och artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG"

COM(2011) 657 final – 2011/0299 (COD).

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 februari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 22 februari 2012) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 126 röster för, 1 röst emot och 4 nedlagda röster.

Detta yttrande är en del av ett paket om fem yttranden som EESK utarbetar om "Fonden för ett sammanlänkat Europa" och dess riktlinjer, som offentliggjordes av Europeiska kommissionen i oktober 2011. Paketet består av yttrandena TEN/468 om "Fonden för ett sammanlänkat Europa" (föredragande HENCKS), TEN/469 om "Riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät" (föredragande: LONGO), TEN/470 om "Riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer" (föredragande: BIERMANN), TEN/471 om "Riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet" (föredragande: BACK) och TEN/472 om "Europa 2020-initiativet om projektobligationer för infrastrukturprojekt" (föredragande: DUTTINE).

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Målet i den digitala agendan för Europa om att skapa en digital infrastruktur för höghastighetsbredband för alla med såväl fast som trådlös teknik innebär att åtgärder krävs för att undanröja "digitala flaskhalsar", stopp som beror på bristande samtrafikförmåga och teknisk interoperabilitet, och de klyftor som finns mellan regioner och sociala grupper på både nationell nivå och gemenskapsnivå.

I sitt förslag om "Riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät" har kommissionen tagit fram en förteckning över projekt av gemensamt intresse för utbyggnaden av bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster för att övervinna hindren för en utveckling av en digital inre marknad och bristen på investeringar på bredbandsområdet i Europa i förhållande till dess konkurrenter.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställer sig därför bakom kommissionens initiativ för ett sammanlänkat Europa och välkomnar särskilt åtagandena när det gäller en bredbandsutbyggnad som i stor utsträckning utgör ett konkret och positivt svar på de krav som ställdes i "En digital agenda för Europa", vilket innebär att man nu tar itu med problemet med de otillräckliga investeringarna i bredbandsnät (1).

1.3

Som EESK redan påpekat i flera olika tidigare yttranden är tillgången till bredband för alla dels en förutsättning för att den moderna ekonomin ska kunna utvecklas, dels en grundläggande faktor för nya arbetstillfällen, ökad sammanhållning och för ökat välstånd och ökad e-integration för såväl enskilda medborgare som hela områden som är ekonomiskt och socialt missgynnade (2).

1.4

Genom att fastställa mål och prioriteringar för projekten av gemensamt intresse kan man svara mot det grundläggande kravet att de ekonomiska resurserna används optimalt och för avsedda syften, och därigenom undvika slöseri.

I det avseendet är det av grundläggande betydelse att de projekt som ska finansieras också beaktar behovet av att främja de nationella nätens samtrafikförmåga och interoperabilitet, eftersom den digitala inre marknaden skulle vara ofullständig utan dem.

1.5

EESK rekommenderar kommissionen att iaktta största möjliga försiktighet och tillämpa mycket strikta kriterier i samband med valet av de projekt som ska finansieras, så att medlen används för att säkra anslutningsmöjligheter i hela EU, gynna perifera områden, hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till den digitala ekonomin och för att öka den sociala sammanhållningen. För att uppfylla dessa krav och informera institutioner och allmänhet vore det lämpligt om kommissionen regelbundet utarbetade en rapport om medlens användning.

1.6

EESK ser med viss förvåning på den vaghet som kommer till uttryck i artikel 5.6, där kommissionen ges långtgående befogenheter att anta delegerade akter "som ändrar beskrivningen av projekt av gemensamt intresse som finns i bilagan". Det är viktigt att man så mycket som möjligt begränsar hänsynstagandet till vad som anses politiskt lämpligt (se artikel 5.7 b, där man talar om "nya politiska prioriteringar") och lobbygruppernas inflytande och i stället framhåller kriterier som har med teknisk innovation, mervärde och målöverensstämmelse att göra. EESK anser att de delegerade akterna bör begränsas strikt vad avser varaktighet och omfattning.

1.7

EESK anser att det är viktigt att de projekt som ska finansieras respekterar principen om teknisk neutralitet, som är grundläggande för ett verkligt öppet internet (3).

