20.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/128

1.1

I ett brev från april 2004 uppmanade det kommande nederländska ordförandeskapet EESK att utarbeta ett förberedande yttrande om ”Miljön som ekonomisk möjlighet”. Det nederländska ordförandeskapet har velat fokusera på möjligheter som gynnar alla och som kan göra att framstegen på miljötekniska och miljöskyddsområdet bidrar till uppfyllandet av Lissabonstrategins ekonomiska och sociala mål.

1.2

Europeiska rådet tog inte några större initiativ på miljöområdet trots att det fastställde yttersta ambitiösa mål för EU: ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Det var kanske bara ordet hållbar som hade en anknytning till begreppet hållbar utveckling.

1.3

Först två år senare fattade Europeiska rådet de beslut som ledde till en strategi för hållbar utveckling. Denna strategi kom därmed att bli ett tillägg till Lissabonstrategin.

1.4

Kan man då verkligen säga att miljön är en integrerad del i Lissabonstrategin? Vissa ekonomier i EU lider av en svag utveckling som har gjort att ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen har fått absolut prioritet. Miljön får komma i andra hand i enlighet med det romerska talesättet ”primum vivere, deinde philosophare”, man måste leva innan man kan filosofera. Men miljön är väl just en förutsättning för livet och bör alltså vara en fråga som angår alla, och inte enbart specialisterna?

1.5

I detta sammanhang har viktiga sektorer inom den europeiska ekonomin uttryckt oro över EU:s, och framför allt kommissionens, vilja att vara en internationell förebild i miljöfrågor, eftersom det finns en risk att vi blir ensamma.

1.6

När EU ville tillämpa Kyotoprotokollet trots att det inte ratificerats av våra viktigaste konkurrenter möttes detta av starka reaktioner inom vissa delar av det europeiska näringslivet, där det betraktades som en farlig naivitet som kunde minska den europeiska ekonomins konkurrenskraft i den hårda internationella konkurrensen. Andra ansåg att Kyotomålen kunde medföra effektivare produktionssätt, minskade kostnader och ett minskat tryck på energiresurser och råvaror, och därmed öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Det pågår alltså en diskussion som förtjänar att belysas med hjälp av konkreta exempel.

1.7

I samma anda har de industrier som använder sig av kemikalier blivit oroade över förslaget om registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier (REACH), ett förslag från kommissionen vars konsekvensbedömning har fått hård kritik.

1.8

Oron och kritiken kan inte bara viftas bort. Den riktas inte mot några principer eller strategier, utan visar på övertygelsen om att det råder en konflikt mellan å ena sidan kraven på ekonomisk tillväxt, skapandet av arbetstillfällen och den nuvarande praxisen och å andra sidan en oro för miljön som gör att man fastställer alltför stränga bestämmelser och bortser från den ekonomiska konkurrensens realiteter. Problemen förefaller ha orsakats av en underskattning och felaktig hantering av redskapen, förfarandena och genomförandestrategierna.

1.9

Men det finns också företag – en del av dem mycket stora, t.o.m. hela områden inom industrisektorn – som gör den hållbara utvecklingen till en viktig faktor i sin strategi. När ordföranden för den franska företagsgruppen Veolia Environnement deltog i ett statligt seminarium, förklarade han att ett företags resultat i fråga om hållbar utveckling har blivit mer än en legitimitetsskapande faktor i förhållande till det civila samhället, det har alltmer blivit ett trumfkort i den internationella konkurrensen och attraktionskraften på investerare. Denna inställning tenderar i dag att bli norm på det ekonomiska området.

1.10

Diskussionen pågår alltså. Den är livlig och genomsyrar hela samhället, men först och främst näringslivet, arbetslivet och miljöorganisationerna. Den fråga som ställs är tydlig: Är miljökraven bara ett hinder för företagens konkurrenskraft eller kan de ge möjligheter att utveckla nya yrken, nya marknader och ny teknik?

1.11

De allmänna opinionerna, regeringarna, konsumenterna och ansvariga personer inom näringsliv, fackföreningsliv och miljöorganisationer kan inte längre nöja sig med välvilliga teoretiska uttalanden som inte omsätts i handling. De väntar sig nu exakta analyser och konkreta exempel eftersom politik är det möjligas konst, även om det behövs ideal som ger politiken mening. Den europeiska pappersindustrins strategi för hållbar utveckling utgör ett utmärkt exempel på detta.

