20.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/10

1.1

Europeiska kommissionen har begärt ett förberedande yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén med beaktande av att de små och medelstora företagen och företagen i den sociala ekonomin spelar en särskilt viktig roll i anslutning till Lissabonstrategin. Kommissionen föreslog att kommittén framför allt behandlar frågor som gör det möjligt att fastställa det regelverk och de stödramar som är nödvändiga för dessa aktörer.

1.2

Begäran följde på offentliggörandet av ett yttrande på eget initiativ från EESK om den roll som småföretagen och den sociala ekonomins företag spelar i samband med den ekonomiska diversifieringen i anslutningsländerna, som antogs enhälligt den 1 april 2004. I det yttrandet behandlas båda typerna av aktörer. De olika typerna definieras och deras betydelse för EU som helhet omnämns när det gäller att bidra till ekonomin, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Också deras djupgående ömsesidiga växelverkan och samverkan lyfts fram. I yttrandet konstateras också att begreppet ekonomisk omvandling är mycket mer omfattande och dynamiskt än begreppet omstrukturering. Vidare omnämns kommissionens rapport ”Att hantera förändringar”, som utarbetats av en högnivågrupp under ledning av Pehr Gyllenhammar och i vilken man betonar skapandet av nya arbetstillfällen och erkänner betydelsen av en strategi som bygger på benchmarking, innovation och social sammanhållning. Man föreslår också ett integrerat program med tio punkter för att främja de små och medelstora företagen och den sociala ekonomins företag i samband med den ekonomiska diversifieringen i anslutningsländerna, ett program som till stora delar bygger på ett antal goda lösningar i den sociala ekonomins företag i EU.

1.3

Goda metoder inom den sociala ekonomins företag i EU skulle kunna utgöra grunden för växelverkan och samverkan mellan dessa företag och de små och medelstora företagen och öppna nya vägar med utgångspunkt i den anda av samarbete, innovation och dynamik som ofta utmärker den sociala ekonomins företag. Den sociala ekonomins företag skulle också i hög grad kunna vara till nytta för småföretagen och bidra till deras expansion med ett verkligt mervärde genom att med hjälp av sin egen struktur skapa det samarbete, den representativitet och det förtroende som är nödvändigt mellan dessa.

1.4

I mars 2000 lade Europeiska rådet fram Lissabonstrategin med målet att Europa skall bli världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi, och man påpekade behovet av att ”inrätta en gynnsam miljö för att starta och utveckla innovativa företag, särskilt små och medelstora företag” och att ”företagens konkurrenskraft och dynamik är direkt avhängiga av bestämmelser som uppmuntrar till investeringar, innovation och entreprenörskap” (1). På grundval av detta godkände Europeiska rådet i Feira den 19–20 juni 2000 Europeiska stadgan för småföretag, där bland annat följande står: ”Småföretagen utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. Det är här sysselsättningen skapas och affärsidéer kläcks.” (2) Dessutom innebär Lissabonstrategin att man betonar den ekonomiska tillväxten som en nyckelfaktor för att uppnå social sammanhållning i Europa. Vidare har kommissionen påpekat att utmaningarna när det gäller Lissabonagendan består i behovet av att öka sysselsättningsutbudet och sysselsättningsgraden, förbättra de tekniska kunskaperna och trygga en smidig övergång från jordbruk och industri till tjänstesektorn utan att förvärra de regionala skillnaderna inom länderna (3).

1.5

De små och medelstora företagen – ett begrepp som även omfattar mikroföretagen, även om dessa har sina särskilda kännetecken – är företag som uppfyller de precisa siffermässiga kriterier som kommissionen har fastställt enligt följande (4):

1.6

Den sociala ekonomins företag består av fyra grupper: kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser. Dessa företag präglas av att de sociala målsättningarna går före maximering av vinsten, vilket ofta skapar kopplingar till en viss plats och den lokala utvecklingen. Deras grundläggande värderingar är solidaritet, social sammanhållning, socialt ansvar, demokratisk ledning, deltagande och självständighet (5).