1.8

De finansiella medlen bör användas för att skapa öppna nätlösningar som på ett effektivt sätt görs tillgängliga för alla utan diskriminering, så att nya operatörer får tillträde till marknaden, med ny, effektivare teknik till rimliga kostnader för allmänhet och företag.

1.9

EESK hoppas också att tilldelningen av medel i enlighet med denna förordning kommer att samordnas bättre med tilldelningen av medel från andra initiativ, så att såväl överlappningar som missar kan undvikas.

1.10

Den även av kommissionen förordade kartläggningen på europeisk, nationell och regional nivå måste snarast genomföras, så att luckor i täckningen kan upptäckas och nya initiativ från offentliga och privata investerare kan stimuleras.

1.11

Det är också viktigt att vara öppen för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, så att driftskompatibiliteten mellan de olika telekommunikationsnäten kan förbättras.

1.12

Slutligen slår EESK än en gång fast att man numera måste se internetuppkoppling som en samhällsomfattande tjänst (4), och vi anser att den bör prioriteras för att skapa ett konkurrenskraftigare EU för alla. Varje medborgare bör därför, i väntan på att detta mål uppnås, garanteras tillgång till bredband, offentligt eller privat, till en rimlig kostnad.

2.   Bakgrund till och innehåll i kommissionens dokument

2.1

Den 29 juni 2011 antog kommissionen nya riktlinjer för transeuropeiska telekommunikationsnät, och offentliggjorde ett förslag till en ny flerårig budgetram för perioden 2014–2020 (5), som innebär att ett nytt integrerat instrument skapas för investeringar i prioriterade infrastrukturprojekt av gemenskapsintresse inom områdena transport, energi och telekommunikationer: "Fonden för ett sammanlänkat Europa". Av den totala tilldelningen på 50 miljarder euro för samfinansiering från EU:s sida med högt mervärde ska 9,2 miljarder användas för digitala nät och tjänster. Det beräknade behovet uppgår emellertid till minst 270 miljarder euro.

2.2

Dessutom föreslår kommissionen att man inför europeiska obligationer (projektobligationer) för att öka kapaciteten och finansieringen från de offentliga och privata sektorerna, vilket minskar risken för tredjepartsinvesterare. EU-budgeten skulle på så vis användas för att förse Europeiska investeringsbanken (EIB) med kapital avsett att delvis täcka den risk som den löper när den medfinansierar stödberättigade projekt. EU-budgeten skulle därmed tillhandahålla en viss garanti för att EIB ska finansiera projekten, men banken måste själv ta på sig resten av risken. Under en pilotfas (2012–2013) kommer en budget på 20 miljoner euro, som skapas genom att man omfördelar outnyttjade anslag från de europeiska telekommunikationsprogrammen, att överföras till EIB, som enligt kommissionens förväntningar bör mobilisera andra offentliga och privata investerare.

2.3

I riktlinjerna för transeuropeiska telekommunikationsnät fastställer kommissionen en rad mål och prioriteringar för bredbandsnät och infrastruktur för digitala tjänster inom området telekommunikation i syfte att

öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft och i samband med detta särskilt främja små och medelstora företag,

främja samtrafik och driftskompatibla nationella nät, och även främja tillgången till sådana nät,

stödja framväxten av en digital inre marknad.

2.4

Strategin i förordningen är att försöka få bort de flaskhalsar som förhindrar fullbordandet av en digital inre marknad genom att underlätta internetuppkoppling och tillgången till en infrastruktur med offentliga digitala tjänster. Syftet är att få bukt med de problem på tillgångssidan som tar sig uttryck i ett stort antal företagskonkurser och minskade investeringar i bredbandsnät och i viktiga men inte lika lönsamma tjänster av allmänintresse (t.ex. e-hälsovård, e-identitet, e-upphandlingar och en gränsöverskridande tillgång till dessa tjänster). Efterfrågan på tjänster kan inte heller öka om inte alla medborgare kan koppla upp sig mot digitala nät. Paketet med förslag innehåller innovativa finansieringsinstrument som genom att skapa en hävstångseffekt ska stödja privata och offentliga investeringar och en samfinansiering av infrastrukturinvesteringar via bidrag.

2.5

Syftet är att nå målen i den digitala agendan för Europa som innebär att alla senast 2020 ska alla ha tillgång till en bredbandshastighet på 30 Mbps och åtminstone 50 % av hushållen ska kunna abonnera på hastigheter över 100 Mbps.