2.1

När man ställer denna fråga undrar man dels om utvecklingen av vissa ekonomiska sektorer formas av ett miljöarv eller kulturarv med hög kvalitet, dels om miljöteknik verkligen kan bidra till att Lissabonstrategins ekonomiska och sociala utvecklingsmål uppfylls. Det innebär också att man uppriktigt frågar sig om inte miljöbestämmelser och miljökrav bara är ett hinder för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften och därmed för sysselsättningen.

2.2

Det är tydligt att turism- och fritidssektorns existens är avhängig av en miljö med hög kvalitet. Hela regioner, till och med hela länder i Europa är i stor utsträckning beroende av turismen för sin ekonomiska och sociala utveckling. Hög miljökvalitet är en grundförutsättning för stabilitet i dessa samhällen. Deformerade landskap, städer som förstörts genom överdriven fastighetsspekulation, en förorenad natur och nedsmutsade hav skulle kunna leda till irreparabla miljökatastrofer och gör det redan. Samma sak gäller för fiske, jordbruk och jakt. Vad miljötekniken beträffar måste man fråga sig om den kan bidra till tillväxt och innovation, och i så fall undersöka hur man kan uppmuntra utvecklingen och spridningen av denna teknik utan att konkurrensen sätts ur spel på ett omotiverat sätt.

2.3

Det är befogat att befolkningarna i de mindre utvecklade länderna strävar efter levnadsförhållanden som liknar våra. När man betänker vilket tryck som skulle uppstå på naturresurserna och miljön om denna utveckling skedde under nuvarande tekniska och ekonomiska förhållanden, verkar en sannskyldig teknisk revolution vara nödvändig. Marginella innovationer är inte tillräckliga för att lösa problemet. I praktiken eftersträvar 80 procent av jordens befolkning samma levnadsstandard som de 20 procent som är rikast. Det är otänkbart att bibehålla en status quo som skulle visa sig katastrofal, även om man inte bör göra alltför pessimistiska förutsägelser. Vissa fenomen (smältande glaciärer, hot mot den biologiska mångfalden, avskogning, översvämningar etc.) ger dock signaler om världsomfattande miljöförändringar som är en kombination av naturliga orsaker och mänsklig inverkan. Åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med negativa miljöeffekter, exempelvis minskad försurning genom användning av skrubberteknik när det gäller svavel, har på ett påtagligt sätt bidragit till att förebygga skogsdöd i Europa. Ofta har varningar från miljöorganisationer, även om de i vissa fall varit överdrivna, tvingat både allmänheten och de offentliga myndigheterna att reagera. Det bör ligga i alla berörda parters intressen att verka för en balanserad utveckling när det gäller förebyggande miljöskydd.

2.4

Det är naturligt att tänka på tekniker som används inom industriproduktionen, men man bör också framhålla att jordbruksmetoder, transporter och former för elproduktion har en påverkan på miljö och folkhälsa som är långt ifrån försumbar. Innovation och miljöteknik berör också dessa centrala ekonomiska sektorer.

2.5

Vetenskapens och teknikens utveckling och förändringar får ofrånkomligen sociala följdverkningar. Det som gäller för all innovation gäller också för miljötekniken, i synnerhet när den skall ersätta traditionell och beprövad teknik som inte är miljövänlig. Förändringarna måste förberedas väl, och åtföljas av insatser inom yrkesutbildningens olika stadier. Miljöskyddet får inte ses som en faktor som ökar arbetslösheten och avindustrialiseringen förutsatt att det bygger på sunda och väl utarbetade förfaranden och redskap. Därför bör det pågå en ständig dialog mellan dem som utarbetar miljölagarna och de ekonomiska och sociala aktörerna, så att man på ett lämpligt sätt kan förutse och mäta följderna, inklusive de negativa följderna, i fråga om verksamhet och sysselsättning.

2.6

Vi står inför en stor teknisk utmaning. Om den politiska viljan finns kan Europa gå i spetsen för utvecklingen av omfattande miljöinnovation, tack vare den vetenskapliga och tekniska kapacitet som finns här. Visserligen kostar det att slå vakt om miljön, men priset för handling är väl ändå lägre än priset för att låta bli att agera.