1.7

De flesta av den sociala ekonomins företag omfattas av EU:s standarddefinition av små och medelstora företag (6). De som på grund av sin storlek inte omfattas av definitionen delar i allmänhet de kännetecken som är typiska för de små och medelstora företagen, till exempel låg extern investeringsgrad, ingen börsnotering, närhet till ägare och aktieägare samt nära kopplingar till lokala strukturer.

1.8

EU-institutionerna har utformat en rättslig ram för politiken beträffande små och medelstora företag. Fram till år 2005 finns det en huvudåtgärd rörande små och medelstora företag, nämligen rådets beslut 2000/819/EG om ett flerårigt program för företag och företagaranda, särskilt för små och medelstora företag (2001–2005). Detta program, som också har använts för att främja genomförandet av de mål som fastställts i den europeiska stadgan för småföretag, har följande mål:

1.9

I ett meddelande från kommissionen av den 21 januari 2003, KOM(2003) 26 slutlig, presenteras fem rapporter om unionens politik beträffande små och medelstora företag: två rapporter om genomförandet av den europeiska stadgan för småföretag i EU och i kandidatländerna, en rapport om EU:s verksamhet för små och medelstora företag, en rapport från representanten för små och medelstora företag samt grönboken om entreprenörskap. Bland de utmaningar som lyfts fram belyser rapporten om gemenskapsåtgärder EU:s åtaganden bland annat i form av strukturfonderna, det ovannämnda fleråriga programmet och det sjätte ramprogrammet. Slutligen har en handlingsplan för främjande av entreprenörsanda och företagens konkurrenskraft (2006–2010) utformats med utgångspunkt i grönboken.

1.10

Europeiska kommissionen har också utarbetat en rättslig ram för företagen i den sociala ekonomin. De viktigaste av dessa företag, nämligen kooperativen, behandlades i meddelandet om kooperativa föreningar i Europa av den 23 februari 2004. I det meddelandet föreslås att dessa företag skall göras mer synliga och att förståelsen för företagen skall ökas. Man bör också öka överensstämmelsen mellan de olika EU-ländernas rättsliga ramar för dessa företag (7). I detta meddelande angavs de grundläggande normerna för denna typ av företag i enlighet med definitionen i ILO:s rekommendation om främjande av kooperativ, som antogs i juni 2002 på global nivå bland annat av företrädarna för de 25 medlemsstaternas regeringar och majoriteten av de nationella arbetsgivarorganisationerna och fackföreningarna. I meddelandet hänvisas till de viktigaste internationella normerna för arbetslivet, som också enligt kommissionen skall gälla fullt ut för arbetstagare i kooperativ. I kommissionens arbetsdokument om ömsesidiga bolag i ett utvidgat EU av den 3 oktober 2003, som nyligen offentliggjordes, anges för övrigt de grundläggande normerna för denna typ av företag i den sociala ekonomin (8).

2.1

Kommissionen har konstaterat att de små och medelstora företagen utgör basen för den europeiska ekonomin med 66 % av arbetstillfällena och 60 % av det totala mervärdet inom EU, undantaget jordbrukssektorn. Regioner med ett stort antal små och medelstora företag, såsom Emilia-Romagna, Baden-Württemberg och Jylland, hör också till dem som har högst BNP per capita och den högsta sysselsättningsgraden (9).

2.2

I sitt yttrande om ”Den sociala ekonomin och inre marknaden” (10) underströk EESK den socioekonomiska betydelse som företagen i den sociala ekonomin har, och konstaterade att de är av grundläggande betydelse för företagsmångfalden och ekonomins diversifiering (11). Detta påpekas även av kommissionen, bland annat i det meddelande om kooperativa föreningar i Europa och det diskussionsunderlag om ömsesidiga bolag i ett utvidgat EU som nämns i punkt 1.10 ovan. Inom EU blir den sociala och ekonomiska betydelsen av företag och organisationer i den sociala ekonomin allt större: Med cirka 9 miljoner direktanställda heltidsarbetande representerar de 7,9 % av antalet löneanställda (12). Dessutom omfattar de en betydande del av det civila samhället: Enligt Europeiska kommissionen har kooperativen 140 miljoner medlemmar och de ömsesidiga bolagen 120 miljoner. Man räknar med att mer än 25 % av EU:s medborgare är medlemmar i den sociala ekonomins företag och har en klart definierad socioekonomisk roll som producenter, konsumenter, sparare, boende, försäkringstagare, studerande, frivilligarbetande osv. Den sociala ekonomins företag utvecklas inom samtliga sektorer, särskilt i anslutning till offentliga tjänster och tjänster i allmänhetens intresse (13), t.ex. hälsovård, miljöskydd, sociala tjänster och utbildning (14). De har alltså en viktig roll när det gäller att skapa socialt kapital, anställningsmöjligheter för missgynnade grupper och social välfärd samt för att gjuta nytt liv i lokala ekonomier och modernisera lokala förvaltningsmodeller. Vissa av dessa företag har infört system med en ”vinst- och förlusträkning” ur samhällssynvinkel, där deras sociala och miljömässiga konsekvenser utvärderas.

