22.9.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/29

1)

En förnyad och modern europeisk industripolitik som är inriktad på konkurrenskraften hos vår industri ges högsta prioritet inom ramen för ”tillväxt- och sysselsättningsdagordningen”. Det handlar om problem som alla regioner i EU brottas med, och dynamiken i de bakomliggande processerna är kraftfull och ofrånkomlig. Därför gläder sig ReK åt kommissionens ambitioner och vilja att främja de reformer som med nödvändighet måste genomdrivas.

2)

Med tanke på de snabba förändringarna i världsekonomin krävs brådskande insatser. Den europeiska industrins konkurrensposition står under högt tryck, vilket medför att förnyelseprocessen måste präglas av högt tempo och stor effektivitet. ReK värdesätter de åtaganden som kommissionen har begärt och fått från organisationer inom många företagssektorer, men är osäker på om det är tillräckligt som utgångspunkt. Inom den internationella ekonomiska konkurrensen kommer Europa först och främst att utveckla sin framtida styrka i konkurrenskraftiga regioner, nedan kallade ”toppregioner” eller ”European valleys” efter ”Silicon Valley-fenomenet” och filosofin bakom World Economic Forum. Dessa europeiska toppregioner, som bygger på gamla industrier och sektorer, utgör den framtida drivkraften bakom ekonomisk och social förnyelse.

3)

Exempel på sådana regioner är Stockholm, Cambridge, Bayern, Rhône-Alpes, sydöstra Nederländerna och framväxande regioner som Värmland, Riga och Sachsen-Anhalt. Regionkommittén uppmanar kommissionen att göra detta till kärnan i sin nya industripolitik och därmed öka fokus på utvecklingen av regionala ekonomiska kluster i Europa. Det innebär en tydlig skärpning av nuvarande förslag, som är begränsade till utveckling av ramvillkor och följaktligen inte är tillräckligt nyskapande. I synnerhet främjande av sektorsövergripande utvecklingstendenser med inriktning på nya teknologi-, produkt- och marknadskombinationer måste utgöra kärnan i den nya europeiska industripolitiken.

4)

I föreliggande yttrande framför ReK ett antal konkreta förslag som syftar till skärpt och fördjupad integration av EU:s instrument. Redan under det tyska ordförandeskapet bör man se till att en solid grund läggs för detta arbete. Vi uppmanar kommissionen och Europaparlamentet att utforma en mer innovativ och aktiv politik.

1.1

I kommissionens arbetsplan tillkännages följande sju viktiga branschövergripande industripolitiska initiativ som syftar till att ta itu med övergripande frågor inom grupper av olika branscher och förstärka synergieffekterna mellan olika politikområden:

1.2

Utan undantag handlar det om åtgärder som är av avgörande betydelse för den växande konkurrenskraften hos de europeiska företagen. Därför ger ReK generellt sitt starka stöd åt förslagen. Utifrån vårt perspektiv vill vi gärna att extra uppmärksamhet fästs vid hanteringen av de strukturella förändringarna inom industrin, men samtidigt bör även det nya programmet för enklare lagstiftning ägnas särskild uppmärksamhet. Det är just detta som är den centrala punkten i sammanhanget, dvs. att bana väg för en ny industripolitik som utgår från regionerna. EU:s konkurrenskraft bör ingå som en central punkt i diskussionen om hur globaliseringens utmaningar och möjligheter bör hanteras för att säkerställa våra barns välfärd. Vi motsätter oss alla former av bakåtsträvande protektionistiska strategier som är inriktade på att bevara tidigare uppnådda resultat. Initiativ, liknande den globaliseringsfond som kommissionen föreslår, bör inte lanseras utifrån ett defensivt utgångsläge, utan snarare i ett utvecklingsfrämjande perspektiv, exempelvis genom utbildning inriktad på nya lovande sektorer.

1.3

ReK rekommenderar att man i detta sammanhang i högre grad försöker ansluta sig till kommissionens regionala innovationspolitik, som dessutom har stark inriktning på incitament för klusterbildning och nya samarbetsformer. Det finns ett flertal exempel på ett positivt samspel mellan kommissionen och olika regioner. Häribland kan nämnas Handlingsprogrammet för innovation i Noord-Brabant 2005–2010: ”Connecting, creating and enabling winners”.

1.4

Inte minst utvecklingen av branschöverskridande förslag skapar möjligheter till en modernare och mer integrerad europeisk industripolitik. I ljuset av detta vill vi kort kommentera de föreslagna åtgärderna. Vi vill i synnerhet uppmärksamma vikten av att utnyttja möjligheterna att skapa en mer integrerad metod.

