Europeiska unionens L 42/14 f

14.2.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 247/2006

av den 30 januari 2006

om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 36 och 37 och artikel 299.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

De yttersta randområdenas speciella geografiska läge medför merkostnader för transport vid försörjning med vissa produkter som är nödvändiga som livsmedel, för bearbetning eller som insatsvaror inom jordbruket. Objektiva faktorer i samband med regionernas ökaraktär och läge i unionens yttersta randområden medför dessutom ytterligare begränsningar för ekonomiska aktörer och producenter i de yttersta randområdena och skapar stora svårigheter för deras verksamhet. I vissa fall är de ekonomiska aktörerna och producenterna underkastade en ”dubbel ökaraktär”. Dessa svårigheter kan lindras genom att priset på ovannämnda basprodukter sänks. Det bör därför införas en särskild försörjningsordning för att garantera de yttersta randområdenas försörjning samt minska de merkostnader som uppstår till följd av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär och läge i unionens yttersta randområden.

(2)

För detta ändamål bör genom undantag från artikel 23 i fördraget importen av vissa jordbruksprodukter från tredjeland undantas från tillämpliga importtullar. För att man skall kunna ta hänsyn till produkternas ursprung och den tullbehandling som de omfattas av enligt gemenskapsbestämmelserna, bör de produkter som blivit föremål för aktiv förädling eller tullagring i gemenskapens tullområde likställas med direktimporterade produkter för beviljandet av förmåner enligt den särskilda försörjningsordningen.

(3)

För att man effektivt skall kunna uppnå målet att sänka priserna i de yttersta randområdena samt lindra de merkostnader som uppstår till följd av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden, men samtidigt bibehålla gemenskapsprodukternas konkurrenskraft, bör stöd beviljas för leverans av gemenskapsprodukter till de yttersta randområdena. Stöden bör ta hänsyn till merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och de priser som gäller vid export till tredjeländer samt, när det gäller insatsvaror i jordbruket eller produkter avsedda för bearbetning, till merkostnader på grund av ökaraktären och läget i unionens yttersta randområden.

(4)

Eftersom de kvantiteter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen är begränsade till de yttersta randområdenas försörjningsbehov, skapar systemet inga störningar på den inre marknaden. Den särskilda försörjningsordningens ekonomiska fördelar bör inte heller leda till omläggning av handeln med de berörda produkterna. Därför är det lämpligt att förbjuda sändning eller export av dessa produkter från de yttersta randområdena. Sändning eller export av dessa produkter bör däremot vara tillåten, när den fördel som följer av den särskilda försörjningsordningen har betalats tillbaka eller, när det gäller bearbetade produkter, i syfte att möjliggöra regional handel eller handel mellan de två portugisiska randområdena. Hänsyn bör också tas till alla de yttersta randområdenas traditionella handel med tredjeländer, och därför bör sådan export av bearbetade produkter som svarar mot traditionell export tillåtas för alla dessa regioner. Denna begränsning gäller inte heller traditionella sändningar av bearbetade produkter. Det är i klarhetssyfte lämpligt att fastställa en referensperiod för fastställandet av traditionellt exporterade eller avsända kvantiteter.

(5)

Det bör vidtas lämpliga åtgärder för en nödvändig omstrukturering av sockerbearbetningssektorn på Azorerna. En viss produktions- och bearbetningsnivå måste säkerställas, om sockersektorn på Azorerna skall vara livskraftig, vilket bör beaktas i dessa åtgärder. Portugal kommer dessutom att under denna förordning kunna stödja lokal produktion av sockerbetor. Mot denna bakgrund bör sändningarna av socker från Azorerna till övriga gemenskapen undantagsvis tillåtas att överskrida de traditionella flödena under en tid begränsad till fyra år, med gradvis årlig minskning. Med tanke på att de kvantiteter som får återsändas kommer att vara proportionella och begränsade till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa den lokala sockerproduktionens och sockerbearbetningens livskraft, kommer den tillfälliga sändningen av socker från Azorerna inte att påverka gemenskapens inre marknad negativt.

(6)

För C-socker för Azorernas, Madeiras och Kanarieöarnas försörjning, bör ordningen för undantag från importtullar enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2177/92 av den 30 juli 1992 om tillämpningsföreskrifter för den särskilda ordningen för försörjning av Azorerna, Madeira och Kanarieöarna med socker (4) fortsätta att tillämpas under den period som avses i artikel 10.1 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 19 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (5).

(7)

Kanarieöarnas försörjning har hittills följt den särskilda försörjningsordningen för de mjölkberedningar som omfattas av KN-nummer 1901 90 99 och KN-nummer 2106 90 92 och är avsedda för industriell bearbetning. Försörjningen med dessa produkter bör tillåtas fortsätta under en övergångsperiod i avvaktan på en omstrukturering av den lokala industrin.

(8)

För att försörjningsordningens mål skall anses vara uppnådda, bör de ekonomiska fördelarna med ordningen få återverkningar på produktionskostnaderna samt leda till prissänkningar ända fram till slutarvändarstadiet. Fördelar bör således endast beviljas på villkor att de får effektiva återverkningar och nödvändiga kontroller bör genomföras.

(9)

Gemenskapens politik till förmån för de yttersta randområdenas lokala produktion har berört en mångfald produkter och åtgärder till förmån för produktion, saluföring eller bearbetning av dessa. Åtgärderna har visat sig vara effektiva och har säkerställt jordbruksverksamhetens fortlevnad och utveckling. Gemenskapen måste därför fortsätta att stödja denna produktion, som är en grundläggande faktor för den miljömässiga, sociala och ekonomiska jämvikten i de yttersta randområdena. Erfarenheten har visat att ett stärkt partnerskap med lokala myndigheter på samma sätt som politiken för landsbygdsutveckling kan göra det lättare att på ett mer riktat vis få grepp om de berörda regionernas särskilda problem. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja lokal produktion via allmänna program på lämpligaste geografiska nivå, vilka den berörda medlemsstaten översänder till kommissionen för godkännande.

(10)

För att underlätta förverkligandet av målen att utveckla den lokala jordbruksproduktionen och försörjningen med jordbruksprodukter bör programmeringen av försörjningen ske närmare de berörda regionerna och strategin med partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna tillämpas systematiskt. Därför bör försörjningsprogrammet upprättas av de myndigheter som utsetts av medlemsstaten och läggas fram för kommissionen för godkännande.

(11)	Jordbruksproducenterna i de yttersta randområdena bör uppmuntras att leverera kvalitetsprodukter och saluföringen av dessa produkter bör stödjas. För detta ändamål kan gemenskapens grafiska symbol användas.

(12)

I rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden (6) fastställs de åtgärder för utveckling av landsbygden som kan berättiga till stöd från gemenskapen samt villkoren för att erhålla detta stöd. Vissa jordbruksföretag eller bearbetnings- och saluföringsföretag i de yttersta randområdena uppvisar allvarliga strukturella brister, vilket leder till särskilda svårigheter. För vissa typer av investeringar bör det därför vara möjligt att bevilja undantag från de bestämmelser som begränsar beviljandet av vissa former av strukturstöd enligt förordning (EG) nr 1257/1999.

(13)

Enligt artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall stödet till skogsbruk beviljas endast för skogar och arealer som ägs av privata ägare, deras sammanslutningar, eller av kommuner eller kommunsammanslutningar. En del av skogarna och skogsarealerna i de yttersta randområdena ägs av andra offentliga myndigheter än kommuner. Villkoren i artikeln bör därför mjukas upp.

(14)

I artikel 24.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 och i bilagan till samma förordning fastställs de högsta årliga stödbelopp som gemenskapen kan bevilja till miljövänligt jordbruk. Med hänsyn till den särskilda miljösituationen i vissa områden med mycket känsliga betesmarker på Azorerna och för att bevara landskapet och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt terrassodlingarna på Madeira, bör det vara möjligt att höja dessa belopp till högst det dubbla för vissa fastställda åtgärder.

(15)

Ett undantag från kommissionens fasta politik att inte tillåta statligt driftsstöd inom produktion, bearbetning och saluföring av de jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget får beviljas för att lindra effekterna av de särskilda begränsningar som jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena utsätts för på grund av deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, läge i unionens yttersta randområden, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter.

(16)

Jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena har särskilda växtskyddsproblem, som hänger samman med klimatförhållandena och de otillräckliga bekämpningsåtgärder som hittills satts in. Det bör genomföras program för bekämpning av skadliga organismer, även genom biologiska metoder. Ett ekonomiskt stöd från gemenskapen för genomförandet av programmen bör fastställas.

(17)

Det är av största ekonomiska och miljömässiga intresse att bevara vinodlingarna, som är den mest spridda odlingen på Madeira och Kanarieöarna och mycket viktig för Azorerna. Som stöd till produktionen bör varken nedläggningsbidrag eller marknadsmekanismer tillämpas i dessa områden, förutom krisdestillation, som bör kunna tillämpas på Kanarieöarna vid exceptionella störningar av marknaden som en följd av kvalitetsproblem. På samma sätt har tekniska och socioekonomiska svårigheter hindrat total omställning inom de tidsgränser som fastställts för de arealer som på Madeira och Azorerna är planterade med sådana hybriddruvssorter som är förbjudna enligt den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Det vin som produceras på dessa vinodlingar är avsett för traditionell lokal konsumtion. En förlängd tidsfrist kommer att möjliggöra omställning av dessa vinodlingar utan att det påverkar den ekonomiska strukturen i dessa regioner, som är starkt beroende av odlingen av vin. Portugal bör varje år meddela kommissionen hur omställningsarbetet på de berörda arealerna fortskrider.

(18)

Omstruktureringen av mjölksektorn har ännu inte avslutats på Azorerna. I syfte att ta hänsyn till Azorernas starka beroende av mjölkproduktion och andra svårigheter knutna till ögruppens belägenhet i de yttersta randområdena och avsaknad av bärkraftig ersättningsproduktion, är det nödvändigt att bekräfta undantaget från vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (7), vilket infördes genom artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1453/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Azorerna och Madeira (Poseima) (8) och förlängdes genom rådets förordning (EG) nr 55/2004 (9) när det gäller tillämpningen av tilläggsavgiften inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter på Azorerna.

(19)

Stödet till komjölksproduktionen på Madeira har inte räckt till för att upprätthålla jämvikten mellan intern och extern försörjning, bland annat på grund av de stora strukturella svårigheter som sektorn lider av och dess låga kapacitet att svara positivt på nya ekonomiska förutsättningar. Därför bör produktionen av UHT-mjölk framställd av mjölkpulver med ursprung i gemenskapen vara tillåten också i fortsättningen, så att den lokala konsumtionen kan täckas i större utsträckning.

(20)

Behovet av att behålla lokal produktion genom ett incitament gör det berättigat att inte tillämpa förordning (EG) nr 1788/2003 för de franska utomeuropeiska departementen och Madeira. Detta undantag bör för Madeiras del fastställas till högst 4 000 ton, vilket motsvarar de 2 000 ton som för närvarande produceras tillsammans med en möjlighet till rimlig utveckling av produktionen beräknad till (för närvarande) högst 2 000 ton.

(21)

Traditionell verksamhet inom djuruppfödning bör stödjas. I syfte att fylla de lokala konsumtionsbehoven i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira bör det därför vara tillåtet att från tredjeländer tullfritt importera handjur av nötkreatur för uppfödning på vissa villkor inom ramen för en årlig högsta gräns. Den möjlighet som Portugal genom rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (10) ges att överföra bidragsrätter för am- och dikor från fastlandet till Azorerna bör förlängas och detta instrument bör anpassas till det nya stödsammanhang som gäller för de yttersta randområdena.

(22)

Tobaksodlingen är historiskt sett mycket viktig på Kanarieöarna. Ur ekonomisk synvinkel är tobaksförädling fortfarande en av regionens viktigaste industriverksamheter. Ur social synvinkel är denna odling mycket arbetskraftsintensiv och rör framför allt småbrukare. Den är dock inte tillräckligt vinstbringande och riskerar att försvinna. För närvarande är tobaksproduktionen begränsad till en liten areal på ön La Palma med hantverksmässig framställning av cigarrer. Därför bör Spanien tillåtas att fortsätta att bevilja ett stöd som kompletterar gemenskapens stöd, så att det blir möjligt att bevara denna traditionella odling och den hantverksverksamhet som den utgör grunden för. För att Kanarieöarna skall kunna behålla sin industriella tillverkning av tobaksvaror, bör dessutom fortsatt undantag från importtullarna beviljas för import av råtobak och delvis förädlad tobak, motsvarande en årlig kvantitet på högst 20 000 ton stripad råtobak.

(23)

Genomförandet av denna förordning får inte inverka negativt på den särskilda stödnivå som de yttersta randområdena hittills har omfattats av. Det är av denna anledning som medlemsstaterna för genomförandet av nödvändiga åtgärder måste ha tillgång till belopp motsvarande det stöd som redan beviljats av gemenskapen inom ramen för rådets förordning (EG) nr 1452/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för de franska utomeuropeiska departementen (Poseidom) (11), rådets förordning (EG) nr 1453/2001 och rådets förordning (EG) nr 1454/2001 av den 28 juni 2001 om specifika åtgärder för vissa jordbruksprodukter till förmån för Kanarieöarna (Poseican) (12) samt till de belopp som beviljats de uppfödare som är etablerade i dessa områden i enlighet med rådets förordning (EG) 1254/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött (13), rådets förordning (EG) nr 2529/2001 av den 19 december 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött (14) och rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (15) samt till de belopp som beviljats för försörjningen med ris av det franska utomeuropeiska departementet Réunion i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1785/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris (16). Den nya stödordning för jordbruksproduktionen i de yttersta randområdena som införs genom föreliggande förordning bör samordnas med det stöd som gäller för motsvarande produktion i resten av gemenskapen.

(24)	Förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001 bör upphöra att gälla. Dessutom bör förordning (EG) nr 1782/2003 samt förordning (EG) nr 1785/2003 ändras, i syfte att säkerställa samordningen av de respektive ordningarna.

(25)	De åtgärder som behövs för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (17).

(26)

De program som föreskrivs i denna förordning bör börja tillämpas efter meddelande från kommissionen om godkännande. För att programmen skall kunna starta vid denna tidpunkt, bör emellertid medlemsstaterna och kommissionen ha möjlighet att vidta alla förberedande åtgärder mellan dagen för denna förordnings ikraftträdande och den dag då programmen börjar tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

SYFTE

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning antas specifika åtgärder på jordbruksområdet för att lindra effekterna av den avlägsna belägenhet, ökaraktär, det läge i unionens yttersta randområden, den ringa storlek, de besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt det beroende av ett fåtal produkter som präglar de områden som avses i artikel 299.2 i fördraget, nedan kallade ”de yttersta randområdena”.

AVDELNING II

SÄRSKILD FÖRSÖRJNINGSORDNING

Artikel 2

Prognostiserad försörjningsbalans

1. Härmed inrättas en särskild försörjningsordning för de jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget och som i de yttersta randområdena är nödvändiga som livsmedel eller för tillverkning av andra produkter eller som insatsvaror i jordbruket.

2. De årliga behoven av de produkter som avses i punkt 1 skall beräknas genom en prognostiserad försörjningsbalans. En separat prognos kan göras för att bedöma bearbetnings- och förpackningsindustrins behov av produkter för den lokala marknaden, för traditionella sändningar till resten av gemenskapen och för export till tredjeländer inom ramen för regional eller traditionell handel.

Artikel 3

Stödordningen

1. Inom ramen för de kvantiteter som fastställs enligt den prognostiserade försörjningsbalansen skall ingen tull tillämpas vid import till de yttersta randområdena av sådana produkter som kommer direkt från tredjeländer och omfattas av den särskilda försörjningsordningen.