2.3

De små och medelstora företagen och den sociala ekonomins företag utgör en viktig faktor när det gäller sysselsättning och nya arbetstillfällen i samband med de pågående stora industriella omvandlingarna. Arbetskraft från sektorer som är på nedgång och sektorer där man minskar antalet anställda kan få arbete i traditionella sektorer (hantverk, traditionella yrken) och andra expanderande sektorer, till exempel företagstjänster, ny informationsteknik, högteknologi, byggnation och offentliga arbeten, närservice (inbegripet hälsovård) och turism.

2.4

De små och medelstora företagen och företagen i den sociala ekonomin står emellertid inför särskilda utmaningar. I den europeiska stadgan för småföretag konstateras att dessa är den företagstyp som är mest känslig för förändringar i företagsklimatet. I kommissionens grönbok ”Entreprenörskap i Europa” anges att ”den sociala ekonomin och sociala verksamheter använder affärsprinciper och effektivitet för att uppnå sociala och samhälleliga mål. Sådana verksamheter ställs inför särskilda utmaningar i fråga om tillgång till finansiering, ledarutbildning och rådgivning” (15).

2.5

De små och medelstora företagen och den sociala ekonomins företag kan spela en viktig roll i den socioekonomiska förändringen på olika sätt. Många exempel på goda metoder kan användas t.ex. i fråga om arbetstillfällen för personer som är nya på arbetsmarknaden, stöd till mikroföretagens och småföretagens innovativa kapacitet, nya arbetstillfällen för arbetslösa från industrier som har tvingats minska antalet anställda eller stänga helt, ömsesidiga socialförsäkringsbolag, nyföretagande i expanderande branscher, utveckling av tjänster och utsättning på entreprenad, arbetstagarövertagande av företag i kris, stöd till skapande av mikroföretag och arbetstillfällen för egenföretagare, samt kvalitativ omvandling inom samma sektor. Dessutom kan den sociala ekonomins företag ge konkreta bidrag till denna omvandling både genom sin utbildningskapacitet i fråga om entreprenörskap, vilket redan visats, och genom de värderingar som dessa företag främjar, till exempel entreprenörskap som präglas av socialt ansvar, demokrati och medborgardeltagande, arbetstagardeltagande (även ekonomiskt), social integration, intresse för den lokala utvecklingen och för hållbar utveckling.

2.6

Inom EU förekommer ett omfattande samspel mellan de konventionella små och medelstora företagen och företagen i den sociala ekonomin, och detta samspel har förutsättningar att utvecklas ytterligare. Samspelet äger rum på åtminstone följande tre sätt:

3.1.1

Kommissionen har offentliggjort exempel på goda lösningar i olika dokument i anslutning till BEST-projektet inom ramen för det fleråriga programmet, ”dvs. lösningar som illustrerar ett synsätt på en aktuell trend inom området för företagsstöd som förtjänar att uppmärksammas och övervägas av andra personer som är verksamma inom detta område” (16). Det handlar inte nödvändigtvis om de bästa lösningarna (”best practice”), utan syftet är att inspirera till förändringar och bättre lösningar (”better practice”) som gör det möjligt att komma fram till slutsatser och riktlinjer för EU-politiken.

