12.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 236/41

A.

Kommissionen har i sitt meddelande ”Översyn av gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring” aviserat en omarbetad innovationsstrategi i form av en handlingsplan.

B.

Denna framtida innovationsstrategi måste vara nära kopplad till EU:s 2020-strategi.

C.

I sitt meddelande ”Nya horisonter för IKT – en strategi för framtida och ny teknik i Europa” tillkännagav kommissionen en ny forskningsstrategi inom framtida och ny teknik genom lansering av flaggskeppsinitiativ.

D.

Vid utformningen av en europeisk innovationspolitik måste hänsyn tas till kunskapstriangelns alla tre delar – forskning, innovation och utbildning.

E.

Företagens innovationsförmåga påverkas i stor utsträckning av tillgången till tillräcklig finansiering, och den kreditåtstramning som orsakats av den ekonomiska krisen hotar att drastiskt hämma innovationsförmågan för företagen, i synnerhet de små och medelstora företagen.

F.

Innovation är en central förutsättning för att EU på ett framgångsrikt sätt ska kunna möta dagens stora samhälleliga och miljömässiga utmaningar och förverkliga sina strategiska politiska mål när det gäller företagsamhet, konkurrenskraft, klimatförändringar, sysselsättning, demografiska förändringar och ett samhälle för alla.

G.

Europeiska unionen kommer inte att kunna uppnå sina energi- och klimatmål för 2020, i synnerhet inte målet att minska växhusgasutsläppen med 20 procent, att öka energieffektiveteten med 20 procent, samt att producera minst 20 procent av all energi från förnybara energikällor, om man inte påskyndar utvecklingen och den allmänna tillämpningen av ren, hållbar och effektiv energiteknik. Denna dimension bör vara fullständigt integrerad i framtida innovationsstrategier.

H.

Forskning i framtida och ny teknik (som kvantteknik och IKT baserad på biologi och nanoteknik) är en språngbräda för innovation genom sin inverkan på den långsiktiga konkurrenskraften. Denna forskning skapar helt nya ekonomiska verksamhetsområden och främjar nya industribranscher och högteknologiska små och medelstora företag.

I.

Den hållbara tekniken måste främjas och utvecklas, inte enbart för att vi ska kunna uppnå EU:s klimat- och energimål, utan också med tanke på de oerhört stora fördelar som detta kommer att medföra för unionen i form av framtida arbetsplatser och ekonomisk tillväxt.

J.

En ojämn fördelning av knapphändiga resurser kan bli ett hinder för innovation. EU:s politik för råmaterial bör ta itu med de viktiga utmaningarna när det gäller att säkerställa en rättvis tillgång.

K.

I tider med alltmer knapphändiga resurser minskar kan energiförsörjningssäkerheten i unionen ökas genom att man främjar hållbar och energieffektiv teknik.

L.

Den demografiska förändringen blir en av de största framtida utmaningarna och kommer att kräva nya tekniska lösningar.

M.

EU måste koncentrera sina krafter och förstärka sina starka sidor inom de industrisektorer där man för närvarande har en stark konkurrensställning samt säkerställa lika villkor på ett globalt plan.

1.

Europaparlamentet anser att det finns möjligheter till tätare kopplingar mellan forskning och innovation i Europa och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en integrerad strategi för vetenskap och innovation.

2.

Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att EU:s framtida innovationspolitik måste ha ett brett upplägg och i stort sett omfatta alla former av innovationer, inte bara tekniska (produkt- och processinnovationer) utan även administrativa, organisatoriska, sociala och arbetsrelaterade innovationer, inklusive nya, innovativa affärsmodeller samt innovation på tjänsteområdet. Samtidigt bör politiken även ta hänsyn till de andra två delarna av kunskapstriangeln (forskning och utbildning).

3.

Europaparlamentet framhåller att innovation i första hand är nyheter som möter konsumenternas och marknadens behov, och uppmanar därför kommissionen att se till att konsumenternas efterfrågan på ett bättre sätt erkänns som den viktigaste drivkraften för innovation. För att motverka att det uppstår nya sociala orättvisor bör innovationerna i fortsättningen värderas inte enbart utifrån de miljömässiga och ekonomiska vinster de medför, utan också utifrån sitt sociala mervärde.