3.1

I praktiken kan man definiera två typer av miljöteknik:

3.1.1

Det är inte alltid lätt att dra gränsen mellan förebyggande och avhjälpande teknik. Den integrerade produktpolitikens (IPP) (1) principer, som är mycket relevanta och användbara, innebär liksom principerna i direktivet om förebyggande och begränsning av föroreningar (IPPC-direktivet) (1) både en avhjälpande och en förebyggande ansats som är helt i linje med strategin för hållbar utveckling. Diskussionerna runt en produktutformning som tar hänsyn till produkternas hela livscykel leder naturligtvis till att det införs tekniker som bättre motsvarar kraven på hållbar utveckling.

3.2

Det bör framhållas att båda typerna av teknik är positiva för miljön och kan generera näringsverksamhet och arbetstillfällen.

3.3

För övrigt har EESK flera gånger påpekat att man måste beakta ”miljöindustrin” i dess helhet, och kommittén har påmint om att utmaningen ligger i att ”successivt göra all produktion och alla varor bättre utifrån miljö- och resurssynpunkt” (2).

3.4

Man kan skilja mellan fyra sorters miljöteknik: teknik som tillämpas i processernas slutskede, integrerad teknik, progressiv teknik och radikala innovationer (t.ex. klorfri kemi). Det sägs ofta att integrerad teknik och radikala innovationer kan ge långsiktiga konkurrensfördelar. Problemet är att företag som verkar på marknader med mycket hård konkurrens inte alltid kan göra långsiktiga val. De kommer i högre grad att använda sig av progressiva processer som även garanterar en storskalig spridning av miljöförbättringar inom ramen för deras normala investeringscykler.

3.5

Den ökade miljöeffektivitet som industrin och tjänstesektorn har åstadkommit och kontinuerligt fortsätter att åstadkomma möjliggör en ständig förbättring av miljön. Trots de tekniska framstegen innebär dock den ekonomiska tillväxten, framför allt i utvecklingsländerna, att trycket på miljön och naturresurserna fortsätter att öka.

4.1

Under de senaste trettio åren, då tillväxtfaktorerna blivit mer komplicerade att bedöma än under de ”gyllene” årtiondena efter andra världskriget, har företagens innovationsförmåga och deras kapacitet att säkerställa produkternas och tillverkningsprocessernas kvalitet – ur kundernas och de anställdas synvinkel samt med avseende på miljön – blivit den bästa garanten för deras framtid och därmed även för aktieägarnas intressen.

4.2

Redan innan det fanns någon lagstiftning på området förband sig ett växande antal företag att främja hållbar utveckling och beslutade att offentligt redogöra för sina åtgärder och resultat på detta område, samtidigt som deras kunder, det civila samhället, marknaderna och allmänheten utsatte dem för en alltmer uppmärksam granskning.

4.3

I en mycket stark konkurrens till följd av ekonomins globalisering har miljökvaliteten och den sociala jämvikten blivit avgörande faktorer för att dra till sig och behålla mänskliga resurser och kapital. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid WTO-förhandlingarna.

4.4

Av denna anledning betraktar man också i allt större utsträckning ett företags prestanda på området hållbar utveckling som en fördel i den internationella konkurrensen och när det gäller att dra till sig investerare.

4.5

Att miljökraven såsom ofta hävdas skulle vara ett hinder för konkurrens och ekonomisk utveckling är därför inte nödvändigtvis sant. Marknaden har redan tacklat flera miljöutmaningar till följd av lagstiftningen. Kraven i fråga om vattenkvalitet och avfallshantering är några exempel. Miljötekniken utvecklas fortlöpande inom dessa två sektorer. Genom att ge ett ekonomiskt svar på dessa utmaningar har miljötjänsteföretagen bidragit till att skapa och bibehålla arbetstillfällen, exempelvis beräknas antalet arbetstillfällen i anslutning till avfallshanteringssektorn i Frankrike uppgå till 300 000.

4.6

Att man vill spara på naturresurserna har gett upphov till tekniska nyheter som främjar en återhållsam förvaltning och minskade kostnader. Pappersindustrin har exempelvis kraftigt minskat sin vattenförbrukning under de senaste åren. Medan det för cirka femton år sedan krävdes nästan 100 kubikmeter vatten för att tillverka ett ton papper, räcker det i dag med i genomsnitt cirka 48 kubikmeter. Dessutom har de förorenande utsläppen minskats med nästan 90 %. Det handlar alltså om både miljömässiga och ekonomiska vinster.

