22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/51

i

I detta utkast till yttrande, som utarbetats inför Europeiska rådets vårmöte, kommenteras kommissionens "årliga tillväxtöversikt 2012".

ii

Genom den årliga tillväxtöversikten inleds 2012 års europeiska planeringstermin för ekonomisk styrning, vilken är den första inom den rättsliga ramen för förstärkt ekonomisk styrning (paket med sex lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning).

iii

Den årliga tillväxtöversikten anger vad kommissionen anser måste vara EU:s prioriteringar för de kommande tolv månaderna vad gäller ekonomisk politik och budgetpolitik samt reformer för att öka tillväxten och sysselsättningen inom ramen för Europa 2020-strategin. När dessa prioriteringar godkänts vid Europeiska rådets möte i mars måste de beaktas av medlemsstaterna vid utformningen av deras nationella politik och budget.

iv

I del I av föreliggande utkast till yttrande är avsikten att kommentera allmänna frågor i anslutning till den årliga tillväxtöversikten, såsom dess fokus på tillväxt, budgetkonsolidering och genomförandet av reformer som beslutats inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt det organiserade civilsamhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet i förfarandet avseende den årliga tillväxtöversikten.

v

I del II sammanförs särskilda kommentarer och rekommendationer om EU-politiken på olika områden. Där behandlas i detalj de fem prioriteringar som kommissionen lagt fram i den årliga tillväxtöversikten: fortsätta att konsolidera de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt, återupprätta normal utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, komma till rätta med arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen samt modernisera den offentliga förvaltningen. Dessa bidrag från olika EESK-yttranden som antagits nyligen utgör en uppdatering av EESK:s ståndpunkt gällande den årliga tillväxtöversikten 2011 (1) som antogs i mars 2011.

vi

Föreliggande utkast till yttrande är också en uppföljning av yttrandet om den europeiska planeringsterminen 2011, som antogs av kommittén i december 2011 (2).

i

Kommittén ställer sig bakom de fem prioriteringar som enligt kommissionen bör ligga till grund för den politiska inriktningen 2012: konsolidera de offentliga finanserna på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt, återupprätta normal utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, komma till rätta med arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen samt modernisera den offentliga förvaltningen.

ii

Denna del II innehållet en rad specifika bidrag med avseende på ovannämnda prioriteringar. Dessa bidrag är hämtade från olika EESK-yttranden som antogs av kommittén 2011 och de utgör en uppföljning av EESK:s yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 (8) som antogs i mars 2011.

1.1.1

EESK upprepar sin ståndpunkt från kommitténs yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011, punkt 1 om Noggrann budgetkonsolidering och punkt 2 om Korrigera makroekonomiska obalanser.

1.1.2

När det gäller budgetkonsolidering anser EESK i enlighet med kommitténs konstaterande i punkterna 1.1 och 1.2 i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 (9) att målet är att återskapa balans i statens finanser och samtidigt undvika att efterfrågan minskar. Detta kan nämligen leda till en recession, som i sin tur ger upphov till ytterligare underskott, vilket kan leda till att EU:s ekonomi hamnar i en nedåtgående spiral. Man bör inrätta program för minskning av statsskulden. Detta bör göras på ett sätt som är förenligt med den ekonomiska återhämtningen och de sociala och sysselsättningsrelaterade målsättningarna i Europa 2020-strategin.

1.1.3

EU behöver stärka sin ekonomiska styrning om man ska kunna säkra budgetdisciplinen i de olika medlemsstaterna, särskilt i euroområdet. Det reformpaket man kommit överens om, six-pack, bör genomföras snabbt och effektivt, tillsammans med de nya lagstiftningsförslagen och den åtföljande europeiska terminen för bättre samordning av den ekonomiska politiken och den nationella budgetpolitiken och för ökad EU-övervakning.

1.1.4

Den finanspolitiska disciplinen i medlemsstaterna räcker inte som förutsättning för tillväxt och sysselsättning och ekonomisk och social sammanhållning. Kommittén hyser farhågor för att de nuvarande villkoren för utfärdande av statsobligationer har lett till en marknadssituation som riskerar att underminera återhämtningen i fråga om stabilitet och tillväxt

1.1.5

Därför välkomnar kommittén grönboken om möjligheterna att införa stabilitetsobligationer. Kommittén anser att hanteringen av statsskulderna med gemensamma garantier i euroområdet kommer att utgöra ett viktigt bidrag när det gäller att komma till rätta med såväl de akuta problemen som motsättningen mellan åtstramningar och tillväxt. Detta kan åstadkommas under förutsättning att det finns strikta regler och motsvarande styresformer på EU-nivå som syftar till att utesluta "moraliska risker" och uppmuntra ansvarsfullt och förutsägbart beteende från regeringarnas sida i medlemsstaterna.

1.1.6

Framsteg på området kan också ge Europeiska centralbanken möjlighet att fasa ut sitt program för inköp av statsobligationer, som behövs för närvarande för att ge de enskilda medlemsstaterna möjlighet att återfinansiera den offentliga skulden. ECB skulle i stället kunna besluta att stödja de nya stabilitetsobligationerna, vilket skulle lugna marknadsaktörerna ytterligare, åtminstone under en övergångsperiod.

1.2.1

Kommittén ger sitt fulla stöd till prioriteringen av tillväxtvänliga utgifter. Garantier måste ges för att medlemsstaterna inte låter offentliga investeringar i utbildning äventyras på grund av åtgärder som syftar till att bekämpa den ekonomiska krisen och statsskuldkrisen. Medlemsstaterna måste rikta särskild uppmärksamhet mot offentliga investeringar i utbildning, forskning och fortbildning vid utvärderingen av budgetmål på medellång sikt.

1.2.2

Offentliga stödåtgärder för forskning och innovation genom särskilda program har visat sig vara mycket viktiga för de energieffektiva sektorerna. EESK uppmanar Europeiska kommissionen, rådet och parlamentet att förstärka dessa program som är fokuserade på energieffektivitet och diversifiering och göra dem till en permanent del av utvecklingsinitiativen.

1.2.3

Med tanke på dagens svåra ekonomiska klimat rekommenderar EESK dessutom att man investerar ännu mer i forskning, utveckling, resursutnyttjande och utbildning, och i den vetenskapliga verksamhet som avser industrin. Dessa investeringar bör få tillräcklig uppbackning inom nästa ramprogram och det bör åtminstone vara möjligt att utbyta erfarenheter och resultat på EU-nivå. Europeiska och nationella program bör fokusera mer på forskning om energieffektivitet och innovationer.

1.3.1

Som kommittén påpekat i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 (10) ska aktivering framför allt ske genom att arbetsförmedlingarna ställer effektiva tjänster till de arbetssökandes förfogande och i mindre utsträckning genom så kallade incitament i arbetslöshetsunderstöden. Det stora problemet på arbetsmarknaderna i dag, med rekordarbetslöshet, är inte bristen på arbetskraft generellt sett utan bristen på kvalificerad arbetskraft i vissa medlemsstater samt den massiva bristen på tillgängliga arbetstillfällen. Större hänsyn måste tas till utvecklingen av en intelligent efterfrågepolitik, som främjar framtida tillväxt och innovation och bidrar till nya arbetstillfällen.

1.3.2

Kommittén har framhållit att de offentliga arbetsförmedlingarna måste spela en aktivare roll när det gäller utbildningspolitiken för prioriterade målgrupper, till exempel människor med begränsade kunskaper och kvalifikationer eller osäkra anställningsförhållanden samt de mest sårbara grupperna, exempelvis människor med funktionshinder, äldre arbetslösa och invandrare. De offentliga arbetsförmedlingarna bör spela en aktivare roll när det gäller att finna arbeten för långtidsarbetslösa och utarbeta en aktiv sysselsättnings- och yrkesutbildningspolitik. Många länder måste avsevärt utöka det riktade stöd som myndighetskontoren tilldelar, så att missgynnade arbetssökande ges särskild behandling.

1.4.1

Samtidigt som kommittén är medveten om behovet av att reformera och modernisera pensionssystemen anser man att påfrestningarna på pensionssystemen snarare beror på bristen på arbetstillfällen och investeringar än på den demografiska utvecklingen. Vad som krävs är initiativ som skapar gynnsamma förutsättningar för en förlängning av det aktiva yrkeslivet och en effektiv tillväxt- och sysselsättningspolitik. Endast en politik som syftar till "aktivt åldrande" och ökat deltagande i utbildning och livslångt lärande kan på ett hållbart sätt främja sysselsättningsgraden bland äldre människor som lämnar arbetslivet tidigt pga. hälsoproblem, intensivt arbete, tidig uppsägning och brist på möjligheter till utbildning eller till återinträde på arbetsmarknaden. Kommittén är också mycket skeptisk mot värdet av att senarelägga den lagstadgade pensionsåldern för att bemöta de demografiska utmaningarna. Som man kan se i en del medlemsstater kan en höjd lagstadgad pensionsålder öka trycket på andra pelare i det sociala trygghetssystemet, t.ex. invaliditetspension och minimiinkomst, vilket kan innebära att framstegen mot sundare offentliga finanser försenas. Kommittén menar att det vore lämpligare att föra den faktiska pensionsåldern närmare den nuvarande lagstadgade åldern.

