12.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 236/6

A.

Budgetförfarandet för 2011 är det första i sitt slag inom ramen för Lissabonfördraget och förfarandet med en enda behandling innebär att samarbetet och samordningen med budgetmyndighetens andra part måste öka för att en överenskommelse ska nås om samtliga utgifter under medlingsförfarandet.

B.

Syftet med trepartsmötet som ska hållas i juli är att undanröja hinder innan rådet antar sin ståndpunkt om förslaget till budget, och att i förväg fastställa de punkter som det råder enighet om.

1.

Europaparlamentet konstaterar att förslaget till budget för 2011 totalt uppgår till 142 576,4 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden (ÅB) och 130 147,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden (BB), vilket innebär att det återstår en marginal på 1 224,4 miljoner EUR i ÅB och 4 417,8 miljoner EUR i BB. Parlamentet konstaterar att dessa totalbelopp motsvarar 1,15 procent respektive 1,05 procent av EU:s förväntade BNI för 2011.

2.

Europaparlamentet är bekymrat över att ökningen i ÅB endast är 0,77 procent jämfört med den antagna budgeten för 2010, en skillnad som inte ligger i linje med de förväntningar som allmänt kommit till uttryck, nämligen att EU:s budget ska spela en avgörande roll för att ge stöd till Europas ekonomier efter krisen. Parlamentet noterar ökningen av BB med 5,85 procent, men påminner om att den extremt låga nivån på BB 2010 matematiskt förklarar denna ökning. Parlamentet påminner om att i enlighet med den fleråriga budgetramen är taken 142 965 miljoner EUR för ÅB och 134 280 miljoner EUR för BB, i löpande priser.

3.

Europaparlamentet erkänner att skillnaden mellan ÅB och BB har minskat jämfört med budgeten för 2010 (12 429 miljoner EUR jämfört med 18 535 miljoner EUR), vilket visar att genomförandet av EU:s budget har förbättrats, men parlamentet påpekar samtidigt att den fleråriga budgetramen medger en skillnad på endast 8 366 miljoner EUR mellan ÅB och BB för 2011. Parlamentet påminner om att dessa avvikelser skapar underskott på lång sikt och därför bör undvikas för att budgeten ska vara hållbar och hanterlig.

4.

Europaparlamentet påpekar att den stora delen (70 procent) av den totala marginalen på 1 224,4 miljoner EUR i förslaget till budget kommer från marginalen under rubrik 2 om bevarande och förvaltning av naturresurser, och att de övriga rubrikerna – särskilt rubrikerna 1a, 3b och 4 – har mycket begränsade marginaler och därmed proportionellt minskar EU:s förmåga att reagera på politiska förändringar och oförutsedda behov samtidigt som dess prioriteringar upprätthålls.

5.

Europaparlamentet betonar dessutom att marginalen i rubrik 2 faktiskt kan vara mindre eftersom marknadsvillkoren kan förändras.

6.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om hur det interinstitutionella avtalet (IIA) har fungerat (KOM(2010)0185) och påminner i detta avseende om att ett förslag om en omfattande översyn är på gång och att de svårigheter som har uppstått under tidigare budgetförfaranden när det gäller att reagera på rätt och lämpligt sätt på olika utmaningar som har uppkommit, medför att en översyn av den nuvarande fleråriga budgetramen blir oundviklig. Parlamentet påminner om att det förväntar sig att kommissionen ska lägga fram konkreta förslag om en revidering att den fleråriga budgetramen före utgången av första halvåret 2010.

7.

Europaparlamentet uppmärksammar det stora antal pågående ärenden med omfattande budgetkonsekvenser som måste avslutas av budgetmyndighetens båda parter 2011 (översyn av budgeten, inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, ändringsbudgetar, översyn av det interinstitutionella avtalet, översyn av budgetförordningen, osv.).

8.

Europaparlamentet noterar de prioriteringar som kommissionen fastställt (nämligen stöd till EU:s ekonomier efter krisen och anpassning till nya krav, dvs. genomförandet av Lissabonfördraget, nya myndigheter för finansiell tillsyn, finansiering av initiativet global övervakning av miljö och säkerhet (GMES), genomförandet av Stockholmsprogrammet, osv.) och ifrågasätter om den blygsamma ökningen av ÅB jämfört med budgeten för 2010 är tillräcklig för att ta itu med dessa prioriteringar.

9.

Europaparlamentet understryker vikten av en kraftig reaktion på krisen och instabiliteten på finansmarknaderna, som bör inbegripa större finansiell kapacitet och flexibilitet för EU-budgeten. Parlamentet begär i detta hänseende ytterligare och detaljerad information från rådet och kommissionen om vilka konsekvenser som EU-mekanismen för finansiell stabilisering, vilken beslutades vid Ekofinrådets extra sammanträde den 9–10 maj 2010, kan få för EU:s budget. För att undvika framtida kriser begär parlamentet dessutom att det inrättas ett effektivt övervakningssystem och att parlamentet direkt får information.

10.

Sett ur budgetsynvinkel beklagar Europaparlamentet djupt att det är omöjligt att i budgetförslaget för 2011 se de finansiella effekterna av EU 2020-strategins flaggskeppsinitiativ, såsom Innovationsunionen, Unga på väg, Ett resurseffektivt Europa, Ny kompetens och nya arbetstillfällen, Industripolitik för en globaliserad tid, och uttrycker starka tvivel på att man inom den nuvarande budgetramen kan garantera adekvat finansiering för dessa nyckelinitiativ.

11.