4.

Europaparlamentet understryker att stärkandet av entreprenörer som den drivande kraften bakom innovation i Europa är en nödvändig förutsättning för en effektivt fungerande konkurrenskraftig inre marknad baserad på undanröjandet av handelshinder och en hög nivå av konsumentskydd och social sammanhållning.

5.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp ambitiösa riktmärken för innovation som fokuserar på de stora samhälleliga utmaningarna och att minska den uppsplittring som för närvarande råder mellan olika EU-initiativ.

6.

Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens konstaterande att viktig möjliggörande teknik och forskning om framtida och ny teknik är en nödvändig förutsättning för att varaktigt stärka EU:s globala konkurrenskraft, och ställer sig bakom kommissionens uppmaning till medlemsstaterna om att enas om betydelsen av att använda viktig möjliggörande teknik i EU. I detta sammanhang betonar parlamentet att i) viktig möjliggörande teknik som mikro- och nanoelektronik, fotonik, bio- och nanoteknik, ii) nya material och iii) ny och framtida teknik kan erbjuda en stor potential för innovation och kan bidra till övergången till en kunskapsbaserad och koldioxidsnål ekonomi.

7.

Europaparlamentet framhåller att innovation måste sätta människan i centrum och välkomnar försöken att stärka dialogen mellan universiteten och näringslivet, en dialog som i hög grad bidrar till att främja forskning och innovation, göra det lättare för den privata sektorn att tillägna sig den kunskap som produceras på universiteten samt berika de akademiska programmen så att de kan tillgodose dagens behov inom samhälle och näringsliv.

8.

Europaparlamentet påpekar att den nuvarande viktiga möjliggörande tekniken, liksom ny och framtida teknik, måste identifieras i samarbete med näringslivet på lokal, regional och nationell nivå, bl.a. små och medelstora företag. Regionala ekonomisk-politiska mål måste också beaktas. EU uppmanas att se till att hänsyn tas till den föreslagna högnivåexpertgruppens bidrag till arbetet med att fastställa, anta och genomföra konkreta åtgärder på kort, medellång och lång sikt för att stödja denna teknik.

9.

Europaparlamentet välkomnar dessa innovationspolitiska åtgärder som komplement till nationella industristrategier som tas fram på gemenskapsnivå och över branschgränserna. Kommissionen uppmanas att fortsätta på denna väg.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kombinera genomförandet av nästa generations digitala nät och smarta nät med innovationsåtgärder så att fördelarna med dem utnyttjas fullt ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang att tillräcklig finansiering måste tillhandahållas, bl.a. från strukturfonderna.

11.

Europaparlamentet understryker att investeringar i höghastighetsinternet och i bredbandsutbyggnad är en grundförutsättning för att förbättra och få optimal spridning på innovationsresultaten och på så vis minska innovationsklyftan mellan EU:s regioner.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka konvergensstrategierna för innovation för att utjämna skillnaderna mellan medlemsstaterna.

13.

Europaparlamentet stöder kommissionens pågående förberedelse av en europeisk rättsakt om innovation, som ska underlätta en mer sammanhållen innovationsstrategi.

14.

Europaparlamentet framhåller vikten av miljöinnovation och grönt företagande, två företeelser av vital betydelse för att koppla samman innovationspolitiken med nyckelsektorer inom EU, vilket kan ge viktiga komparativa fördelar för den europeiska ekonomin.

15.

Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som miljövänlig innovation spelar, i synnerhet för att höja resurseffektiviteten.

16.

Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som innovationskluster spelar för EU:s framtida innovationspolitik, och framför allt de möjligheter som kunskapskluster erbjuder. Parlamentet välkomnar initiativ om att det ska skapas särskilda zoner för innovation och företagande kring universitet, forskningsinstitut samt vetenskaps- och teknikparker. Man bör utforska möjligheterna att skapa en gemensam, förenklad ram för finansiering och drift av sådana nya innovationszoner.

17.

Europaparlamentet betonar att de befintliga klustren måste vidareutvecklas med hjälp av samordnade åtgärder från EU:s, medlemsstaternas och regionernas sida så att de kan behålla och utöka sin i vissa fall världsledande ställning.