3.1.2

Kommittén är medveten om att det på senare år har gjorts stora insatser för att skapa modeller för goda lösningar på småföretagens område (se de ovannämnda BEST-åtgärderna). Den sorts goda lösningar som beskrivs nedan berör uteslutande befintlig eller potentiell samverkan mellan små och medelstora företag och företagen i den sociala ekonomin. De illustreras i bilagan med konkreta exempel på anpassningsförmågan i modellerna och deras förmåga att utvecklas i takt med den ekonomiska dynamiken inom ramen för inre marknaden och globaliseringen.

3.1.3

Bedömningen per kategori är värdefull när man vill utforma förslag till offentlig politik som kan stärka dynamiken hos småföretagen och den sociala ekonomins företag mot bakgrund av Lissabonstrategin. Det handlar dels om goda lösningar som utarbetats av företag i den sociala ekonomin och som småföretag skulle kunna ta efter, dels om fall av samverkan mellan småföretag och företag i den sociala ekonomin där den sistnämnda företagstypen utnyttjas direkt av den förstnämnda och detta skulle kunna ske i ännu högre grad.

3.1.4

Arbetshypotesen, som redan delvis bekräftas i vissa fall, är att alla dessa metoder medför begränsade alternativkostnader (17) eller till och med en nettovinst för den offentliga budgeten på medellång sikt.

3.2.1

Att skapa och behålla arbetstillfällen genom att starta eller omstrukturera företag. Erfarenheter som den sociala ekonomins företag har gjort i olika EU-länder tycks visa att finansieringssystem som gör det möjligt för personer som blivit arbetslösa att åter få i gång företag i kris eller starta nya företag, och som kombineras med tillräckliga åtgärder, inte bara leder till att man skapar eller räddar arbetstillfällen och till att ekonomisk verksamhet uppstår eller upprätthålls. Staten och andra finansiärer kan också på relativt kort sikt få tillbaka hela finansieringsbeloppet eller ännu mera (18).

3.2.2

Företagssystem och företagskluster för utveckling, innovation och konkurrenskraft: Företag i den sociala ekonomin har bildat regionala kluster som sedan integrerats i horisontella eller partssammansatta system eller grupper, bland annat i Norditalien och spanska Baskien. Dessa företag (som till största delen är små eller medelstora) blir på så vis en av de främsta ekonomiska aktörerna i sina regioner och bidrar till att det skapas avancerade centrum för teknisk innovation och företagsledning.

3.2.3

Sammanslagning av resurser för att uppnå skalfördelar: I flera europeiska länder har en stor del av de konventionella småföretagen inom vissa sektorer, även mikroföretag och egenföretagare (t.ex. detaljister i Italien, frisörer och slaktare i Frankrike och bagare i Tyskland) organiserat sig i grupper, oftast i form av kooperativ, för att gemensamt sköta inköp, marknadsföring och tjänster. Varje litet eller medelstort företag förblir helt fristående, men kan öka sin konkurrenskraft, bevara och utvidga sina marknader, undvika underleverantörer och mellanhänder, och dra nytta av storskaligheten. För kollektivet garanterar detta system att jobben bevaras och den lokala utvecklingen fortskrider (19).

3.2.4

Tillgång till finansiering och minskade risker: Ömsesidiga garantifonder gör att små och medelstora företag, liksom mikroföretag och egenföretagare, utan tillräckliga garantier kan få tillgång till krediter. Företag för ömsesidiga garantifonder (som ofta har formen av ömsesidiga bolag) har i uppgift att ge kreditgivaren exklusiva garantier. Vid utebliven återbetalning tar företaget på sig det yttersta ansvaret, genom att använda de garantifondsmedel som de anslutna småföretagen har betalat in. Medel som är gemensamma för företag i den sociala ekonomin har utnyttjats i projekt för att starta, omstrukturera och utveckla företag. De fungerar som en hävstång för banklån genom att de utgör ett förtroendekapital i förhållande till bankerna (20).

3.2.5

Samhällstjänster: Företagen i den sociala ekonomin har visat sig vara viktiga aktörer när det gäller sociala tjänster, sjuk- och hälsovård, utbildning och kultur, framför allt i samband med privatiseringar, eftersom de står för företagaranda samtidigt som de slår vakt om det allmänintresse som ligger till grund för tjänsterna. Man har kunnat påvisa att dessa företag ofta erbjuder tjänster av högre kvalitet till lägre pris jämfört med staten. I vissa fall är dessa tjänster föremål för offentlig-privata partnerskap mellan företag i den sociala ekonomin och lokala myndigheter. Dessa partnerskap gäller allmännyttiga tjänster, exempelvis arbetsmarknadscentrum, vårdcentrum, hemtjänster etc.