Europaparlamentet påminner, i enlighet med sin resolution av den 25 mars 2010 om prioriteringar för 2011 års budget, om att ungdomen är en av de viktigaste prioriteringarna för 2011 års budget och att denna prioritering bör främjas som ett övergripande tema, samt att synergier bör utvecklas mellan olika politikområden som berör ungdomen, särskilt utbildning, sysselsättning, företagande och hälsa, samtidigt som man underlättar och uppmuntrar social delaktighet, möjlighet till inflytande, kompetensutveckling och rörlighet för unga människor. Parlamentet påpekar att ungdom bör ses som ett brett koncept som inbegriper människors förmåga att byta befattningar och status flera gånger under sina liv och att utan begränsningar växla mellan situationer såsom lärlingsutbildning, akademiska eller yrkesmässiga miljöer och yrkesutbildning, och att ett av målen därför bör vara att underlätta övergången från utbildningssystem till arbetsmarknaden.

12.

Europaparlamentet beklagar att trots en ytterst hög profil och en mycket hög genomförandegrad, som har uppgått till 95–100 procent varje år under perioden 2007–2009, är den anslagsökning som föreslås i förslaget till budget för de viktigaste ungdomsinstrumenten och -programmen, såsom Livslångt lärande, Aktiv ungdom och Erasmus Mundus ganska symbolisk. Parlamentet anser att denna ökning inte gör det möjligt för EU att på ett tillräckligt sätt ta itu med denna prioritering och har därför för avsikt att ge ytterligare stöd till dessa program. Parlamentet påminner i detta avseende om att dessa program har ett obestridligt europeiskt mervärde och i hög grad bidrar till skapandet av ett starkt europeiskt civilt samhälle, trots de blygsamma ekonomiska resurser som de får.

13.

Europaparlamentet kräver ett ytterligare klargörande av uppdelningen mellan driftsutgifter och administrativa utgifter, men erkänner samtidigt de ansträngningar som gjorts när det gäller redogörelsen för de administrativa utgifterna utanför rubrik 5. Parlamentet noterar att ett redan betydande belopp av vad som i själva verket är administrativa utgifter finansieras från driftsanslag.

14.

Europaparlamentet är fast beslutet att ta itu med förhandlingarna om budgeten för budgetåret 2011 på ett konstruktivt sätt och med en öppen attityd, och att ta hänsyn till de två målen effektivitet och ett europeiskt mervärde. Parlamentet förväntar sig i gengäld att budgetmyndighetens andra part kommer att vara inriktad på samarbete och se till att föra en verklig politisk dialog och avstå från en ”redovisningsövning”, som innebär att besparingar och bidrag från medlemsstaterna ges en alltför viktig roll i förhandlingarna. Parlamentet påminner om att fördraget inte bara har ändrat budgetförfarandets rättsliga ram, det även har infört en ny metod och nya tidsfrister för att förhandla och nå fram till kompromisser.

15.

Europaparlamentet understryker att EU-budgeten är mycket begränsad jämfört med nationella budgetar och påminner därför om att det är nödvändigt att skapa synergieffekter mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna för att kunna genomföra gemensamma EU-strategier. Sammanhållning ger EU-politiken ett större genomslag och skapar ett verkligt europeiskt mervärde samtidigt som det stödjer de långsiktiga politiska målen. Parlamentet är övertygat om att EU-budgeten inom olika nyckelområden kan bidra till att stödja långsiktiga investeringar och arbetstillfällen. Parlamentet förväntar sig att rådet, när det beslutar om EU-budgeten, tar vederbörlig hänsyn till detta och avstår från nedskärningar enligt ”osthyvelsprincipen” trots att de nationella offentliga finanserna är extremt ansträngda.

16.

Europaparlamentet påminner om sina prioriteringar i enlighet med den ovannämnda resolutionen av den 25 mars 2010.

17.

Europaparlamentet noterar en ökning med 4,4 procent i ÅB (till 13 437 miljoner EUR) och med 7 procent i BB (till 11 035 miljoner EUR (4), och en marginal på 50,1 miljoner EUR (jämfört med 37 miljoner EUR i budgetplaneringen), som härrör från minskningar i anslagen för utgifter för administrativt och tekniskt stöd (de tidigare BA-posterna) och för decentraliserade organisationer och exekutiva byråer, och från minskningar i anslag för ett antal program, såsom Tull 2013 och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation – programmet för entreprenörskap och innovation.

18.

Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som små och medelstora företag spelat för återhämtningen och den ekonomiska uppgången i EU. Alla program och instrument som är inriktade på att främja små och medelstora företag bör få ökat stöd och parlamentet är i detta hänseende oroat över den föreslagna minskningen av betalningsbemyndigandena för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation – programmet för entreprenörskap och innovation.

19.

Europaparlamentet påminner om att ingen hänsyn tagits till de nya behov som ska finansieras under denna rubrik (programmet för avveckling av kärnkraftverket Kozloduj, europeiska myndigheter för finansiell tillsyn, ITER och GMES, och även parlamentets begäran om ökade anslag till den operativa fasen) när den nuvarande fleråriga budgetramen antogs. Parlamentet påminner om att finansieringen av dessa behov inte får ske på bekostnad av finansieringen av andra program och åtgärder under rubrik 1a, som är av avgörande betydelse för de europeiska återhämtningsansträngningarna efter krisen.

20.

Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa delvis finansieras under denna rubrik, liksom ett stort antal fleråriga program (ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, sjunde ramprogrammet, de transeuropeiska näten, Galileo/Egnos, Marco Polo II och programmet Progress), som kommer att ha slutförts 2011. Parlamentet upprepar därför sin begäran till kommissionen att lägga fram uppföljningsrapporten om genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, inbegripet åtgärder som anförtrotts EIB.

21.

Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen till de viktigaste programmen (sjunde ramprogrammet: 13,8 procent, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation: 4.4 %, livslångt lärande: 2,6 procent, de transeuropeiska näten: 16,8 procent), och betonar att dessa program ger viktiga hävstångseffekter i EU:s strategi för att bekämpa den ekonomiska krisen.

22.