18.

Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att grunden för alla klusterpolitiska åtgärder bör vara att beakta behoven för företagen – även de små och medelstora företagen, och i synnerhet de innovativa små och medelstora företagen – eftersom innovation är en viktig faktor för att stärka företagandet.

19.

Europaparlamentet uppmanar alla berörda aktörer på medlemsstats- och EU-nivå att förbättra ramvillkoren för gränsöverskridande klustersamarbete.

20.

Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag spelar en viktig roll som partner i förädlingskedjor samt som självständiga producenter av innovativa produkter.

21.

Europaparlamentet uppmanar till en stärkt europeisk ansats för att finansiera innovation och förhindra den uppsplittring och kortsiktighet som för närvarande råder. Tillhandahållandet av tillräckligt kapital är oerhört viktigt för innovationsutvecklingen, och EU:s innovationsbudget bör därför ökas kraftigt. Detta bör beaktas i den kommande översynen av den nuvarande budgetramen och i samband med planeringen av den fleråriga budgetramen 2014–2010. Samtidigt bör man se över reglerna när det gäller berättigande till forsknings- och utvecklingsstöd för preindustriell och/eller experimentell forskning och utveckling. Medlemsstaterna uppmanas att öka sina FoU-anslag i syfte att uppnå det mål som sattes upp i Barcelona år 2002 om att senast år 2010 avsätta 3 procent av BNP till FoU. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att det anslås medel till forskning och innovation i ekonomiska kristider eftersom detta skapar fler arbetstillfällen på lång sikt. Det är också viktigt att avsätta mer medel från FoU-programmen till innovation.

22.

Europaparlamentet anser att EU måste inrikta sina utgifter inom forskning och innovation bland annat på att skapa incitament för näringslivet att utnyttja forskningens resultat och på att förbättra informationen om olika finansieringskällor och finansieringsmöjligheter. Det är viktigt att bevara insyn och öppenhet samt lika möjligheter i samband med tillgången till finansiering och låta den bygga på öppna anbudsförfaranden för forskningsförslag. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utnyttja strukturfonderna för att skapa incitament till storskalig innovation. Parlamentet betonar vikten av att utarbeta finansieringssystem för social innovation med en ökad tyngdpunkt på samhälleliga vinster.

23.

Europaparlamentet betonar att man förutom att öka kapitalet också måste nå en kritisk massa. Parlamentet rekommenderar att offentlig upphandling används för detta ändamål och betonar framför allt att finansiering först och främst måste sättas in där hävstångseffekten är som starkast, t.ex. inom viktig möjliggörande teknik och flaggskeppsinitiativ för ny och framtida teknik, så att ett mervärde för unionen kan uppnås. Det är viktigt att utnyttja synergieffekterna mellan ramprogrammen för forskning och innovation och strukturfonderna. De olika organ som styr sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt strukturfonderna måste bli medvetna om de möjligheter som dessa instrument erbjuder. Parlamentet beklagar att kännedomen om möjligheter till synergieffekter inom finansieringen fortfarande är otillräcklig. Regionerna och medlemsstaterna uppmanas att påskynda arbetet för att förbättra kommunikationen.

24.

Europaparlamentet gläds åt inrättandet av Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) som ska stimulera och skapa världsledande innovation genom att samla högre utbildning, forskning och näringsliv kring ett gemensamt mål. Parlamentet betonar de viktiga insatser som EIT kan göra för att skapa incitament för innovationsprogram och den viktiga roll som man kan ha i det avseendet. Kommissionen uppmanas att utforma budgeten för EIT så att de ekonomiska medel som institutet disponerar, kompletterade med medel från andra finansieringskällor, kan växa och nå den resursnivå som krävs för att anta och på ett övergripande sätt granska de grundläggande utmaningar som EU:s samhällen står inför.

25.

Europaparlamentet framhåller vikten av att ta fram riktlinjer för att se till att finansieringsmedlen fördelas på ett konkurrenskraftigt sätt och utnyttjas snabbt samt att det instiftas pris för projekt som lyckas nå betydande och snabba ekonomiska resultat.