1.5

Energi och miljö är världsfrågor som kommer att ges hög prioritet under de kommande åren.

Kommissionen måste bidra till att skapa ett klimat där hot omsätts i möjligheter. På dessa områden ligger nya intressanta marknader och mötespunkter för den europeiska industri- och forskningspolitiken.

Detta kommer att bidra till att energi och hållbar utveckling (miljövändligare varor och produktionsprocesser) inte behandlas separat, utan verkligen ingår som en naturlig del i industri- och innovationspolitiken. Utveckling av alternativa energiresurser bör ägnas större uppmärksamhet. Kostnaderna för energi utgör en väsentlig del av industrins utgifter. ReK uppmanar medlemsstaterna att öka sammankopplingsmöjligheterna så att en avreglering av energimarknaden gör det möjligt för företag att köpa gas och elektricitet i hela Europa. Lokala och regionala myndigheter kan aktivt bidra till att skapa lika villkor genom att ingå som aktiva delägare i energiföretag.

1.6

ReK betonar att en ny industripolitik måste ses i ljuset av Lissabonstrategin och globaliseringen. Omstruktureringsprocesser i regioner och länder är en följd av denna utveckling. Som kommittén betonade i sitt yttrande om omstrukturering och omlokalisering (CdR 148/2005 fin) måste omstrukturering hanteras på rätt sätt. I detta sammanhang hänvisas också till vår tidigare kommentar angående globaliseringsfonden som måste användas i ett utvecklingsfrämjande perspektiv, snarare än utifrån ett defensivt utgångsläge. När det gäller insatserna på EU-nivå är det av största vikt att man verkar för att främja den ekonomiska och sociala samordningen. Detta perspektiv måste dessutom utgöra grunden för en mer välfungerande och flexiblare europeisk arbetsmarknad. Vi rekommenderar att denna prioriterade fråga om ”social innovation” får en mer central ställning. Nyckelfrågan är hur de europeiska arbetstagarna på alla nivåer bättre skall kunna utrustas för att kunna klara sig igenom ibland genomgripande omstruktureringar utan att fastna i strukturell arbetslöshet.

1.7

Höjd arbetsproduktivitet, ökat deltagande på arbetsmarknaden och ökad arbetsmarknadsrörlighet är avgörande faktorer för Europeiska unionens konkurrenskraft. Detta måste uppmärksammas i högre grad, både i medlemsstaternas politik och i EU:s program och strukturfonderna. Dessutom måste möjligheterna att (tillfälligt) anlita högutbildad arbetskraft från länder utanför EU stärkas. Även en sådan liberalisering skulle bidra till att stärka konkurrenskraften i Europa.

1.8

ReK konstaterar att vissa europeiska tillverkningssektorer fortfarande åtnjuter stora fördelar jämfört med sina konkurrenter, men att globaliseringen kan få negativa följder även för dem. Adekvat skydd av immateriell och industriell äganderätt är av avgörande betydelse för EU:s konkurrensposition. Immaterialrättsligt skydd utgör ett incitament för innovativa åtgärder och utveckling av nya företagsmodeller. Lagstiftningsramen måste anpassas efter den snabba tekniska och samhälleliga utvecklingen. Lagstiftningen på området måste vara tydlig och garantera rättssäkerhet. Bestämmelser måste utarbetas och kontrolleras både på EU-nivå (gemenskapslagstiftning) och internationell nivå (WTO och TRIPS). Många arbetstagare inom små och medelstora företag, motorerna bakom innovation, vet fortfarande inte hur de skall hantera immaterialrättsliga överträdelser. Ett stort problem som många små och medelstora företag i Europa konfronteras med är de extremt höga kostnaderna för att genomdriva bestämmelserna i Europa som är betydligt högre än i exempelvis USA. När det gäller kostnaderna för patentsökning är det dessutom av största vikt att man nu efter 30 år av diskussioner antar ett gemenskapspatent. Fem år efter det att EU lade fram ett konkret förslag har ärendet fortfarande inte kommit längre än till behandling i rådet på grund av meningsskiljaktigheter rörande språkanvändningen. ReK uppmanar kommissionen att utfärda ett harmoniseringsdirektiv grundat på artikel 95 i EU-fördraget. Härigenom skulle de nationella patentsystemen kunna bevaras, samtidigt som principen om ömsesidigt erkännande tillämpas. Genom att begränsa antalet språk till det språk som talas i den berörda medlemsstaten och engelska kan man minska kostnaderna för gemenskapspatentet avsevärt, vilket särskilt skulle gynna små och medelstora företag. På så sätt kan man skapa ett internationellt konkurrenskraftigt patent. Dessutom måste man minimera den skatt på patentinnehav som fortfarande finns i många EU-länder och är en av de faktorer som absolut inte stimulerar innovation.