4.7

Miljön och det kulturhistoriska värdet är som redan påpekats en förutsättning för turist- och fritidssektorn. Miljökraven är här inte ett hinder för konkurrens och ekonomisk utveckling utan tvärtom ett villkor. I många länder inom EU är turistsektorn av grundläggande betydelse för ekonomin. År 2003 uppgick exempelvis turistintäkterna till 41,7 miljarder dollar i Spanien, 36,6 miljarder dollar i Frankrike, 31,3 miljarder dollar i Italien, 23 miljarder dollar i Tyskland, 19,4 miljarder dollar i Storbritannien, 13,6 miljarder dollar i Österrike och 10,7 miljarder dollar i Grekland. Det bör noteras att miljömålen kan vara motstridiga. Vindkraftverksparker kan exempelvis stå i konflikt med strävan att bevara landskapet och miljön. Slutligen bör man konstatera att turismen i hög grad bidrar till jämvikten i betalningsbalansen i många medlemsstater samt att den skapar arbetstillfällen och till sin natur utgör en verksamhet som per definition inte kan utlokaliseras.

4.8

Därför är det viktigt att miljöbestämmelserna respekterar proportionalitetsregeln. Man bör i själva verket undvika en situation där lagstiftningen leder till ekonomiska kostnader som inte står i proportion till de beräknade samhälls- och miljövinsterna. Kommittén är i detta sammanhang medveten om svårigheterna att göra sådana beräkningar: Hur skall man till exempel uppskatta kostnaden för människans hälsa? Självklart bör man se till att det verkligen råder balans mellan kostnaderna för en miljöåtgärd och kostnaderna för de skador man därmed kunnat undvika. Samtidigt bör förfarandena för att genomföra lagstiftningen vara tillgängliga för alla parter. Att försumma dessa aspekter skulle kunna få motsatt verkan, nämligen svårighet att tillämpa lagstiftningen av ekonomiska och sociala skäl och på grund av konsumentmotstånd.

4.8.1

Ett intressant exempel utgör företagen inom bilsektorn, som tvingas agera på ett kraftigt reglerat område där handlingsutrymmet är mycket litet på grund av att konkurrensen är mycket stark och konsumenterna sätter miljöaspekterna i andra hand i förhållande till pris, komfort och säkerhet. Ny miljöteknik införs stegvis, snarare genom successiva förbättringar än genom ny revolutionerande teknik som i dag är alltför dyr för att finna en marknad. Den bensin- och eldrivna hybridbilen Toyota Prius är emellertid ett bra exempel på nya konsumentmönster. Tillverkningen har under den senaste tiden ökat med 50 % för att möta den internationella efterfrågan. Även om detta är en relativt marginell ökning jämfört med den totala bilproduktionen i hela världen är utvecklingen ändå uppmuntrande.

4.8.2

Partikelfiltren är ett intressant exempel. Dieselmotorer producerar 25 % mindre koldioxid än bensinmotorer, men släpper ut hälsofarliga partiklar. Merkostnaden för partikelfilter uppgår till cirka 500 euro (5–10 % av priset för ett mindre fordon). Tillverkarna kan därför, så länge lagen inte ställer krav på partikelfilter, välja att antingen erbjuda det som tillval eller låta det ingå som standard och minska sina marginaler, eftersom det med tanke på marknadssituationen vore svårt att höja priset. I praktiken valde 90 % av de tyska kunderna partikelfilter, medan motsvarande siffra i övriga Europa endast var 5 %! Vissa tillverkare (3) har alltså valt att gradvis utrusta sina fordon med partikelfilter och därmed minska sin vinst, men detta är naturligtvis inte någon hållbar situation, framför allt inte mot bakgrund av en mycket stark internationell konkurrens. Partikelfilter kommer att bli allt vanligare, men spridningen kommer att ske i takt med att köpkraften hos kunderna ökar (främst hos dem som köper mindre fordon).

Detta exempel visar tydligt hur miljöteknikmarknader uppstår: antingen genom att konsumenten blir medveten om att investeringen är till nytta för konsumenten själv eller för miljön, eller genom lagstiftningsåtgärder. En stor del av de framgångar som har skördats inom miljöområdet hittills har berott på lagstiftning. Ett bra exempel på detta är bilsektorn (t.ex. införandet av katalysatorer).