Europaparlamentet betonar att rubrik 1a inbegriper många flaggskeppsinitiativ från EU 2020-strategin, såsom Innovationsunionen, Unga på väg, Ett resurseffektivt Europa, Ny kompetens och nya arbetstillfällen och Industripolitik för en globaliserad tid. Parlamentet beklagar att de är omöjligt att ur budgetsynpunkt tydligt fastställa de ekonomiska konsekvenserna av EU 2020-strategin och betvivlar att det är möjligt att garantera tillräckliga medel till dessa initiativ inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen.

23.

Europaparlamentet påminner om att prioriteringarna för 2011, med hänsyn tagen till EU 2020-strategin, i huvudsak kommer att finansieras från denna rubrik, och att EU:s behörigheter till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande sannolikt kommer att få budgetkonsekvenser. Parlamentet betonar att rymdpolitik, som är ett konkret exempel på europeisk industripolitik som främjar europeiska vetenskapliga, tekniska och miljömässiga framsteg samtidigt som den stärker den industriella konkurrenskraften, kräver att både EU och medlemsstaterna gör ytterligare en ekonomisk ansträngning när det gäller GMES.

24.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ Unga på väg som syftar till att öka prestandan och den internationella dragningskraften hos Europas institutioner för högre utbildning, och höja den allmänna utbildningsstandarden i EU. Parlamentet stöder helhjärtat främjandet av lika möjligheter för alla ungdomar, oavsett utbildningsbakgrund. Parlamentet vill betona vikten av att garantera tillräckliga medel till en ambitiös politik på utbildningsområdet, inbegripet yrkesutbildningen, som spelar en avgörande roll i EU 2020-strategin. Parlamentet betonar att EU kommer att anslå alla nödvändiga resurser för att klara av denna ambitiösa utmaning, som skapar en aldrig förut skådad slagkraft för utvecklingen av en allomfattande EU-politik för ungdomen. Parlamentet betonar dock att lanseringen av ett sådant övergripande flaggskeppsinitiativ, som omfattar ett antal tydligt märkbara och väletablerade EU-program på det här området, inte bör dämpa de enskilda programmens profil.

25.

Europaparlamentet betonar att de budgetresurser som i framtiden avsätts för instrument såsom programmet livslångt lärande och övergripande kompetenser såsom e-kompetens, internationell kompetens, entreprenörsförmåga och flerspråkighet, bör återspegla det stora europeiskt mervärde som dessa program medför, och bör således prioriteras i budgeten för 2011.

26.

Europaparlamentet är besviket över att turismen, som indirekt genererar mer än 10 procent av EU:s BNP och som med Lissabonfördragets ratificering har blivit ett område där EU har full behörighet, inte tydligt framstår i budgetförslaget för 2011.

27.

Europaparlamentet konstaterar att för första gången har betalningsbemyndiganden tagits med för Europeiska globaliseringsfonden, och anser att detta är ett viktigt inslag i den övergripande diskussionen om fondens förvaltning och synlighet. Parlamentet anser dock att dessa betalningsbemyndiganden kanske inte är tillräckliga för att täcka de belopp som är nödvändiga för ansökningarna om bidrag från EGF under 2011. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att EGF-ansökningarna inte ska finansieras endast genom överföringar från Europeiska socialfondens budgetposter, och uppmanar kommissionen att snarast identifiera och utnyttja andra budgetposter för detta syfte. Parlamentet betonar behovet av ett enklare och snabbare förfarande för att ta fonden i anspråk (5).

28.

Europaparlamentet noterar den synnerligen blygsamma ökningen, eller stagnationen (jämfört med budgeten för 2010), av åtagandebemyndiganden för Eures och de tre budgetposterna för stöd till relationer mellan arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen. Parlamentet anser att man bör förstärka dessa budgetposter i ljuset av de aktuella massuppsägningarna och strukturomvandlingarna p.g.a. krisen.

29.

Europaparlamentet noterar att förslaget till budget för 2011 innebär en ökning av ÅB med 3,2 procent till ett totalt belopp på 50 970 miljoner EUR, varav ett belopp på 39 891,5 miljoner EUR är avsett för strukturfonderna (ERUF och ESF) – ett belopp som är ungefär lika stort som motsvarande belopp 2010 – och 11 078,6 miljoner EUR för Sammanhållningsfonden.

30.

Europaparlamentet konstaterar att detta förslag är i linje med anslagen i den fleråriga budgetramen, med hänsyn tagen till den tekniska justeringen av budgetramen för 2011 (6) (en ökning med 336 miljoner EUR), i enlighet med punkt 17 i det interinstitutionella avtalet. Parlamentet förstår mot denna bakgrund marginalen på 16,9 miljoner EUR, som i huvudsak härrör från anslaget för tekniskt stöd och motsvarar 0,03 procent av rubriken.

31.

Europaparlamentet välkomnar ökningen med 16,9 procent i BB till 42 541 miljoner EUR som föreslås för 2011, men är ändå bekymrat över att betalningsbehovet har beräknats på grundval av tidigare förhållanden mellan betalningar och åtaganden, dvs. jämförelser mellan ett givet års andel av de samlade åtagandena respektive de samlade betalningarna under programplaneringsperioden 2000–2006, även om genomförandet av programmen var mycket långsammare i början av perioden 2007–2013 och kommer därför att behöva komma igen med kraft, särskilt under 2011.

32.

Europaparlamentet tvivlar på att de anpassningar som gjorts, särskilt genom tilldelning av uppskjutna betalningar som en andel av förväntade betalningar under kommande år, är helt tillräckliga för att ta itu med alla behov av ytterligare betalningar som särskilt härrör från följande:

33.