1.9

EU:s sjunde ramprogram för forskning, CIP (gemenskapsprogrammet för konkurrenskraft och innovation) och strukturfonderna fyller en mycket viktig understödjande och vägledande funktion. De medel som ingår i det sjunde ramprogrammet är av avgörande betydelse för EU:s konkurrensposition och möjligheterna att stärka högteknologiska regioner. Vid fastställandet av budgetplanen är det mycket viktigt att inga nedskärningar görs i budgeten.

1.10

I föreliggande yttrande vill Regionkommittén särskilt uppmärksamma åtgärder för att främja utvecklingen av regionala ekonomiska kluster i Europa (europeiska toppregioner). I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att strukturfonderna och olika ramprogram, såsom sjunde ramprogrammet för forskning och CIP, kan samordnas i de olika regionerna. ReK uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag på detta område.

Det är bland annat viktigt att de medel som ställs till förfogande inriktas på forskning på högsta nivå. Nyckelbegrepp är främjande av en ”öppen innovationskultur” och ”klusterbildning” i regionerna.

1.11

För att kunna utveckla en hållbar modell för högteknologiska regioner krävs mer än tunga investeringar i forskning. Det visar bland annat erfarenheterna från Brainportprojektet i regionen Eindhoven. Genom att främja ett stort antal tillämpningar av viss kunskap i ett flertal innovationskedjor skapar man nya arbetstillfällen på alla nivåer, och kunskap förankras i regionen. Små och medelstora företag får därmed rätt till samma typ av incitament som kunskapsutvecklarna. ReK uppmanar kommissionen att använda strukturfonderna mer målinriktat och som multiplikator för att främja ett begränsat antal innovationskedjor per region. På så sätt kan man skapa ett stort antal nya arbetstillfällen för arbetstagare med högskole- eller universitetsexamen, examen från yrkesinriktad högskola eller arbetstagare med yrkesinriktad gymnasiekompetens.

1.12

När det gäller denna sista punkt anser ReK att det är viktigt att man särskilt uppmärksammar de små och medelstora företagens möjligheter att få del av de europeiska ramprogrammen och fonderna. Vi ser detta som ett stort problem, och om inte situationen förändras kommer målet att främja i synnerhet små och medelstora företag att bli mycket svårt att uppnå. Det är viktigt att skapa ett klimat som i högre grad bygger på en öppen innovationskultur och där anslag och projekt inom olika program samlas och blir mer lättillgängliga för småföretagen.

1.13

Erfarenheterna av den regionala innovationspolitiken har visat att små och medelstora företag främst gynnas av samspelet med större företag. Därför anser vi att man inom den europeiska industripolitiken bör fästa särskild vikt vid samspelet mellan stora (1), medelstora och mindre företag. Av lika stor vikt är samspelet mellan de små och medelstora företagen och forskningscentrumen.

1.14

Slutligen vill vi även framföra en kommentar angående möjligheterna till en i högre grad integrerad industripolitik. Det är i synnerhet samordningen med den politik som avser hållbar utveckling och social sammanhållning som man bör uppmärksamma. Häri ligger en viktig utmaning för Europa. När det gäller utvecklingen mot ett hållbart kunskapssamhälle kan kommissionen med detta program bidra till att frågan om nya samarbetsformer och produkt-/marknadskombinationer på områden som hälsoindustri (medicinsk-teknisk innovation), miljö och energi tas upp snabbare. Här öppnar sig nya intressanta marknader för den europeiska industrin.

1.15

Vidare har vi redan tidigare uppmärksammat tendensen till koncentration och specialisering inom ekonomisk toppverksamhet i Europa. Denna tendens kan förstärkas även inom andra politikområden, exempelvis på områden som fysisk planering och modern infrastruktur. Inom den europeiska politiken bör särskild uppmärksamhet riktas på att skapa gynnsamma förutsättningar för (gränsöverskridande) internationella toppkluster som är anslutna till och bygger på modern europeisk infrastruktur. Vidare stöder vi kommissionens ordförande José Manuel Barrosos förslag om inrättande av ett EU-universitet (EIT). Genom att inrätta ett teknologiskt toppinstitut i Europeiska unionen kan man hindra kompetensflykten till andra delar av världen. Det är hög tid att EU får en institution som kan mäta sig med till exempel MIT i Boston.