4.8.3

Det finns andra miljötekniska innovationsmöjligheter inom sektorn: fordon med elstart, förbättrad återvinning, bullerbekämpning och ökad säkerhet. Den stora frågan är alltjämt teknikkostnaderna.

4.8.4

Från exemplet med bilsektorn kan man dra slutsatsen att miljövänlig teknik inte får någon allmän utbredning om den inte är ekonomiskt hållbar, och för att vara effektiv måste den massproduceras. På en starkt konkurrenspräglad marknad kommer den miljövänliga tekniken i praktiken att införas successivt. Detta förutsätter solida och väldokumenterade konsekvensanalyser som tar hänsyn till miljö- och marknadsförhållandena inte bara i EU utan även på det internationella planet.

4.8.5

Ett annat exempel som visar vikten av att tillämpa proportionalitetsregeln är de utmaningar som processindustrierna, bland annat metallurgi-, kemi-, massa- och pappersindustrin, står inför. Dessa branscher arbetar under hård global konkurrens och har ett särskilt nära samspel med miljön. Enligt jämförande studier är dessa branschers produktionsenheter i EU vanligen mycket miljöeffektiva, vilket innebär att användningen av råmaterial och energi samt utsläppen är så låga som tekniken över huvud taget tillåter. Den miljölagstiftning som omfattar dessa branscher är den strängaste i världen. Bättre miljöresultat kan stegvis uppnås genom investeringar i den senaste och effektivaste tekniken, vilket kräver att dessa företag är konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Det är synnerligen viktigt att kraven på bättre miljöprestationer överensstämmer med den tekniska utvecklingen och investeringscyklerna i varje bransch. Om det sker en alltför snabb höjning av kraven kan den extra kostnadsbördan och bristen på genomförbar teknologi hota konkurrenskraften och därigenom den fortsatta verksamheten inom EU.

5.1

Om man med innovativ miljöteknik menar teknik som redan vid utformningen tar hänsyn till miljön och en minimal resursanvändning – i stället för att endast ta hand om avfallet – måste man tillstå att den i de flesta fall fortfarande befinner sig på startstadiet eller till och med försöksstadiet.

5.2

Dessutom är resultaten mycket varierande. Vindkraftteknik och processer för att samtidigt generera värme och energi har redan visat sig användbara och börjat utvecklas industriellt tack vare en marknad med mycket gynnsam lagstiftning. De kan dock enbart utgöra ett komplement till andra former av energiproduktion. Den nya generationens LED-lampor har precis lanserats på en marknad som kan bli lovande tack vare de tekniska framstegen. Till exempel är den 480 meter höga byggnaden Oriental pearl tower i Shanghai nattetid upplyst med hjälp av denna teknik. Installeringen har gjorts av ett europeiskt småföretag (4) som använt LED-lysplattor producerade av ett kinesiskt företag (5). Annan teknik som vattenreningssystem med membran befinner sig fortfarande på forskningsstadiet. Ytterligare annan teknik tillämpas endast i liten omfattning trots att den är användbar.

5.3

De olika resultaten kräver instrument som är tillräckligt flexibla när det gäller såväl finansiering som informationsutbyte och nätverkssamarbete, eller juridiska och skattemässiga instrument. Man bör också bära i minnet att det är viktigt att göra en tydlig urskiljning för att fastställa vilken miljöteknik som verkligen är intressant för att inte slösa bort de ekonomiska resurserna.

5.4

De olika ekonomiska instrumenten, skattemässiga ramarna och regelverken svarar i själva verket mot olika steg i genomförandet av innovativ miljöteknik:

Bränslen som framställs av jordbruksprodukter (diester) och som är dyrare än oljeprodukter utvecklas exempelvis inte i Frankrike på grund av att de beskattas lika hårt som de sistnämnda. Om man vill främja framställningen och användningen vore det möjligt antingen att tillämpa en särskild, fördelaktigare beskattning eller att genom lagstiftning föreskriva blandningar i vissa proportioner med traditionella drivmedel. Det gäller att uppnå jämvikt mellan de ekonomiska kostnaderna, de negativa aspekter som undviks och miljövinsten.

5.5

Man bör även utveckla ett nätverk för informationsutbyte om välfungerande lösningar och ny teknik. Det är viktigt såväl för företagarna som för de ansvariga inom de offentliga myndigheterna som behöver tillförlitliga och effektiva instrument för att kunna fatta beslut baserade på val mellan traditionell, beprövad och ”säker” teknik och ny, miljövänligare teknik som är mindre känd och beprövad.