Europaparlamentet anser dessutom att det är av avgörande betydelse att anslå tillräckliga resurser för sammanhållningspolitiken för att påskynda den europeiska ekonomins återhämtning och bidra till Europa 2020-strategin för regionerna. Parlamentet framhåller synergieffekterna av EU:s makroregionala samarbete när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin, och understryker att man måste anslå tillräckliga resurser för att genomföra nuvarande makroregionala strategier. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att utan dröjsmål lägga fram och anta en ändringsbudget om betalningsbemyndigandena inte skulle vara tillräckliga för att täcka behoven.

34.

Europaparlamentet begär att kommissionen ska fortsätta sitt nära samarbete med de medlemsstater som har en låg utnyttjandegrad för att förbättra situationen ytterligare när det gäller utnyttjandet på fältet. Parlamentet är medvetet om att en låg utnyttjandegrad kan äventyra ett fortlöpande genomförande av EU:s politik.

35.

Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att fortsätta diskutera hur det komplexa system med regler och krav som införts av kommissionen och/eller medlemsstaterna kan ändras för att fokusera mer på att uppnå mål och mindre på laglighet och korrekthet, utan att man avviker från den viktiga principen om en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet betonar att en sådan diskussion även bör bidra till ett bättre utarbetande av nästa programplaneringsperiods grundförordning. Parlamentet påminner i detta sammanhang om det gemensamma uttalandet från november 2009 om förenkling och mer riktad användning av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden i samband med den ekonomiska krisen.

36.

Europaparlamentet påminner om att en av de viktigaste förändringarna som infördes genom EUF-fördraget är avskaffandet av åtskillnaden mellan obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter i budgetförfarandet, så att budgetmyndighetens två parter till slut kan förhandla på lika villkor om alla årliga anslag, och påminner om att de obligatoriska utgifterna omfattade nästan 34 procent av den totala budgeten, och att den största delen återfanns under rubrik 2.

37.

Europaparlamentet betonar emellertid att under de senaste åren har budgetmyndigheten utnyttjat denna rubrik för att nå en övergripande överenskommelse om de årliga budgeterna, genom att använda marginalen eller genom att omfördela anslag till andra program och åtgärder.

38.

Europaparlamentet konstaterar att trots påståendet att anslagen förblir stabila har inkomster som ska avsättas för särskilda ändamål minskat med mer än 25 procent 2011, att marknadsstödet har minskat med nästan 22 procent (till 3 491 miljoner EUR), och att anslag till åtgärder inom det veterinära och fytosanitära området har minskat med 7,8 procent. Parlamentet uttrycker sin oro över kommissionens optimistiska antaganden (med tanke på den ökande prisvolatiliteten på marknaderna och jordbrukets sårbarhet för hälsorisker) avseende utvecklingen på jordbruksmarknaderna under 2011, som medför en minskning på ungefär 900 miljoner EUR för de marknadsrelaterade utgifterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att noggrant övervaka utvecklingen på jordbruksmarknaderna och att vara beredd att reagera snabbt och effektivt med de säkerhetsnätsåtgärder som behövs för att motverka en negativ marknadsutveckling och volatiliteten i marknadspriserna. Europaparlamentet uttrycker också sin oro över den planerade minskningen av anslagen för veterinära och fytosanitära åtgärder, med tanke på behovet av fortsatt beredskap när det gäller utrotning av djursjukdomar.

39.

Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen till frikopplat direktstöd (9,7 procent), programmet för frukt och grönsaker i skolan (ökning med 50 procent till 90 miljoner EUR), och skolmjölk (5,3 procent) samt anslagen öronmärkta för programmet ”stöd till de sämst ställda”. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den stadiga minskningen av exportbidrag sedan 2007 (till 166 miljoner EUR i förslaget till budget för 2011).

40.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att omfördela anslag som flera medlemsstater inte har utnyttjat till andra medlemsstater som med framgång tillämpar programmet.

41.

Europaparlamentet noterar att klimatåtgärder är en prioritering, i enlighet med Europa 2020-strategin, och noterar ändringen i rubriken för avdelning 07 till ”Miljö- och klimatåtgärder”. Parlamentet noterar ökningen av anslagen som föreslagits för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning om klimatåtgärder och en ny förberedande åtgärd om att införliva klimatåtgärder och klimatanpassning i all verksamhet.

42.

Europaparlamentet välkomnar ökningen av ÅB för Life+ till 333,5 miljoner EUR (en ökning med 8,7 procent), och välkomnar den markanta ökningen av BB (24,3 procent till 268,2 miljoner EUR) i linje med förbättrade genomförandegrader, inte minst med tanke på uppföljningsåtgärderna till strategin för biologisk mångfald planerad till 2010. Parlamentet pekar på de enorma miljöutmaningar som EU står inför, inbegripet vattenföroreningar, kräver att en extra ekonomisk insats görs under detta program.

43.

Europaparlamentet påminner om att den särskilda åtgärd för att stödja marknaden inom mejerisektorn som antogs inom ramen för budgeten för 2010 för att mildra konsekvenserna av krisen inom mejerisektorn var avsedd att vara en engångsåtgärd. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur medlemsstaterna använder det extra anslaget på 300 miljoner EUR till mejerisektorn och att vidarebefordra sin utvärdering av denna åtgärd tillsammans med förslag till en permanent strategi och konkreta förslag för att ta itu med prisvolatiliteten i denna sektor.

44.

Europaparlamentet är oroat över att den gemensamma fiskeripolitikens politiska betydelse inte återspeglas tillräckligt i förslaget till budget för 2011. Parlamentet påpekar att de föreslagna medlen för utveckling av en integrerad havspolitik inte är tillräckliga för att täcka de allra viktigaste delarna för lanseringen av detta nya politikområde. En ny europeisk havspolitik kan komma att utvecklas till nackdel för de befintliga prioriterade områdena inom den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller respektive områdes finansiering via budgeten. Detta område kommer att kräva finansiering via mer än en budgetpost.

45.