1.4.2

En konsekvent omvandling i riktning mot ett äldreanpassat arbetsliv måste enligt EESK:s uppfattning ske med hjälp av ett åtgärdspaket med bl.a. följande viktiga beståndsdelar: Incitament för företag att skapa äldreanpassade arbetstillfällen och att stabilisera sysselsättningen bland redan anställda äldre arbetstagare, en offensiv arbetsmarknadspolitik för återintegrering av äldre arbetslösa i förvärvslivet genom heltäckande rådgivning och stöd till arbetssökande samt skräddarskydda rekryteringsstöd, åtgärder som syftar till att ge människor fysiska och psykiska möjligheter att förvärvsarbeta längre, åtgärder för att öka inkluderingen på arbetsplatser för äldre med funktionshinder, Åtgärder för att öka den enskilda individens beredvillighet att arbeta längre, (till detta hör också beredvillighet till livslångt lärande och förebyggande hälsovård), utveckling av och överenskommelser mellan arbetsmarknadsparterna om hälsofrämjande arbetstidsmodeller under hela yrkeslivet, åtgärder inom företagen och på det avtalsmässiga och rättsliga området för att garantera ökat deltagande för äldre i fortbildningsinsatser, åtgärder för att höja medvetenheten om fördelarna med äldre arbetstagare inklusive åtgärder på bred front för att höja medvetenheten i samhället i syfte att få bukt med stereotyper och fördomar när det gäller äldre arbetstagare och ge begreppet åldrande en positiv klang, rådgivning och stöd till företag särskilt små och medelstora företag, om förutseende personalplanering och utveckling av en arbetsorganisation som är avpassad för äldre och åldrande, skapa lämpliga incitament för att äldre ska gå in på och stanna kvar på arbetsmarknaden utan att konkurrensen därigenom snedvrids, skapa socialt godtagbara incitament för förlängt förvärvsarbete för alla de som kan hitta arbete och kan arbeta samt utforma innovativa och attraktiva modeller för en gradvis övergång från arbetsliv till pension inom de statliga pensionssystemen, där så är möjligt eller önskas.

1.4.3

När det gäller direktiv 2003/41/EG (11) om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut upprepar EESK punkt 5.7 i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011.

1.5.1

EESK upprepar punkt 1.4 i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 (12), och framhåller samtidigt att skattebördan bör flyttas till nya inkomstkällor.

1.5.2

EESK anser att finanssektorn bör bidra till budgetkonsolideringsåtgärder på ett rättvist och påtagligt sätt.

Införandet av skatt på finansiella transaktioner bör hellre införas på global nivå än på EU-nivå. Om det emellertid framkommer att antagandet av en gemensam skatt på finansiella transaktioner på global nivå inte är möjlig kan EESK tänka sig att ställa sig att stödja en skatt på finansiella transaktioner inom EU.

1.5.3

När det gäller mervärdesskatten stöder kommittén förbehållslöst kommissionens initiativ att överväga möjligheten att göra en översyn av systemet för mervärdesskatt. Användarnas administrativa kostnader och administrativa börda bör minskas samtidigt som man avvärjer bedrägeriförsök. Ett särskilt känsligt problem är behandlingen av gränsöverskridande transaktioner.

1.5.4

EESK stöder och godkänner förslaget till ny förordning om administrativt samarbete i fråga om punktskatter  (13) som en nödvändig och ändamålsenlig uppdatering av nuvarande bestämmelser i syfte att säkerställa en effektiv skatteuppbörd och bekämpande av skattesmitning.

1.5.5

I syfte att avskaffa dubbelbeskattning och förenkla administrationen vid gränsöverskridande fall rekommenderar kommittén att centrala kontaktpunkter (s.k. one-stop shops) inrättas, där medborgarna kan få information, betala skatter och få nödvändiga intyg och handlingar som kan användas i hela EU. Vidare anser kommittén att administrationen vid gränsöverskridande fall bör förenklas.

1.5.6

En observationsgrupp för gränsöverskridande beskattning bör inrättas under kommissionens överinseende, i syftet att fortlöpande få mer ingående och praktisk förståelse för befintliga skattehinder och deras utveckling.

1.5.7

EESK stöder planerna på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas eftersom en sådan skulle skapa bättre villkor för företag med gränsöverskridande verksamhet.

1.5.8

EESK väntar sig att direktivförslaget kommer att leda till en avsevärd minskning av efterlevnadskostnaderna och innebära att snedvridning orsakad av skattekonkurrens avvecklas inom unionen. Den gemensamma skattebasen främjar därigenom rättvis och långsiktigt hållbar konkurrens och påverkar tillväxt och sysselsättning positivt.

1.5.9

Kommittén ställer sig bakom översynen av energiskattedirektivet som gör det möjligt för de medlemsstater som så önskar att flytta över en del av beskattningen av arbete eller kapital till en sorts beskattning som uppmuntrar beteenden som respekterar miljön och främjar energieffektiviteten, helt i linje med Europa 2020-strategin.

1.5.10

Koldioxidskatten kompletterar EU:s system för handel med utsläppsrätter.

1.5.11

EESK beklagar dock att energiskattedirektivet inte är mer ambitiöst och enhetligt. Europeiska kommissionen har i texten integrerat undantag eller avvikelser som syftar till att antingen undvika att göra vissa medlemsstater missnöjda eller att uppfylla andra medlemsstaters önskemål.

1.5.12

Prissignalen med koppling till beskattningen når inte fram när det gäller bränsle, och omarbetningen av energiskattedirektivet lär inte ändra på detta.

1.5.13

En del sektorer (t.ex. jordbruk, byggsektorn och offentliga arbeten) faller helt eller delvis utanför. Det är svårt att se någon logik i alla dessa undantag, särskilt som de riskerar att störa budskapet för dem som inte omfattas av det.

2.1.1

Det är viktigt att ta itu med de allvarliga bristerna i regleringen och övervakningen av den internationella finansen. Den obalans som uppstått i finanssektorn, där vinsterna blir privata medan förlusterna blir samhällets, måste åtgärdas snarast. En regelram måste upprättas så att finansförmedlare axlar sin främsta uppgift, att tjäna realekonomin genom att tillhandahålla lån till verkliga projekt och investera i tillgångar, i stället för att spela på skulder. Allt offentligt stöd till finansinstitutionerna måste åtföljas av nödvändiga förbättringar i företagens styresskick, ett första steg mot att i grunden reformera branschen till stöd för tillväxt- och sysselsättningsagendan.

2.1.2

EESK delar kommissionens oro för att det i framtiden inte längre kommer att vara acceptabelt att ge finansinstitut med problem stöd på bekostnad av de offentliga finanserna och konkurrensvillkoren på den inre marknaden. EESK hoppas att kommissionen kommer att genomföra en grundlig konsekvensanalys av de belopp, mänskliga resurser och lagstiftningsreformer som behövs. Ett realistiskt förslag bör åtföljas av en tidsram för att anställa personer, med tanke på att dessa kanske inte är omedelbart tillgängliga på marknaden.

2.1.3

EESK noterar att Europeiska kommissionen har reagerat på att det finansiella systemet blir alltmer komplext och svåröverblickbart. Kommittén uppmanar därför finanssektorn att tillämpa de nya reglerna på ett korrekt sätt och att använda sig av självreglering för att lägga grunden till ett lämpligt och hederligt förfaringssätt. Därmed kan man göra det lättare att tillgå överblickbara finansiella produkter.

2.1.4

EESK anser att finansiell utbildning bör vara ett obligatoriskt ämne i utbildningssystemens kursplaner och ett kontinuerligt inslag i planerna för arbetstagarnas vidareutbildning och fortbildning. Syftet med detta ämne bör bl.a. vara att uppmuntra till medvetet sparande och att främja finansiella produkter som kännetecknas av ett socialt ansvarstagande. Finansiell utbildning som är fullt tillgänglig för alla kommer att gynna samhället som helhet.

2.1.5

EESK upprepar punkt 3,6 i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 (14), och välkomnar initiativen om blankning och kreditswappar. Dessa kommer att undanröja motstridiga bestämmelser och skapa klarhet kring detta område på finansmarknaden och ge behöriga myndigheter befogenhet att kräva ytterligare öppenhet och insyn vad gäller de instrument som omfattas av förordningen.