1.16

Kommissionen kommer att lägga fram följande nya initiativ:

1.17

Av de sektorspecifika undersökningarna i kommissionens meddelande framgår att många av de europeiska industrierna har potential att konkurrera på världsnivå. Avgörande för att kunna hantera konkurrensen på världsmarknaden är en industris kapacitet att uppfylla de kunskaps- och innovationskrav som ställs på olika produkter och produktionsprocesser.

1.18

Det är viktigt att denna förändrings- och reformprocess får kontinuerligt stöd av EU och de enskilda medlemsstaterna. När det gäller EU:s stödåtgärder kan vi konstatera att dess ramprogram utgör en effektiv uppsättning instrument som ligger i linje med (de nya) strukturfonderna.

1.19

För sektorer som maskin- och systemindustrin är inriktning och mängd av avgörande betydelse i samband med fastställandet av europeiska strategiska dagordningar. De strategiska dagordningarna inom ramen för Eniac och Artemis är av största betydelse för europeiska och nationella investeringar på området.

1.20

Även om det är viktigt att uppmärksamma de enskilda branschernas konkurrensposition är det väsentligt att konstatera att den framtida välfärden i Europa i allt större utsträckning är beroende av branschövergripande verksamhet. Detta faktum bör ägnas särskild uppmärksamhet i kommissionens meddelande. Industripolitiken kan bidra till att utvecklingen på området påskyndas genom främjande av ”domänkollisioner”. Det leder till stötvisa, spektakulära produkt- och marknadsinnovationer. Detta börjar redan bli synligt inom ett antal sektorer. I sammanhanget kan nämnas livsmedels- och läkemedelsindustrin (biovetenskap), biomedicinsk teknologi, bilindustrin och högteknologiska system.

1.21

De fyra breda kategorier som ingår i kommissionens meddelande är otillräckliga i det avseendet. När det gäller biovetenskap saknas exempelvis det viktiga området molekylärmedicin. Dessutom måste nanoelektronik och inbyggda system uttryckligen tas med. Benämningen ”mode- och designbranschen” bör, med tanke på den aktuella utvecklingen på området, vidgas till ”kreativ industri”.

1.22

Det förefaller således allt viktigare att skapa gynnsamma förutsättningar för utveckling av sammanhängande industrikluster och främja ny industriverksamhet. Vi anser att detta på ett tydligare sätt bör framgå av och betonas i kommissionens meddelande.

1.23

Den så kallade klustermodellen – intensivt samarbete mellan offentliga myndigheter, företag och universitet och högskolor – har varit en viktig framgångsfaktor för alla innovativa regioner i Europa. Som exempel kan nämnas Stockholm, Bayern, Île-de-France, Rhône-Alpes och sydöstra Nederländerna. I syfte att uppnå en förnyad och mer integrerad europeisk industripolitik bör en sådan klusterfrämjande metod få starkt stöd.

2.1

Europeiska kommissionens meddelande bygger vidare på Lissabonstrategin och Göteborgsmålen och är i det avseendet ett konsekvent utarbetat förslag. Som vi redan har påpekat innehåller meddelandet många positiva och värdefulla initiativ. Få skulle hävda motsatsen. Vad som dock saknas är en tydlig framtidsvision om Europas möjligheter att konkurrera med och utmärka sig i förhållande till konkurrenterna i resten av världen.

2.2

ReK rekommenderar att kommissionen utarbetar en inspirerande och positiv framtidsbild. Var befinner sig Europa år 2027? Hur har de europeiska företagen tagit sig an de uppgifter som formulerades 2006? Hur har ansträngningarna att utveckla kunskapsregioner banat väg för ekonomisk och social innovation i EU:s medlemsstater? Hur har vi i det långsiktigt hållbara kunskapssamhället lyckats skapa nya källor till och marknader för energi, miljö och hälsoindustri? Och så vidare.

2.3

Vi rekommenderar att man i högre grad satsar på den lovande utveckling som äger rum i olika regioner och knyter an till den ekonomiska klusterbildning och specialisering som kommer att växa sig allt starkare i Europa under de kommande åren. Utgångspunkten är att man genom att stödja utvecklingen av sådana toppregioner bidrar till ekonomisk och social förnyelse på bred front i alla EU:s medlemsstater.

2.4

Vi rekommenderar att man inom ramen för den förnyade EU-politiken fastställer kriterier för kartläggning av framtida ledande konkurrenskraftiga regioner i Europa och i alla medlemsstater, så att investeringsprogram på EU-nivå kan riktas till sådana konkurrenskraftiga regioner som komplement till de nationella och regionala investeringarna, men också som stöd till deras fysiska och intellektuella produktion.