Europaparlamentet noterar att den totala ökningen av anslagen under denna rubrik (+12,8 procent) verkar praktiskt omsätta ambitionerna på det här området i enlighet med Lissabonfördraget och Stockholmsprogrammet.

46.

Europaparlamentet betonar behovet av att öka anslagen för att förbättra fängelsevillkoren. Det är nödvändigt, vilket påpekas i Stockholmsprogrammet, att man planerar för åtgärder för social integrering och program för social omplacering samt för att stödja antidroginitiativ (med bland annat förebyggande verksamhet, rehabilitering och minskning av skadeverkningar).

47.

Europaparlamentet noterar i detta avseende kommissionens meddelande om en handlingsplan för genomförandet av Stockholmsprogrammet, och välkomnar, på området invandringspolitik och stöd till integrationen av invandrare, den föreslagna ökningen av ÅB till fonden för de yttre gränserna (254 miljoner EUR, +22 procent) och Europeiska återvändandefonden (114 miljoner EUR, +29 procent) samt Europeiska flyktingfonden (94 miljoner EUR, +1,3 %).

48.

Europaparlamentet erkänner att den föreslagna minskningen av anslagen till Frontex 2011, trots byråns växande arbetsbörda, härrör från en uppdaterad utvärdering av byråns outnyttjade anslag och årliga överskott.

49.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av förordningen om inrättande av en europeisk byrå för samarbete i asylfrågor, och uppmanar kommissionen att se till att byrån inleder sin verksamhet i god tid före 2011 samt att tillräckligt med finansiella resurser ställs till förfogande för att byrån ska kunna inleda sitt uppdrag.

50.

Europaparlamentet beklagar att i väntan på förslaget till förordning om Europol (enligt planeringen 2013), en EU-byrå som finansierats genom EU-budgeten sedan 2010, förblir anslagsvolymen för 2011 (82,9 miljoner EUR) nästan oförändrad jämfört med 2010 (79,7 miljoner EUR), trots att Europol enligt Stockholmsprogrammet bör förstärkas.

51.

Europaparlamentet noterar att trots att tidsplanen för utvecklingen och ikraftträdandet av Schengens informationssystem II (SIS II) är osäker, föreslås det endast en liten minskning av ÅB från 35 miljoner EUR till 30 miljoner EUR, medan betalningsbemyndigandena ökar från 19,5 miljoner EUR till 21 miljoner EUR. Parlamentet påminner om att kommissionen hade räknat med 27,91 miljoner fram till det datum då SIS II inleder sin verksamhet under det fjärde kvartalet 2011. Parlamentet påpekar att utvecklandet av SIS II redan ligger efter tidsplanen och med största sannolikhet inte kommer att slutföras till slutet av 2011. Eftersom utsikterna för en övergång till SIS II ter sig allt mindre sannolik, och ett ersättningsalternativ håller på att utarbetas, anser parlamentet att det är nödvändigt att placera en del av dessa anslag i reserven, i avvaktan på ytterligare analyser.

52.

Europaparlamentet betonar att finansieringen av den planerade byrån för den operativa förvaltningen av stora IT-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa inte får leda till att det utvecklas ytterligare IT-system innan SIS II eller en alternativ lösning och VIS tagits i drift. Parlamentet begär att kostnaderna för byrån och dess projekt tydligt specificeras.

53.

Europaparlamentet påminner om att rubrik 3b omfattar frågor som är mycket viktiga för Europas medborgare, såsom ungdoms-, utbildnings- och kulturprogram, folkhälsa, konsumentskydd, instrumentet för civilskydd och kommunikationspolitik. Parlamentet konstaterar därför med stor oro att de totala anslagen minskar för andra året i följd, närmare bestämt minskar ÅB med 0,03 procent (till 667,8 miljoner EUR) och BB med 3,1 procent (till 638,9 miljoner EUR) jämfört med budgeten för 2010, vilket innebär en marginal på 15,2 miljoner EUR.

54.

Europaparlamentet noterar att den föreslagna ökningen för vissa program (Media 2007, Kultur 2007, Folkhälsa, osv.) har möjliggjorts genom att det saknas ÅB för åtskilliga pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet beklagar därför att den lilla marginalen kommer att ge ett begränsat handlingsutrymme när beslut fattas om att förstärka finansieringen av prioriteringar, som är till direkt nytta för medborgarna, och om att anta förslag till projekt och åtgärder.

55.

Europaparlamentet påpekar på nytt att samordnade och ämnesövergripande investeringar i ungdomen måste inledas omedelbart som ett tvärpolitiskt tema, och att en ökning av medlen till instrumenten för ungdomspolitiken därför bör föreslås. Parlamentet beklagar den brist på ambition som kommissionen visat genom att inte ta itu med denna prioritering ordentligt, och bekräftar sin avsikt att ändra förslaget till budget i syfte att se till att det finns tillräckliga medel för denna prioritering.

56.

Europaparlamentet påminner om att uppmuntrande och främjande av samarbete på området ungdom och sport är en prioritering för 2011 års budget, och betonar att ekonomiskt stöd till särskilda årliga arrangemang är ett viktigt verktyg i detta avseende. Parlamentet beklagar att inga ÅB har införts i budgetförslaget för 2011 (symboliska anslag i ÅB och endast 2,9 miljoner EUR i BB), jämfört med 9,8 miljoner EUR respektive 10,25 miljoner EUR i budgeten för 2010.

57.

Europaparlamentet välkomnar lanseringen av Europeiska året för volontärarbete 2011, som bygger på den förberedande åtgärd som infördes i budgeten för 2010, och påminner om parlamentets och rådets beslut att öka de totala anslagen i enlighet med den relevanta rättsakten till 8 miljoner EUR.

58.