2.1.6

EESK välkomnar bestämmelserna om öppenhet på marknaden, som kommittén tror kommer att få mycket positiva effekter. Kommittén välkomnar den europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens reglerande roll, men vill betona att överdrivet ingripande kan destabilisera marknaderna.

2.1.7

Om man ska inrätta ett fungerande system för bankavvecklingsfonder anser EESK att medlemsstaterna först måste komma överens om att införa gemensamma metoder och enhetliga regler för att undvika snedvridning av konkurrensen.

2.1.8

Det makroekonomiska scenariot ger upphov till stor oro. Kommittén är oroad över att bankavvecklingsfonder kan påverka banksektorns utlåningspotential genom att resurser leds bort.

2.1.9

Innan några åtgärder vidtas för att införa bankavgifter bör kommissionen göra en noggrann bedömning av de kumulativa effekterna av avgifter och bankavvecklingsfonder. För att man ska kunna fatta beslut om att införa bankavvecklingsfonder krävs en uppskattning av hur mycket hela systemet skulle kosta, i vilken omfattning det skulle påverka banksektorns utlåningspotential och hur lång tid det kommer att ta innan bankavvecklingsfonden är tillräckligt stark för att nå sin målstorlek. EESK rekommenderar att dessa uppskattningar anpassas till ett scenario med värsta tänkbara utfall.

2.1.10

Kommittén ställer sig uttryckligen positiv till att multilaterala förmedlingsavgifter på autogireringar enligt förordningsförslaget i princip kommer att vara förbjudna i framtiden. Detta skapar klarhet och öppenhet i de komplexa avtalsförhållanden som ligger till grund för betalningstransaktionerna. Detta kommer särskilt att gynna de små och medelstora företagen.

2.1.11

Kommissionens konsekvensanalys visar att de nya kapitalkraven inte kommer att få några speciella negativa effekter på små och medelstora företag, men kommittén förblir misstänksam och kräver att kommissionen på nära håll övervakar utvecklingen när det gäller banklån och bankavgifter som avser små och medelstora företag. Vidare skulle kommittén gärna se att riskbedömningen av SMF-lån leds av Europeiska kommissionen.

2.1.12

Den nya förordningen måste balanseras genom att man inför system för återvinning och avveckling på grundval av instrument som t.ex. återhämtningsplaner ("living wills"). Staten kan fortsätta att tillhandahålla garantier för små insättningar, men den moraliska risk som obegränsat statligt stöd för banker i kris innebär måste undanröjas. Om situationen är tillräckligt tydlig kommer investerare, kreditgivare och direktörer att behöva ta direkt ansvar för kreditinstitutets hälsa i framtiden.

3.2.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderar att kommissionen bör utveckla en integrerad strategi för forskning och innovation genom ytterligare strukturella åtgärder inom kommissionen och dess rådgivande organ samt slutligen utöka den framtida budgeten för forskning och innovation.

3.2.2

EESK instämmer i att den viktigaste politiska uppgiften är att skapa pålitliga, innovationsvänliga gränsvillkor och ramar som omfattar hela EU och som erbjuder tillräcklig flexibilitet. På så sätt kan man undvika att belasta potentiella innovatörer och innovationsprocesser med dagens splittrade och överbelastade regelverk och byråkrati, som varierar mellan de 27 medlemsstaterna plus kommissionen.

3.2.3

Av denna anledning rekommenderar EESK att mycket större insatser görs för att undanröja samtliga hinder för ett snabbt genomförande av innovationer och upprättandet av en innovationsunion. För att bättre främja hela innovationsprocessen anser kommittén att reglerna om statligt stöd, budgetar, upphandling och konkurrens, som kan utgöra hinder (15) för detta mål, måste ses över grundligt i samarbete med relevanta intressenter. Skälet till detta är balansen och/eller den eventuella konflikten mellan konkurrenslagstiftningen och främjandet av innovation. Därför bör lagstiftning om konkurrens, statligt stöd och offentlig upphandling inte utarbetas och genomföras på ett sådant sätt att det blir ett hinder för innovation. Det kan även finnas behov av reformer. Innovationer behöver ibland också skydd, för att hindra att de köps upp av konkurrenter som vill blockera innovationsprocessen.

3.2.4

Kommittén ställer sig särskilt positiv till att innovationer förstås och definieras utifrån ett bredare perspektiv.

3.2.5

EESK rekommenderar att stödåtgärder, ekonomiskt stöd och bedömningskriterier antas både för den innovation som sker gradvis som en reaktion på rådande marknadskrafter och samhällsbehov och för de mer revolutionerande innovationer som formar marknadskrafterna och skapar nya samhällsbehov, men som ofta först måste ta sig igenom perioder av svårigheter.

3.2.6

Kommittén vill betona den viktiga roll som små och medelstora företag och mikroföretag spelar i innovationsprocessen och rekommenderar också att stöd och åtgärder skräddarsys för just deras behov. Man bör även överväga om och hur nystartade företag skulle kunna få en viss karenstid under vilken de befrias från många annars vanligt förekommande administrativa bördor och bestämmelser, samt om ytterligare särskilda incitament skulle kunna införas. Detta gäller även för företag inom den sociala ekonomin.

3.3.1

EESK välkomnar kommissionens ambition att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden. Kommittén erinrar om att inre marknaden är en av Europeiska unionens grundpelare med en potential att skapa direkta fördelar för europeiska aktörer och hållbar tillväxt för Europas ekonomier. I det aktuella läget innebär detta att en fungerande, framtidsinriktad inre marknad inte bara är önskvärd utan nödvändig för Europeiska unionens politiska och ekonomiska framtid. För att dessa fördelar ska förverkligas är det av central betydelse att kommissionens förslag är ambitiösa och går längre än bara hantering av detaljer på låg nivå.

3.3.2

EESK efterlyser åter ett helhetsgrepp. Att främja tillväxt och företagens potential är viktigt, men kommittén anser att förslaget borde inriktas mer på konsumenterna och medborgarna som oberoende aktörer i skapandet av inre marknaden.

3.3.3

EESK efterlyser nolltolerans för underlåtenhet att genomföra EU-lagstiftningen från medlemsstaternas sida, och påminner rådet och kommissionen om att försenat, inkonsekvent och ofullständigt genomförande fortfarande utgör ett stort hinder för inre marknadens funktion. Kommittén skulle gärna se att medlemsstaterna offentliggjorde jämförelsetabeller, vilket skulle bidra till främjande och bättre förståelse av inre marknaden.

3.4.1

När det gäller EU:s digitala inre marknad upprepar kommittén sina ståndpunkter i punkt 8.12 i yttrandet om tillväxtöversikten 2011 (16). Vidare har kommittén i flera yttranden under 2011 bekräftat sitt stöd för genomförandet av den digitala agendan i Europa med syftet att med utgångspunkt i en digital inre marknad skapa varaktiga ekonomiska och sociala fördelar genom snabb internetanslutning av hög kvalitet, tillgänglig för medborgarna i hela EU till rimliga priser.

3.4.2

I det avseendet ställer sig kommittén positiv till kommissionens kreativa hållning till saminvesteringar för att främja snabbt och ultrasnabbt bredband, men efterlyste ambitiösare mål för Internetanslutningarna för att Europa ska kunna bevara konkurrenskraften globalt sett. Kommittén betonar vikten av nätneutralitet som ett grundläggande politiskt mål på EU-nivå och efterlyser en brådskande, proaktiv strategi för att förankra denna princip i EU-lagstiftningen och därmed säkerställa internettillgången i hela Europa.

3.4.3

När det gäller EU:s handlingsplan för e-förvaltning och ramen för interoperabilitet ger kommittén sitt stöd till kommissionens handlingsplan för hållbar och innovativ e-förvaltning och erinrar om att åtagandena från ministerkonferensen i Malmö 2009 bör fullföljas. Kommittén förespråkar också en plattform för utbyte av information, erfarenheter och koder på basis av kostnadsfria programvaror såsom framgår av den europeiska interoperabilitetsramen och betonade att de flesta hinder för närvarande uppstått till följd av frånvaron av en gränsöverskridande rättslig grund, skillnader i nationell lagstiftning och lösningar som antagits på nationell nivå och som inte är kompatibla.

3.4.4

När det gäller "Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration" konstaterar EESK att ojämlikheterna i tillgången till informations- och kommunikationsteknik främst är en förlängning av de ekonomiska och sociala ojämlikheterna och betonade att alla medborgare på ett kritiskt sätt ska kunna tillägna sig innehållet i alla mediala verktyg. EU och medlemsstaterna bör garantera tillgång till digitaliseringen genom livslång e-lärande för att kunna utöva ett arbete och/eller av personliga skäl och för att kunna utöva sitt EU-medborgarskap samtidigt som tillgång till infrastruktur och verktyg måste ses som en grundläggande rättighet.

