22.5.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/35

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Jordbruk och hantverk – en vinnande kombination för landsbygdsområden” (yttrande på eget initiativ)

2012/C 143/07

Föredragande: Adalbert KIENLE

Vid sin plenarsession den 22 september 2011 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i arbetsordningen utarbeta ett initiativyttrande om

"Jordbruk och hantverk – en vinnande kombination för landsbygdsområdena" (yttrande på eget initiativ).

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 20 januari 2012.

Vid sin 478:e plenarsession den 22–23 februari 2012 (sammanträdet den 23 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 184 röster för och 8 nedlagda röster.

1.   Sammanfattning och rekommendationer

1.1   Genom detta initiativyttrande vill Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ge Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet sitt bidrag till utformningen av politiken, i synnerhet med tanke på den fortsatta utvecklingen av den andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna under perioden 2014–2020. Avsikten med initiativyttrandet är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin, genom att lägga fram konkreta förslag om framtida finansiering via EJFLU och strukturfonderna samt om annan EU-lagstiftning. För det civila samhällets jordbruks- och hantverksorganisationer innebär detta tydliga erkännande av de regionala aspekterna och värdekedjorna ett viktigt stöd för deras verksamhet. Samtidigt hoppas EESK att yttrandet också kan bidra med viktiga impulser till de nationella debatterna.

1.2   Kommittén vill framföra följande rekommendationer beträffande de lagstiftningsförslag om finansiering via EJFLU och strukturfonderna under stödperioden 2014–2020 som kommissionen lade fram den 5 respektive 12 oktober 2011:

1.2.1

De föreslagna utökade möjligheterna för små och medelstora företag att få investeringsstöd via EJFLU bör utökas ytterligare och anpassas i motsvarande grad, med avseende på regionalt samarbete mellan företag på landsbygden, framför allt inom hantverks- och jordbrukssektorn. I detta syfte bör man även ta initiativ till och stödja regionala kommunikations- och mentornätverk för lokala företagare.

1.2.2

EU-projekt för lokala initiativ inom ramen för EJFLU och strukturfonderna utgör en viktig möjlighet att stödja regionala aktiviteter inom områdena hantverk, jordbruk, turism och handel. Dessa stödåtgärder bör emellertid prioritera de ekonomiska och sociala aktörernas intressen.

1.2.3

Överföring av kunskap, information och innovation bör främjas på ett hållbart sätt i små och medelstora företag i syfte att främja och trygga sysselsättningen i landsbygdsområdena och stödja verksamhetsmetoder som är såväl resurs- som klimateffektiva. Traditionella kunskaper och erfarenheter får inte glömmas bort, utan bör bevaras och utnyttjas som en viktig resurs.

1.2.4

Regionala värdekedjor innebär en stor framtida möjlighet för hantverket, jordbruket, turismen, handeln och hela landsbygden. De bör uppmärksammas särskilt med tanke på regional paraplymärkning samt gemensam beredning och saluföring.

1.2.5

Hantverks- och jordbruksföretag är beroende av att det finns tillräckligt god infrastruktur för näringslivet. Förutsättningarna för detta bör skapas med hjälp av framför allt strukturfonderna, t.ex. genom att flexibla regionala budgetar ställs till förfogande.

2.   Inledning

2.1   I egenskap av sektorer som domineras av medelstora företag präglar jordbruket och hantverket landsbygdens ekonomi på många olika sätt. De spelar en viktig roll när det gäller att bevara försörjningsstrukturer och samhällslivet i byar och små städer inom EU.

2.2   I anslutning till den förestående vidareutvecklingen av EU:s stöd till landsbygden under perioden 2014–2020 bidrar initiativyttrandet till att jordbrukets och hantverkets potentiella mervärde kan utnyttjas i större utsträckning på landsbygden. Ett aktuellt skäl till detta är kommissionens lagstiftningsförslag om den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken efter 2013. Bland annat utvidgas därigenom EJFLU-stödet till att även omfatta "små" företag, närmare bestämt alla företag på landsbygden, vilket är en viktig förändring. När det gäller överföringen av kunskap och kompetens vill EESK genom initiativyttrandet främja den europeiska diskussionen om smart och hållbar tillväxt för alla. En annan fråga är hur man ska kunna förbättra förutsättningarna för att branschövergripande åtgärder som omfattar alla på ett varaktigt sätt ska kunna påverka livskvaliteten och den ekonomiska potentialen på landsbygden och säkerställa försörjningsstrukturerna mot bakgrund av den minskande befolkningen. Samtidigt vill kommittén genom initiativyttrandet ge impulser till den offentliga diskussionen om hur man ska hantera konsekvenserna av de demografiska förändringarna och till de nationella debatterna om hur konkurrenskraften och livskraften på landbygden ska kunna tryggas.