2.6

Följande prioriteringar anges för projekten av gemensamt intresse:

Ultrasnabba bredband som ger överföringshastigheter på 100 Mbps eller snabbare.

Bredbandsnät som sammanbinder isolerade och perifera områden med unionens centralare delar och möjliggör en överföringshastighet på minst 30 Mbps i dessa områden.

Stöd till basplattformarna när det gäller infrastruktur för digitala tjänster.

Åtgärder som gör det möjligt att skapa synergieffekter och driftskompatibilitet mellan olika projekt av gemensamt intresse inom telekommunikationssektorn.

Projekt av gemensamt intresse ska även kunna inbegripa elektroniska tjänster som skapas under andra EU-program, t.ex. ISA-programmet ("Interoperability solutions for European public administrations").

För att främja driftskompatibiliteten mellan näten ska man samarbeta med tredjeländer och internationella organisationer.

Kommissionen vill ha befogenhet att på obestämd tid kunna införa ändringar i den beskrivning av projekt av gemensamt intresse som finns i bilagan.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Detta är första gången som kommissionen inom ramen för en strategisk vision föreslår ett gemensamt finansieringsinstrument för de tre sektorerna transporter, energi och telekommunikationer i syfte att skapa synergieffekter. Detta nya tillvägagångssätt är mycket viktigt och kan tjäna som förebild också för medlemsstaternas infrastrukturpolitik. Även Fonden för ett sammanlänkat Europa, där målet är smarta, hållbara och fullständigt sammanlänkade nät, kommer att ge ett betydande bidrag till förverkligandet av EU:s inre marknad. Genom att stärka trovärdigheten hos infrastrukturprojekten och minska riskerna i samband med sådana projekt kan man dessutom locka till sig ytterligare finansiering från såväl offentliga som privata sektorn.

3.2

I detta nya scenario har bredbandsnäten och bredbandstjänsterna en särskilt viktig roll. EESK har redan tidigare understrukit hur viktigt det är att medborgarna garanteras tillgång till bredband och att fördelarna för användarna optimeras med hjälp av verklig konkurrens mellan operatörerna och stödåtgärder från medlemsstaternas sida för att skapa ökade investeringar i infrastruktur och innovationer (6).

3.3

Investeringar i telekommunikationer, i synnerhet bredbandsnät och infrastruktur för digitala tjänster, är en förutsättning för en smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla i EU. Detta finansieringsåtagande och denna genomförandeförordning innebär att vi kommit närmare målet för den digitala agendan (dvs. att alla senast år 2020 ska ha minst 30 MB och att minst 50 % ska ha 100 MB).

3.4

Kommissionens beslut om initiativet om ett sammanlänkat Europa ("Connecting Europe") ger äntligen klara besked när det gäller EESK:s påpekande (7) om vissa oklarheter i handlingsplanen i meddelandet "En digital agenda för Europa" och om de otillräckliga investeringarna i telekommunikationsnäten, som beror dels på att utsikterna till lönsamhet när det gäller samhällsnyttiga tjänster i många fall är dåliga, dels på de konkreta problem som finns i perifera områden. Detta är ett stort hinder på vägen mot ett gemensamt europeiskt område som är tillgängligt, snabbt och hållbart för lokala myndigheter, medborgare, företag och frivilligsektorn.

3.5

EESK har i flera tidigare yttranden påpekat att tillgång till bredband för alla inte bara är en förutsättning för de moderna ekonomiernas utveckling, utan även en grundläggande faktor när det gäller att skapa välstånd och e-integration för såväl enskilda medborgare som hela områden som är ekonomiskt och socialt missgynnade (8). Redan i sitt meddelande "Att överbrygga bredbandsklyftan" av den 20 mars 2006 (9) slår kommissionen fast att "en utbredd bredbandsåtkomst är ett nyckelvillkor för utvecklingen av moderna ekonomier och en viktig del av Lissabonagendan".