3.5.1

I sitt yttrade TEN/461 om den nya roamingförordningen anser kommittén att de nya föreslagna sänkningarna av utgiftstaken är proportionerliga och lämpliga för att säkra tillgången och tillgängligheten till en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse till överkomliga priser. Samtidigt ses de som ett steg i rätt riktning, dvs. mot ett avskaffande på medellång sikt av alla former av specialpriser för roaming. Kommittén beklagar emellertid att kommissionens förslag inte åtföljdes av en bedömning av de nya åtgärdernas inverkan på anställnings- och arbetsvillkoren i den mobila telekomsektorn.

3.6.1

EESK anser att effektiviteten hos de gränsöverskridande marknaderna ökar försörjningstryggheten, optimerar krishanteringen och begränsar riskerna för kostnadsökningar som alltid vältras över på slutanvändaren. Den gradvisa förbättringen på den interna energimarknaden gör det möjligt att uppnå väsentliga besparingar till gagn för både företag och privata hushåll.

3.6.2

EESK noterar att det fortfarande råder olika villkor och diskriminering på grossistmarknaderna för energi inom EU. Marknadsintegrationen är helt otillräcklig även till följd av strukturella brister i nätet och i synnerhet i de gränsöverskridande sammanlänkningarna. Det finns fortfarande betydande hinder för möjligheten till icke-diskriminerande tillträde till nätet och till försäljning av el.

3.6.3

EESK anser att det är nödvändigt att fortsätta att bygga ett energins Europa, där EU:s och konsumenternas allmänna intressen tillvaratas, energiförsörjningen säkerställs, den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten bevaras med hjälp av lämpliga politiska åtgärder som garanterar att fördelarna sprids och att omkostnaderna är skäliga och där marknadens integritet försvaras som en nödvändig grundval för utvecklingen av den sociala marknadsekonomin.

3.6.4

EESK ser gärna att man antar en helhetsstrategi för den interna och den externa politiken och andra närliggande politikområden, bland annat grannskaps-, närhets- och miljöskyddspolitiken. Den ensidighet som råder på energiområdet måste övervinnas genom en stark gemensam politik för energisolidaritet som bygger på en diversifiering med en energimix som är anpassad till de enskilda medlemsstaternas villkor och särdrag. Denna politik bör dock först och främst vara miljömässigt hållbar.

3.6.5

När det gäller energins bidrag till tillväxten påpekar vill kommittén

3.6.6

Beträffande handlingsplanen om energi rekommenderar kommittén kommissionen att vidta åtgärder för att

3.6.7

Beträffande insatser för att få till stånd ett förändrat beteende rekommenderar kommittén att kommissionen fokuserar på följande:

3.6.8

Kommittén pläderar för ökade insatser för att bekämpa energifattigdomen som riskerar att utestänga allt större samhällsgrupper (gröna alternativ kan vara dyra eftersom de innebär höjda avgifter och/eller skatter, i synnerhet för de mest utsatta befolkningsgrupperna), och det är nödvändigt att kartlägga de europeiska erfarenheterna när det gäller skapandet av nya "gröna" (effektiva, hållbara och konkurrenskraftiga) arbetsplatser och minska ojämlikheten (17) genom att garantera "medborgarna i deras roll som konsumenter tillgång till energitjänster och arbetstillfällen som skapas tack vare en ekonomi med låga koldioxidutsläpp" (18).

3.7.1

När det gäller transportsektorns bidrag till tillväxten håller EESK med om att målet i vitboken om transporter att minska koldioxidutsläppen med 60 % före 2050 ligger i linje med EU:s allmänna ståndpunkt när det gäller miljöskydd och skapar balans mellan behovet av snabba minskningar av växthusgasutsläppen i samhället och möjligheten att snarast börja använda alternativa energislag för den viktiga verksamhet som transportsektorn står för i EU:s ekonomi. Kommittén föreslår att denna långsiktiga färdplans mål kompletteras med ett antal mer specifika och mätbara mål på medellång sikt som skulle syfta till att minska oljeberoendet, bullret och luftföroreningarna.

3.7.2

I färdplanen diskuteras behovet av att stärka konkurrenskraften för transportsätt som utgör alternativ till vägtransporter. Kommittén stöder denna strävan, så länge som detta görs genom att främja större kapacitet och högre kvalitet när det gäller järnväg, inre vattenvägar och närsjöfart, samt effektiva intermodala tjänster, och inte genom att hindra utvecklingen av effektiva och hållbara vägtransporttjänster inom EU.

3.7.3

När det gäller transporterna på inre marknaden konstaterar kommittén att transporter har en mycket viktig roll som faktor bakom konkurrenskraft och välstånd och att man måste skapa ett integrerat europeiskt transportsystem. Man måste också förbättra hållbarheten och främja transportsätt med låga koldioxidutsläpp, energi och energieffektivitet, säkerhet och oberoende energiförsörjning samt minskade trafikstockningar. EESK stöder att man lägger tonvikten på optimerade multimodala logistikkedjor och mer effektivt utnyttjande av transportinfrastrukturen. Kommittén stöder också färdplanens strategi att eftersträva en större andel marknadsdrivna åtgärder jämfört med tidigare versioner av vitboken.

3.8.1

Kommittén ställer sig mycket positiv till helhetsperspektivet på industrin och en bättre samstämmighet mellan EU:s politik på olika områden samt en förbättrad samordning av EU:s och medlemsstaternas industripolitik Målet är en hållbar, konkurrenskraftig europeisk industrisektor i den globala ekonomin.

3.8.2

Enligt kommitténs uppfattning bör de stärkta sambanden mellan olika politikområden leda till integrerade förhållningssätt på en fullbordad inre marknad inom en social marknadsekonomi genom smart lagstiftning, forskning, utveckling och innovation, tillgång till finansiering, energieffektiv och koldioxidsnål ekonomi, miljöpolitik, transportpolitik, konkurrenspolitik, sysselsättningspolitik, bättre färdigheter och kompetens, handelspolitik och därtill kopplade frågor samt tillgång till råvaror.

3.8.3

Trots tydliga framsteg utgör fragmentering av inre marknaden och bristande fokus fortfarande konkreta problem, delvis på grund av oförenliga förhållningssätt till företagande. Alltför ofta ignorerar man sambandet mellan fullbordandet av inre marknaden och industripolitiken. EESK har vid flera tillfällen framhållit hur viktigt det är att skapa de rätta villkoren med hänsyn tagen till skräddarsydda bestämmelser för olika sektorer och tematiska frågor där de vitt skilda globala värdenäten tas i beaktande.

3.8.4

Industripolitiken berör alla möjliga olika sammankopplade aspekter av tillverkning och tjänster. Gränserna mellan olika sektorer blir allt vagare. Små och medelstora företag blir allt viktigare både vad gäller mervärde och som en källa till nya arbetstillfällen. Dessa faktorer förutsätter smart, övergripande och sektorspecifik lagstiftning och därtill kopplade åtgärder. Hänsyn måste tas till komplexiteten i internationella nätverk och integrerade tillverkningsprocesser.

3.9.1

Kommittén anser att kommissionen är något förhastad i sina slutsatser om tjänstedirektivets effekter och tjänstesektorns effektivitet. Direktivet har bara varit ikraft i några år. Alla medlemsstater ställer sig inte positiva till direktivet och de måste införliva direktivet i den nationella lagstiftningen efter egen förmåga.

3.9.2

Tjänstedirektivet tillkom under det tidigare fördraget, där den inre marknaden fortfarande var den viktigaste prioriteringen. I Lissabonfördraget betraktas inte längre andra intressen som underordnade, utan som likvärdiga med, rent ekonomiska intressen. Det är intressant att undersöka hur lagstiftning och rättspraxis som utvecklats under det tidigare fördraget förhåller sig till det nya fördraget.

3.10.1

När det gäller den externa dimensionen av tillväxt och en tryggad råvaruförsörjning efterlyser EESK en aktivare utrikespolitik för att säkerställa tillgången till råmaterial för industrin i EU. Det bör i detta syfte fastställas riktlinjer för diplomatin på råvaruområdet som medlemsstaterna kommer överens om. Bilaterala handelsavtal och diplomati är av största vikt för att säkerställa tillgången till råvaror av avgörande betydelse för den industri som är baserad i EU. Det är en akut och tuff utmaning för den nyligen inrättade europeiska utrikestjänsten. Det är viktigt att fokusera inte bara på att säkerställa tillgången till råvaror av avgörande betydelse utan även på att skapa en positiv miljö för EU-intressen i målländerna. Det faktum att EU hör till världens attraktivaste och största marknader bör utnyttjas.