För tillämpningen av denna avdelning skall de produkter som undergått aktiv förädling eller tullagring i gemenskapens tullområde anses vara direktimporterade från tredjeländer.

2. För att tillgodose de behov som fastställts i enlighet med artikel 2.2 med beaktande av pris och kvalitet och samtidigt se till att den del av försörjningen som kommer från gemenskapen bibehålls, skall ett stöd beviljas för försörjning av de yttersta randområdena med produkter som förvaras i offentliga lager till följd av gemenskapens interventionsåtgärder eller som finns tillgängliga på gemenskapsmarknaden.

Stödbeloppet skall fastställas för varje berörd produkttyp med hänsyn till merkostnaderna för transport till de yttersta randområdena och till de priser som tillämpas vid export till tredjeländer samt, för produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, till merkostnader till följd av områdenas ökaraktär och läge i gemenskapens yttersta randområden.

3. Den särskilda försörjningsordningen skall genomföras med särskild hänsyn till

a)	de yttersta randområdenas särskilda behov och, för produkter avsedda för bearbetning eller insatsvaror i jordbruket, kvalitetskraven,

b)	handeln med den övriga gemenskapen,

c)	den ekonomiska aspekten av det föreslagna stödet.

4. Den särskilda försörjningsordningen skall tillämpas under förutsättning att den ekonomiska fördel som följer av befrielsen från importtullar eller av stöd faktiskt kommer slutanvändaren till godo.

Artikel 4

Export till tredjeländer och sändningar till övriga gemenskapen

1. De produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen får inte exporteras till tredjeländer eller sändas till den övriga gemenskapen annat än på villkor som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

I dessa villkor ingår bland annat erläggande av importtull för sådana produkter som avses i artikel 3.1 eller återbetalning av stöd som mottagits inom ramen för den särskilda försörjningsordningen för sådana produkter som avses i artikel 3.2.

Dessa villkor skall inte tillämpas på handeln mellan de franska utomeuropeiska departementen.

2. Den begränsning som avses i punkt 1 skall inte gälla sådana produkter som bearbetas i de yttersta randområdena med användning av de produkter som omfattats av den särskilda försörjningsordningen och

som exporteras till tredjeländer eller sänds till resten av gemenskapen inom ramen för de kvantiteter som motsvarar traditionella sändningar och traditionell export; dessa kvantiteter skall fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2, på grundval av genomsnittet för sändningarna eller exporten under åren 1989, 1990 och 1991,

b)	som exporteras till tredjeländer inom ramen för regional handel med iakttagande av de destinationer och villkor som fastställs i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2,

c)	som sänds från Azorerna till Madeira eller tvärtom,

d)	som sänds från Madeira till Kanarieöarna eller tvärtom.

Ingen form av bidrag skall beviljas vid export av dessa produkter.

3. Genom undantag från punkt 2 a får följande maximikvantiteter socker (KN-nummer 1701) skickas från Azorerna till den övriga gemenskapen under följande år:

—	:	2006	:	3 000 ton.
—	:	2007	:	2 285 ton.
—	:	2008	:	1 570 ton.
—	:	2009	:	855 ton.

Artikel 5

Socker

1. Under den period som avses i artikel 10.1 i förordning (EG) nr 1260/2001 skall det C-socker som avses i artikel 13 i den förordningen, exporterat enligt de berörda bestämmelserna i kommissionens förordning (EEG) nr 2670/81 av den 14 september 1981 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för sockerproduktion utöver kvoten (18) och infört för att konsumeras på Madeira eller Kanarieöarna i form av vitsocker med KN-nummer 1701 och för att raffineras och konsumeras på Azorerna i form av råsocker med KN-nummer 1701 12 10, på de villkor som anges i den här förordningen undantas från importtullar inom ramen för den prognostiserade försörjningsbalans som avses i artikel 2 i den här förordningen.

2. För Azorernas råsockerförsörjning skall behoven bedömas med hänsyn till utvecklingen av den lokala produktionen av sockerbetor. De kvantiteter som omfattas av försörjningsordningen skall fastställas så att den totala årliga sockervolym som raffineras på Azorerna inte överstiger 10 000 ton.

Artikel 6

Mjölkberedningar

Med avvikelse från artikel 2 får Kanarieöarna under perioden 1 januari 2006–31 december 2009 fortsätta försörjningen med mjölkberedningar med KN-numren 1901 90 99 och 2106 90 92 avsedda för industriell beredning med högst 800 ton per år respektive 45 ton per år. Det stöd som utbetalas av gemenskapen för försörjningen med dessa två produkter får inte överskrida 210 EUR per ton respektive 59 EUR per ton och skall ligga inom den gräns som avses i artikel 23.

Artikel 7

Import av ris till Réunion

Ingen tull skall tas ut vid import till det franska utomeuropeiska departementet Réunion av produkter med KN-numren 1006 10, 1006 20 och 1006 40 00 avsedda att konsumeras där.

Artikel 8

Tillämpningsföreskrifter för stödordningen

Tillämpningsföreskrifterna för denna avdelning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Dessa skall bland annat behandla villkor för hur medlemsstaterna får ändra kvantiteterna och vilka resurser som varje år avsätts till de olika produkter som omfattas av den särskilda försörjningsordningen samt, i mån av behov upprättandet av ett system med import- eller leveranslicenser.

AVDELNING III

ÅTGÄRDER FÖR LOKAL JORDBRUKSPRODUKTION

Artikel 9

Stödprogram

1. Det skall införas program för gemenskapsstöd till de yttersta randområdena och dessa skall omfatta särskilda åtgärder till förmån för lokal jordbruksproduktion inom tillämpningsområdet för del tre avdelning II i fördraget.

2. Gemenskapens stödprogram skall upprättas på den geografiska nivå som den berörda medlemsstaten bedömer vara den mest lämpliga. Programmen skall utarbetas av de behöriga myndigheter som utsetts av nämnda medlemsstat, vilka sedan skall överlämna dem till kommissionen, efter samråd med behöriga myndigheter och organisationer på lämplig geografisk nivå.

3. Endast ett program för stöd från gemenskapen kan läggas fram per yttersta randområde.

Artikel 10

Åtgärder

Gemenskapens stödprogram skall innehålla de åtgärder som krävs för att garantera kontinuitet och utveckling för den lokala jordbruksproduktionen i alla de yttersta randområdena.

Artikel 11

Förenlighet och konsekvens

1. De åtgärder som vidtas inom ramen för stödprogrammen måste vara förenliga med gemenskapslagstiftningen samt konsekventa i förhållande till annan gemenskapspolitik och övriga åtgärder som vidtas i enlighet med denna.

2. Det måste också säkerställas att de åtgärder som vidtas inom ramen för stödprogrammen är konsekventa i förhållande till de åtgärder som genomförs via den gemensamma jordbrukspolitikens övriga instrument, särskilt den gemensamma organisationen av marknaderna, landsbygdsutveckling, produktkvalitet samt djur- och miljöskydd.

Ingen åtgärd enligt denna förordning får finansieras

a)	som kompletterande stöd till de bidrags- och stödordningar som införts inom ramen för en gemensam organisation av marknaden, utom om det föreligger undantagsbehov som kan motiveras enligt objektiva kriterier,

b)	som stöd till forskningsprojekt, åtgärder i syfte att stödja forskningsprojekt eller åtgärder som berättigar till gemenskapsfinansiering i enlighet med rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet (19);

c)	som stöd till åtgärder inom ramen för tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1257/1999 och rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (20).

Artikel 12

Innehållet i gemenskapens stödprogram

Ett gemenskapsstödprogram skall innehålla följande:

En kvantifierad beskrivning av situationen inom den berörda jordbruksproduktionen med beaktande av tillgängliga utvärderingsresultat, vilken visar skillnader, brister och potential i fråga om utvecklingen, vilka ekonomiska medel som avsatts och de huvudsakliga resultaten av åtgärder som vidtagits med stöd av förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001.

b)	En beskrivning av föreslagen strategi, prioriteringar och kvantifierade mål samt en uppskattning av de konsekvenser som förväntas på det ekonomiska och sociala planet samt i fråga om miljö och sysselsättning.

En beskrivning av planerade åtgärder, framför allt stödordningar för genomförande av programmet samt eventuella uppgifter om behoven i fråga om studier, demonstrationsprojekt och insatser för utbildning och tekniskt stöd knutna till förberedandet, genomförandet och anpassningen av de berörda åtgärderna.

d)	En tidsplan över genomförandet av åtgärderna och en allmän vägledande finansieringsöversikt med en sammanfattning av de resurser som kommer att anslås.

e)	Belägg för förenlighet och konsekvens mellan de olika programåtgärderna samt fastställande av de kriterier och kvantitativa indikatorer som kommer att användas vid övervakning och utvärdering.

f)	Bestämmelser som syftar till att säkerställa effektivt och korrekt genomförande av programmen, bland annat vad gäller offentlighet, övervakning och utvärdering, samt fastställande av kvantitativa indikatorer för utvärderingen samt bestämmelser om kontroller och påföljder.

g)	Uppgifter om de behöriga myndigheter och organ som är ansvariga för programgenomförandet samt om associerade myndigheter eller organ och socioekonomiska partner på lämplig nivå, tillsammans med resultaten av genomförda samråd.

Artikel 13

Övervakning

Förfaranden samt fysiska och ekonomiska indikatorer för att säkerställa effektiv övervakning av genomförandet av gemenskapens stödprogram skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

AVDELNING IV

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER

Artikel 14

Grafisk symbol

1. En grafisk symbol skall införas i syfte att öka kunskapen om och konsumtionen av sådana obearbetade och bearbetade jordbruksprodukter av hög kvalitet som är specifika för de yttersta randområdena.

2. Villkoren för att få använda den grafiska symbolen enligt punkt 1 skall föreslås av de berörda branschorganisationerna. De nationella myndigheterna skall tillsammans med sitt yttrande vidarebefordra sådana förslag till kommissionen för godkännande.

Utnyttjandet av symbolen skall kontrolleras av en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som godkänts av de behöriga nationella myndigheterna.

Artikel 15

Utveckling av landsbygden

1. Genom undantag från artikel 7 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall det totala värdet av stödet för sådana investeringar som bl.a. syftar till att främja diversifiering, omstrukturering eller omställning till hållbart jordbruk på jordbruksföretag med begränsade ekonomiska tillgångar, vilket skall fastställas i de programkomplement som avses i artiklarna 18.3 och 19.4 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (21), för de yttersta randområdena begränsas till högst 75 % av den stödberättigande investeringsvolymen.

2. Genom undantag från artikel 28.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall det totala värdet av stödet för investeringar i företag för bearbetning och saluföring av sådana jordbruksprodukter som huvudsakligen härrör från lokal produktion inom olika sektorer, vilka skall fastställas i de programkomplement som avses i artiklarna 18.3 och 19.4 i förordning (EG) nr 1260/1999, för de yttersta randområdena begränsas till högst 65 % av den totala stödberättigande investeringsvolymen. För små och medelstora företag skall det totala värdet av stödet i fråga begränsas till högst 75 %, på samma villkor.

3. Den begränsning som föreskrivs i artikel 29.3 i förordning (EG) nr 1257/1999 skall inte gälla tropiska och subtropiska skogar eller skogsarealer i de franska utomeuropeiska departementen, på Azorerna och på Madeira.

4. Genom undantag från artikel 24.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 får de högsta årliga belopp som kan beviljas i form av gemenskapsstöd enligt bilagan till den förordningen höjas till högst det dubbla för åtgärden för att skydda sjöarna på Azorerna och för åtgärden för att bevara landskapet och jordbruksmarkens traditionella karaktär, särskilt de stenmurar som stöttar terrasserna på Madeira.

5. De åtgärder som planeras i enlighet med denna artikel skall om lämpligt beskrivas inom ramen för de program för dessa regioner som avses i artiklarna 18 och 19 i förordning (EG) nr 1260/1999.

Artikel 16

Statliga stöd

1. För de jordbruksprodukter som finns upptagna i bilaga I till fördraget och omfattas av artiklarna 87–89 i detta får kommissionen tillåta driftsstöd för produktion, bearbetning och saluföring för att mildra de särskilda begränsningar för jordbruksproduktionen som följer av dessa områdens avlägsna belägenhet, ökaraktär och läge i unionens yttersta randområden.

2. Medlemsstaterna får bevilja kompletterande finansiering för genomförandet av gemenskapens stödprogram enligt avsnitt III i denna förordning. I detta fall skall det statliga stödet såsom en del av programmet anmälas av medlemsstaterna och godkännas av kommissionen i enlighet med denna förordning. Stöd som anmäls enligt ovan skall betraktas som anmält i den mening som avses i artikel 88.3 första meningen i fördraget.

Artikel 17

Fytosanitära program

1. Frankrike och Portugal skall för kommissionen lägga fram program för bekämpning av organismer som är skadliga för växter eller växtprodukter i de franska utomeuropeiska departementen respektive på Azorerna och Madeira. I programmen skall särskilt anges vilka mål som skall uppnås, vilka åtgärder som skall vidtas samt deras varaktighet och kostnad. De program som läggs fram i enlighet med denna artikel skall inte gälla skyddsåtgärder för bananer.

2. Gemenskapen skall bidra till finansieringen av program enligt punkt 1 på grundval av en teknisk analys av situationen i de berörda regionerna.

3. Gemenskapens ekonomiska bidrag enligt punkt 2 skall tillsammans med stödbeloppet fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.1 och 26.3. De åtgärder som omfattas av gemenskapsstöd skall fastställas enligt samma förfarande.

Det ekonomiska bidraget får täcka upp till 60 % av de stödberättigande kostnaderna i de franska utomeuropeiska departementen och upp till 75 % av de stödberättigande kostnaderna på Azorerna och på Madeira. Utbetalning skall ske på grundval av handlingar som tillhandahålls av Frankrike och Portugal. Kommissionen kan om så krävs initiera undersökningar, som skall utföras för dess räkning av sådana experter som avses i artikel 21 i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (22).

Artikel 18

Vin

1. Kapitel II i avdelning II och kapitlen I och II i avdelning III i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (23) samt kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000 av den 31 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt beträffande produktionskapacitet (24) skall inte tillämpas för Azorerna och Madeira.

2. Genom undantag från artikel 19.1 i förordning (EG) nr 1493/1999 skall det vara tillåtet att använda druvor som skördats i regionerna Azorerna och Madeira från förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorter (Noah, Othello, Isabelle, Jacquez, Clinton, Herbemont) för framställning av vin som endast får saluföras inom dessa regioner.

Portugal skall fram till den 31 december 2013 gradvis avskaffa odlingen på den mark som planterats med de förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorterna, vid behov med hjälp av det stöd som avses i kapitel III i avdelning II i förordning (EG) nr 1493/1999.

Portugal skall varje år meddela kommissionen hur omställnings- och omstruktureringsarbetet på de arealer som odlats med de förbjudna direktproducerande hybridvinstockssorterna fortskrider.

3. Kapitel II i avdelning II och avdelning III i förordning (EG) nr 1493/1999 samt kapitel III i förordning (EG) nr 1227/2000 skall inte tillämpas för Kanarieöarna, med undantag av den krisdestillation som föreskrivs i artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999, vilken kan användas vid exceptionella störningar av marknaden på grund av kvalitetsproblem.

Artikel 19

Mjölk

1. Från och med regleringsåret 1999/2000 skall, för fördelningen av tilläggsavgiften mellan de producenter som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1788/2003, endast de producenter enligt artikel 5 c i den förordningen som är etablerade och producerar på Azorerna samt saluför kvantiteter som överskrider deras referenskvantitet, ökad med den procentsats som avses i tredje stycket i denna punkt, anses ha bidragit till överskridandet.