5.6

Detta är särskilt angeläget om upphandling blir ett sätt att sprida och utveckla miljöteknik. Upphandling är ett alternativ, men man får inte heller förbise de privata marknaderna som reagerar snabbare och på ett mer flexibelt sätt. Vissa företag har redan infört respekt för hållbar utveckling som ett kriterium vid valet av leverantörer, antagit standardklausuler avseende hållbar utveckling som stegvis införs i avtalen med leverantörerna och satsat på utbildning om hållbar utveckling för sina köpare.

5.7

Miljömärkning och olika pris- och belöningssystem bör användas för att utveckla och främja miljöteknik.

5.7.1

På initiativ av det finska ordförandeskapet 1999 inledde man diskussioner om att utveckla en europeisk kvalitetssyn och diskussionerna fortsatte under det portugisiska respektive det franska ordförandeskapet år 2000. De ledde till att ett viktigt dokument offentliggjordes av den europeiska kvalitetsorganisationen. Vissa av de diskussioner som då fördes skulle med fördel åter kunna tas upp med avseende på miljöteknik.

6.1

Att se till att miljöskydd blir en verklig ekonomisk möjlighet är inte bara en fråga för miljöspecialister. Det är exempelvis redan ett grundläggande inslag i den ekonomiskt viktiga turist- och fritidssektorn. Nyckeln till framgång ligger i utvecklingen av en bärkraftig marknad och i företagens respons. Man måste på ett bättre sätt ta till vara företagens och de berörda branschernas frivilliga initiativ i fråga om teknisk innovation och miljöskydd.

6.2

Om miljötekniken verkligen möjliggör minskade produktionskostnader till följd av en mindre förbrukning av energi och råvaror, ger en bättre bild av företaget och dess produkter, ökar försäljningen och minskar miljökostnaderna kommer naturligtvis företagen att intressera sig för den och se till att den utvecklas. Det krävs dock att de känner till tekniken och kan bedöma dess effektivitet. Därför är det nödvändigt att inrätta ett nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte om bästa praxis och miljöteknik, där de offentliga myndigheterna, branschorganisationerna samt teknik- och forskningscentrum deltar.

6.3

Det är viktigt att mobilisera företag och yrkesverksamma. Kunder och konsumenter måste också engageras eftersom det utan dem inte finns någon marknad. Allmänheten måste uppfatta miljötekniken som effektiv, såväl när det gäller miljöskydd som produktion. Annars kommer den att förbli ett marginellt inslag i en ekonomisk utveckling som kommer att fortgå oberoende av den.

6.3.1

Miljötekniken måste ta hänsyn till de ekonomiska effekterna, på samma sätt som det måste finnas utrymme för miljöhänsyn i den ekonomiska politiken. En politik som inte tar hänsyn till de ekonomiska och positiva miljömässiga konsekvenserna kan inte lyckas, och därför måste ekonomi och miljö samspela.

6.3.2

De sociala konsekvenserna av miljönormer och ny miljöteknik bör beaktas på ett så tidigt stadium som möjligt, och det bör finnas tillgång till nödvändig yrkesutbildning så att den personal som skall sköta tillämpningen kan göra det under så goda förhållanden som möjligt och utan risk att förlora sitt arbete.

6.4

Moderniseringen och den ekonomiska tillväxten i tätbefolkade och dynamiska länder gör det också viktigt att få till stånd en storskalig utveckling av effektiv miljöteknik. Det är en ny väg till ekonomisk, social och miljömässig utveckling som måste ges en utformning och en konkret tillämpning. Europeiska unionen skulle tack vare sin särskilda kompetens på området för miljöteknik kunna bli en viktig samarbetspart till utvecklingsländerna och utnyttja de nya marknadernas utvecklingsmöjligheter.

6.5

Forskning och utveckling av miljöteknik ger ekonomiska fördelar, och kan komma att göra det i ännu större utsträckning, vilket framgår av konkreta exempel på genomförandet av progressiv, integrerad och radikal teknik. Men de är också en nödvändighet eftersom vår världs framtid står på spel och ingen har rätt att medvetet blunda för detta. Vi är ansvariga för den värld som våra barn skall ta över.