3.10.2

Vad gäller tillgång till tredjeländers offentliga marknader anser EESK att EU på grundval av sin primärrätt och sekundärrätt måste öka sin förhandlingsstyrka för att förbättra tillgången till dessa marknader, eftersom EU har öppnat mer än 80 % av sin offentliga marknad medan övriga större utvecklade ekonomier endast har öppnat 20 % av sina.

3.10.3

EESK uppmanar Europaparlamentet, rådet och kommissionen att se till att EU:s intressen när det gäller tillträde till offentliga upphandlingar försvaras på ett effektivt och strategiskt sätt såväl internt som internationellt, så att såväl EU:s trovärdighet i världen som den europeiska sociala modellens livslängd och utveckling kan stärkas.

3.10.4

EU:s handelspolitik är den externa delen av Europa 2020-strategin, och syftar till att säkerställa att handeln bidrar till hållbar tillväxt, något som nu saknas i arbetet med att komma ur krisen, samtidigt som den sociala marknadsekonomins hållbarhet säkerställs och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp prioriteras. I vissa frågor anser kommittén att man bör klargöra nuvarande rättsregler med avseende på handel, särskilt när det gäller statliga subventioner och statligt stöd, och även hävda unionens värderingar och normer. Om så krävs bör mekanismerna för WTO:s tvistlösningsorgan utnyttjas, så att rättspraxis stämmer bättre överens med målsättningen om en rättvis konkurrens, framför allt i förhållande till tillväxtländerna.

3.10.5

Vad gäller handel och investeringar är det viktigt att värna om investeringsskyddet i EU, för både EU-företagens och utvecklingsländernas skull. EESK välkomnar kommissionens nya befogenheter i fråga om utländska direktinvesteringar, vilket innebär att EU:s förhandlingsstyrka ökar och bör leda till att EU blir en viktigare aktör, till att tillträdet till viktiga tredjelandsmarknader förbättras och till ett skydd av investerarna. Detta innebär att vår internationella konkurrenskraft stärks. Kommittén vill dock framhålla att EU:s handels- och investeringspolitik måste vara förenlig med EU:s ekonomiska och övriga politik, däribland miljöskydd, anständiga arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och utveckling. EU:s investeringsavtal borde leda till ett öppet investeringsklimat i kombination med ett effektivt skydd av EU:s investerare och till operativ flexibilitet i de länder där de investerar. EU borde därför ta detta tillfälle i akt för att förbättra och uppdatera de investeringsavtal man förhandlar om och bygga vidare på sina starka sidor snarare än att bara imitera andra. EU borde kritiskt granska den senaste tidens utveckling inom den internationella investeringsrätten, både i fråga om politik och praxis för investeringar (bl.a. skiljeförfaranden mellan investerare och stat), för att se till att man har ett toppmodernt och hållbart tänkande och tillvägagångssätt i fråga om framtida investeringsavtal och investeringskapitel i frihandelsavtal.

3.10.6

EESK anser att internationaliseringsprocessen bör påskyndas för småföretagen, så att de kan få tillgång till nya marknader och därmed öka sin förmåga att skapa sysselsättning.

3.10.7

De bilaterala handelsavtal, exempelvis det frihandelsavtal som nyligen ingåtts med Colombia, Peru och Sydkorea, innebär många fördelar om man utnyttjar de möjligheter som de innebär, och företagen bör informeras om dessa på lämpligt sätt. Kommittén anser att bilaterala avtal måste anses vara förenliga med och faktiskt på längre sikt stärka ett multilateralt agerande. Vårt välstånd är beroende av handel, vilket kommissionen också konstaterar. Kommittén betonar dock att det måste ske kvalitativa framsteg under dessa nya förhandlingar. Bilaterala förhandlingar kan innebära att större hänsyn tas till regionala och nationella särdrag jämfört med multilaterala avtal som per definition utformas utifrån ett bredare perspektiv. EESK understryker betydelsen av dessa avtal när det gäller såväl att främja och uppmuntra ökad acceptans och spridning av bästa praxis i fråga om miljöförbättringar som att främja en hållbar utveckling vid sidan om bättre sociala normer och anställningsnormer. I de bilaterala förhandlingarna måste EU tydliggöra att unionen står fast vid sina kollektiva preferenser i arbetsmarknadsfrågor och när det gäller livsmedelssäkerhet och miljö. Världshandeln är både problemet och lösningen på frågor kring livsmedelssäkerhet på internationell nivå. Världshandelsreglerna bör främja livsmedelstryggheten, särskilt i de minst utvecklade länderna, och säkerställa att dessa får tullfri tillgång till marknaderna i de utvecklade länderna och dessutom i tillväxtländerna, i enlighet med principen om särskild och differentierad behandling.

3.10.8

EESK välkomnar kommissionens vice ordförande Antonio Tajanis förslag om att införa ett "konkurrenskraftstest" innan EU undertecknar ett handelspartnerskapsavtal med tredje land. Kommittén instämmer också i att man måste bedöma vilka effekter andra politiska initiativ (t.ex. energi-, handels-, miljö-, social- och miljöskyddspolitik) får för industrins konkurrenskraft innan de genomförs.

3.10.9

För att utveckla en grön ekonomi i den globala konkurrenssituationen och behålla sitt ledarskap på området bör EU i eget intresse och för klimatets skull stå fast vid sina ambitiösa mål när det gäller en minskning av växthusgasutsläppen. Kommittén föreslår att konsekvensanalyser görs (med avseende på konkurrenskraft, sysselsättning och miljö) och att offentliga debatter anordnas som förberedelse inför de omvandlingar som måste göras under perioden 2020–2050 och som en åtgärd för att stabilisera prognoserna hos de ekonomiska aktörerna och medborgarna.

3.11.1

Kommittén anser att på grund av den ekonomiska och finansiella krisen och uppsjön av ökande underskott i de flesta medlemsstater har EU för närvarande inte tillräckliga budgetmedel för att fullfölja vare sig sin politiska strategi eller sina åtaganden inom ramen för det nya Lissabonfördraget.

3.11.2

EU:s budget måste stärkas och ha en hävstångseffekt. De nationella budgetarna och EU-budgeten bör komplettera varandra så att man uppnår stordriftsfördelar i arbetet med att uppnå EU:s viktiga politiska mål.

3.11.3

Kommittén hävdar att EU-budgeten måste vara exemplarisk i fråga om förvaltning, ändamålsenlighet, öppenhet och kontroll över de administrativa utgifterna.

3.11.4

Principen om rättvist återflöde ("juste retour") måste överges, eftersom den strider mot de värden som ligger i den europeiska integrationen, nämligen solidaritet och ömsesidiga fördelar. Det är däremot viktigt att tillämpa subsidiaritetsprincipen genom att se till att sådant som är ineffektivt och förlorat sin mening på nationell nivå förflyttas till EU-nivå. EESK välkomnar Europeiska kommissionens förslag om att återgå till principen om egna medel som kan skapas från grunden eller ersätta nationella skatter.

3.11.5

EESK framhåller vikten av adekvata privata och offentliga finansieringsresurser för att kompensera för nedskärningar i budgeten för konkurrenskraft och innovation. EESK välkomnar varmt insatserna för förbättrade gränsöverskridande villkor för riskkapital och förslagen till offentliga och privata projektobligationer från EU för investeringar i energi, transporter och IKT. Projektobligationer för andra områden, exempelvis forsknings- och demonstrationsprojekt, bör undersökas. Struktur- och sammanhållningsfonderna måste också vara inriktade på industripolitiska mål, och nya innovationsidéer bör utvecklas för att locka privatkapital till industrin.

3.11.6

Av avgörande betydelse är att EU:s finansiella resurser inom FoU bevaras och till och med utökas. Storskaliga europeiska projekt – på energiområdet till exempel – och anläggning av alleuropeisk infrastruktur, som medfinansieras av ett eller flera medlemsländer, bör ge hävstångseffekter.

3.11.7

I oktober 2010 antog kommissionen meddelandet "Hur regionalpolitiken kan bidra till smart tillväxt i Europa 2020" (19), där man tydligt framhäver vikten av att utveckla innovation, forskning och utveckling i EU som helhet och lyfter fram den roll som regionalpolitiken kan ha i detta sammanhang. I det meddelandet betonas också att utnyttjandegraden ökar relativt långsamt när det gäller den finansiering som finns tillgänglig för innovation. Man går därför miste om en möjlighet när det förslag som kommissionen lade fram 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om vissa bestämmelser om den ekonomiska förvaltningen för vissa medlemsstater som genomgår eller hotas av allvarliga svårigheter med avseende på deras ekonomiska stabilitet (COM(2011) 482 final) inte skapar förutsättningar för en 100-procentig EU-finansiering av innovationsprojekt, som främst skulle gynna små och medelstora företag.