Tilläggsavgiften skall betalas för sådana kvantiteter som överskrider referenskvantiteten ökad med ovannämnda procentsats efter omfördelning, mellan alla de producenter enligt artikel 5 c i förordning (EG) nr 1788/2003 som är etablerade och producerar på Azorerna och i proportion till den referenskvantitet som var och en av producenterna förfogar över, av de oanvända kvantiteterna inom den marginal som uppstått på grund av ökningen.

Den procentsats som avses i första stycket skall motsvara förhållandet mellan kvantiteterna på respektive 73 000 ton för regleringsåren 1999/2000–2004/05 samt 23 000 ton för regleringsåret 2005/06 och summan av de disponibla referenskvantiteterna på varje jordbruksföretag den 31 mars 2000. Den skall tillämpas endast för referenskvantiteter som är disponibla på jordbruksföretaget den 31 mars 2000.

2. De saluförda kvantiteter mjölk eller mjölkekvivalenter som överskrider referenskvantiteterna, men som efter den omfördelning som avses i punkt 1 ligger inom den procentsats som anges i nämnda punkt, skall inte tas med vid beräkningen av ett eventuellt överskridande från Portugals sida, i enlighet med artikel 1 förordning (EG) nr 1788/2003.

3. Den tilläggsavgift för producenter av komjölk som införs genom förordning (EG) nr 1788/2003 skall inte tillämpas för de franska utomeuropeiska departementen och, inom ramen för en lokal produktion på högst 4 000 ton mjölk, inte heller för Madeira.

4. Genom undantag från artiklarna 2 och 3 i rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (25) skall Madeira ha tillåtelse att inom ramen för de lokala konsumtionsbehoven producera rekonstituerad UHT-mjölk framställd av skummjölkspulver med ursprung i gemenskapen, i den mån denna åtgärd kan garantera insamling och avsättning av lokalt producerad mjölk. Denna produkt skall endast vara avsedd för lokal konsumtion.

Tillämpningsföreskrifter för denna punkt skall antas enligt förfarandet i artikel 26.2. I dessa föreskrifter skall det bland annat fastställas hur stor kvantitet lokalt producerad färsk mjölk som skall blandas i den rekonstituerade UHT-mjölk som avses i första stycket.

Artikel 20

Uppfödning

1. Till dess att det lokala beståndet av unga nötkreatur av hankön har blivit tillräckligt stort för att garantera den lokala köttproduktionens fortlevnad och utveckling i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira, skall det vara möjligt att importera nötkreatur med ursprung i tredjeländer för uppfödning på plats och för konsumtion i de franska utomeuropeiska departementen och på Madeira utan att de tullar som avses i artikel 30 i förordning (EG) nr 1254/1999 tillämpas.

Artikel 3.4 och artikel 4.1 skall tillämpas på djur som omfattas av den tullbefrielse som avses i första stycket i denna punkt.

2. Det antal djur som omfattas av den tullbefrielse som avses i punkt 1 skall fastställas, när importbehovet är motiverat med hänsyn till den lokala produktionens utveckling. Antalet djur samt tillämpningsföreskrifter för denna artikel, bland annat en minimiperiod för uppfödning, skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. Dessa djur skall först och främst vara avsedda för producenter som innehar minst 50 % göddjur av lokalt ursprung.

3. Vid tillämpning av artikel 67 och artikel 68.2 a i i förordning (EG) nr 1782/2003 får Portugal sänka de nationella taken för berättigande till får- och getbidrag och am- och dikobidrag. I detta fall skall motsvarande belopp enligt det förfarande som avses i artikel 26.2 föras över från de tak som fastställts med tillämpning av ovannämnda bestämmelser till det finansiella anslag som avses i artikel 23.2 andra strecksatsen.

Artikel 21

Statligt stöd till tobaksproduktion

Spanien skall bemyndigas att bevilja Kanarieöarna produktionsstöd för tobak som tillägg till det bidrag som infördes enligt avdelning I i förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (26). Stödet får inte leda till diskriminering mellan producenter i övärlden.

Stödbeloppet får inte överskrida 2 980,62 EUR per ton. Tilläggsstödet får beviljas för högst 10 ton per år.

Artikel 22

Tullbefrielse för tobak

1. Ingen tull skall tillämpas vid direktimport till Kanarieöarna av råtobak och delvis förädlad tobak vilken omfattas av

a)	KN-nummer 2401, och

undernumren

—	2401 10 ostripad råtobak,

—	2401 20 helt eller delvis stripad råtobak,

—	ex 2401 20 täckblad för cigarrer, emballerade, i rullar för tillverkning av tobak,

—	2401 30 tobaksavfall,

—	ex 2402 10 cigarrer som saknar täckblad,

—	ex 2403 10 röktobak (färdig blandning av tobak för tillverkning av cigaretter, cigariller och cigarrer),

—	ex 2403 91”homogeniserad” eller ”rekonstituerad” tobak, även presenterad i blad eller band, stripad eller ej,

—	ex 2403 99 expanderad tobak.

Den tullbefrielse som föreskrivs i första stycket skall tillämpas på produkter som skall användas för lokal tillverkning av tobaksprodukter inom ramen för en årlig importkvantitet på 20 000 ton stripad råtobak.

2. Nödvändiga tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

AVDELNING V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 23

Finansiella anslag

1. Med undantag av de åtgärder som avses i artikel 15 skall de åtgärder som fastställs i denna förordning utgöra interventioner för att stabilisera jordbruksmarknaderna i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (27) för perioden till och med den 31 december 2006. Med verkan från och med den 1 januari 2007 skall samma åtgärder utgöra interventioner för att stabilisera jordbruksmarknaderna i enlighet med artikel 3.1 b i rådets förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (28).

2. Gemenskapen skall finansiera de åtgärder som föreskrivs i avdelningarna II och III i denna förordning med årliga belopp på

—	:	för de franska utomeuropeiska departementen	:	84,7 miljoner EUR,
—	:	för Azorerna och Madeira	:	77,3 miljoner EUR,
—	:	för Kanarieöarna	:	127,3 miljoner EUR.

3. De belopp som årligen anslås till de program som föreskrivs i avdelning II får inte överstiga

—	:	för de franska utomeuropeiska departementen	:	20,7 miljoner EUR,
—	:	för Azorerna och Madeira	:	17,7 miljoner EUR,
—	:	för Kanarieöarna	:	72,7 miljoner EUR.

4. För 2006 skall de årliga belopp som avses i punkterna 2 och 3 minskas med eventuella utgifter i samband med sådana åtgärder som genomförs i enlighet med de förordningar som anges i artikel 29.

AVDELNING VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24

1. Medlemsstaterna skall senast den 14 april 2006 för kommissionen lägga fram utkastet till ett övergripande program inom ramen för det finansiella anslag som avses i artikel 23.2 och 23.3.

Utkastet till program skall omfatta ett utkast till den prognostiserade försörjningsbalans som avses i artikel 2.2 med angivande av produkter, deras kvantitet och beloppen för stödet till försörjningen från gemenskapen samt ett utkast till det stödprogram till förmån för lokal produktion som avses i artikel 9.1.

2. Kommissionen skall bedöma de föreslagna övergripande programmen och senast inom fyra månader efter det att de lagts fram besluta om deras godkännande i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

3. Varje övergripande program skall tillämpas från och med det datum då kommissionen meddelar den berörda medlemsstaten godkännandet.

Artikel 25

Tillämpningsföreskrifter

De åtgärder som krävs för att genomföra denna förordning skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 26.2. De skall särskilt omfatta

—	villkor för hur medlemsstaterna får ändra kvantiterna och nivåerna för försörjningsstödet samt stödåtgärder eller fördelningen av de resurser som avsätts för stöd till lokal produktion,

—	bestämmelser om minimikrav för de kontroller och påföljder som medlemsstaterna skall tillämpa,

—	fastställande av åtgärder och de belopp som kan beviljas enligt artikel 23.1 för studier, demonstrationsprojekt och insatser för utbildning och tekniskt stöd enligt artikel 12 c samt maximal procentsats för finansiering av dessa åtgärder, beräknad utifrån det totala beloppet för varje program.

Artikel 26

Förvaltningskommittén

1. Kommissionen skall biträdas av förvaltningskommittén för direktstöd, som inrättas genom artikel 144 i förordning (EG) nr 1782/2003, utom för genomförandet av artikel 15 i denna förordning, där kommissionen skall biträdas av kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling, som inrättas genom artikel 50 i förordning (EG) nr 1260/1999, och för genomförandet av artikel 17 i den här förordningen, där kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för växtskydd, som inrättas genom beslut 76/894/EEG (29).

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 27

Nationella åtgärder

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att denna förordning iakttas, särskilt kontrollåtgärder och administrativa påföljder, och underrätta kommissionen om detta.

Artikel 28

Meddelanden och rapporter

1. Medlemsstaterna skall senast den 15 februari varje år meddela kommissionen hur stor del av de anslag som tilldelats dem som de under det följande året avser att använda för genomförandet av de program som föreskrivs i denna förordning.

2. Medlemsstaterna skall senast den 31 juli varje år lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning under det föregående året.

3. Senast den 31 december 2009 och därefter vart femte år skall kommissionen överlämna en allmän rapport till Europaparlamentet och rådet med en redogörelse för verkningarna av de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna förordning, vid behov åtföljd av lämpliga förslag.

Artikel 29

Upphävanden

Förordningarna (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001 och (EG) nr 1454/2001 skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till ovannämnda förordningar skall tolkas som hänvisningar till denna förordning och läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga I.

Artikel 30

Övergångsåtgärder

Kommissionen får enligt förfarandet i artikel 26.2 anta sådana övergångsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa harmonisk övergång mellan den ordning som är i kraft under 2005 och den ordning som följer av de åtgärder som införs genom denna förordning.

Artikel 31

Ändring av förordning (EG) nr 1782/2003

Förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

Artikel 70 skall ändras på följande sätt:

Punkt 1 b skall ersättas med följande:

”b)	alla andra direktstöd enligt bilaga VI som under referensperioden beviljas jordbrukare i de franska utomeuropeiska departementen, Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och öarna i Egeiska havet samt direktstöden under referensperioden enligt artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93.”

Punkt 2 första stycket skall ersättas med följande:

”2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.2 i förordning (EEG) nr 2019/93 skall medlemsstaterna bevilja de direktstöd som avses i punkt 1 i denna artikel inom de tak som fastställs i artikel 64.2 i denna förordning, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitlen 3, 6 och 7–13 i denna förordning och i artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93.”

I artikel 71.2 skall första stycket ersättas med följande:

”2. Under övergångsperioden skall den berörda medlemsstaten utan att det påverkar tillämpningen av artikel 70.2 i denna förordning, tillämpa de direktstöd som avses i bilaga VI, på de villkor som fastställs i avdelning IV kapitlen 3, 6 och 7–13 i denna förordning och artikel 6 i förordning (EEG) nr 2019/93, inom de budgettak som motsvarar dessa direktstöds del av det nationella tak som avses i artikel 41 i denna förordning och som fastställs enligt det förfarande som avses i artikel 144.2 i denna förordning.”

3.	Bilagorna I och VI skall ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Artikel 32

Ändring av förordning (EG) nr 1785/2003

Förordning (EG) nr 1785/2003 ändras på följande sätt:

1.	Artikel 5 skall utgå.

2.	Artikel 11.3 skall utgå.

Artikel 33

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall emellertid för varje berörd medlemsstat tillämpas från och med den dag då kommissionen meddelar sitt godkännande av det övergripande program som avses i artikel 24.1, med undantag av artiklarna 24, 25, 26, 27 och 30, vilka skall tillämpas från och med dess ikraftträdande, och artikel 4.3, vilken skall tillämpas från och med den 1 januari 2006.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 januari 2006.

På rådets vägnar

U. PLASSNIK

Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) Se fotnot 1.

(3) EUT C 231, 20.9.2005, s. 75.

(4) EGT L 217, 31.7.1992, s. 71. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 21/2002 (EGT L 8, 11.1.2002, s. 15).

(5) EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(6) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2223/2004 (EUT L 379, 24.12.2004, s. 1).

(7) EUT L 270, 21.10.2003, s. 123. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2217/2004 (EUT L 375, 23.12.2004, s. 1).

(8) EGT L 198, 21.7.2001, s. 26. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1690/2004 (EUT L 305, 1.10.2004, s. 1).

(9) EUT L 8, 14.1.2004, s. 1.

(10) EUT L 270, 21.10.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2183/2005 (EUT L 347, 30.12.2005, s. 56).

(11) EGT L 198, 21.7.2001, s. 11. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1690/2004 (EUT L 305, 1.10.2004, s. 1).

(12) EGT L 198, 21.7.2001, s. 45. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1690/2004.

(13) EGT L 160, 26.6.1999, s. 21. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005 (EUT L 307, 25.11.2005, s. 2).

(14) EGT L 341, 22.12.2001, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1913/2005.

(15) EUT L 270, 21.10.2003, s. 78. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1154/2005 (EUT L 187, 19.7.2005, s. 11).

(16) EUT L 270, 21.10.2003, s. 96.

(17) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(18) EGT L 262, 16.9.1981, s. 14. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 95/2002 (EGT L 17, 19.1.2002, s. 37).

(19) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1).

(20) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(21) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 173/2005 (EUT L 29, 2.2.2005, s. 3).

(22) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/77/EG (EUT L 296, 12.11.2005, s. 17).

(23) EGT L 179, 14.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2165/2005 (EUT L 345, 28.12.2005, s. 1).

(24) EGT L 143, 16.6.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/2005 (EUT L 199, 29.7.2005, s. 32).

(25) EGT L 351, 23.12.1997, s. 13. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1602/1999 (EGT L 189, 22.7.1999, s. 43).

(26) EGT L 215, 30.7.1992, s. 70. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1679/2005 (EUT L 271, 15.10.2005, s. 1).

(27) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103. Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1290/2005 (EUT L 209, 11.8.2005, s. 1).

(28) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(29) EGT L 340, 9.12.1976, s. 25.