Europaparlamentet är oroat över den låga anslagsnivån – vilken till och med har sänkts i vissa fall jämfört med 2010 – för program som främjar europeiskt medborgarskap samt kommunikation och information för medierna. Dessa program utgör en viktig del när det gäller att utforma en europeisk identitet och informera EU-medborgarna om europeiska projekt.

59.

Europaparlamentet beklagar den sänkta åtagandenivån för Daphneprogrammet och pekar på de eventuella negativa konsekvenserna av detta för kampen mot våldet. Parlamentet efterlyser en fortsatt finansiering av nuvarande och nya effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor.

60.

Europaparlamentet påminner ännu en gång om den mycket snäva tillgängliga marginalen under rubrik 4, som inte gör det möjligt för EU att ordentligt reagera på återkommande och nya kriser och katastrofsituationer. Den ökande och ohållbara skillnaden mellan denna underfinansierade rubrik 4 och rådets nya politiska åtaganden i världen kan bara åtgärdas genom en revidering av taket under den befintliga fleråriga budgetramen (7).

61.

Europaparlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av anslagen till grannskapspolitiken i söder och öster, och mer specifikt till den östra partnerskapsdimensionen av den sistnämnda. Parlamentet noterar med tillfredsställelse förslaget att tömma den budgetpost som är avsedd för EU:s Östersjöstrategi, men beklagar att ett motsvarande belopp inte anslås för denna strategi under grannskapspolitiken i öster.

62.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att, i syfte att uppfylla målen och garantera ett effektivt genomförande av det östliga partnerskapet, se till att ytterligare finansiellt stöd avsätts för de nya fleråriga vägledande programmen och nationella vägledande program inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för perioden 2011–2013 som omfattar länder inom det östliga partnerskapet.

63.

Europaparlamentet är ytterst bekymrat över den föreslagna minskningen med över 32 procent i ÅB för det ekonomiska stödet till Palestina, fredsprocessen och UNRWA, med tanke på de återkommande behoven av extra medel. Parlamentet anser att kommissionens uttalande om att de exceptionellt höga anslagen tidigare år inte kan bibehållas utan att äventyra finansieringen till andra länder i regionen understryker det brådskande behovet att göra en omfattande översyn av finansieringsmöjligheterna under rubrik 4, och inte bör leda till en minskning av det ekonomiska stödet, som är mycket viktigt för det palestinska folket, den palestinska myndigheten och UNRWA. Parlamentet upprepar sitt stöd till den palestinska myndigheten när det gäller att utöka den institutionella kapaciteten. Parlamentet påpekar att även om EU skulle vara berett att utöka sitt stödpaket till palestinierna, är detta åtagande inte förutsättningslöst, och betonar att medan humanitärt bistånd måste förbli ovillkorligt, måste EU spela en politisk roll som ger påtagliga resultat i form av framsteg i riktning mot inrättandet av en palestinsk stat, i överensstämmelse med unionens betydande finansiella stöd och ekonomiska inflytande i regionen.

64.

Europaparlamentet påpekar i detta avseende att även om hela marginalen under rubrik 4 användes helt och hållet till ekonomiskt stöd till Palestina, skulle detta inte vara tillräckligt för att nå upp till nivån för ÅB 2010 (295 miljoner EUR 2010, jämfört med ett hypotetiskt belopp på 270 miljoner EUR 2011).

65.

Europaparlamentet noterar den avsevärda ökningen av anslagen (13,2 procent) för utvidgningsprocessen, som förväntas gå framåt 2011 (pågående och potentiella förhandlingar med Kroatien, Island, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet och länderna i västra Balkan).

66.

Europaparlamentet anser att den föreslagna ökningen av anslagen till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) är lämplig, men beklagar kommissionens vilseledande presentation, som pekar på en ökning med 65 miljoner EUR för miljön och en hållbar förvaltning av naturresurser som en uppföljning av Köpenhamnsavtalet, medan denna ökning i själva verket bygger på budgetplaneringen och inte på budgeten för 2010 (i budgeten för 2011 är det faktiskt fråga om en minskning med 1,2 miljoner EUR under denna budgetpost jämfört med 2010 års budget, vilket är en källa till oro). Parlamentet insisterar på att paketet för snabbt igångsättande av klimatfinansieringen måste komma utöver och inte på bekostnad av befintliga program för utvecklingssamarbete. Parlamentet uttrycker oro över samstämdheten och synligheten i EU:s bidrag för snabbt igångsättande av finansieringen, och uppmanar medlemsstaterna att snabbt göra information tillgänglig för kommissionen för att tillse att EU:s bidrag är fullständigt transparent och ges utöver andra bidrag.

67.

Europaparlamentet trycker på behovet av att öka unionens budget för att finansiera åtgärder för att hantera migrationen, i syfte att förbättra hanteringen av den lagliga migrationen, dämpa det illegala migrationsflödet och optimera migrationens effekter på utvecklingen.

68.

Europaparlamentet påminner om sitt stöd till principen om ekonomiskt stöd till de viktigaste bananexporterande AVS-länderna, men upprepar sitt starka motstånd mot finansiering av kompletterande åtgärder för banansektorn genom utnyttjande av marginalen. Parlamentet påminner om att den begränsade marginalen under rubriken inte medger finansiering av sådana åtgärder som inte beaktades när den fleråriga budgetramen antogs 2006. Parlamentet motsätter sig också bestämt varje omfördelning från nuvarande instrument under rubrik 4, som skulle äventyra nuvarande prioriteringar. Parlamentet motsätter sig därför att man enligt förslaget till budget i detta syfte omfördelar 13 miljoner EUR från instrumentet för utvecklingssamarbete och 5 miljoner EUR från det finansiella instrumentet för civilskydd.

69.