3.11.8

EESK har alltid stått bakom programmet för de transeuropeiska transportnäten och vill återigen uttrycka sitt stöd för detta program. I ett utvidgat Europa har dock behoven av transportinfrastruktur ökat, och man bör diskutera hur den nuvarande politiken och befintliga instrument kan anpassas till kommande utmaningar.

3.11.9

Det krävs betydande investeringar i infrastruktur för att uppnå en större marknadsandel för alternativa transportsätt, vilket även gäller vägtransporter. Att generellt förlita sig på privata investeringar och avgifter för infrastruktur är inte någon patentlösning. Kommittén är, som framgått av en rad tidigare yttranden, positiv till internalisering inom transportsektorn. Kommittén instämmer i att de ekonomiska instrumenten enligt principen "förorenaren betalar" ska återspegla de verkliga transportkostnaderna för våra samhällen så att marknadsbeteendet påverkas i hållbar riktning. Intäkterna från dessa extra avgifter borde i detta sammanhang öronmärkas för att utveckla hållbara transporter och optimera hela transportsystemet så att en verkligt hållbar rörlighetspolitik uppnås. Man borde också göra skillnad på dessa avgifter och sådana avgifter som fastställs i ett finansieringssyfte, dvs. enligt principen "användaren betalar".

3.11.10

EESK anser att EU måste skaffa sig en policymix som omfattar

3.11.11

Vad beträffar den integrerade europeiska energimarknadens "verktygslåda" anser EESK att det är nödvändigt att snarast möjligt och i samförstånd planera investeringarna på följande områden:

3.11.12

EESK stöder prioriteringen av alla de projekt för energidiversifiering som genomförs i grannländerna, som t.ex. energikorridoren mellan Kaspiska havet, Svarta havet och EU och i synnerhet Nabuccoledningen, infrastruktur för flytande naturgas, sammankoppling av elnät, fullbordandet av EU–Medelhavsområdets infrastrukturringar för el och gas samt förverkligandet av nya projekt för oljeinfrastruktur av europeiskt intresse såsom Odessa-Gdańsk-projektet och Constanta-Trieste-projektet samt Nord Stream.

4.1.1

Enligt EESK är hållbar, stabil ekonomisk tillväxt den viktigaste förutsättningen för att skapa nya arbetstillfällen. EESK gläder sig åt att ett antal institutioner och organisationer framfört förslag på hur vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen, förslag där hänsyn också tas till återhämtningens sociala aspekter.

4.1.2

Vi anser att det är viktigt att utarbeta initiativ som underlättar utvecklingen av sektorerna med störst sysselsättningspotential, bland annat inom den koldioxidsnåla och resurseffektiva ekonomin ("gröna jobb"), hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn ("silverjobb") samt inom den digitala ekonomin.

4.1.3

EESK vill framhålla följande prioriterade åtgärder: utvecklingen av potentialen i nyföretagandet, särskilt bland kvinnor, samt ungdomssysselsättningen och stödet till huvudinitiativet "Unga på väg".

4.1.4

Kommittén anser att det är av grundläggande betydelse att främja en företagarkultur och en anda av initiativtagande i en företagsvänlig miljö som förstår marknadsriskerna och värdesätter humankapitalet, samtidigt som kollektivavtal och nationell praxis respekteras.

4.1.5

EESK efterlyser särskilt en färdplan för att snarast möjligt säkerställa de nödvändiga villkoren för utveckling av nya, innovativa företag och stöd till befintliga små och medelstora företag, så att man bidrar till att skapa de nya sysselsättningstillfällen som krävs för att vi ska komma ur krisen och få fart på en hållbar tillväxt. De åtgärder som planeras bör föras in i programmen på europeisk, nationell och regional nivå och omfatta såväl kommersiella och icke-kommersiella företag som företag i den sociala ekonomin. Parallellt med denna färdplan bör man se till att arbetslösa och unga människor får utbildning så att de kan få tillgång till dessa nya arbetstillfällen.

4.1.6

Främjandet av gröna jobb bör ske genom en kombination av stimulansåtgärder och sanktioner, och de nödvändiga resurserna bör tillhandahållas utan att det i alltför stor utsträckning drabbar de redan nedtyngda offentliga finanserna Finansieringsfrågan kommer att vara avgörande och förutsätter att alla parter följer spelreglerna, eftersom Europa 2020-strategin och stödprogrammen inte kommer att fungera om medlemsstaterna inte längre har något budgetmässigt handlingsutrymme. De företag som åtar sig att förbättra kvaliteten i arbetet och producera på ett hållbarare sätt bör få hjälp och stöd. Företagen efterlyser en tydlig rättslig ram som är stabil, helst med bestämmelser som samordnats på global nivå. En gemensam och snabb lösning på problemet med Europapatentet skulle utan tvivel vara ett steg i rätt riktning.

4.1.7

Som kommittén påpekade i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 är det av central vikt för krishanteringen att man för en lämplig lönepolitik. Att anpassa lönetillväxten till den allmänna ekonomiska produktivitetstillväxten i ett land kommer att säkra en ur ett makroekonomiskt perspektiv lämplig balans mellan tillräcklig efterfrågeutveckling och konkurrenskraftiga priser. Arbetsmarknadsparterna måste därför försöka undvika en återhållsamhet i löneökningarna som innebär en rofferipolitik (beggar-thy-neighbour policy) och stämma av lönepolitiken mot produktivitetsutvecklingen. Av denna anledning förkastar kommittén kategoriskt det förslag som också ingår i kommissionens meddelande om den årliga tillväxtöversikten 2012 och som innebär att det är nödvändigt att ingripa i nationella system för fastställande av löner genom att bland annat kräva "reformåtgärder" i syfte att decentralisera kollektivförhandlingarna. Arbetsmarknadsparternas autonomi och deras frihet att sluta kollektivavtal får inte under några omständigheter fortsätta att ifrågasättas, vilket också mycket tydligt har framförts i sexpacksförordningen nr 1176/2011 (paket med sex åtgärder).

4.1.8

EESK konstaterar att företag tillämpar olika sysselsättningsformer. Detta leder till nya typer av jobb. Sysselsättningen blir då otrygg, eftersom företagen ger arbetstagare tillfällig anställning med lägre lön, med sämre socialt skydd och utan rättsligt skydd. Inte alla arbetstillfällen som bygger på tillfälliga kontrakt är dock osäkra. Högutbildade egenföretagare kan klara sig utmärkt på arbetsmarknaden med den här typen av kontrakt. Tillfälliga kontrakt innebär däremot per definition osäkra arbetstillfällen när det handlar om låg- eller okvalificerat arbete inom tillverknings- och tjänstesektorn. Flexicurity kan vara en lösning på företagens behov av flexibel arbetskraft, men endast under förutsättning att tryggheten ligger på en nivå jämförbar med tryggheten i en fast anställning.

4.2.1

En viktig faktor när det gäller att lösa problemen är ett gott och effektivt samarbete mellan utbildningsanordnare, företagen, arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter, särskilt i fråga om att förutse framtida kompetensbehov och vidta relevanta åtgärder beträffande allmänutbildning och yrkesutbildning. Kommittén har efterlyst en förbättring av yrkesutbildningens kvalitet och effektivitet så att den blir attraktivare och mer relevant. Det är missvisande att låta det antal ungdomar som börjar studera på högskolenivå utgöra den enda indikatorn vid utformningen av utbildningspolitiken, och det saknar relevans i förhållande till arbetsmarknadens kompetensbehov. Det måste råda balans mellan utbildnings- och yrkesutbildningssystemen.

4.2.2

Som en följd av den demografiska utvecklingen (en allt äldre yrkesverksam befolkning och ett minskande antal unga människor på arbetsmarknaden) i kombination med de snabba tekniska framstegen inom produktionsprocesserna utgör bristen på utbildad arbetskraft ett stort hot för Europa. Därför är det av största vikt att alla får möjlighet att delta och stanna kvar på arbetsmarknaden och att ingen stängs ute. EESK framhåller att arbetstagare måste få möjlighet att uppdatera sina färdigheter och yrkeskvalifikationer och förvärva ny kompetens under sitt yrkesverksamma liv. Det gör att arbetstagare kan anpassa sig efter förändringar i sin arbetsmiljö samtidigt som man möter efterfrågan på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden. Att organisera denna process på ett välfungerande och effektivt sätt är en av de viktigaste uppgifterna som EU har framför sig för att fortsättningsvis kunna vara konkurrenskraftig i förhållande till andra regioner i världen.

4.2.3

EESK anser att arbetstagare måste få tillgång till yrkesutbildningsprogram i första hand. Eftersom studier har visat att de arbetstagare som är i störst behov av fortbildning i praktiken är de som minst utnyttjar fortbildningsmöjligheterna, krävs olika former av åtgärder för olika kategorier arbetstagare.