Inom denna nya europeiska industripolitik som är inriktad på lovande utvecklingsmöjligheter och nya regionala ekonomiska kluster bör man även med hänsyn till principen om ”ny solidaritet” uttryckligen beakta behovet av att stimulera regioner som släpar efter i utvecklingen. Regionkommittén uppmanar kommissionen att bygga in en hävstångseffekt, exempelvis genom att bevilja bidrag inom ramen för EU:s ramprogram och strukturfonder endast under förutsättning att den stödmottagande regionen ingår ekonomiska partnerskap över regiongränserna.

2.5

Att stimulera lovande europeiska sektorer till att uppnå världsklass är och förblir en viktig målsättning inom EU:s industripolitik. I framtiden kommer välfärden emellertid att i allt större utsträckning vara beroende av branschövergripande verksamhet. Vi rekommenderar att de oberoende förändringar som redan håller på att ske görs mer synliga inom de ”allmänna kategorierna” i kommissionens meddelande.

2.6

Därför vore det lämpligt att kommissionen i den förnyade industripolitiken fäster större vikt vid den strategiska betydelsen av ett branschövergripande perspektiv, vilket dessutom skulle vara ett erkännande av den genomslagskraft som ”domänkollisioner” har. Det strukturella samarbetet mellan de offentliga myndigheterna, näringslivet och universitet och högskolor, även kallat ”triple Helix”, är en nödvändig förutsättning för det. Denna klustermodell är ett av den nya europeiska industripolitikens kännetecken.

2.7

Främjandet av ”domänkollisioner” har till syfte att stimulera nyskapande och utveckling av nya produktmarknadskombinationer inom industrin. Dessa kollisioner begränsas inte till kombinationer inom olika industriområden utan sträcker sig längre än så. Genom kollisioner med andra områden, både sociala och samhälleliga, skapas en ny dynamik. Det kan exempelvis röra sig om kollisioner med konst och kultur (kreativ industri), kollisioner mellan kulturer (nytt interkulturellt företagande) eller med yrkesutbildningar (ny yrkeskompetens). På dessa områden kan och måste EU spela en viktig stimulerande roll. Regionkommittén uppmanar kommissionen att ta hänsyn till detta i utformningen av programmen och de nya strukturfonderna.

2.8

I synnerhet i de branschöverskridande föreslagen finns möjligheter till kraftfullare integrationsinsatser inom den europeiska industripolitiken. Vi rekommenderar att mer uppmärksamhet fästs vid följande punkter:

2.9

Med all rätt sätter kommissionen i sin arbetsplan stort värde på den inneboende innovativa potentialen hos små och medelstora företag. I vilken utsträckning man i praktiken kan nå ut till dessa företag beror på i vilken grad den europeiska lagstiftningen förenklas. På det sätt som förslagen om små och medelstora företag är formulerade i nuläget kommer möjligheterna att stödja FoU inom små och medelstora företag att minska dramatiskt, vilket går i stick i stäv med ambitionen att stärka konkurrenskraften på global nivå. Redan i dag investerar ett medelstort företag i USA i genomsnitt sju gånger så mycket i FoU som motsvarande företag i Europa.

2.10

Det kommer snart inte att finnas ett enda företag som vare sig kan eller vill uppfylla de administrativa kraven i EU för ett anslag på 15 %. ReK förespråkar därför en tydlig avbyråkratisering som syftar till att underlätta de små och medelstora företagens tillgång till EU:s ramprogram och fonder. Vi ger alla förslag från kommissionen på denna punkt vårt fulla stöd.

Eftersom de regionala och lokala myndigheterna utgör den närmaste myndighetsnivån för små och medelstora företag kommer dessa myndigheters deltagande i detta sammanhang att underlätta företagens möjlighet att få del av EU:s stöd.

2.11

Avreglering och minskad byråkrati genom EU-lagstiftningen och en realistisk kostnads-nyttoanalys av denna är viktiga förutsättningar för att Lissabonmålen skall kunna förverkligas. Utvärderingen av EU-lagstiftningens konsekvenser för näringslivet (business impact assessment) fyller en viktig funktion i detta sammanhang. Ett förhandsvillkor för att säkerställa kvaliteten på en sådan konsekvensanalys är att den är objektiv och att den utförs av en oberoende tredje part. Regionkommittén uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram förslag på området. Den nederländska oberoende tillsynsmyndigheten (Adviescollege Toetsing Administratieve Lasten, ACTAL) skulle kunna fungera som utgångspunkt i sammanhanget.