3.2.6.

Produktions- och försäljningskedjor med hög kvalitet och etik: Vissa av den sociala ekonomins företag har specialiserat sig på att marknadsföra varor vars fortlöpande kvalitet de kan garantera med en produktionsprocess som motsvarar vissa etiska krav (exploatering får inte förekomma, krav på iakttagande av arbetsnormer och rimlig lön osv.).

4.1.1

De små och medelstora företagen och den sociala ekonomins företag har tillsammans stor betydelse för den europeiska ekonomin och genomförandet av Lissabonstrategin, och det finns stora möjligheter till fruktbar samverkan mellan de båda företagstyperna via den sistnämndas modeller och strukturer. Detta är ett argument för nya gemensamma insatser på EU-nivå för att främja och stödja företagen.

4.1.2

EESK har tagit del av de befintliga programmen för stöd framför allt till små och medelstora företag, men pekar också på de otillräckliga strukturerna när det gäller stöd till den sociala ekonomins företag och till initiativ som främjar samverkan mellan små och medelstora företag och den sociala ekonomins företag.

4.1.3

Dessutom kan man konstatera att det saknas europeiska tvärvetenskapliga undersökningar som är tillförlitliga och uttömmande och visar hur stor alternativkostnaden blir för goda lösningar som främjar ömsesidig samverkan mellan småföretag och den sociala ekonomins företag.

4.1.4

Denna brist innebär en allvarlig begränsning när man utformar offentlig politik för att främja samverkan mellan små och medelstora företag och företag i den sociala ekonomin. Utformningen av en sådan politik kräver en kontinuerlig uppföljning och analyser av förhållandet mellan kostnader och fördelar.

4.2.1.1

Kommittén föreslår att det inrättas ett europeiskt observationscentrum för företag i den sociala ekonomin. Detta centrum skulle inte bara bedriva forskning om företag i den sociala ekonomin, utan även om redan förekommande och potentiell samverkan mellan sådana företag och små och medelstora företag, om hur denna samverkan kan påverka småföretagens ekonomiska utveckling på ett avgörande sätt samt om hur man kan främja företagens sociala ansvar och kampen mot utslagning.

4.2.1.2

Observationscentrumet skulle stödjas av kommissionen och regeringarna i EU:s 25 medlemsländer. Organisationer som företräder den sociala ekonomins företag skulle involveras i verksamheten, liksom universitetscentra som bedriver forskning om sådana företag. Det skulle ha ett nära samarbete med observationscentrumet för små och medelstora företag.

4.2.1.3

Kommittén föreslår även att observationscentrumet skall inleda ett europeiskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt på tre år för att kartlägga goda lösningar som omfattar strukturer i den sociala ekonomin som direkt kan bidra till de små och medelstora företagens utveckling eller som kan stå som modell för möjligheter till dessa företags utveckling, särskilt inom de områden som nämns under avsnitt 3.

4.2.1.4

Denna forskning kommer att visa på alternativkostnaderna. Framför allt skulle följande beräknas:

4.2.1.5

Forskningsresultaten från det europeiska observationscentrumet för företag i den sociala ekonomin bör offentliggöras med hjälp av en omfattande informationsinsats riktad till EU-institutionerna, medlemsstaternas regeringar och allmänheten.

4.2.1.6

EESK kommer att bevaka forskningen vid observationscentrumet för företag i den sociala ekonomin, utvärdera dess slutsatser efter treårsperiodens slut och undersöka om slutsatserna påverkar kommissionens politik för små och medelstora företag och företag i den sociala ekonomin.

4.2.2.1

EESK uppmanar kommissionen att garantera att den sociala ekonomins företag får möjlighet att delta på lika villkor i det nya fleråriga programmet för entreprenörskap 2006–2010, och att främja initiativ för samverkan mellan småföretag och företag i den sociala ekonomin, framför allt när det gäller att utnyttja de sistnämnda företagen i samarbetet mellan småföretag.