4.2.4

En stor del av budgeten bör användas till åtgärder för de lägst utbildade arbetstagarna, eftersom det är dessa som är i störst behov av utbildning och fortbildning. Det kan ske genom att bevilja en fortbildningsbudget till enskilda arbetstagare som står i omvänd proportion till utbildningsnivån, så att de arbetstagare som har lägst utbildning beviljas mest stöd.

4.2.5

För äldre arbetstagare krävs en mer åldersmedveten personalpolitik. Även om pensionsåldern höjs i många EU-länder, förlorar många äldre arbetstagare sin plats på arbetsmarknaden redan innan de når den nuvarande pensionsåldern, bland annat på grund av att de inte har möjlighet att följa med i den snabba utvecklingen. Genom skräddarsydd, specifik fortbildning kan man bidra till att lösa detta problem.

4.2.6

Det är mycket viktigt att fortbildningen och utbildningen är effektiv. I flera medlemsstater experimenterar man med nya, effektivare fortbildningsmetoder, och man återupptäcker bl.a. hur viktigt det är med lärande på arbetsplatsen. EESK betonar hur viktigt det är att denna typ av projekt utvecklas ytterligare och uppmanar kommissionen att stödja sådan verksamhet genom att säkerställa utbyte av god praxis på området.

4.3.1

EESK upprepar sin begäran om mätbara europeiska mål för ungdomssysselsättningen: framför allt 1) ett mål för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten samt 2) en maximal tidsfrist på fyra månader för att aktivera ungdomar som söker arbete eller utbildningsplats. Överlåtandet av specifika mål för ungdomssysselsättningen till medlemsstaterna har inte gett några större resultat. Endast ett mindre antal länder har formulerat sådana mål i sina nationella reformprogram.

4.3.2

EESK gläder sig över att kommitténs krav på att medlemsstaterna ska se till att alla unga människor som har avslutat skolan inom fyra månader ska ha en anställning, fortsätta sin utbildning eller involveras i aktiveringsåtgärder har funnit sin väg in i huvudinitiativet "Unga på väg" i form av förslaget om en "ungdomsgaranti".

4.3.3

Medlemsstater som har en särskilt svår arbetsmarknadssituation för ungdomar och som just nu dessutom måste uppfylla restriktiva budgetkrav bör lättare få tillgång till EU-medel för åtgärder inom ramen för ungdomsgarantin. Det behövs pragmatiska och flexibla tillvägagångssätt och förenklad administration vid användning av medel, och kraven på medfinansiering från ländernas sida vid stöd från Europeiska socialfonden och andra europeiska fonder bör avskaffas under en tid.

4.3.4

EESK har vid flera tillfällen betonat hur viktigt det är att trots den översyn av budgetprioriteringarna som den ekonomiska krisen har tvingat fram i alla EU-länder bibehålla nationella och europeiska medel för utbildning och sysselsättning för ungdomar på samma nivå – eller vid behov öka anslagen. EESK anser därför att man i den nya budgetplaneringen för tiden efter 2014 måste avsätta tillräckliga medel för ungdomsspecifika initiativ.

4.3.5

Vissa länder har på vissa villkor förbättrat tillgången till arbetslöshetsersättning för missgynnade grupper, däribland ungdomar, under krisen. Dessa åtgärder var dock begränsade i tiden, eller också finns det risk för att de dras tillbaka inom ramen för planerade sparpaket. EESK betonar att kraven i fråga om ungdomars rätt till arbetslöshetsersättning generellt bör granskas, och att möjligheterna för arbetssökande som ännu inte har rätt till ersättning ska förbättras. Man bör också ta med mål på det området i de nationella reformprogrammen. Detta vore ett betydande bidrag till kampen mot många ungdomars osäkra situation i samband med deras inträde på arbetsmarknaden.

4.3.6

I åldersgruppen 15 till 24 år är inte bara arbetslösheten dubbelt så hög som bland vuxna, utan också förekomsten av osäkra arbetsvillkor (i vissa länder mer än 60 %), ökningen av olika typer av icke-reglerade praktiktjänstgöringar (framför allt i sydliga länder) samt arbete under den egna kvalifikationsnivån. EESK avråder från tillfälliga och kortsiktiga lösningar när det gäller integration av ungdomar på arbetsmarknaden: I stället för att satsa på osäkra arbetstillfällen och otrygga anställningsavtal bör man genomföra åtgärder som leder till att visstidsanställningar och arbetsplatser med sämre betalning och dålig social trygghet inte blir normen för ungdomar. När det gäller kommissionens initiativ om praktikplatser stöder EESK tanken på en europeisk kvalitetsram för detta. Även företagen borde uppmärksammas på det, så att de erbjuder inlärningsbefrämjande arbetssituationer med fasta kontrakt, framför allt för ungdomar som har missgynnats i utbildningshänseende. Det duala lärlingssystemet där man kombinerar praktik med allmän och yrkesinriktad utbildning har gett positiva resultat i flera länder, och man borde undersöka om delar av detta system kan överföras till andra länder.

4.3.7

Den ihållande stagnationen av efterfrågan på arbetskraft till följd av krisen leder till en ökning av långtidsarbetslösheten, och detta leder till stora svårigheter vad gäller integrationen på arbetsmarknaden, och följaktligen till ett ökat antal fattiga förvärvsarbetande mätt i andelen av befolkningen i arbetsför ålder eller under som lever i hushåll utan kontakt med arbetsmarknaden. EESK rekommenderar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt att skapa inkluderande "mellanarbetsmarknader", där man med offentliga medel skapar en lämplig mängd arbetstillfällen för att se till att de långtidsarbetslösa behåller sina kontakter med arbetsmarknaden och ökar sina färdigheter och kunskaper. På så sätt hindrar man att fattigdomen bland förvärvsarbetande, i form av förlorad kontakt med arbetsmarknaden, ökar och man möjliggör också en smidig övergång för dem till den öppna arbetsmarknaden efter krisen.

4.4.1

Socialt företagande utgör ett centralt inslag i den europeiska sociala modellen. De sociala företagen bidrar till målen i Europa 2020-strategin genom att skapa sysselsättning, utveckla innovativa lösningar för att möta allmänhetens behov, och främja social sammanhållning, integration och aktivt medborgarskap.

4.4.2

Kommittén anser att genom att främja socialt entreprenörskap och socialt företagande – särskilt i det rådande hårda ekonomiska klimatet – kan både dess tillväxtpotential och sociala mervärde tas till vara. För att frigöra denna potential måste man utveckla och genomföra en omfattande och integrerad politisk ram som täcker en lång rad berörda aktörer från samtliga sektorer i samhället (det civila samhället, privata och offentliga aktörer) på alla nivåer (lokal, regional, nationell och europeisk).

4.4.3

Medlemsstaterna och EU-institutionerna måste säkerställa att sociala företag systematiskt inkluderas och beaktas i offentliga politiska initiativ och program riktade till företag på likvärdiga villkor med andra företagsformer.

4.4.4

Förbättrad tillgång till kapital och skräddarsydda finansiella instrument är av högsta prioritet för socialt företagande. Kommissionen bör samla in och sprida kännedom om god praxis och innovationsinitiativ som redan existerar i medlemsstaterna, t.ex. hybridkapital och former för samverkan mellan offentliga och privata investeringar, samt se till att gällande lagstiftningsramar på EU-nivå inte utgör ett hinder för utvecklingen av nya instrument.

4.4.5

Det är av avgörande betydelse att program för etablering och utveckling av sociala företag uttryckligen ingår i strukturfonderna under kommande programperiod.

4.4.6

Kommissionen bör initiera en jämförelse på EU-nivå av offentliga finansieringslösningar som är särskilt lämpade för socialt företagande. Kommissionen bör främja och bedöma omfattningen av anbud med sociala hänsyn och det problem som s.k. gold plating utgör (överdriven tillämpning av upphandlingsregelverket) i upphandlingsförfaranden. Kommissionen bör i sin pågående översyn av statsstödsreglerna överväga att undanta samtliga sociala tjänster av allmänt intresse, eller erbjuda undantag från anmälningsplikt för alla småskaliga offentliga tjänster i syfte att uppmuntra nystartande av sociala företag.

4.4.7

På grund av de sociala företagens varierande juridiska former och specifika sociala uppdrag existerar skattelättnader i vissa medlemsstater. Dessa bör ses över och kännedomen om dem bör spridas för att främja utvecklingen av välfungerande bestämmelser.