3.   Det aktuella läget

3.1   Små och medelstora hantverks- och jordbruksföretag som är etablerade och rotade i landsbygdsområden utgör tack vare sin ekonomiska verksamhet och sitt samhällsengagemang en stor potential när det gäller att förstärka befintliga ekonomiska och sociala strukturer och hantera framtida utmaningar. De inverkar direkt på livskvaliteten och bidrar genom sina produkter och tjänster till att skapa regionala identiteter. De bevarar viktiga traditioner, men är samtidigt nyskapande. Hantverk och jordbruk står för modernitet och varaktighet, produkter av hög kvalitet, tryggad energiförsörjning, hållbart miljö- och naturskydd och bevarande av kulturarvet. De människor som arbetar inom hantverks- och jordbrukssektorn är högkvalificerade, ansvararstagande samt mycket anpassningsbara och har lätt för att ta till sig nya kunskaper. Dessa egenskaper utgör grunden för många ekonomiska och sociala framgångssagor i byar och mindre städer på landsbygden.

3.2   I så gott som alla landsbygdsområden inom EU finns det fortfarande stora möjligheter när det gäller att utnyttja hantverkets och jordbrukets gemensamma mervärde. Dessa möjligheter består av samarbete på områdena produktion, beredning och saluföring på regional och interregional nivå. De skapas emellertid också genom rättvis konkurrens mellan aktörerna och ett jämlikt deltagande av både kvinnor och män.

3.3   EU:s landsbygdsområden är strukturerade på mycket olika sätt. Medan vissa landsbygdsområden är mycket förmögna med låg arbetslöshet och en solid tillväxt har andra områden drabbats av både ekonomiska problem, utflyttning och en åldrande befolkning. Det finns inte heller alltid möjlighet till utbildning och vidareutbildning på acceptabelt avstånd. Det finns risk för ett allt större gap mellan den sociala och ekonomiska utvecklingen och infrastrukturstandarderna.

3.4   Framför allt äldre människor är beroende av korta avstånd och lättillgängliga närliggande tjänster. Unga behöver en välfungerande grundläggande infrastruktur, såsom internet, daghem och skolor. De demografiska förändringarna innebär att det krävs en omfattande anpassning av landsbygdens infrastruktur och dess olika typer av servicesystem. Då man försöker möta dessa utmaningar utnyttjas de lokala företagens kompetens ofta i alltför liten omfattning, och detta gäller särskilt små och medelstora företag. De socialt ansvarstagande och lokalt engagerade hantverks- och jordbruksföretagen bidrar i hög grad till den sociala integrationen av personer med funktionshinder.

3.5   För att hantverks- och jordbruksföretag och även andra regionala ekonomiska aktörer ensamma eller tillsammans ska kunna nå ekonomisk framgång är de beroende av snabba lokala internetförbindelser. Ofta saknas emellertid en tillräckligt effektiv bredbandstäckning, framför allt i avlägsna landsbygdsområden.

3.6   Samhällsdebatten präglas i allt högre grad av den regionala aspekten. Den är uttryck för ett ansvarstagande och värdebaserat samhälle samt en förutsättning för en hållbar ekonomi och samexistens. Ofta saknas emellertid den nödvändiga drivkraften i en region, eller också är incitamenten för att öka regionens potentiella mervärde alltför svaga. Samspelet mellan olika företagare i en region saknas ofta eller är inte tillräckligt välutvecklat.

3.7   Hantverks- och jordbrukssektorn står tillsammans inför de allt större utmaningar som ett förbättrat resurs- och klimatskydd innebär. Både inom hantverket och jordbruket utgör resurs- och klimateffektivitet de gemensamma nyckelorden i framtidsorienterade företagsstrategier. Genom ett samarbete mellan dessa båda sektorer kan landsbygden på ett viktigt sätt bidra till hanteringen av de utmaningar som samhället står inför.

4.   Mål

4.1   EESK anser att det är väsentligt att man inom EU-institutionerna och de nationella regeringarna och förvaltningarna ger större erkännande åt hantverkets och jordbrukets potential och vidtar politiska åtgärder för att trygga landsbygdsområdenas framtidsutsikter.