BILAGA I

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 1452/2001	Förordning (EG) nr 1453/2001	Förordning (EG) nr 1454/2001	Förordning (EG) nr 1785/2003	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1	Artikel 1		Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2	Artikel 2		Artikel 2
Artikel 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4	Artikel 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4	Artikel 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4		Artikel 3
Artikel 3.5	Artikel 3.5	Artikel 3.5		Artikel 4
	Artikel 3.6 tredje stycket			Artikel 5
			Artikel 11.3	Artikel 7
Artikel 3.6 första och andra stycket	Artikel 3.6 första och andra stycket	Artikel 3.6 första och andra stycket		Artikel 8
Artikel 5				—
Artikel 6				—
Artikel 8				—
Artikel 9				—
Artikel 11				—
Artikel 12				—
Artikel 13				—
Artikel 14				—
Artikel 15				—
Artikel 16				—
Artikel 17				—
Artikel 18				—
	Artikel 5			—
	Artikel 6			—
	Artikel 7			—
	Artikel 9			—
Artikel 19	Artikel 11	Artikel 18		Artikel 14
	Artikel 13			—
	Artikel 14			—
	Artikel 15			—
	Artikel 16			—
	Artikel 17			—
	Artikel 18			—
	Artikel 19			—
	Artikel 20			—
	Artikel 22.1, 22.2, 22.3 första och andra stycket, 22.4 och 22.5			—
	Artikel 24			—
	Artikel 25			—
	Artikel 26			—
	Artikel 27			—
	Artikel 28			—
	Artikel 30			—
		Artikel 4		—
		Artikel 5		—
		Artikel 7		—
		Artikel 8		—
		Artikel 9		—
		Artikel 10		—
		Artikel 11		—
		Artikel 13		—
		Artikel 14		—
		Artikel 17		—
	Artikel 31			—
Artikel 21.1 och 21.2	Artikel 33.1 och 33.2	Artikel 19.1 och 19.2		Artikel 15.1 och 15. 2
Artikel 21.3	Artikel 33.3			Artikel 15.3
	Artikel 33.5			Artikel 15.4
Artikel 21.5	Artikel 33.6	Artikel 19.4		Artikel 15.5
Artikel 24	Artikel 36	Artikel 22		Artikel 16.1
				Artikel 16.2
Artikel 20	Artikel 32			Artikel 17
	Artikel 8			Artikel 18.1
	Artikel 10			Artikel 18.2
		Artikel 12		Artikel 18.3
	Artikel 23			Artikel 19.1 och 19.2
Artikel 10.2	Artikel 15.3			Artikel 19.3
	Artikel 15.4			Artikel 19.4
Artikel 7	Artikel 12			Artikel 20.1 och 20.2
	Artikel 22.3 tredje stycket			Artikel 20.3
		Artikel 15		Artikel 21
		Artikel 16		Artikel 22
Artikel 25	Artikel 37	Artikel 23		Artikel 23.1
				Artikel 23.2, 23.3 och 23.4
Artikel 22	Artikel 34	Artikel 20		Artikel 25
Artikel 23	Artikel 35	Artikel 21		Artikel 26
Artikel 26	Artikel 38	Artikel 24		Artikel 27
Artikel 27	Artikel 39	Artikel 25		Artikel 28
				Artikel 29
				Artikel 31
				Artikel 32
Artikel 29	Artikel 41	Artikel 27		Artikel 33

BILAGA II

Bilagorna I och VI till förordning (EG) nr 1782/2003 skall ändras på följande sätt:

Bilaga I skall ersättas med följande:

”BILAGA I

Förteckning över stödsystem som uppfyller kriterierna i artikel 1

Sektor	Rättslig grund	Anmärkningar
Samlat gårdsstöd	Avdelning III i denna förordning	Frikopplat stöd (se bilaga VI) (1)
Enhetlig arealersättning	Avdelning IVa artikel 143b i denna förordning	Frikopplat stöd som ersätter alla de direktstöd som avses i denna bilaga
Durumvete	Avdelning IV kapitel 1 i denna förordning	Arealstöd (kvalitetsbidrag)
Proteingrödor	Avdelning IV kapitel 2 i denna förordning	Arealstöd
Ris	Avdelning IV kapitel 3 i denna förordning	Arealstöd
Nötter	Avdelning IV kapitel 4 i denna förordning	Arealstöd
Energigrödor	Avdelning IV kapitel 5 i denna förordning	Arealstöd
Stärkelsepotatis	Avdelning IV kapitel 6 i denna förordning	Produktionsstöd
Mjölk och mjölkprodukter	Avdelning IV kapitel 7 i denna förordning	Mjölkbidrag och ytterligare bidrag
Jordbruksgrödor i Finland och vissa områden i Sverige	Avdelning IV kapitel 8 i denna förordning (2) (5)	Särskilt regionalstöd för jordbruksgrödor
Utsäde	Avdelning IV kapitel 9 i denna förordning (2) (5)	Produktionsstöd
Jordbruksgrödor	Avdelning IV kapitel 10 i denna förordning (3) (5)	Arealstöd, inbegripet stöd för arealuttag, stöd för gräsensilage, tilläggsbelopp (2) och tillägg och särskilt stöd för durumvete
Får och getter	Avdelning IV kapitel 11 i denna förordning (3) (5)	Tack- och getbidrag, tilläggsbidrag och vissa ytterligare bidrag
Nötkött	Avdelning IV kapitel 12 i denna förordning (5)	Särskilt bidrag (3), säsongsutjämningsbidrag, am- och dikobidrag (inklusive stöd för kvigor och det nationella tillägget för am- och dikor när detta samfinansieras) (3), slaktbidrag (3), extensifieringsstöd, ytterligare bidrag
Trindsädesslag	Avdelning IV kapitel 13 i denna förordning (5)	Arealstöd
Särskilda typer av jordbruk och kvalitetsproduktion	Artikel 69 i denna förordning (4)
Torkat foder	Artikel 71.2 andra stycket i denna förordning (5)
Stödsystem för småbrukare	Artikel 2a i förordning (EG) nr 1259/1999	Övergångsarealstöd till jordbrukare som får mindre än 1 250 EUR
Olivolja	Avdelning IV kapitel 10b i denna förordning	Arealstöd
Silkesmaskar	Artikel 1 i förordning (EEG) nr 845/72	Stöd för att främja silkesodling
Bananer	Artikel 12 i förordning (EEG) nr 404/93	Produktionsstöd
Russin	Artikel 7.1 i förordning (EG) nr 2201/96	Arealstöd
Tobak	Avdelning IV kapitel 10c i denna förordning	Produktionsstöd
Humle	Avdelning IV kapitel 10d i denna förordning (3) (5)	Arealstöd
Posei	Avdelning III i rådets förordning (EG) nr 247/2006 (6)	Direktstöd enligt artikel 2, utbetalade för åtgärder som fastställs i programmen
Öarna i Egeiska havet	Artiklarna 6 (2) (5), 8, 11 och 12 i förordning	Sektorer: nötkött, potatis, oliver, honung
Bomull	Avdelning IV kapitel 10a i denna förordning	Arealstöd

Bilaga VI skall ersättas med följande:

”BILAGA VI

Förteckning över direktstöd som omfattas av det samlade gårdsstöd som avses i artikel 33

Sektor	Rättslig grund	Anmärkningar
Jordbruksgrödor	Artiklarna 2, 4 och 5 i förordning (EG) nr 1251/1999	Arealstöd, inbegripet stöd för arealuttag, stöd för gräsensilage, tilläggsbelopp (7), och tillägg och särskilt stöd för durumvete
Potatisstärkelse	Artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 1766/92	Stöd till jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av stärkelse
Trindsädesslag	Artikel 1 i förordning (EG) nr 1577/96	Arealstöd
Ris	Artikel 6 i förordning (EG) nr 3072/95	Arealstöd
Utsäde (7)	Artikel 3 i förordning (EEG) nr 2358/71	Produktionsstöd
Nötkött	Artiklarna 4, 5, 6, 10, 11, 13 och 14 i förordning (EG) nr 1254/1999	Särskilt bidrag, säsongsutjämningsbidrag, am- och dikobidrag (inklusive stöd för kvigor och det nationella tillägget för am- och dikor när detta samfinansieras), slaktbidrag, extensifieringsstöd, ytterligare bidrag
Mjölk och mjölkprodukter	Avdelning IV kapitel 7 i denna förordning	Mjölkbidrag och ytterligare bidrag (8)
Får- och getkött	Artikel 5 i förordning (EG) nr 2467/98 Artikel 1 i förordning (EEG) nr 1323/90 Artiklarna 4 och 5, artikel 11.1 och artikel 11.2 första, andra och fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 2529/2001	Tack- och getbidrag, tilläggsbidrag och vissa ytterligare bidrag
Öarna i Egeiska havet (7)	Artikel 6.2 och 6.3 i förordning (EEG) nr 2019/93	Sektor: nötkött
Torkat foder	Artikel 3 i förordning (EG) nr 603/95	Stöd för bearbetade produkter (i enlighet med punkt D i bilaga VII till denna förordning)
Bomull	Punkt 3 i protokoll nr 4 om bomull fogat till anslutningsakten för Grekland	Stöd via bidraget för orensad bomull
Olivolja	Artikel 5 i förordning nr 136/66/EEG	Produktionsstöd
Tobak	Artikel 3 i förordning (EEG) nr 2075/92	Produktionsstöd
Humle	Artikel 12 i förordning (EEG) nr 1696/71	Arealstöd
Humle	Artikel 2 i förordning (EG) nr 1098/98	Stöd för tillfällig träda

(1) Från och med den 1 januari 2005 eller ett senare datum vid tillämpning av artikel 71. För 2004 eller, vid tillämpning av artikel 71, ett senare datum, täcks direkt stöden i förteckningen i bilaga VI av bilaga I, med undantag av torkat foder.

(2) Vid tillämpning av artikel 70.

(3) Vid tillämpning av artiklarna 66, 67 och 68 eller 68a.

(4) Vid tillämpning av artikel 69.

(5) Vid tillämpning av artikel 71.

(6) EUT L 42, 14.2.2006, s. 1.”

(7) Utom vid tillämpning av artikel 70.

(8) Från och med 2007, utom vid tillämpning av artikel 62.”

14.2.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/29

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 10 februari 2006

om antagande av arbetsplanen för 2006 för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) med det årliga arbetsprogrammet för beviljande av bidrag

(Text av betydelse för EES)

(2006/89/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artikel 110,

med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2), särskilt artikel 166,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (3), särskilt artikel 8.1,

med beaktande av kommissionens beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet ”Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet” – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003 (4), särskilt artikel 6, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 110 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 fastställs att bidrag skall omfattas av ett årligt arbetsprogram som skall offentliggöras vid budgetårets början.

(2)	Enligt artikel 166 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 skall det årliga arbetsprogrammet på bidragsområdet antas av kommissionen och innehålla uppgifter om grundrättsakten, syfte, tidsplan för meddelandena om ansökningsomgångar med ungefärliga belopp samt förväntade resultat.

(3)

Enligt artikel 15.2 i kommissionens beslut av den 15 mars 2005 om de interna reglerna om genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget (kommissionsavsnittet) kan det beslut om antagande av det årliga arbetsprogrammet på bidragsområdet som avses i artikel 110 i budgetförordningen anses vara det finansieringsbeslut som avses i artikel 75 i budgetförordningen, under förutsättning att bestämmelserna är tillräckligt detaljerade.

(4)	I artikel 8 i beslut nr 1786/2002/EG fastställs att kommissionen skall anta en årlig arbetsplan för programmets genomförande, där det fastställs vilka prioriteringar och åtgärder som skall vidtas, inklusive fördelning av medel.

(5)	Arbetsplanen för 2006 bör därför antas.

(6)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från programkommittén.

(7)	Enligt artikel 6 i kommissionens beslut 2004/858/EG skall genomförandeorganet erhålla ett anslag som är inskrivet i Europeiska unionens allmänna budget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Enda artikel

Den arbetsplan för 2006 för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) som finns i bilaga antas härmed.

Generaldirektören för hälsa och konsumentskydd skall se till att detta program genomförs.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(2) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(3) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1.

(4) EUT L 369, 16.12.2004, s. 73.

BILAGA

GEMENSKAPSÅTGÄRDER PÅ FOLKHÄLSOOMRÅDET

(2003–2008)

ARBETSPLAN FÖR 2006

1. ALLMÄN BAKGRUND

1.1. Politisk och rättslig bakgrund

I artikel 152.1 i fördraget fastställs att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder.

Den 23 september 2002 antog Europaparlamentet och rådet ett beslut om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (1) (hädanefter kallat ”programbeslutet”).

Huvudsyftet under programmets tre första år var att lägga grunden till en heltäckande och konsekvent strategi genom en inriktning på tre viktiga prioriteringar: hälsoinformation, hot mot hälsan och hälsans bestämningsfaktorer. De tre delarna syftade till att bidra till att uppnå en hög nivå på den fysiska och psykiska hälsan och välståndet i hela unionen. De åtgärder som vidtogs inom ramen för programmet syftade till att skapa självgående mekanismer som ger medlemsstaterna möjlighet att samordna sin verksamhet på hälsoområdet.

Som ett resultat av detta har man redan valt ut mer än 200 projekt som skall finansieras (2), och detta är en gedigen grund för vidare insatser. De analyser som har gjorts av genomförandet av arbetsplanerna under perioden 2003–2005 har utmynnat i en rationalisering av verksamheten 2006 för att se till att man täcker in områden som inte behandlats tidigare. Man kommer att eftersträva synergi och komplementaritet med det arbete som utförs av relevanta internationella organisationer på hälsoområdet, t.ex. Världshälsoorganisationen (WHO), Europarådet och OECD. Samarbetet med dessa organisationer kommer att stärkas ytterligare under 2006.

1.2. Nya prioriteringar för 2006

Nya prioriteringar har fastställts i arbetsprogrammet för 2006 på grundval av de prioriteringar som redan angetts i tidigare arbetsprogram. Prioriteringarna för 2006 kommer att innebära en nyinriktning för vissa centrala åtgärder som redan inletts och kommer även att omfatta följande nya områden:

(1)

Beträffande hälsoinformation:

—	Ny inriktning: Europeiska hälsoindikatorer (ECHI) på regional nivå, avsluta arbetet med skadedatabasen, Europeiska folkhälsoportalen.

—	Nya prioriteringar: könsspecifika hälsoproblem; patientgrupper för sällsynta sjukdomar och Europeiska nätverk för referenscentrum.

(2)

Beträffande hot mot hälsan:

—	Ny prioritering: beredskap och åtgärder inför en influensapandemi.

—	Ny inriktning: riskhantering och kommunikation om hot mot hälsan och infektioner i vården, nu då Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (3) har inlett sin verksamhet och tagit över riskbedömningen av hot mot hälsan.

(3)

Beträffande hälsans bestämningsfaktorer:

—	Ny inriktning på kostvanor, hiv/aids, avnormalisera rökning, minska narkotikans skadliga effekter, särskilt för ungdomar.

—	Nya prioriteringar för EU:s ordförandeskap: Storbritannien (bristande jämlikhet), Österrike (diabetes) (4) och Finland (hälsoaspekten på alla politikområden).

1.3. Samarbetet med internationella organisationer

Enligt artikel 11 i programbeslutet (1) skall samarbete med internationella organisationer verksamma på folkhälsoområdet uppmuntras i samband med programmets genomförande.

Samarbete med WHO

Samarbetet med WHO kommer att genomföras enligt följande:

—

Överenskommelsen mellan Förenta nationerna och Europeiska gemenskapen om de principer som skall tillämpas på gemenskapens finansiering eller medfinansiering av program och projekt som handläggs av Förenta nationerna, som trädde i kraft den 9 augusti 1999, och överenskommelsen mellan Europeiska gemenskapen och Förenta nationerna om kontrollklausuler, som trädde i kraft den 1 januari 1995, med senare ändringar.

—	Skriftväxlingen mellan WHO och Europeiska gemenskapernas kommission om konsoliderat och intensifierat samarbete (inbegripet det memorandum om ramar och praktiska former för samarbete mellan WHO och Europeiska gemenskapernas kommission som ingår i skriftväxlingen) (5).

Ekonomiska bidrag från kommissionen till insatser som görs av WHO skall, om inte annan överenskommelse görs i särskilda fall, tillhandahållas enligt det finansiella och administrativa ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och FN som trädde i kraft den 29 april 2003 (tillämpas av WHO sedan den 11 december 2003).

Samarbetet med WHO 2006 kommer att bygga vidare på befintliga initiativ mellan de två organisationerna och kan utvidgas till fler områden i enlighet med arbetsprogrammet om bättre resultat kan uppnås genom ett samarbete med WHO. Samarbetsområdena skall fastställas i ett särskilt kommissionsbeslut.

Samarbete med OECD

De direkta bidragsavtalen mellan Europeiska kommissionen och OECD skall omfatta de områden i folkhälsoprogrammet som är förenliga med OECD:s arbetsplan på folkhälsoområdet 2005–2006, särskilt i fråga om:

—

Finjustering av och stöd till utveckling av systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvård (SHA, System of Health Accounts) när det gäller de områden och uppgifter som inte ingår i gemenskapens statistiska program (6), särskilt hälsoutgifter per sjukdomskategori, kön och åldersgrupp (här bör utförda pilotundersökningar beaktas).