4.5.1

Som kommittén redan påpekat i sitt yttrande om den årliga tillväxtöversikten 2011 bör sociala förmåner betraktas som en produktiv investering som alla drar nytta av, något som även kommissionen underförstått erkänner. Arbetslöshetsersättning kombinerad med en aktiv arbetsmarknadspolitik stabiliserar ekonomin och främjar en aktiv anpassning till förändringar genom kompetensutveckling, effektiv arbetsförmedling och omskolning. Man bör vara försiktig med åtgärder som syftar till att fastställa strängare kriterier för arbetslöshetsförsäkringen. Risken är att man ytterligare försvårar situationen för marginaliserade människor, vilket utgör ett allvarligt hinder för (åter)integreringen på arbetsmarknaden. En sådan utslagningspolitik kan medföra att en förskjutning sker till andra delar av de sociala trygghetssystemen, till exempel vad gäller socialt bistånd eller ersättning vid arbetsoförmåga, vilket inte är önskvärt.

4.5.2

EESK understryker att arbetstagare måste garanteras inkomstsäkerhet och socialt skydd för att de på ett optimalt sätt och utan att känna oro inför framtiden ska kunna fungera i ett snabbt föränderligt samhälle.

4.5.3

EESK uppmanar EU-institutionerna att med större målmedvetenhet verka för att den europeiska sociala normen respekteras. Den bristfälliga handlingskraften på området har bland annat lett till ett ökat antal fattiga arbetstagare, ökad ojämlikhet, större oro inför framtiden och minskat förtroende mellan medborgarna och för samhällsinstitutioner och myndigheter. Det gäller inte enbart bristande förtroende för de nationella myndigheterna, utan även för EU-institutionerna, vilket den tilltagande EU-skepsisen i ett antal medlemsstater vittnar om.

4.5.4

Ur EESK:s perspektiv får sparåtgärderna inte öka fattigdomsrisken och skärpa orättvisorna, som redan har ökat under de senaste åren. Vid alla åtgärder för att ta sig ur krisen måste man se till att de inte strider mot målet att öka efterfrågan och sysselsättningen och att lindra de sociala orättvisorna. Medlemsstaterna måste i samband med detta också se till att åtgärderna för att övervinna den ekonomiska krisen och statsskuldskrisen inte äventyrar de offentliga investeringarna i arbetsmarknadspolitiken och den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen. EESK efterlyser verkningsfulla sociala konsekvensanalyser för att undersöka hur man kan uppnå EU-målet att senast 2020 ha öppnat vägen ut ur fattigdom och social utestängning för minst 20 miljoner människor.

4.5.5

Sparåtgärder drabbar i första hand dem hårdast som är beroende av statliga transfereringar, bland annat de som arbetar under osäkra arbetsvillkor och andra missgynnade grupper på arbetsmarknaden. De som drabbas hårdast av arbetslöshet är som regel desamma som har det svårare att få tillgång till adekvata stödåtgärder. Därför behövs det tillräckliga, effektiva och hållbara sociala trygghetsnät, och i samband med detta måste man ta särskild hänsyn till de hårdast drabbade och missgynnade grupperna på arbetsmarknaden.

5.1.1

När det gäller moderniseringen av den offentliga förvaltningen anser EESK att ett gott styre förutsätter ett flernivåstyre och partnerskap med representativa organisationer inom det civila samhället på regional nivå.

5.1.2

"Flernivåstyre" utgör en flexibel struktur för förbindelserna mellan kommissionen, regeringarna och de lokala och regionala myndigheterna, där kontakterna anpassas till de olika situationerna och till vilka ärenden det rör sig om snarare än till de hierarkiska ramarna för de olika myndigheternas befogenheter. Goda styrelseformer kännetecknas av öppenhjärtiga relationer och en mindre strikt tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

5.1.3

Partnerskap är ett viktigt instrument för kollektiva åtaganden och bidrar till att de offentliga utgifterna och den offentliga politiken effektiviseras. Nya former av effektiva partnerskap skulle kunna bidra till att uppnå målet. Dessa plattformar skulle kunna åtfölja innovationsstrategin, med deltagande och stöd från alla berörda parter, offentliga och privata, inbegripet bankerna, med enkla, klara och effektiva regler för förfarandena i samband med projekt, med fastställande av tidsgränser, ansvarsområden och eventuella påföljder

5.1.4

EESK uppmanar EU-institutionerna samt medlemsstaterna och regionerna att sätta den grundläggande principen "Tänk småskaligt först" i centrum för det europeiska, nationella och regionala beslutsfattandet. Kommittén uppmanar också medlemsstaterna och regionerna att låta denna princip ligga till grund för deras politik för små och medelstora företag och för deras ekonomiska politik och industripolitik. EESK anser slutligen att småföretagsakten borde ges en mer bindande karaktär, framför allt för EU-institutionerna. EESK är dock helt emot kommissionens nuvarande förslag som innebär att man undantar små och medelstora företag från att följa EU-lagstiftningen.

5.1.5

Om man utser representanter för små och medelstora företag (SME Envoys) borde detta enligt EESK:s mening hjälpa medlemsstaterna att tillämpa småföretagsakten. EESK rekommenderar också att man utser representanter för små och medelstora företag på regional nivå.

5.1.6

Sedan återstår bara att övergå till fasen "Agera småskaligt först" ("Act small first"). Småföretagsakten kommer inte att få den framgång man förväntar sig om man inte inrättar ett verkligt partnerskapsbaserat styre med flera aktörer och på flera nivåer. De ekonomiska och sociala partnerna och alla offentliga och privata representativa aktörer måste involveras i de politiska diskussionerna och i lagstiftningsprocessen så snart dessa inleds. EESK anser därför att de representativa organisationerna för olika kategorier av små och medelstora företag faktiskt måste få delta i lagstiftningsprocessen och beslutsfattandet på alla nivåer.

5.1.7

EESK håller med rådet och kommissionen om att det behövs ett väl fungerande flernivåstyre och bättre styrelseformer när det gäller att förvalta EU-fonderna och genomföra EU:s politik. Frågan är inte "om" utan "hur". Det gäller att finjustera nedifrån-och-upp-initiativ liksom ramvillkoren uppifrån-och-ned.

5.1.8

Kommittén är särskilt nöjd med förslaget att öka medborgarnas och andra berörda parters deltagande i utformning, införlivande och tillämpning av unionsrätten, bland annat genom att förlänga perioden för allmänna samråd och göra överträdelseförfaranden smidiga och mer effektiva.

5.1.9

EESK välkomnar en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling för att uppnå en effektivare och mer välfungerande inre marknad, som är mer innovativ, grönare och mer social. EESK understryker den påverkan och betydelse som Europa 2020-strategins innovativa, miljömässiga och sociala aspekter har, även när det gäller offentlig upphandling.

5.1.10

EESK betonar att principerna om öppenhet och insyn samt effektivitet, rättssäkerhet, valuta för pengarna, konkurrens, tillgång till marknaden för små och medelstora företag och fria yrken, proportionalitet, ett ökande antal gränsöverskridande kontrakt, undvikande av diskriminering och korruption samt behovet av professionalism är lika relevanta som tidigare.

5.1.11

Den onödiga byråkratin måste minskas för att uppnå bästa resultat för alla. Komplicerad lagstiftning och utbredd "övertillämpning" i medlemsstaterna måste undvikas.

5.1.12

EESK rekommenderar en analys av bästa praxis och exempel i medlemsstaterna följt av åtgärder för att öppna upp marknaderna.

5.1.13

EESK välkomnar det intresse kommissionen visat för en fördjupning av de politiska, lagstiftande och administrativa förfarandena för att se till att EU-rätten utformas och tillämpas på ett mer rationellt och adekvat sätt under alla skeden.

5.1.14

EESK anser att de aspekter som rör hur konsekvensbedömningarna på förhand ska utföras av alla de EU-institutioner som är ansvariga för genomförandet, hur det organ som ska svara för kontrollen av konsekvensbedömningarna ska fungera och vara sammansatt, vilka parametrar som används samt frågan om hur och med vilka medel en ökad insyn kan garanteras måste definieras bättre.

5.1.15

Kommittén välkomnar initiativet att modernisera de offentliga förvaltningarna genom att inrätta "en enda kontaktpunkt" och välkomnar utvecklingen av det administrativa samarbetet i gränsöverskridande frågor. Detta samarbete skulle också behöva utvidgas till politikområden där det finns risk för att förpliktelser inte fullgörs.

5.1.16

EESK välkomnar kommissionens avsikt att förbättra styrningen av den inre marknaden genom ett utökat administrativt samarbete samt genom att utveckla informationssystemet för den inre marknaden ("IMI").

5.1.17

Informationssystemet för den inre marknaden är det främsta tekniska verktyget för samarbetet mellan de nationella förvaltningarna och skulle dessutom kunna fungera som ett gränssnitt för användarna av den inre marknaden.

5.1.18

EESK anser att IMI kan spela en avgörande roll när det gäller att förändra det administrativa samarbetet på den inre marknaden och anpassa det till medborgarnas och företagens behov och förväntningar, och till organisationerna i det civila samhället och den roll som de i framtiden kan komma att spela för systemets utveckling och funktionssätt.