26.

Europaparlamentet understryker att Europa bör ligga i framkanten när det gäller utveckling av Internetteknik och IKT-tillämpningar med låga koldioxidutsläpp och föreslår att EU:s forskningsbudget för IKT fördubblas i nästa budgetram.

27.

Europaparlamentet betonar att innovationspolitiken bör samordnas med övrig politik i EU och medlemsstaterna (bland annat industri-, miljö- och konsumentpolitiken) och att man därvid bör hålla i åtanke att de strategier som identifieras bör vara tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till olika nationella och regionala förhållanden.

28.

Europaparlamentet beklagar att ansträngningarna för att förenkla EU:s forsknings- och innovationsinstrument inte har varit framgångsrika och att förfarandena fortfarande är alldeles för komplexa och tidsödande, vilket särskilt hämmar små och medelstora företags deltagande i dessa program.

29.

Europaparlamentet anser att man för användarvänlighetens och öppenhetens skull måste förhindra de överlappningar och det dubbelarbete mellan stödprogram som orsakas av bristande samordning mellan de olika insatsnivåerna. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheten att i framtiden ge ett generaldirektorat, t.ex. GD Näringsliv, huvudansvaret för EU:s stödinstrument för små och medelstora företag. Detta skulle underlätta kommunikationen utåt och ge potentiella stödmottagare en enda kontaktpunkt.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s regelverk stöder innovation och inte hindrar förändringar och att det finns ett effektivt samarbete mellan de berörda interna tjänsteenheterna och generaldirektoraten med hjälp av en struktur som t.ex. den planerade arbetsgruppen för att beakta innovationsfrågor på ett konsekvent och heltäckande sätt. Detta bör resultera i att EU-instrumenten inom ramen för innovationspolitiken blir mindre fragmenterade.

31.

Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att effektivare samordna insatserna av nationella berörda parter.

32.

Europaparlamentet konstaterar att målet för de olika EU-aktörernas gemensamma insatser bör vara att överbrygga klyftan mellan forskning och innovation å ena sidan, och de färdiga produkterna och saluföringen av dem å den andra. Det behövs beröringspunkter mellan ramprogrammen eller kopplingar mellan forsknings- och innovationsåtgärder över programgränserna.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram nya innovationsindikatorer som är bättre lämpade för allt mer kunskapsbaserade tjänsteekonomier och att anpassa de befintliga indikatorerna, så att den europeiska resultattavlan för innovation inte endast ger en jämförande analys av medlemsstaternas innovationsförmåga, utan också på ett bättre sätt urskiljer styrkorna och svagheterna i EU:s och medlemsstaternas innovationsåtgärder.

34.

Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra informationen om lämpliga investeringsformer och investeringskällor och att ge tillförlitlig information om alternativa finansieringsformer, exempelvis licensavtal, för att öka näringslivets investeringsvilja.

35.

Europaparlamentet understryker att det vid sidan av den offentliga finansieringen måste skapas starkare incitament till finansiering från den privata sektorn.

36.

Europaparlamentet understryker hur viktigt det är för alla deltagare att tillgången till EU-medel samordnas på ett bättre sätt så att man förbättrar de små och medelstora företagens deltagande i styrelsestrukturer och åtgärder för gemensamma teknikinitiativ.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med handlingsplanen för innovation presentera konkreta åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för innovativa företag. I detta sammanhang är det viktigt ta hänsyn till de olika finansieringsbehoven och den varierande innovationsintensiteten hos företagen under deras olika start- och tillväxtfaser.

38.

Europaparlamentet understryker vikten av att skapa förutsättningar för en förbättrad tillgång till riskvilligt kapital, också med hänsyn till de små och medelstora företagens behov, liksom att utöka EIB:s finansieringsfacilitet med riskdelning. Kommissionen uppmanas att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå en riskfördelning som accepteras av alla inblandade aktörer, i syfte stimulera privata investeringar i innovation.

39.