—	Frågor som rör rörlighet på internationell nivå för hälso- och sjukvårdspersonal och som inte omfattas av nuvarande EU-åtgärder.

Samarbete med Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Under 2006 kommer Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar att bli fullt operativt. Det operativa samarbetet kommer att fortsätta och förstärkas. När det gäller smittsamma sjukdomar kommer centrumet bland annat att ansvara för riskbedömning, vetenskaplig och teknisk rådgivning, övervakning av smittsamma sjukdomar, samarbete mellan laboratorier samt kapacitetsuppbyggnad. Centrumet kommer med sin vetenskapliga kapacitet att direkt stödja kommissionen och medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna kommer därför att kunna koncentrera sig mer på riskhantering. Centrumets uppdrag avspeglas även i detta arbetsprogram. På det prioriterade området snabba och samordnade åtgärder vid hot mot hälsan (avsnitt 2.2) kommer projekten att inriktas på områden som kompletterar centrumets insatser: hantering av specifika hot, allmän beredskapsplanering, hälsosäkerhet samt säkerhet när det gäller ämnen som härrör från människa.

1.4. Fördelning av medel

1.4.1. Budgetramar

De åtgärder som vidtas inom ramen för programmet måste förbättra folkhälsan och bidra till en hög nivå på hälsoskyddet. Finansiering kan ges i form av projektbidrag. Kommissionen kan också lägga ut genomförandet av gemenskapsåtgärder på arbetsprogrammets områden på entreprenad genom offentlig upphandling (anbudsförfaranden). Denna arbetsplan ger en översikt över de insatser som skall påbörjas under 2006.

Budgetposten för driftskrediter är 17 03 01 01 – Folkhälsa (2003–2008).

Budgetposten för administrativa krediter är 17 01 04 02 – Folkhälsa (2003–2008) – Utgifter för administrativ förvaltning.

Budgetposten för administrativa krediter för genomförandeorganet är 17 01 04 30.

Budgetramen för programmet för perioden 2003–2008 är 353 770 000 euro. Den tillgängliga budgeten för 2006 (åtaganden) är uppskattningsvis 53 400 000 euro (7) (exklusive administrativa krediter för genomförandeorganet). Till denna budget kommer följande:

—	Bidrag från EES/Efta-länderna: uppskattningsvis 1 100 040 euro (7);

—	Bidrag från två anslutande länder (Bulgarien och Rumänien) och ett kandidatland (Turkiet): uppskattningsvis 1 317 621 euro (8);

Den totala budgeten för 2006 beräknas därför uppgå till 55 817 661 euro (7) (8).

Här ingår både medel för driftsbudgeten (bidrag och anbudsförfaranden) och medel som används för tekniskt och administrativt stöd:

—	Driftsbudgeten beräknas uppgå till totalt 53 863 521 euro (7) (8);

—	Den administrativa budgeten beräknas uppgå till totalt 1 954 140 euro (7) (8).

När det gäller fördelningen av medel kommer man att upprätthålla en balans mellan programmets olika prioriterade områden, så att budgeten fördelas lika mellan dem (9), såvida inte en omfördelning av resurser är nödvändig på grund av särskilda nödsituationer (t.ex. en influensapandemi).

1.4.2. Bidrag

Bidragen skall finansieras via budgetpost 17 03 01 01.

Det vägledande totala bidragsbeloppet – inklusive direkta bidrag till internationella organisationer – beräknas till 47 798 344 euro (7) (8).

En inbjudan att lämna förslag ”Folkhälsa – 2006” kommer att publiceras i Europeiska unionens officiella tidning kring januari 2006.

De allmänna principerna och kriterierna för urval och finansiering av åtgärder inom folkhälsoprogrammet, som antogs av kommissionen den 14 januari 2005, anges i ett separat dokument (10). De allmänna principerna (enligt punkt 1), uteslutningskriterierna (enligt punkt 2), urvalskriterierna (enligt punkt 3) och tilldelningskriterierna (enligt punkt 4) skall tillämpas på inbjudan att lämna förslag 2006.

Det vägledande totala beloppet för inbjudan att lämna förslag beräknas till 43 018 510 euro (7) (8).

Bidrag kan beviljas för alla åtgärder som behandlas i denna arbetsplan för 2006.

Förslag skall inlämnas inom tre månader efter det att inbjudan att lämna förslag publicerats i Europeiska unionens officiella tidning. Handläggningen av ansökningar beräknas ta ytterligare fem månader med tanke på alla förfaranden som föregår beslut om beviljande av ekonomiskt bidrag.

Eftersom gemenskapsbidraget är tänkt som incitament och skall komplettera egen finansiering, bör minst 40 % av kostnaderna för projektet täckas med andra medel. Bidraget får därför för varje bidragsmottagare (för varje huvudmottagare och för associerade mottagare) utgöra högst 60 % av de bidragsberättigande kostnaderna för de berörda projekten. Kommissionen kommer i varje enskilt fall att fastställa den högsta procentandel som får beviljas.

Samfinansieringsandelen kan för varje mottagare (för varje huvudmottagare och för associerade mottagare) uppgå till högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna, om projektet har ett betydande europeiskt mervärde. Högst 10 % av de finansierade projekten (antal) får dock finansieras till mer än 60 %.

Löptiden för de samfinansierade projekten får normalt inte vara längre än tre år.

Uppgifter om vilka kostnader som kan få bidrag lämnas i en bilaga till denna arbetsplan.

1.4.3. Bidrag till internationella organisationer

Bidragen till internationella organisationer bör finansieras via budgetpost 17 03 01 01. Deras uppgifter skall utföras genom direkt centraliserad förvaltning.

Högst 4 779 834 euro (7) (8) får ges ut via direkta bidragsavtal med internationella organisationer (WHO, OECD osv.). Direkta bidragsavtal ökar synergieffekterna för Europeiska kommissionen och internationella organisationer och förbättrar deras handlingsförmåga i fråga om gemensamma insatser. Dessa organisationer har en viss kapacitet med anknytning till deras särskilda uppdrag och ansvarsområden som gör dem särskilt lämpade att utföra vissa av de uppgifter som ingår i detta arbetsprogram och för vilka direkta bidragsavtal anses vara det lämpligaste förfarandet.

Ytterligare beslut om beviljande av direkta bidrag till internationella organisationer bör antas senast i juni när det gäller WHO och OECD. Dessa organisationer bör få de direkta bidragen senast i september.

De allmänna principer, uteslutningskriterier, urvalskriterier och tilldelningskriterier som antogs av kommissionen den 14 januari 2005 (10) bör tillämpas på dessa direkta bidragsavtal.

1.4.4. Bidrag till genomförandeorganet

Bidraget till genomförandeorganet bör finansieras via budgetpost 17 01 04 30.

Totalt bör 5 800 000 euro användas till administrativa krediter till genomförandeorganet som inrättas enligt ett beslut fattat den 15 december 2004 (11).

En arbetsplan för genomförandeorganet bör antas senast i januari 2006.

1.4.5. Inbjudan att lämna anbud

Tjänsteupphandlingen bör finansieras via budgetposterna 17 01 04 02 och 17 03 01 01.

Det föreslås att mindre än 10 % av driftsbudgeten går till anbudsförfaranden. Det vägledande totala beloppet för anbudsförfaranden uppgår till 5 310 927 euro (7) (8).

Inbjudan att lämna förslag kommer att publiceras för särskilda delar av arbetsplanen.

Ett ytterligare finansieringsbeslut om upphandlingsavtal bör antas senast i februari 2006.

1.4.6. Vetenskapliga kommittéer

De vetenskapliga kommittéer som är relevanta för folkhälsoprogrammet bör finansieras via budgetpost 17 03 01 01.

Ett totalbelopp på 254 250 euro kommer att gå till ersättning till deltagare i möten som rör det arbete som utförs av de vetenskapliga kommittéerna och föredragen i samband med utarbetande av dessa kommittéers yttranden (12). Dessa ersättningar omfattar alla områden som är relevanta för folkhälsoprogrammet, dvs. 100 % av sådana kostnader när det gäller vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och 50 % (vägledande andel) av sådana kostnader när det gäller vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker samt för samordning.

1.4.7. Delegering till GD Eurostat

Delegeringen avser budgetpost 17 03 01 01.

Ett högsta belopp på 500 000 euro skall delegeras till GD Eurostat, som bör vidta följande åtgärder genom beviljande av bidrag:

(1)	Stödja nationella statistikmyndigheter i samband med genomförandet 2006–2008 av modulerna i den europeiska hälsoenkäten om grundläggande hälsoindikatorer (enligt statistikprogrammet 2006).

(2)	Stödja nationella statistikmyndigheter i samband med genomförandet av vissa särskilda eller kompletterande moduler (enligt beslut av styrkommittén för det europeiska hälsoundersökningssystemet, GD Hälsa och konsumentskydd/Eurostat) när det gäller dessa samma hälsoundersökningar.

(3)	Stödja nationella statistikmyndigheter i samband med genomförandet och vidareutbyggnaden av systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården i EU (i samarbete med OECD och WHO).

(4)	Stödja utvecklingen av systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården på områden som inte omfattas av direkta avtal med OECD.

När det gäller insatser med anknytning till de åtgärder som beskrivs ovan bör de allmänna principer, uteslutningskriterier, urvalskriterier och tilldelningskriterier som antogs av kommissionen den 14 januari 2005 (10) tillämpas vid ansökningsomgång som handläggs av GD Eurostat. När det gäller åtgärderna i punkterna 1, 2 och 3 beviljas bidrag för högst 80 % av de bidragsberättigande kostnaderna för respektive mottagare och dessa kan omfatta endast ett bidragsberättigat land.

Bidragen kommer att användas för att uppnå följande resultat:

—

Översättning, provning och utarbetande inför genomförandet i nationella undersökningar under perioden 2006–2008 (beroende på medlemsstaten) av de hälsoundersökningsmoduler som antas under 2006 inom det europeiska statistiksystemet (centrala moduler om bestämningsfaktorer för hälsan, utnyttjande av hälso- och sjukvården samt bakgrundsmoduler) och styrkommittén för det europeiska hälsoundersökningssystemet (särskilda moduler).

—

Stöd till införandet av gemensam uppgiftsinsamling för Eurostat, OECD och WHO när det gäller systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården, t.ex. genom en inventering av källor och beräkningsmetoder med hjälp av ”vägkartan”, utbildning, uppgiftsinsamling för sektorer som ännu inte ingår i redovisningssystemet i vissa länder (t.ex. den privata hälso- och sjukvårdssektorn), utveckling av stöd till datautvinning från olika administrativa källor.

Det huvudsakliga syftet med dessa insatser är att få fram nationell statistisk uppgiftsinsamling av hög kvalitet från europeiska hälsoundersökningsmoduler och systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården. Dessa uppgifter kommer att lämnas in till Eurostat för vidare spridning (webbplats, publikationer, beräkning av relaterade europeiska hälsoindikatorer).

2. PRIORITERADE OMRÅDEN 2006

Alla förslag bör visa att synergieffekter kan uppnås med relevant finansierad forskningsverksamhet, särskilt när det gäller vetenskapligt stöd till politiska åtgärder. Synergieffekter bör skapas med gemenskapens sjätte ramprogram för forskning (13) och dess verksamhet (14). Uppgifter som har betydelse för folkhälsan ingår i det särskilda programmet för forskning, teknisk utveckling och demonstration ”Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (2002–2006) (15)” inom ”Politikorienterad forskning”, del 1 ”Hållbar förvaltning av Europas naturresurser” och del 2 ”Hälsa, säkerhet och möjligheter för människor i Europa”. Synergieffekter bör också kunna uppnås med befintliga projekt eller förslag under förhandling för prioriteringsområde 1, Biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa (16), prioriteringsområde 5, Livsmedelssäkerhet och prioriteringsområde 6, Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem.

2.1. Hälsoinformation

Folkhälsoprogrammet syftar till att få fram jämförbar information om hälsa och beteendemönster som påverkar hälsan. De projekt som ingår här bör bidra till fastställande av indikatorer, insamling, analys och spridning av uppgifter, utbyte av bästa praxis (hälsokonsekvensanalys, bedömning av hälsoteknologi). Allmänna och särskilda rapporter kommer att utarbetas regelbundet på grundval av de uppgifter som hämtas fram, och dessutom kommer information att spridas i större skala genom folkhälsoportalen som också innehåller länkar till informationsresurser.

Det statistiska inslaget avseende hälsoinformation kommer att utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, vid behov med hjälp av gemenskapens statistiska program (6).

2.1.1. Utveckling och samordning av systemet för hälsoinformation och hälsokunskap (artikel 3.2.d, bilagan – punkterna 1.1 och 1.3)

Följande åtgärder behöver vidtas i nära samarbete med Eurostat:

—	Vidareutveckla det befintliga presentationsverktyget för europeiska hälsoindikatorer (”ECHI-förteckningen”).

—	Fastställa prioriteringar för det tekniska och vetenskapliga arbetet med europeiska hälsoindikatorer på de områden som ännu inte ingår.

—	Införa systemet med europeiska hälsoindikatorer på regional eller lokal nivå i en offentlig databas med webbtillämpning.

2.1.2. Drift av systemet för hälsoinformation och hälsokunskap (artikel 3.2.d, bilagan – punkterna 1.1 och 1.4)

Dessa åtgärder syftar till att stödja de nätverk och arbetsgrupper som utvecklar hälsoinformation på särskilda prioriterade områden.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas utarbetande av rapporter om

—	könsspecifika hälsoproblem (inbegripet infertilitet),

—	andra intresseområden, t.ex. ungdomar, äldre, invandrare, etniska minoriteter, särskilda problem för grupper med låg levnadsstandard,

—	sexuell och reproduktiv hälsa.

2.1.3. Utveckling av mekanismer för rapportering och analys av hälsofrågor och utarbetande av folkhälsorapporter (artikel 3.2.d, bilagan – punkterna 1.3 och 1.4)

För att få fram information som klarar kraven när det gäller kvalitet och jämförbarhet kommer man att prioritera följande när det gäller att förbättra mekanismerna för hälsorapportering:

—	Stöd till ingående analyser av statistik över dödsorsaker för att få fram nya kunskaper om mortalitetsmönster och för att bevaka utvecklingen i hela EU.

—	Utveckling av det europeiska hälsoundersökningssystemet. Genomförande och utveckling av undersökningsmoduler för att samla in nödvändiga uppgifter för europeiska hälsoindikatorer. En pilotundersökning kan också utföras.

—	Systemet för källinventering när det gäller hälsoinformation behöver underhållas, uppdateras och utvidgas till att omfatta en dimension på medellång sikt för genomförande på rutinmässig statistisk basis.

—

Utarbetande av ett heltäckande informationssystem genom att kombinera skadedatabasen med andra källor till information om dödsfall och funktionshinder, sprida detta system till alla medlemsstater, EES-länderna och kandidatländerna, stabilisera insamlingen av uppgifter till skadedatabasen i länder som redan deltar i rapporteringen samt vidta åtgärder för att tillgodose behoven i fråga om riskbedömning av produkter och tjänster i skadedatabasen.

—	Informationsinsamling i fråga om bestämningsfaktorer för hälsan, särskilt på grundval av representativa befolkningsundersökningar.

—	Utarbetande av verktyg för bedömning av fysisk aktivitet i olika befolkningsgrupper.

—

Åtgärder för bättre insamling, analys, rapportering och spridning av miljöhälsoinformation, med särskild inriktning på genomförandet av den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 (17), som där så är lämpligt skapar synergieffekter med arbetsgruppen för miljö och hälsa inom folkhälsoprogrammet samt Europeiska miljöbyrån (18);

—	Stöd till initiativ för genomförande av rådets rekommendationer om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz–300 GHz), utarbetande av rapporter och ändringar.