3.6

Vikten av ett starkt EU-engagemang på detta område har enhälligt och med kraft också slagits fast av det första forumet om den digitala agendan som ägde rum i Bryssel den 6–17 juni 2011 med kommissionens vice ordförande Neelie Kroes som ordförande. Över 1 000 berörda aktörer – innehållsleverantörer, hårdvaruproducenter, investerare och telekommunikationsoperatörer från stora globala företag – deltog (10). Deltagarna delade kommissionen uppfattning att den nuvarande modellen för investeringar i telekommunikation inte räcker till för att bygga ut bredbandsinfrastrukturen så att den blir ekonomiskt överkomlig och håller hög kvalitet (snabbhet, stabilitet, hållbara kostnader, tillgänglighet för alla). I det sammanhanget anser EESK att det vore intressant att fördjupa granskningen av situationen i Indien, där den federala regeringen har meddelat att den kommer att tillhandahålla bredbandsuppkoppling för 600 miljoner medborgare under 2014 genom en blandning av fast och trådlös teknik. Storleken i det åtagandet är jämförbart med EU:s förhållanden, och de indiska erfarenheterna skulle därför kunna utnyttjas, t.ex. i kommitténs rundabordssamtal för EU och Indien (11).

4.   Särskilda kommentarer

4.1

Bland de projekt av gemensamt intresse som kommissionen anser kan finansieras med dessa medel finns transeuropeiska snabba stamnätsanslutningar för offentliga förvaltningar, leverans av e-förvaltningstjänster över gränserna baserat på fullständigt interoperabel identifiering och autentisering (gemensamma elektroniska rutiner för att starta företag, för upphandlingar över gränserna, för e-juridik och e-hälsovårdstjänster, t.ex. onlinetjänster för röntgendiagnostik), distanstillgång till det europeiska kulturarvet, ett säkrare internet för minderåriga, skydd mot bedrägerier inom e-handeln samt smarta energitjänster.

4.2

Dessa projekt bidrar till den ekonomiska tillväxten och främjar den inre marknadens utveckling genom att öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft, inte minst när det gäller de små och medelstora företagen. Projekten förbättrar också medborgarna livskvalitet och företagens och förvaltningarnas villkor genom att främja de nationella nätens samtrafikförmåga och driftskompatibilitet, liksom tillgången till dessa nät.

4.3

Kommissionen har redan tidigare fastställt vilka de viktigaste problemen är som måste lösas för att man ska kunna nå målen i "En digital agenda för Europa" (12) (ett av sju huvudinitiativ inom ramen för Europa 2020-strategin). EESK har i detta sammanhang påpekat att "ett bristfälligt genomförande av politiska initiativ har förvärrat trögheten i Europas digitala ekonomi på grund av fragmentering och underinvestering" (13).

4.4

Kommittén stöder kommissionens förslag som innebär att medlemsstaterna ska ta initiativ som gör att EU-medborgarna får tillgång till ett integrerat nät med användbart innehåll och nyttiga tjänster, även om förslaget ännu inte går så långt som att alla medborgare ska ha möjlighet att få en europeisk elektronisk identitet (eID), vilket skulle underlätta tillhandahållandet av e-tjänster och näthandel och ligger i linje med EESK:s rekommendationer (14).

4.5

Det finansieringsinstrument som kommissionen har beslutat att införa kan lösa det problem som hittills har begränsat möjligheterna att bygga upp en stark infrastruktur. Om man för infrastruktur för digitala tjänster enbart använder strukturfonderna och programmet för konkurrenskraft och innovation, och enbart för pilotprojekt, skapas inte en tillräcklig kritisk massa för att de digitala tjänsterna ska få någon signifikant spridning. Bredbandsinvesteringarna är för närvarande otillräckliga i många regioner på grund av att det saknas konkurrens och att marknadsriskerna är för stora. De offentliga tjänsterna är dåligt utvecklade och inte driftskompatibla på grund av alltför fragmenterade tekniska lösningar. Om vi fortsätter i denna riktning kommer vi inte att kunna skapa någon verklig digital inre marknad och många europeiska medborgare utestängs.

4.6

EESK anser att det är viktigt att de projekt som ska finansieras respekterar principen om teknisk neutralitet, som är grundläggande för ett verkligt öppet internet (15).