4.2.2.2

Kommittén begär även att en av EU:s viktigaste politiska prioriteringar skall vara att småföretagen och den sociala ekonomins företag i tillräckligt hög grad deltar i gemenskapsprogrammen för tillgång till forskning, innovation och världsmarknaderna.

4.2.2.3

EESK anser att strukturfondsprojekten för att främja små och medelstora företag bör ha samma omfattning även i fortsättningen, och att projekten för att främja företag i den sociala ekonomin och samverkan mellan sådana företag och småföretag bör bli mer omfattande. Detta är särskilt viktigt när projekten främjar skapandet av nya arbetstillfällen och utvecklingen av landsbygdsregionerna. Tillgången till strukturfonderna får inte begränsas av att företaget är verksamt inom en viss sektor.

4.2.3.1

EESK föreslår också att kommissionen instämmer i de politiska slutsatserna från OECD:s ministerkonferens i Istanbul rörande små och medelstora företag, och utvidgar dem till att även omfatta företag i den sociala ekonomin. Kommittén efterlyser alltså ett angreppssätt som är bättre anpassat till behoven och särdragen hos småföretagen och den sociala ekonomins företag. För detta måste man framför allt göra följande:

4.2.4.1

I flera EU-länder, bland annat vissa av de nya länderna, är de små och medelstora företagen otillräckligt företrädda inom de nationella instanserna för social dialog. EESK anser att deras representation bör öka, om än bara för att se till att den offentliga politik som syftar till att främja och reglera dessa företag blir effektivare och att de små, medelstora och stora företagen får samma möjligheter att uttrycka sina åsikter.

4.2.4.2

I de flesta EU-länder, liksom på gemenskapsnivå, finns den sociala ekonomins företag över huvud taget inte företrädda i den sociala dialogen. EESK föreslår att organisationer som företräder den sociala ekonomins företag bildas och stärks ytterligare, både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna, och att dessa organisationer får delta i den sociala dialogen både på gemenskapsnivå och i medlemsstaterna. Dessa organisationers synpunkter bör beaktas i större utsträckning vid utarbetandet av företagsnormer (22).

4.2.5.1

Den sociala ekonomins företag har utvecklat särskild know-how om hur arbetstagare kan delta i sina företags beslutsfattande och kapital. En del av kooperativen har bland annat utvecklat ett kooperativt arbetarägande (23), där samtliga eller en majoritet av kooperativets delägare är arbetstagare och vice versa och där alla har en röst när beslut fattas, oberoende av storleken på andelen i företaget. Andelarna är för övrigt utställda på en viss person och får inte överlåtas. Denna associationsform är en av de viktigaste faktorerna bakom framgångarna i de många av de exempel på god praxis. Den ger arbetstagarna ett direkt ansvar för företagets framtid och gör att de fullvärdigt kan delta i företagets utvecklingsstrategi. Som ett led i ”kunskapsekonomin” med de målsättningar som fastställdes i Lissabon erkänns alltmer att ”humankapitalet” är ett företags viktigaste tillgång, och denna associationsform visar sig i det sammanhanget alltmer modern och innovativ.

4.2.5.2

EESK föreslår kommissionen att denna specifika associationsform studeras inom det observationscentrum som nämns ovan och på de ämnesspecifika seminarier som kommissionen anordnar. Detta gäller framför allt följande aspekter:

5.1

De små och medelstora företagen utgör grunden för Europas ekonomi och sysselsättning, och är därför de främsta aktörerna i genomförandet av Lissabonmålen. Företagen i den sociala ekonomin spelar en allt större roll för den sociala sammanhållningen och den lokala utvecklingen. Hittills har man inte i tillräckligt hög grad utnyttjat kapaciteten med avseende på samverkan mellan småföretag och den sociala ekonomins företag i båda företagstypernas intresse, exempelvis genom att den sociala ekonomins företag utnyttjas av småföretagen.

5.2

Kommittén föreslår därför att kommissionen skall se över befintlig och potentiell samverkan mellan småföretagen och den sociala ekonomins företag, och bidra till att visa att denna samverkan gynnar båda företagstypernas utveckling inom ramen för djupgående förändringar som beror på den ekonomiska dynamiken, framför allt i politiken för regional utveckling, social sammanhållning och innovation.