2.1.4. Utarbetande av strategier och mekanismer för förebyggande, utbyte av information om och åtgärder mot hot mot hälsan i form av icke smittsamma sjukdomar, inbegripet könsspecifika hot mot hälsan och sällsynta sjukdomar (artikel 3.2.d, bilagan – punkt 2.3)

Indikatorer och uppgifter om icke smittsamma sjukdomar måste samlas in med ett långsiktigt perspektiv för att skapa långsiktigt användbara uppgiftssamlingar med beaktande av strategin för europeiska hälsoindikatorer och Eurostats standarder. Ansökan bör omfatta förslag och metoder för upprättande av ett rutinregister eller en undersökningsbas på grundval av framtida moduler från det europeiska hälsoundersökningssystemet eller från en kombination av källor.

—

Följande prioriteringsområden kräver insatser eller särskild uppmärksamhet: En långsiktigt hållbar uppgiftsinsamling måste upprättas eller förbättras när det gäller sjukdomar där grundläggande definitioner av indikatorer fastställts (19). Användning av sådan information vid utvärdering av folkhälsoprogrammen.

—	Områden för information om sjukdomar som ännu inte ingår (20).

—	Information om och fastställande av indikatorer om neurodegenerativa sjukdomar, neuroutvecklingssjukdomar och icke psykiatriska hjärnsjukdomar med avseende på förekomst, behandlingar, riskfaktorer, riskminskningsstrategier, sjukdomskostnader och socialt stöd (21).

—	Information om och fastställande av indikatorer för hälsoeffekter av endokrina störningar.

—	Information om och fastställande av indikatorer för förbättring av relevant information som rör kvinnors gynekologiska hälsa och klimakteriehälsa (t.ex. endometrios).

—	Stöd till rapporter och samförståndsskapande när det gäller ovanstående punkter.

—

Förslag som bidrar till EU:s strategi för psykisk hälsa, som utarbetats med beaktande av kommissionens grönbok om psykisk hälsa (14) (22):

(a)	Mer uppgifter om olika bestämningsfaktorer för psykisk hälsa hos befolkningen i EU samt internationell harmonisering av indikatorer för psykisk hälsa.

(b)	Mer information (hälsotillstånd samt social och ekonomisk status) om utsatta grupper i EU som befinner sig i riskzonen för psykisk ohälsa och/eller självmord (t.ex. arbetslösa, invandrare och flyktingar, sexuella eller andra minoriteter). Information bör tillhandahållas genom datagenerering.

—

När det gäller sällsynta sjukdomar skall allmänna nätverk för bättre information och övervakning ägnas särskild uppmärksamhet. Följande åtgärder bör prioriteras:

(a)	Stärka informationsutbytet med hjälp av befintliga europeiska informationsnätverk för sällsynta sjukdomar och främja bättre klassificering och definitioner.

(b)	Utarbeta strategier och mekanismer för informationsutbyte för människor som har en sällsynt sjukdom eller berörd personal och frivilligarbetare.

(c)	Fastställa relevanta hälsoindikatorer och utarbeta jämförbara epidemiologiska uppgifter på EU-nivå.

(d)	Anordna en andra europeisk konferens om sällsynta sjukdomar under 2007 eller 2008.

(e)	Utveckla europeiska nätverk för referenscentrum för sällsynta sjukdomar.

(f)	Tillhandahålla tekniskt stöd för utbyte av exempel på bästa praxis och utarbeta åtgärder för patientgrupper.

—	När det gäller mortalitet prioriteras utveckling och analys av metoder för kodifiering av dödsorsaker på områden där praxis skiljer sig mellan länderna eller där det är svårt att åstadkomma en lämplig aggregering (t.ex. tobaksrelaterade dödsfall).

2.1.5. e-hälsa (artikel 3.2.d, bilagan – punkterna 1.7 och 1.8)

Man välkomnar förslag på konferenser om e-hälsa som bygger vidare på slutsatser från tidigare evenemang och som kan leda till konkreta webbinitiativ eller program. Sådana förslag kan vara förberedelser på expertnivå och bör beakta det politiska intresset när det gäller att engagera alla intressenter i processen. Frågor som rör sekretess i samband med uppgiftsutbytet bör tas upp.

—	Öka tillförlitligheten hos den information som allmänheten får via webbplatser genom att man granskar bästa praxis och föreslår gemensamma lösningar.

—	Stödja bedömning, utvärdering och vidareutveckling av projekt som syftar till att fastställa bästa praxis när det gäller nationella och gränsöverskridande elektroniska journaler, e-remisser (23) och e-recept.

—	Stödinsatser som syftar till att främja EU:s folkhälsoportal, med länkar till relevanta informationskällor, för att förbättra tillgången till evidensbaserad hälsoinformation för hälso- och sjukvårdspersonal och insatta medborgare.

—	Bättre tillhandahålla aktuell och tillförlitig information om dödsorsaker; undersöka möjligheten att införa ett elektroniskt dödsbevis i hela EU.

—	Stödja utvecklingen av semantiskt hälsofrämjande och förebyggande verksamhet när det gäller onkologi för användning i hälsorelaterade IT-verktyg, särskilt för att kunna tillhandahålla ”intelligent information” till hälso- och sjukvårdspersonal och andra.

—	Stödja befintliga initiativ för att följa och vidareutveckla medlemsstaternas ”vägkartor” för e-hälsa och t.ex. genom seminarier undersöka hur medlemsstaterna kan hitta finansieringskällor och stödja och öka landets egna investeringar i e-hälsa.

2.1.6. Stöd till utbyte av information och erfarenheter av god praxis (artikel 3.2.d, bilagan – punkt 1.7)

Följande åtgärder kommer att prioriteras:

—

Stödinsatser för metodharmonisering när det gäller information om sjukhusens verksamhet, särskilt för att förbättra kvaliteten och jämförbarheten när det gäller information om kodifiering av medicinska förfaranden och för att bedöma och kartlägga användningen av lämpliga finansiella mekanismer (t.ex. diagnosrelaterade grupper) inom EU.

—	Kartlägga användningen av den internationella klassifikationen av åtgärder inom primärvård (International Classification of Primary Care) i EU. Om förslagen även behandlar hälso- och sjukvårdsutgifter bör kopplingar till systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvården beaktas.

—

Utbyte av bästa praxis, nätverk för patienter och vårdpersonal samt utbildning som rör de sjukdomar som behandlas i punkt 2.1.4 (t.ex. MS, Parkinson). Kopplingar kommer att skapas till det arbete som utförs inom kommittén för socialt skydd genom den öppna samordningsmetoden när det gäller hälso- och sjukvård och långtidsvård för äldre.

2.1.7. Hälsokonsekvensanalys (artikel 3.2.c, bilaga – punkt 1.5)

Insatserna kommer att bygga på de metoder för hälsokonsekvensanalys på EU-nivå som utarbetats tidigare för kommissionen och kommer att inriktas på att utarbeta och tillämpa metoder för särskilda förslag och politikområden samt på att upprätta en lämplig stödstruktur för att tillhandahålla underlag för konsekvensanalyser.

2.1.8. Samarbete mellan medlemsstaterna (artikel 3.2.d, bilagan – punkt 1.5)

Man kommer att följa upp reflektionsprocessen på hög nivå när det gäller patientrörlighet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården i EU och stödja det arbete som utförs av högnivågruppen för hälso- och sjukvård. Man kommer särskilt att arbeta med att utveckla ramar för inköp och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster över gränserna, pilotprojekt för europeiska nätverk för referenscentrum, frågor som rör hälso- och sjukvårdspersonalens rörlighet, utveckla metoder för konsekvensanalys av hälso- och sjukvårdssystemen och genomföra pilotprojekt på detta område, gemensamt utnyttja bästa praxis och sakkunskap som rör patientsäkerhet och stödja det arbete som utförs på andra områden där ett europeiskt samarbete skulle kunna upprättas, t.ex. palliativ vård eller korrekt användning av läkemedel. Insatser kan också göras för att se till att underlag i form av uppgifter och fakta tillhandahålls om rörlighet för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt om system för hälso- och sjukvård och långtidsvård i allmänhet. Följande kommer att prioriteras:

—	Förstärka information och kunskaper om hälso- och sjukvårdssystemens kvalitet med särskild inriktning på patientsäkerhet, vilket innebär att skapa lämpliga mekanismer för ökad patientsäkerhet i EU bland annat genom insatser för att stärka nätverken och gemensamt utnyttja god praxis på detta område.

—

Analysera de ekonomiska konsekvenserna av patientrörlighet för sändande och mottagande länder och den långsiktiga finansiella stabiliteten i de berörda hälso- och sjukvårdssystemen. Stödja undersökningar om patientrörlighet för att ta reda på varför patienter söker sig över gränserna och undersöka institutionernas behov av att köpa patientbehandling utomlands (24).

—	Samla in och tillhandahålla information om hälso- och sjukvård över gränserna, särskilt när det gäller kvalitet, säkerhet, kontinuitet och sekretess i vården, patienträttigheter samt ansvarsfrågor.

—	Kartlägga, analysera och stödja pilotprojekt som rör referenscentrum på grundval av de riktlinjer, kriterier och insatsområden som fastställts av högnivågruppens arbetsgrupp för referenscentrum.

—	Stödja EU:s nätverk för bedömning av hälsoteknologi.

—

Utbyte av information om nya läkemedels terapeutiska mervärde och utarbetande av en modell inbegripet en europeisk databas för effektiv prioritering när det gäller läkemedel och medicinteknik (25). Utbyte av information om särläkemedel (recept, effektivitet och kostnadseffektivitet) och kopplingar till sällsynta sjukdomar (26).

—	Granska sambandet mellan ekonomi och hälsa, investera i hälsa och undersöka hur bättre hälsa påverkar den ekonomiska tillväxten.

—	Samla in och tillhandahålla information om hälso- och sjukvårdsverksamhet och tillhandahålla information om resursinformationssystem för att förbättra uppgifternas jämförbarhet och lägga grunden till rutinmässig uppgiftsinsamling.

—	Samla in och tillhandahålla information om vård i hemmet och vård i annan boendeform och resurser samt information som syftar till att förbättra jämförbarheten och få fram tidsserieuppgifter.

—	Samla in och tillhandahålla information om bästa praxis när det gäller palliativ vård.

2.2. Snabba och samordnade åtgärder för att motverka hot mot hälsan

Åtgärderna under denna rubrik syftar till att bidra till kapacitetsuppbyggnad när det gäller beredskap och snabba åtgärder för att motverka hot mot folkhälsan och i nödsituationer. Insatserna skall särskilt bidra till det samarbete som bedrivs inom gemenskapens nätverk för smittsamma sjukdomar (27) och stödja annan gemenskapslagstiftning på folkhälsoområdet. De kan också komplettera insatserna inom det europeiska ramprogrammet för forskning.

Sedan Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (3) inlett sin verksamhet under 2005 har det tagit över ansvaret för de riskbedömningsåtgärder som tidigare stöddes av folkhälsoprogrammet (t.ex. övervakning), som därför inte längre omfattas av denna ansökningsomgång. Denna ansökningsomgång, som upprättats i samråd med centrumet, syftar istället till att främja insatser som stödjer riskhantering. Kommissionen och centrumet kommer att se till att man undviker överlappning.

Åtgärder som motverkar hotet mot avsiktliga utsläpp av biologiska agens kommer att vidtas parallellt med löpande insatser mot smittsamma sjukdomar. Dessa och andra åtgärder mot avsiktliga utsläpp av kemiska agens håller på att utarbetas på grundval av slutsatserna från hälsoministrarnas möte den 15 november 2001 och det samarbetsprogram för beredskap inför och åtgärder mot biologiska och kemiska angrepp som infördes efter detta (hälsosäkerhet) (28).

2.2.1. Förmåga att hantera en influensapandemi och särskilda hot mot hälsan (artikel 3.2.a, bilagan – punkterna 2.1, 2.2, 2.3, 2.4 och 2.8)

Denna insats syftar till att stärka förmågan att hantera särskilda hot mot hälsan och förbättra strategierna på detta område för att stödja medlemsstaterna, kandidatländerna och EES-/Eftaländerna samt gemenskapen som helhet. Man bör särskilt prioritera hotet om en influensapandemi, förebyggande och hantering av influensa, gemensamma nödkommunikationsstrategier, beredskap, gemensamt utnyttjande av goda verktyg, information om de hälsorelaterade och socioekonomiska konsekvenserna av en pandemi samt bekämpningsåtgärder, i samordning med det europeiska ramprogrammet för forskning (29). Bland övriga prioriteringar kan nämnas följande:

—	Hot i form av icke smittsamma sjukdomar, som orsakas t.ex. av kemiska ämnen, eller andra miljöfrågor som kräver snabba åtgärder.

—	Vidareutveckling av system för tidig varning när det gäller kemiska agens och insatser för ökad spårbarhet i samband med transport över gränserna av farliga ämnen som har betydelse för folkhälsan.

—	Olika aspekter som rör hantering av smittsamma sjukdomar i samband med invandrarhälsa och rörlighet över gränserna.

—	Risk- och hotanalyser när det gäller nya smittsamma sjukdomar, inbegripet zoonotiska patogener, som kompletterar det arbete som utförs av Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

2.2.2. Allmän beredskap och motåtgärder (artikel 3.2.a, bilagan – punkterna 2.1, 2.2, 2.3 och 2.4)

Insatserna bör syfta till att förbättra hälso- och sjukvårdssektorns beredskap inför krissituationer och främja samverkan mellan olika sektorer (t.ex. civilskydd, livsmedelsindustrin och djurhållningssektorn) för att säkerställa samstämmiga motåtgärder vid en kris. Insatserna bör särskilt inriktas på att stödja risk- och krishantering och olika aspekter som rör riskkommunikation. Följande insatser är av särskilt intresse:

—

Insatser som stödjer allmän beredskapsplanering. Det kan t.ex. innebära att man upprättar kontakter mellan sjukhus som beredskap inför masshändelser, utarbetar en hanteringsplan för storskaliga brännskadeolyckor, skapar plattformar för utbildning och kommunikation och tar initiativ som rör krishantering och medicinska underrättelser. Insatser behövs också för att stödja spårbarhet, logistik och distribution, transportfrågor, psykologiska effekter av kriser samt tillämpning av nya diagnosmetoder.

—	Insatser som stödjer kapacitetsuppbyggnad för gemensam kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna och hälsomyndigheternas verksamhet.

—	Insatser som stödjer kapacitetsuppbyggnad och genomförande och som behövs för att följa de internationella hälsobestämmelser som antagits av Världshälsoförsamlingen (30).

—	Användning av innovativa IT-verktyg för analys av hot mot hälsan, t.ex. geografiska informationssystem (GIS), spatiell-temporal analys, nya system för tidig varning och prognos, automatiserad analys och utbyte av diagnosuppgifter.

2.2.3. Hälsosäkerhet och strategier för bekämpning av icke smittsamma sjukdomar (artikel 3.2.a, bilagan – punkterna 2.2, 2.4, 2.5 och 2.9)

Flera projekt har inletts när det gäller modeller för och övervakning av avsiktliga utsläpp av biologiska eller kemiska agens. De tillgängliga uppgifterna och kunskaperna är dock fortfarande ofullständiga när det gäller översyn, utarbetande och utvärdering av politiska åtgärder och beredskapsplaner för nödsituationer i fråga om hälsosäkerhet, och förslag välkomnas på detta område. Det krävs lämpliga strategier och strukturer för att bekämpa smittsamma sjukdomar. Denna åtgärd syftar till att främja insatser för genomförande av politiska åtgärder och beredskapsstrategier (t.ex. förebyggande vaccinering eller lageruppbyggnad) samt bekämpning eller utrotning av smittsamma sjukdomar. Stöd bör ges till insatser som främjar kommunikation med olika externa yrkesgrupper (t.ex. allmänläkare, apotekare, veterinärer och relevanta icke-medicinska yrken) och som underlättar samarbete genom plattformar och nätverk. Bland övriga prioriteringar kan nämnas följande:

—	Insatser som främjar utbytet av bästa praxis när det gäller vaccinerings- och immuniseringsstrategier.