4.2   EESK ger sitt starka stöd åt att man utnyttjar hantverkets och jordbrukets gemensamma mervärde.

—

Man bör skapa och stärka de regionala värdekedjorna inom jordbruket och hantverket samt inom andra sektorer såsom handeln, turismen, hälsovården och skogsindustrin. I detta sammanhang bör bestämmelser om rättvisa konkurrensvillkor gälla, och man bör också skapa strukturer för att bättre kunna utnyttja den regionala ekonomiska potentialen med hjälp av lokala små och medelstora företag.

—	Man bör stödja bevarandet, diversifieringen, nyetableringen och vidareutvecklingen av små och medelstora företag på landsbygden samt ett sektorsövergripande ekonomiskt samarbete.

—

För att bättre kunna stödja små företag på landsbygden bör man utforma lättillgängliga program för ekonomi, innovation och kompetensutveckling. I alla europeiska regioner bör man skapa tillräckliga möjligheter till utbildning och vidareutbildning samt till tillämpningsrelaterad överföring av kunskap om avancerad teknik som är av betydelse för framtiden.

—	Skolelever bör få lära sig traditionella och moderna framställningsmetoder av lokala hantverkare och jordbrukare och få en inblick i värdet av självständigt arbete som utförs på eget ansvar.

—	Produktion, beredning och saluföring av regionala livsmedel och övriga råvaror bör konsekvent anpassas till specifika regionala krav och kvalitetsegenskaper. I linje med detta bör även kvalitetssäkringssystem, varumärkesprofilering och saluföring främjas.

—	Man bör stödja resurs- och klimateffektiva verksamhetsmetoder.

—	Allmännyttiga företag, infrastrukturer och samhällslivet måste tryggas och förstärkas i landsbygdsområdena.

—	En viktig förutsättning för att små och medelstora företag ska kunna utnyttja mervärdespotentialen på landsbygden är att uppkopplingen till moderna bredbandsnät främjas.

—	Man bör se decentraliserade energiförsörjningssystem och energieffektivitetsåtgärder som goda möjligheter att öka mervärdet.

—	Med beaktande av de omfattande demografiska förändringarna är det viktigt att hålla kvar kvalificerad arbetskraft i landsbygdsområdena och att locka den till framtidsanpassade uppgifter inom hantverks- och jordbruksföretagen.

—	Institutioner, organisationer och företag, framför allt jordbruks- och hantverksföretag, på landsbygden måste ovillkorligen uppmuntras till ett aktivare deltagande i samhällsdebatten och till ett effektivare ekonomiskt samarbete samt till att dra lärdom av goda exempel.

4.3   För att i framtiden bättre kunna utnyttja den regionala ekonomiska potentialen med hjälp av partnerskap, betonar EESK framför allt följande tre mål:

4.3.1   Regionala aspekter och mervärde

En viktig styrka hos jordbruket och hantverket är den lokala och regionala förankringen. I en globaliserad värld ökar den lokala och regionala dimensionens betydelse. Lokala aktiviteter kan ofta erbjuda en lösning på aktuella problem. Utvidgningen av de regionala värdekedjorna spelar här en allt större roll. Framför allt inom livsmedelssektorn finns det i många regioner av tradition nära förbindelser och samarbete mellan jordbruket och hantverket, och detta skapar ett viktigt mervärde för konsumenterna på dessa områden. Det finns många positiva exempel på detta, som man bör sträva efter att vidareutveckla och sprida till andra regioner. Detta bör också fungera som förebild för andra produkt- och tjänsteområden, t.ex. träförädling och landsbygdsturism. Samtidigt kan detta samarbete bidra till att närliggande tjänster tryggas och till att trafiken därigenom minskar, vilket förbättrar klimatskyddet.

Satsningen på värdekedjor genom ett intensivt samarbete mellan de centrala aktörerna i landsbygdsområdena gör det också möjligt att anpassa produktionen och saluföringen av livsmedel till specifika regionala krav och kvalitetsegenskaper samt att skapa en unik lokal identitet. Utvecklingen av regionala paraplymärken för gemensam saluföring utgör ett svar på konsumenternas allt större krav vad gäller produkternas kvalitet och ursprung. Precis som för livsmedel bör också för hantverksprodukter införas kvalitets- och ursprungsmärkning.

4.3.2   Energi och råvaror

Inrättandet av decentraliserade energiförsörjningssystem och vidtagandet av energibesparande åtgärder på landsbygden kommer att få en allt större betydelse i Europa, och det utgör också ett utmärkt område för samarbete mellan hantverk och jordbruk. De miljömässiga fördelarna med förnybara energikällor och råvaror kan endast utnyttjas fullt ut om beredningen sker i de regioner där energikällorna och råvarorna finns. Det behövs därför lokala experter.