Europaparlamentet välkomnar förslaget om att ändra förordningen om inrättande av ett instrument för industriländer, men motsätter sig bestämt att instrumentet finansieras med anslag som varit tänkta att användas inom ramen för instrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet framhåller att medel som öronmärkts för utvecklingssamarbete måste vara inriktade på lindring av fattigdom. Parlamentet är mycket missnöjt med att man av det totala anslag på 70,6 miljoner EUR som öronmärkts för detta nya instrument i förslaget till budget har tagit 45 miljoner EUR från instrumentet för utvecklingssamarbete.

70.

Europaparlamentet upprepar sin avsikt att tillhandahålla den europeiska avdelningen för yttre åtgärder de nödvändiga administrativa medlen för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Parlamentet betonar emellertid att tilldelning av nya resurser för att integrera personer från medlemsstaternas diplomattjänster och kostnaderna för nödvändig infrastruktur bör kopplas till en lämplig ökning av EU-budgeten för yttre åtgärder.

71.

Europaparlamentet välkomnar att anslagen till Gusp har ökat till 327,4 miljoner EUR (ÅB) i enlighet med budgetplaneringen och i linje med den allt mer ambitiösa roll som EU vill spela i områden som genomgår en stabiliseringsprocess eller som är drabbade av konflikter och kriser. Parlamentet noterar att budgetposten för särskilda representanter för Europeiska unionen har tömts, i enlighet med vad som beslutades vid inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, och påminner om att de särskilda bestämmelserna om Gusp i det interinstitutionella avtalet måste omprövas grundligt inom ramen för förhandlingarna om ett reviderat interinstitutionellt avtal och antagandet av ett förslag om den europeiska avdelningen för yttre åtgärder.

72.

Europaparlamentet noterar den föreslagna ökningen inom budgetposten för makroekonomiskt stöd (01 03 02) i förslaget till budget för 2011 jämfört med budgeten för 2010. Parlamentet påminner om att utnyttjandet av detta instrument för varje tredjeland omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet och uppmanar kommissionen att närmare förklara sitt förslag till ökning.

73.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en förberedande åtgärd om en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd, med anledning av ikraftträdandet av EUF-fördraget (artikel 214), och i linje med Europeiska året för volontärarbete 2011.

74.

Europaparlamentet noterar att de totala administrativa utgifterna för samtliga institutioner beräknas uppgå till 8 266,6 miljoner EUR, dvs. en ökning med 4,5 procent, vilket ger en marginal på 149 miljoner EUR.

75.

Europaparlamentet betonar att förslagen till budgetberäkning för varje institution tillsammans med de ändringsbudgetar som lagts fram under 2010 bör ta hänsyn till alla ytterligare behov i samband med ikraftträdandet av Lissabonfördraget, särskilt när det gäller parlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Parlamentet påminner i detta sammanhang om det gemensamma uttalandet i november 2009 om rubrik 5, i vilket institutionerna uppmanades göra allt för att finansiera de administrativa behov som rör personalkostnader inom de budgeterade anslagen i respektive avsnitt i budgeten för 2010.

76.

Europaparlamentet noterar ökningen på 2,9 procent i kommissionens del av den administrativa budgeten. Parlamentet noterar dock att inte alla kostnader som är förenade med driften och inrättandet av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder har tagits med på detta stadium. Parlamentet anser att eventuella ytterligare behov i detta avseende inte får inverka negativt på institutionernas nuvarande verksamhet. Parlamentet betonar därför med kraft behovet att uppnå en effektiv struktur med en tydlig definition av ansvar för att undvika överlappande uppgifter och onödiga (administrativa) kostnader som belastar budgeten, vilket i annat fall skulle kunna förvärra den ekonomiska situationen under denna rubrik ytterligare.

77.

Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens tillvägagångssätt att som en försiktighetsåtgärd budgetera för den löneanpassning på 3,7 procent som föreslagits 2009, och som kan komma att betalas ut om domstolen skulle döma till förmån för kommissionen. Parlamentet noterar att även om denna höga nivå utgör grunden för framtiden, beräknas löneanpassningen för slutet av 2010 fortfarande uppgå till 2,2 procent, mot bakgrund av den ekonomiska och sociala krisen, och sedan gå ned till 1,3 procent för slutet av 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att motivera dessa beräkningar.

78.

Europaparlamentet erkänner kommissionens ansträngningar att inte begära några ytterligare tjänster, men ser skeptiskt på dess åtagande att klara av alla sina behov, även de som avser nya prioriteringar och ikraftträdandet av EUF-fördraget, genom att enbart göra interna omplaceringar av nuvarande personalresurser.

79.

Europaparlamentet är djupt oroat över att kommissionens tendens att lägga ut verksamhet på entreprenad, i kombination med omvandlingen av tjänster till anslag för kontraktsanställda, har lett till att allt fler personer som sysselsätts av EU varken syns i institutionernas tjänsteförteckningar, såsom de antagits av budgetmyndigheten, eller avlönas under rubrik 5. Parlamentet anser därför att ändringar i kommissionens personalstyrka inte uteslutande bör övervägas på grundval av tjänster i tjänsteförteckningen, utan även när det gäller annan personal, även personal vid genomförandeorganen och de decentraliserade organen, i de fall då denna personals uppgifter har överförts från kommissionen. Parlamentet anser att även om omvandlingen av tjänster i tjänsteförteckningen till extern personal ger lönebesparingar, får denna omvandling sannolikt konsekvenser för EU:s offentliga förvaltnings kvalitet och oberoende.

80.

Europaparlamentet noterar minskningen på 13 procent i Epsos budget, som beror på lägre utgifter för uttagningsproven till följd av det nya system som föreslås i Epsos utvecklingsprogram, men hävdar åter att denna minskning inte bör ske på bekostnad av kvaliteten, insynen, rättvisan, opartiskheten och den flerspråkiga karaktären i samband med alla EU:s urvalsförfaranden. Parlamentet påminner Epso om att kandidaterna enligt förordning (EG) nr 45/2001 har en omistlig rätt att få tillgång till sina personuppgifter, inbegripet frågor och svar, och uppmanar Epso att garantera denna rättighet. Parlamentet förväntar sig ordentliga garantier från kommissionen i detta avseende.