—	Gemensamt utnyttjande av bästa praxis när det gäller patientsäkerhet, i synnerhet hantering och bekämpning av infektioner i vården och antimikrobiell resistens.

—	Insatser som syftar till att motverka negativa effekter (av vacciner, kemikalier, antivirusmedel eller andra läkemedel eller medicintekniska produkter) i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten.

—	Analys av möjligheten av att upprätta europeiska referenslaboratorier för humanhälsa.

2.2.4. Säkerhet när det gäller blod, vävnader, celler och organ (artikel 3.2.a, bilagan – punkterna 2.6 och 2.7)

Insatser som rör ämnen som härrör från människa syftar till att främja kvalitet och säkerhet och säkra försörjningen, inte bara för att förebygga att sjukdomar överförs utan även för att stödja att dessa ämnen används för behandling av patienter.

—	Betydande framsteg har gjorts i och med att den nya blodlagstiftningen trätt i kraft (31) (32). Nu krävs åtgärder för att se till att kontroller av inrättningar för blodverksamhet får samma erkännande i medlemsstaterna, genom att gemensamma kriterier och standarder utarbetas och tillämpas.

—	De insatser som gjorts hittills för att stödja optimal användning av blod lyckades endast delvis. För att säkerställa bättre terapeutisk användning av ämnen som härrör från människa bör man stödja utvecklingen av verktyg för att få fram evidensbaserad bästa praxis.

—

Trots att direktivet om vävnader och celler (33) antagits finns det inga gemensamma specifikationer för beteckningar och terapeutisk användning inom EU. För att underlätta utbyte av ämnen som härrör från människa och övervaka levande donatorers hälsa behövs åtgärder för att förbättra nuvarande insatser och förfaranden, t.ex. gemensam terminologi och utveckling av register (14) .

—	Blodgivning och optimal användning av blodprodukter bör främjas. Insatserna bör inriktas på gemensamt utnyttjande av bästa praxis och information om rekrytering av blodgivare och utbildning i användning av blodkomponenter.

2.3. Bestämningsfaktorer för hälsan

Projekten och insatserna på detta område syftar till att stödja EU:s politik och åtgärder för hälsans bestämningsfaktorer, stödja utarbetande av åtgärder för att ta fram och utbyta exempel på god praxis, främja tvärvetenskapliga och integrerade strategier som omfattar flera bestämningsfaktorer och främja de enskilda ländernas insatser.

Under 2006 kommer man att prioritera projekt av följande slag:

—

Insatser som knyts till politiska prioriteringar: Projektförslagen bör knytas till EU:s politiska riktlinjer och strategier på folkhälsoområdet (särskilt när det gäller alkohol samt kost och fysisk aktivitet) och bör visa på medvetenhet om dessa. Särskild vikt kommer att läggas vid projekt som rör ojämlikhet i fråga om hälsa och vidare socioekonomiska bestämningsfaktorer.

—

Insatser som riktar sig barn och ungdomar som särskild målgrupp för folkhälsoinsatser med avseende på en rad olika bestämningsfaktorer för hälsan. Fokus bör ligga på de tidiga åren, när personens livsstil tar form och behandla både riskfaktorer, riskperioder och skyddsfaktorer som påverkar livsstil och beteendemönster.

Följande prioriteringar har fastställts för 2006:

2.3.1. Stödja centrala EU-strategier för beroendeframkallande ämnen

(1)

När det gäller stöd till insatser som rör tobak bör projektförslagen inriktas på följande:

—

Kartläggning, bedömning och spridning av de senaste rönen och bästa praxis när det gäller tobaksbekämpning i medlemsstaterna med särskild inriktning på ungdomar och kvinnor, kommunikationsstrategier för att förebygga rökning och för att få människor att sluta röka samt insatser som rör socioekonomiska aspekter.

—	Utveckla insatser för att förebygga rökning och för att hjälpa rökare att sluta samt skapa nätverk för detta, med inriktning på innovativa strategier för att avnormalisera rökning och minska människor exponering för tobaksrök.

—	När det gäller andra insatser som syftar till att genomföra kraven i ramavtalet om tobakskontroll (34), t.ex. i fråga om tobaksingredienser, övervakning eller illegal handel med tobaksprodukter.

(2)

När det gäller alkohol kommer insatserna att knytas till den övergripande strategin för att minska alkoholens negativa effekter. Man kommer särskilt att på grundval av de olika ländernas erfarenheter stödja nätverk för samordnade och heltäckande insatser i fråga om forskning, information, konsumentskydd, transport, kommersiella kommunikationer och andra frågor som rör den inre marknaden. Det kan t.ex. omfatta följande:

—	Upprätta en förteckning och utveckla övervakningen av landsbaserade erfarenheter.

—	Analysera de ekonomiska och hälsorelaterade konsekvenserna av olika politiska handlingsalternativ.

—	Kapacitetsuppbyggnad för ett effektivt genomförande av program och politiska åtgärder.

(3)

När det gäller narkotika kommer man i linje med EU:s narkotikapolitik (35) och handlingsplan (36) och enligt rådets rekommendation om narkotika (37) att prioritera förslag som rör följande:

—	Skademinskningsåtgärder med anledning av nya utvecklingstendenser i fråga om psykoaktiva ämnen, särskilt användning av ecstasy, kokain/crack och cannabis.

—	Utveckling eller förbättring och genomförande av gemensamma förebyggande program inom offentlig förvaltning, utbildning och relevanta icke-statliga organisationer med inriktning på socialt mindre gynnade grupper.

—	En förteckning över god praxis när det gäller behandling för narkotikaberoende och dess effekter, inbegripet återintegrering, som uppföljning av de insatser som ingår i handlingsplanen.

2.3.2. Integrationsstrategier när det gäller livsstil samt sexuell och reproduktiv hälsa

(1)

När det gäller kost och fysisk aktivitet kommer arbetet att inriktas på att kartlägga god praxis och nätverk på följande områden (14):

—	God praxis för skolmat och kostupplysning.

—	Utvärdera och tillhandahålla pilotstöd till samarbetsinitiativ med flera aktörer som behandlar temat en sund livsstil med inriktning på vissa utsatta grupper, särskilt barn.

—	Effektiviteten hos upplysningsprogram och informationskampanjer som genomförs av livsmedelsbranschen, detaljhandlare, konsumentorganisationer osv. för att främja goda kostvanor.

—	Undersöka vilka åtgärder som fungerar när det gäller att ändra konsumenternas beteendemönster i fråga om val av livsmedel och fysisk aktivitet.

—	God praxis när det gäller den byggda miljön för att främja fysisk aktivitet och en sund livsstil.

(2)	Insatserna för sexuell och reproduktiv hälsa kommer att inriktas på att utarbeta innovativa strategier för att främja säker sex och för att motverka det ökade risktagandet bland ungdomar.

(3)

Åtgärderna mot hiv/aids fortsätter i linje med de övergripande strategierna (38) (39) och kommer att inriktas på folkhälsoinsatser som syftar till att utarbeta strategier och kartlägga bästa praxis för följande:

—	Åtgärder för förebyggande av hiv/aids i högriskgrupper, särskilt på fängelser.

—	Fortsatt medvetenhet om behovet av förebyggande verksamhet bland lägre riskgrupper och allmänheten.

—	Utarbeta ett heltäckande tjänstepaket med standarder och modell för beräkning av kostnader.

(4)

När det gäller psykisk hälsa kommer följande insatser att stödjas:

—	Utarbeta och genomföra bästa praxis tvärsektoriellt för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland utsatta grupper, t.ex. personer som drabbats av naturkatastrofer eller liknande, barn och ungdomar samt socialt marginaliserade människor (14).

—	Kartlägga och sprida bästa praxis för att förbättra skyddet för de mänskliga rättigheterna och för människors värdighet och allmänna hälsotillstånd när det gäller personer med psykisk ohälsa, psykisk instabilitet eller beroende som är intagna på sjukhus, behandlingshem eller liknande (14).

—

Bygga upp ett EU-expertnätverk för behandling av posttraumatisk stress hos personer som drabbats av naturkatastrofer och liknande; kapacitetsuppbyggnad samt åtgärder för att organisera och stärka den psykiska hälsovården på regional och lokal nivå i sådana situationer. Information bör tillhandahållas i form av en översikt över tillämpade metoder.

2.3.3. Folkhälsoinsatser för vidare bestämningsfaktorer för hälsan

(1)

Arbetet i fråga om sociala bestämningsfaktorer för hälsan kommer att inriktas på utarbetandet av politiska åtgärder, innovativa strategier och utvärdering enligt följande:

—	Kartlägga och utvärdera de heltäckande strategiernas effektivitet när det gäller ojämlikheter i fråga om hälsa (inbegripet den sociala och ekonomiska dimensionen) på nationell, regional och lokal nivå.

—

Kartlägga, utvärdera och sprida god praxis och anlägga ett perspektiv som inbegriper sociala bestämningsfaktorer på de strategier som utarbetas för bestämningsfaktorer som t.ex. kost och fysisk aktivitet, tobak, narkotika och alkohol, på frågor som rör boende, stadsplanering och hälsa samt när det gäller att skapa tillgång till hälso- och sjukvård och utveckla en sund livsstil.

—	God praxis i arbetet för att förbättra tillgång, kvalitet och lämplighet i fråga om hälso- och sjukvård och sociala tjänster för invandrare och minoriteter.

—	Ekonomisk analys som syftar till att kvantifiera kostnad och nytta när det gäller åtgärder för att motverka ojämlikheter i fråga om hälsa.

(2)

Arbetet i fråga om miljörelaterade bestämningsfaktorer kommer i linje med handlingsplanen för miljö och hälsa (40) att inriktas på att utveckla nätverk och god praxis på följande områden:

—	Folkhälsoinsatser och åtgärder för att förbättra inomhusluftens kvalitet, med beaktande av den kombinerade effekten av byggnadsmaterial, hushållskemikalier och exponering för tobaksrök.

—	Folkhälsoinsatser för bullerminskning.

—	Integrera miljö- och hälsofrågor i grundutbildning och fortbildning för hälso- och sjukvårdspersonal.

—	Utveckla och sprida bästa praxis för riskkommunikation och upplysning om miljö- och hälsofrågor.

2.3.4. Förebyggande av sjukdomar och skador

(1)	Man kommer att stödja utarbetandet av riktlinjer och rekommendationer för bästa praxis när det gäller stora folkhälsosjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och luftvägssjukdomar på grundval av tidigare insatser.

(2)

Stöd kommer att ges till ett utbyte av bästa praxis i fråga om barnsäkerhet för alla medlemsstater, EES-länderna och kandidatländerna och till att anordna en europeisk konferens för att främja barnsäkerhet. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åtgärder mot fysiskt våld och riskkommunikation genom praktiska åtgärder för att förebygga skador.

2.3.5. Kapacitetsuppbyggnad

(1)

Man kommer att prioritera insatser som främjar samarbete mellan utbildningsanstalter när det gäller att utveckla innehållet i gemensamma europeiska kurser och kursmoduler på viktiga områden som rör folkhälsan. Man kommer dessutom att prioritera utveckling av skräddarsydda kursplaner för hälso- och sjukvårdspersonal och andra yrkesgrupper inom tjänstesektorn som arbetar med människor som lever med hiv/aids och med grupper som är särskilt utsatta när det gäller hiv/aids (bl.a. sprutnarkomaner och invandrare).

(2)

Ett prioriterat område är kortsiktigt stöd till kapacitetsuppbyggnad för vissa europeiska nätverk på folkhälsoområdet som har stor betydelse för folkhälsan och skapar ett betydande europeiskt mervärde när det gäller att lösa särskilda problem som hänger samman med geografiska faktorer eller utvecklingsnivån. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas kapacitetsuppbyggnad inom icke-statliga organisationer på hiv-/aids-området för att de skall kunna stödja patienter som fortsätter med anti-retroviral behandling.

(1) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (EGT L 271, 9.10.2002).

(2) Se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_projects/project_en.htm

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, 30.4.2004, s. 1).

(4) http://www.diabeteskonferenz.at/

(5) http://europa.eu.int/comm/health/ph_international/int_organisations/who_en.htm

(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2367/2002/EG av den 16 december 2002 om gemenskapens statistiska program 2003–2007 (EGT L 358, 31.12.2002, s. 1).

(7) Vägledande belopp som skall godkännas av budgetmyndigheten.

(8) Vägledande belopp: detta belopp är ett högsta belopp och bestäms av det faktiska bidrag som betalas av kandidatländerna.

(9) Dessa procentandelar kan variera med upp till 20 %.

(10) Kommissionens beslut nr C(2005) 29 av den 14 januari 2005 om antagande av arbetsplanen för 2005 för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) med det årliga arbetsprogrammet för beviljande av bidrag och de allmänna principer och kriterier för urval och finansiering av åtgärder inom folkhälsoprogrammet.

(11) 2004/858/EG: Kommissionens beslut av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003 (EUT L 369, 16.12.2004, s. 73).

(12) Kommissionens beslut 2004/210/EG av den 3 mars 2004 om inrättande av vetenskapliga kommittéer på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö (EUT L 66, 4.3.2004, s. 45).

(13) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG av den 27 juni 2002 (EGT L 232, 29.8.2002, s. 1).

(14) Se även vetenskapligt stöd till politiken inom det sjätte ramprogrammet för forskning, femte ansökningsomgången, SSP-5A områdena 2.1 och 2.2. Se: http://fp6.cordis.lu/index.cfm?fuseaction=UserSite.FP6ActivityCallsPage&ID_ACTIVITY=500

(15) Rådets beslut 2002/834/EG av den 30 september 2002 om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration: ”Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet” (2002–2006) (EGT L 294, 29.10.2002, s. 1).

(16) CORDIS-länken till prioriteringsområde 1 för det sjätte ramprogrammet för forskning är http://www.cordis.lu/lifescihealth/ssp.htm

(17) Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – ”Den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010”, [SEK(2004) 729] – KOM(2004) 416 Vol. I slutlig.

(18) Rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EGT L 120, 11.5.1990, s. 1).

(19) Det gäller t.ex. mentala sjukdomar, tandhälsa, astma och kroniska luftvägssjukdomar, muskel- och skelettsjukdomar (särskilt osteoporos, artrit och reumatiska besvär) samt hjärt-kärlsjukdomar.

(20) Här ingår inventering av källor och fastställande av indikatorer enligt ECHI-strategin för: blodsjukdomar (inbegripet blödarsjuka), immunsjukdomar, allergier utom astma, urinvägssjukdomar och genitala sjukdomar, nefrologiska sjukdomar, gastroenterologiska sjukdomar, endokrina sjukdomar, öron-näsa-halssjukdomar, ögonsjukdomar, hudsjukdomar samt miljörelaterade sjukdomar.

(21) Här ingår sjukdomar som ännu inte omfattas av folkhälsoprogrammet, dvs. Parkinson, MS, epilepsi, ALS, ADHD, kognitiv försening och störningar när det gäller motorisk förmåga, uppfattningsförmåga, språkförmåga och socioemotionell förmåga. Dessutom kommer stroke, huvudvärkssjukdomar och kronisk smärta (t.ex. kronisk trötthet och fibromyalgi) att ingå.