Europaparlamentet uppmanar de berörda aktörerna på medlemsstats- och EU-nivå att utveckla beprövade finansieringsinstrument för små- och medelstora företag som mikrokrediter, riskkapital för unga som vill investera i innovativa företag, företagsänglar som sponsrar företagsprojekt för t.ex. unga forskare, lån och säkerheter samt att införa incitament (skatte-, finansierings-, företags- och förvaltningsmässiga) för investeringar eftersom detta skulle minska risken att företag flyttar ut på grund av ogynnsamma ramvillkor för statligt stöd och motivera företagen att anställa personal för forskning och innovation, vilket skulle främja utvecklingen av nya produkter och tjänster.

40.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av att i de öppna anbudsförfaranden som offentliggörs i enlighet med forsknings- och innovationsinitiativen sörja för en lägsta tilldelning av medel för små och medelstora företag och följa samma åtagande som för sjunde ramprogrammet (15 procent av resurserna i samarbetsprogrammet).

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med bestämmelserna för den inre marknaden anpassa den nuvarande EU-lagstiftningen om statligt stöd för att understödja investeringar i ny teknik som det finns ett akut behov av och på så vis trygga EU:s konkurrenskraft på lång sikt och lika villkor på ett globalt plan. Parlamentet uppmanar särskilt rådet och kommissionen att beakta initiativet om möjliggörande teknik och att samtidigt revidera EU:s regler om statsstöd och därmed göra det möjligt för medlemsstaterna att skapa nationella stimulansordningar för att främja viktig möjliggörande teknik.

42.

Europaparlamentet framhåller att det är viktigt med gemensamma teknikinitiativ för att tillgodose vissa kriterier i fråga om storlek och styrelsestrukturer samt att regelbundet genomföra en konsekvensbedömning av gemensamma godkända teknikinitiativ för att se hur de bidrar till den europeiska industrins konkurrenskraft.

43.

Europaparlamentet välkomnar den översyn av gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation som ska ske 2010.

44.

Europaparlamentet anser att ett förbättrat främjande av innovation alltid måste åtföljas av en minskad administrativ börda för dem som söker stöd. Kommissionen uppmanas att minska byråkratin genom att omstrukturera ramprogrammens arbetsprocesser och genom att inrätta ett användarråd.

45.

Europaparlamentet uppmanar de berörda EU-organen att, särskilt med de små och medelstora företagen i åtanke, förbättra ramvillkoren för immateriella rättigheter, särskilt patent, eftersom patentkostnaderna och patentkvaliteten är en central förutsättning för innovation.

46.

Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang avsaknaden av en verklig inre marknad för innovationer i EU, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina insatser inom detta område, särskilt när det gäller en skyndsam överenskommelse om ett gemenskapspatent och ett gemensamt system för patentdomstolar, samt betonar vikten av standardisering för utvecklingen av innovativa produkter.

47.

Europaparlamentet föreslår att man främjar en modern politik för immateriella rättigheter som uppmuntrar innovation som patentpooler, gemensamma patentplattformar och licenser med fullständiga rättigheter.

48.

Europaparlamentet understryker betydelsen för den europeiska ekonomin av att utveckla ett gemenskapspatent som gynnar små och medelstora företag, i överensstämmelse med unionens innovationspolitik.

49.

Europaparlamentet konstaterar att det blir allt vanligare att använda patent som säkerhet vid banklån, men att bankerna på grund av otillräckliga tekniska kunskaper ofta inte förmår bedöma patentens värde när de lånar ut pengar. Kommissionen uppmanas därför att undersöka om EU bör ge stöd till utvecklingen av bedömningsstandarder.

50.

Europaparlamentet framhåller vikten av program som ska få små och medelstora företag att i högre grad utnyttja teknik och forskningspersonal.

51.

Europaparlamentet betonar att kunskapstriangeln – forskning, innovation och utbildning – måste betraktas som en helhet. Det är därför viktigt att man inte drar ned på investeringarna i ut- och fortbildning av kvalificerad personal eftersom dessa investeringar har stor betydelse för innovationsförmågan och därmed EU:s konkurrenskraft. Det är angeläget att skapa så attraktiva förhållanden som möjligt för forskare och högutbildad arbetskraft, också när det gäller rörligheten, för att EU ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Samtidigt måste man förbättra arbetsförhållandena för kvinnliga forskare.

52.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.