81.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har uppnått sina övergripande mål när det gäller rekrytering av medborgare från de nya medlemsstaterna och dess åtagande att noggrant och regelbundet övervaka rekryteringen från EU-12 för att se till att rekryteringsmålen iakttas och att medborgare från EU-2 och EU-10 representeras på ett balanserat sätt i varje tjänstegrupp.

82.

Europaparlamentet noterar de ökade utgifterna för pensioner och Europaskolorna med anledning av generationsskiftet i EU:s institutioner till följd av vågen av pensioneringar av tjänstemän födda på 1950-talet och rekryteringen av ny personal. Parlamentet förväntar sig att kommissionen gör en mer djupgående analys av de budgetmässiga konsekvenserna av denna process.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i anmärkningarna till berörda budgetposter specificera de belopp som budgeterats för alla byggprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten och som budgetmyndigheten har rätt att yttra sig om enligt artikel 179.3 i budgetförordningen.

84.

Europaparlamentet påminner om att i enlighet med punkt 46 a i det interinstitutionella avtalet bör kommissionen lämna fleråriga beräkningar och ange de marginaler som lämnats under de tillåtna utgiftstaken.

85.

Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är i egenskap av centrala verktyg för utformningen av politiska prioriteringar och för att bana väg för nya initiativ som kan komma att förvandlas till EU-verksamhet och -program som syftar till att förbättra EU-medborgarnas levnadsvillkor. Parlamentet bekräftar därför redan i detta stadium av förfarandet att det är fast beslutet att använda alla medel som står till dess förfogande för att se till att förslagen om pilotprojekt och förberedande åtgärder för 2011 års budget antas.

86.

Europaparlamentet påminner om att de pilotprojekt och förberedande åtgärder som antogs inom ramen för budgeten för 2010 uppgick till totalt 103,25 miljoner EUR i ÅB för samtliga rubriker. Parlamentet betonar att om budgetmyndigheten skulle anta pilotprojekt och förberedande åtgärder för 2011 på en liknande nivå och med en liknande fördelning över budgetposterna skulle 56 procent av marginalen under rubrik 1a (och 33 procent av marginalen under rubrik 1b, 59 procent under rubrik 3b och 37 procent under rubrik 4) redan ha utnyttjats, trots att det totala belopp som öronmärktes för detta syfte i budgeten för 2010 inte ens nådde upp till det högsta tillåtna beloppet enligt det interinstitutionella avtalet (103,25 miljoner EUR jämfört med 140 miljoner EUR).

87.

Europaparlamentet har för avsikt att i enlighet med del D i bilaga II till det interinstitutionella avtalet överlämna en första preliminär förteckning över potentiella pilotprojekt och förberedande åtgärder för 2011 års budget, så att kommissionen kan bidra till parlamentets fastställande av ett övergripande och balanserat slutligt paket på detta område. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en välgrundad analys av Europaparlamentets vägledande förslag. Parlamentet betonar att denna första preliminära förteckning inte ersätter det formella framläggandet och antagandet av ändringsförslag om pilotprojekt och förberedande åtgärder under parlamentets behandling av budgeten.

88.

Europaparlamentet välkomnar att EU:s totala budgetutgifter för decentraliserade byråer har stabiliserats till 679,2 miljoner EUR. Parlamentet är medvetet om att inrättandet av nya byråer kräver lämplig finansiering, i enlighet med vad som föreslås för de fem nya (8) och de tre byråer som håller på att fasas in (9). Parlamentet betonar att om arbetsuppgifterna för några decentraliserade byråer (inbegripet myndigheterna för finansiell tillsyns) skulle utökas utöver vad som ursprungligen föreslogs, bör anslagsfördelningen till dessa ändras i enlighet härmed. När det gäller avgiftsberoende byråers avsatta inkomster för särskilda ändamål, motsätter sig parlamentet kommissionens tillvägagångssätt att utöka marginalerna artificiellt.

89.

Europaparlamentet noterar att av de 258 nya tjänsterna i tjänsteförteckningarna för byråerna kommer 231 att tilldelas nya byråer eller byråer som håller på att inleda sin verksamhet.

90.

Europaparlamentet undrar varför inga inkomster alls som ska avsättas för särskilda ändamål förväntas härröra från vissa byråers överskott, och uppmanar kommissionen att uppdatera det föreslagna bidraget från EU:s budget när ytterligare information föreligger, särskilt när byråernas slutliga räkenskaper antas. Parlamentet är samtidigt bekymrat över att vissa byråer ständigt har överskott i slutet av året, vilket visar på en dålig budget- och likviditetshantering, och strider mot bestämmelserna i rambudgetförordningen.

91.

Europaparlamentet är övertygat om att budgetplaneringen 2011–2013 för kemikaliemyndigheten är alltför optimistisk och anser att det är extremt orealistiskt att räkna med att denna byrå ska vara självfinansierad 2011. Parlamentet påpekar att de förväntade avgiftsbaserade inkomsterna för 2011 bygger på bedömningar som gjordes 2006. Parlamentet begär att det planeras för åtgärder som kan vidtas vid behov.

92.

Vad beträffar förlikningskommitténs förfarandemässiga aspekter, påminner Europaparlamentet om att de involverade institutionerna förväntas nå enighet vid det trepartsmöte som ska hållas i juli. Parlamentet insisterar på att det kommande ordförandeskapet för Ekofinrådet, som kommer att anta budgeten, deltar i detta trepartsmöte. Europaparlamentet anser följande punkter vara av särskilt intresse inför det trepartsmöte som ska äga rum den 30 juni 2010:

93.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.