Regionalt samarbete på områdena produktion, beredning och saluföring av förnybara råvaror och råmaterial erbjuder också många framtida möjligheter.

4.3.3   Tryggande av kvalificerad arbetskraft

De demografiska förändringarna och den utflyttning till storstadsregioner som sker i mer avlägsna landsbygdsområden (1) gör att jordbruks- och hantverksföretag får allt svårare att hitta kvalificerad arbetskraft. Såsom EESK redan har konstaterat i ett tidigare yttrande bör man fästa särskild uppmärksamhet vid sysselsättningen bland kvinnor (2). De "mjuka" lokaliseringsfaktorerna för livskvalitet såsom utbudet av bostäder, utbildning, fritidsverksamhet och kulturevenemang, och framför allt det utbud som är riktat till unga familjer, måste förbättras för att säkerställa regionens livskraft på lång sikt. De ekonomiska parternas insatser för att i ett tidigt skede informera skolelever och ungdomar om yrken som har en framtid inom hantverk och jordbruk bör via politiska initiativ stödjas av arbetsförmedlingarna och det offentliga skolväsendet. Personer med utbildning på detta område har goda utsikter till anställning, och de har särskilt goda förutsättningar att anpassa sig till nya utmaningar på arbetsmarknaden (3).

5.   Åtgärder

5.1   För att ovannämnda mål ska kunna uppnås anser EESK att det är nödvändigt att man konsekvent tillämpar Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla samt att man på lämpligt sätt beaktar stöd till landsbygden via EJFLU och fondens sex centrala prioriteringar samt via strukturfonderna. Vidare bör man genom gemensamma politiska åtgärder på ett varaktigt sätt påverka landsbygdens livskvalitet och ekonomiska styrka. En sektors- och fondövergripande strategi skulle gynna utvecklingen av gemensamma värdekedjor, minska utflyttningen och stabilisera försörjningsstrukturerna i landsbygdsområdena, och därigenom vara till nytta för alla lokala branscher och befolkningsgrupper.

5.2   EESK anser att följande konkreta åtgärdspunkter bör beaktas i EU:s framtida strukturpolitik för landsbygdsområdena:

—	Investeringar för att stödja diversifiering, etablering, överlåtande av verksamhet och vidareutveckling av små och medelstora företag på landsbygden.

—	Främjande och inrättande av sektorsövergripande samarbete och plattformar (t.ex. införande av regelbundna "rundabordssamtal").

—	Främjande av regionala (traditionella) ekonomiska kretslopp med korta transportsträckor.

—	Främjande av regionala paraplymärken för gemensam beredning och saluföring av regionala produkter och tjänster.

—	Främjande av kvalitet och kvalitetssäkringssystem som nyckeln till framgångsrik försäljning av produkter.

—	Främjande av resurs- och klimateffektiva verksamhetsmetoder.

—	Stöd till målinriktad överföring av kunskap och kompetens till hantverks- och jordbruksföretag samt andra ekonomiska partner i landsbygdsområden.

—	Främjande av partnerskap för innovation mellan forskningsorgan och näringslivet, med särskilt beaktande av användnings- och processorienterade innovationer för små och medelstora företag.

—	Tryggande och utveckling av infrastruktur för näringslivet i landsbygdsområdena (framför allt bredband).

—	Stöd till åtgärder som de ekonomiska och sociala aktörerna vidtar för att trygga det framtida behovet av arbetskraft.

—	Informationsverksamhet i form av möjlighet till studiebesök för skolor och allmänheten.

—	Utvidgning av befintliga Leader-projekt i syfte att involvera företag på ett betydligt kraftfullare sätt och höja den ekonomiska potentialen i landsbygdsområdena.

—	Främjande av mentornätverk som består av små och medelstora företag, framför allt för att stödja samarbete.

—	Inrättande och vidareutveckling av plattformar för insamling och spridning av bästa lösningar beträffande den regionala utvecklingen och samarbetet mellan ekonomiska och sociala aktörer på landsbygden.

—	Stöd till landsbygdsområdena genom flexibla regionala budgetar.

---

(1)  CESE 1704/2007, EUT C 120, 16.5.2008, s. 47.

(2)  CESE 1175/2011, EUT C 318, 29.10.2011, s. 43.

(3)  Se ovanstående fotnot.

---