4.7

I flera år har EESK dessutom hävdat att internetuppkopplingsmöjligheter måste räknas som en samhällsomfattande tjänst (16). Kommissionen undviker dock än en gång denna viktiga fråga. I samband med översynen av räckvidden för begreppet samhällsomfattande tjänster ansåg kommissionsledamot Neelie Kroes att mobila telekommunikationstjänster och höghastighetsuppkoppling inte skulle kunna ingå (17). Kommissionen baserar sig härvid på det offentliga samråd som genomfördes i mars 2010, där det ska ha framkommit att kostnaderna skulle bli betungande för företagen och slå igenom på konsumentpriserna i de medlemsstater där dessa tjänster ännu är dåligt utbyggda.

4.8

Det är förvånande att kommissionen å ena sidan visar så stor förståelse för behovet av att ta ett stort steg framåt när det gäller infrastrukturens kvalitet, men å andra sidan fortfarande är så försiktig i fråga om en eventuell ändring i det regelverk om samhällsomfattande telekommunikationstjänster som antogs redan 2002 (18).

EESK förstår visserligen de ekonomiska svårigheter som kommissionen visar på, men upprepar att varje medborgare, i väntan på att detta mål uppnås – ett mål som är prioriterat och bör förverkligast snarast – bör garanteras tillgång till bredband, offentligt eller privat, till en rimlig ekonomisk och logistisk kostnad.

Bryssel den 22 februari 2012

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Staffan NILSSON


(1)  EESK:s yttrande om "Fonden för ett sammanlänkat Europa" (Se sidan 116 i detta nummer i EUT).

(2)  EESK:s yttrande om "Samhällsomfattande tjänster inom elektronisk kommunikation"EUT C 175, 28.7.2009, s. 8, och EESK:s yttrande om "Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration", EUT C 318, 29.10.2011, s. 9.

(3)  EESK:s yttrande om nätneutralitet, ännu ej offentliggjort i EUT, och EESK:s yttrande om det första programmet för radiospektrumpolitik / europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt, EUT C 107, 6.4.2011, s. 53.

(4)  EESK:s yttrande om "Bredband åt alla: utvecklingen av samhällsomfattande tjänster inom elektronisk kommunikation", EUT C 175, 28.7.2009, s. 8, EESK:s yttrande om "En digital agenda för Europa", EUT C 54, 19.2.2011, s. 58, EESK:s yttrande om det första programmet för radiospektrumpolitik / europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt, EUT C 107, 6.4.2011, s. 53 och flera andra yttranden.

(5)  Meddelandet "En budget för Europa 2020", COM(2011) 500 final.

(6)  EESK:s yttrande om "Inrättande av en europeisk myndighet för marknaden för elektronisk kommunikation", EUT C 224, 30.8.2008, s. 50.

(7)  EESK:s yttrande om "En digital agenda för Europa" COM(2010) 245 final, EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(8)  Se EESK:s yttrande om "Bredband åt alla: utvecklingen av samhällsomfattande tjänster inom elektronisk kommunikation", EUT C 175, 28.7.2009, s. 8; EESK:s yttrande om "Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration", EUT C 318, 29.10.2011, s. 9.

(9)  COM(2006) 129 final.

(10)  Mer information om forumet finns på http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/daa/index_en.htm.

(11)  Jfr uttalande av A.K.Bhargava, VD för det indiska telekomföretaget MTNL (Manhagar Telephone Nigam Limited): "För att öka tillgången till bredband måste infrastrukturen överallt föregripa efterfrågan. Tjänstekvaliteten måste öka, och framförallt måste kostnaderna vara långsiktigt hållbara" (Broadband Tech India, 12/9/2011).

(12)  COM(2010) 245 final/2.

(13)  EESK:s yttrande om "En digital agenda för Europa", EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(14)  EESK:s yttrande om "En digital agenda för Europa", EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(15)  EESK:s yttrande om "Nätneutralitet", EUT C 24, 28.1.2012, s. 139.

(16)  EESK:s yttrande om "Bredband åt alla: utvecklingen av samhällsomfattande tjänster inom elektronisk kommunikation", EUT C 175, 28.7.2009, s. 8, EESK:s yttrande om "En digital agenda för Europa", EUT C 54, 19.2.2011, s. 58, EESK:s yttrande om det första programmet för radiospektrumpolitik / europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt, EUT C 107, 6.4.2011, s. 53 och flera andra yttranden.

(17)  Pressmeddelande IP/11/1400 av den 23 november 2011.

(18)  Direktivet om samhällsomfattande tjänster 2002/22/EG av den 7 mars 2002.


Top