(22) KOM(2005) 484, 14 oktober 2005 – Grönbok: Förbättring av befolkningens psykiska hälsa: Mot en strategi för psykisk hälsa i Europeiska unionen. Se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_determinants/life_style/mental/green_paper/mental_gp_en.pdf

(23) Elektroniska system för remittering av patienter från en läkare till en annan, även över gränserna ().

(24) Se aktuell forskning om patientrörlighet och strategier för kvalitetsförbättring.

Se: http://www.iese.edu/en/events/Projects/Health/Home/Home.asp och http://www.marquis.be/Main/wp1114091605/wp1119867442

Se även vetenskapligt stöd till politiken inom det sjätte ramprogrammet för forskning, femte ansökningsomgången, SSP-5A områdena 2.1 och 2.2. Se: http://fp6.cordis.lu/index.cfm?fuseaction=UserSite.FP6ActivityCallsPage&ID_ACTIVITY=500

(25) Se teknikplattformen för innovativa läkemedel. Se: http://europa.eu.int/comm/research/fp6/index_en.cfm?p=1_innomed

(26) Med beaktande av insatser som gjorts inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 141/2000 av den 16 december 1999 om särläkemedel och av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för särläkemedel.

(27) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen (EGT L 268, 3.10.1998, s. 1).

2000/57/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om systemet för tidig varning och reaktion för förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (delgivet dokument med nr K(1999) 4016) (EGT L 21, 26.1.2000, s. 32).

2000/96/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (delgivet dokument med nr K(1999) 4015) (EGT L 28, 3.2.2000, s. 50).

2002/253/EG: Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG (delgivet dokument med nr K(2002) 1043) (EGT L 86, 3.4.2002, s. 44).

(28) Se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_threats/Bioterrorisme/bioterrorism01_en.pdf

(29) Se även vetenskapligt stöd till politiken inom det sjätte ramprogrammet för forskning, femte ansökningsomgången, SSP-5B INFLUENSA

Se: http://fp6.cordis.lu/index.cfm?fuseaction=UserSite.FP6ActivityCallsPage&ID_ACTIVITY=500

(30) Se: http://www.who.int/gb/ebwha/pdf_files/WHA58/WHA58_3-en.pdf

(31) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (EUT L 33, 8.2.2003, s. 30).

(32) Kommissionens direktiv 2004/33/EG av den 22 mars 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG i fråga om vissa tekniska krav på blod och blodkomponenter (Text av betydelse för EES) (EUT L 91, 30.3.2004, s. 25).

(33) Europaparlamentets och rådet direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler (EUT L 102, 7.4.2004, s. 48).

(34) Rådets beslut 2004/513/EG av den 2 juni 2004 om ingående av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (EUT L 213, 15.6.2004, s. 8).

(35) EU:s narkotikastrategi [2005–2012]. Se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_determinants/life_style/keydo_drug_en.htm

(36) EU:s handlingsplan om narkotika [2005–2008]. Se: http://europa.eu.int/comm/health/ph_determinants/life_style/keydo_drug_en.htm

(37) Rådets rekommendation av den 18 juni 2003 om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk (EUT L 165, 3.7.2003, s. 31).

(38) Samordnad strategi för aids-bekämpning inom EU och dess grannländer.

http://europa.eu.int/comm/health/ph_threats/com/aids/docs/ev_20040916_rd01_en.pdf

(39) Kommissionens meddelande om hiv-/aids-bekämpning inom EU och dess grannländer (ännu ej antaget).

(40) Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004-2010, KOM(2004) 416 slutlig, 9 juni 2004.

Bilaga till arbetsplanen 2006

Ersättning av kostnader för resa och uppehälle

Dessa riktlinjer gäller ersättning av kostnader för resa och uppehälle för

—	personal hos stödmottagaren (huvudmottagare och associerade mottagare) när det gäller bidrag och experter som mottagaren bett delta i arbetsgrupper,

—	kostnader av detta slag, när det uttryckligen föreskrivs i tjänsteavtal.

(1) Traktamenten i form av schablonbelopp täcker alla kostnader för uppehälle i samband med tjänsteuppdrag, inbegripet kost och logi och lokala transporter (taxi eller kollektiva färdmedel). Detta gäller samtliga dagar som tillbringas på en plats minst 100 km från den vanliga arbetsplatsen. Traktamentet varierar beroende på vilket land som personen besöker. Ersättningen motsvarar det dagtraktamente och den högsta logikostnad som anges i kommissionens beslut K(2004) 1313 (1) med senare ändringar.

(2) När det gäller tjänstebesök i andra länder än EU–25, anslutande länder, kandidatländer eller Efta-/EES-länderna krävs förhandsgodkännande av kommissionen. Godkännande ges om det är motiverat med hänsyn till uppdragets mål, kostnader och skäl.

(3) Resekostnader ersätts på följande villkor:

—	Kortaste och mest ekonomiska resväg.

—	Ett avstånd på minst 100 km mellan mötesplatsen och den normala arbetsplatsen.

—	Tågresor: första klass.

—	Flygresor: ekonomiklass eller billigare (t.ex. apex). Flygresor beviljas endast för sträckor längre än 800 km tur och retur.

—	Bilresor: motsvarande kostnaden för tågbiljett i första klass.

(1) Kommissionens beslut K(2004) 1313 av den 7 april 2004: Allmänna tillämpningsbestämmelser om antagande av handledningen för tjänsteuppdrag för tjänstemän och andra anställda vid Europeiska kommissionen.

14.2.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/46

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 februari 2006

om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med misstänkta fall av högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar i Italien

[delgivet med nr K(2006) 491]

(Endast den italienska texten är giltig)

(2006/90/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.3,

med beaktande av rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden (2), särskilt artikel 10.3,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj 2003 om djurhälsovillkor som skall tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG (3), särskilt artikel 18, och

av följande skäl:

(1)

Aviär influensa är en smittsam virussjukdom hos fjäderfä och fåglar, som orsakar dödlighet och störningar som snabbt kan anta epizootiska proportioner, vilket i sin tur kan utgöra ett allvarligt hot mot djur- och folkhälsan och starkt minska lönsamheten inom fjäderfäuppfödningen. Det finns en risk för att sjukdomsagenset sprids från vilda fåglar till tamfåglar, framför allt fjäderfä, och från en medlemsstat till andra medlemsstater och tredjeländer via internationell handel med levande fåglar eller produkter från dem.

(2)

Italien har underrättat kommissionen om att man isolerat ett aviärt influensavirus av subtyp H5 i ett kliniskt fall hos vilda fåglar. I avvaktan på att neuraminidastyp (N) och patogenitetsindex bestäms ger den kliniska bilden och de epidemiologiska omständigheterna anledning att misstänka att det rör sig om högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5N1.

(3)	Italien vidtog utan oskäligt dröjsmål vissa av de åtgärder som föreskrivs i rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (4).

(4)	På grund av sjukdomsrisken bör tillfälliga skyddsåtgärder antas för att bemöta de särskilda riskerna i olika områden.

(5)

För konsekvensens skull bör vissa definitioner som fastställs i rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG (5), rådets direktiv 90/539/EEG av den 15 oktober 1990 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckningsägg (6), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (7) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 av den 26 maj 2003 om djurhälsovillkor som skall tillämpas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om ändring av rådets direktiv 92/65/EEG (8) tillämpas på det här beslutet.

(6)	Skydds- och övervakningsområden bör upprättas runt den plats där sjukdomen påvisats hos vilda fåglar. Dessa områden bör begränsas till det nödvändiga för att förhindra att viruset införs i kommersiella och icke kommersiella fjäderfäflockar.

(7)	Förflyttning av främst levande fåglar och kläckägg bör kontrolleras och begränsas medan kontrollerad sändning av dessa fåglar och fågelprodukter bör tillåtas på vissa villkor.

(8)

De åtgärder som fastställs i kommissionens beslut 2005/734/EG av den 19 oktober 2005 om fastställande av åtgärder för biosäkerhet för att minska risken för överföring av högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5N1 från viltlevande fåglar till fjäderfä och andra fåglar i fångenskap och om ett system för tidig upptäckt i särskilt riskutsatta områden (9) bör tillämpas i skydds- och övervakningsområden, oberoende av den riskstatus som fastställts för det område där högpatogen aviär influensa misstänks eller har bekräftats hos vilda fåglar.

(9)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (10) är det tillåtet att släppa ut en rad animaliska biprodukter på marknaden, t.ex. gelatin för teknisk användning, material för farmaceutiska ändamål och annat, med ursprung i områden i gemenskapen som omfattas av restriktioner av djurhälsoskäl, eftersom dessa produkter anses säkra på grund av de särskilda villkoren för produktion, bearbetning och användning som effektivt inaktiverar eventuella patogener eller förhindrar kontakt med mottagliga djur. Transport från skyddsområdena av obearbetat använt strö eller fjäderfägödsel för behandling i enlighet med den förordningen och av animaliska biprodukter som uppfyller villkoren i den förordningen bör därför tillåtas.

(10)

I rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (11) fastställs godkända organ, institut och center samt en förlaga till hälsointyg som skall åtfölja djuren eller deras könsceller mellan sådana godkända anläggningar i olika medlemsstater. Ett undantag från transportbegränsningarna bör göras för fåglar från och på väg till organ, institut och center som godkänts enligt det direktivet.

(11)

Transport av kläckägg från skyddszonerna bör tillåtas på vissa villkor. Sändning av kläckägg till andra länder får tillåtas framför allt om de uppfyller villkoren i direktiv 2005/94/EG. I sådana fall bör det djurhälsointyg som utfärdas i enlighet med direktiv 90/529/EEG innehålla en hänvisning till det här beslutet.

(12)

Sändning av kött, malet kött, köttberedningar och köttprodukter från skyddsområdena bör tillåtas under förutsättning att vissa villkor, främst vissa krav i förordning (EG) nr 853/2004 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel uppfylls (12).

(13)

I rådets direktiv 2002/99/EG av den 16 december 2002 om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (13) upprättas en förteckning över behandlingar som gör kött från områden där begränsningar gäller säkra samt fastställs möjligheten att inrätta ett särskilt kontrollmärke och den identifieringsmärkning som krävs för kött som av djurhälsoskäl inte får släppas ut på marknaden. Det bör vara tillåtet att från skyddsområdena sända kött som är märkt med det kontrollmärke som fastställs i det direktivet och köttprodukter som genomgått den behandling som avses i det direktivet.

(14)	I avvaktan på mötet i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och i samarbete med de berörda medlemsstaterna bör kommissionen vidta tillfälliga skyddsåtgärder avseende högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut bör ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

1. I detta beslut fastställs vissa tillfälliga skyddsåtgärder avseende högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5 hos vilda fåglar i Italien som misstänks vara av neuraminidastyp N1, för att förhindra spridning av aviär influensa från vilda fåglar till fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap liksom kontaminering av produkter av dessa fåglar.

2. Om inte annat fastställs skall definitionerna i direktiv 2005/95/EG gälla. Därutöver skall följande definitioner gälla:

a) kläckägg: ägg enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 90/539/EEG.

b) viltlevande fåglar: vilt enligt definitionen i punkt 1.5 andra strecksatsen och punkt 1.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

c) andra fåglar i fångenskap: fåglar enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2005/94/EG, inklusive

Artikel 2

Upprättande av skydds- och övervakningsområden

1. Italien skall runt det område där högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5 har bekräftats hos vilda fåglar och neuraminidastyp N1 antingen misstänks eller har bekräftats upprätta

a)	ett skyddsområde med en radie på minst 3 km radie, och

b)	ett övervakningsområde med en radie på minst 10 km innefattande skyddsområdet.

2. De skydds- och övervakningsområden som avses i punkt 1 skall upprättas med hänsyn till geografiska, administrativa, ekologiska och epizootologiska faktorer i samband med aviär influensa och med hänsyn till kontrollmöjligheterna.

3. Om skydds- och övervakningsområdena täcker andra medlemsstaters territorium skall Italien samarbeta med myndigheterna i dessa medlemsstater för att upprätta områdena.

4. Italien skall till kommissionen och de övriga medlemsstaterna överlämna närmare uppgifter om eventuella skydds- och övervakningsområden som upprättas enligt denna artikel.

Artikel 3

Åtgärder i skyddsområdet

1. Italien skall se till att minst följande åtgärder vidtas i skyddsområdet:

a)	Kartläggning av samtliga anläggningar inom området.

b)	Regelbundna och dokumenterade besök i alla kommersiella anläggningar med en klinisk undersökning av fjäderfän och, vid behov, provtagning för laboratorieundersökning.

Genomförande av lämpliga åtgärder för biosäkerhet på jordbruksföretaget, inklusive användning av lämpliga desinfektionsmedel vid anläggningens in- och utgångar, inhysning eller instängning av fjäderfä i byggnader där direkt eller indirekt kontakt med annat fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap kan förhindras.

d)	Genomförande av de åtgärder för biosäkerhet som fastställs i beslut 2005/734/EG.

e)	Kontroll av förflyttningar av fjäderfäprodukter i enlighet med artikel 9.

f)	Aktiv sjukdomsövervakning bland vildfågelpopulationen, främst bland sjöfåglar, vid behov i samarbete med jägare och fågelskådare, som har fått särskilda instruktioner om hur de skall skydda sig själva mot infektion av viruset och hur man kan förhindra att viruset sprids till mottagliga djur.

g)	Kampanjer för att öka medvetenheten om sjukdomen bland fågelägare, jägare och fågelskådare.

2. Italien skall se till att följande förbjuds i skyddsområdet:

a)	Avlägsnande av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap från den anläggning där de hålls.

b)	Sammanförande av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap vid mässor, marknader, uppvisningar och övriga sammankomster.

c)	Transport av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap genom området, utom transitering på huvudleder eller järnväg samt transport till ett slakteri för direkt slakt.

d)	Sändning av kläckägg från området.

e)	Sändning av färskt kött, malet kött, köttberedningar och köttprodukter från fjäderfä, andra fåglar i fångenskap och viltlevande fågelvilt från området.

f)	Transport eller spridning av obearbetat använt strö eller fjäderfägödsel utanför området från anläggningar inom området, utom transport för behandling i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.

g)	Jakt på vilda fåglar.

Artikel 4

Åtgärder i övervakningsområdet

1. Italien skall se till att minst följande åtgärder vidtas i övervakningsområdet:

a)	Kartläggning av samtliga anläggningar inom området.

b)	Genomförande av lämpliga åtgärder för biosäkerhet på jordbruksföretaget, inklusive användning av lämpliga desinfektionsmedel vid anläggningens in- och utgångar.

c)	Genomförande av de åtgärder för biosäkerhet som fastställs i beslut 2005/734/EG.

d)	Kontroll av förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap och kläckägg inom området.

2. Italien skall se till att följande förbjuds i övervakningsområdet:

a)	Förflyttning av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ut ur området under de första 15 dagarna efter det att området har inrättats.

b)	Sammanförande av fjäderfä och andra fåglar vid mässor, marknader, uppvisningar och övriga sammankomster.

c)	Jakt på vilda fåglar.

Artikel 5

Åtgärdernas varaktighet

Om neuraminidastypen bekräftas vara en annan än N1 skall åtgärderna i artiklarna 3 och 4 upphävas.

Om förekomst av influensavirus A av subtyp H5N1 bekräftas hos vilda fåglar skall åtgärderna i artiklarna 3 och 4 vidtas så länge det är nödvändigt med hänsyn till de geografiska, administrativa, ekologiska och epizootologiska faktorerna i samband med aviär influensa och i minst 21 dagar inom skyddsområdet respektive i minst 30 dagar inom övervakningsområdet efter det datum då ett aviärt influensavirus av subtyp H5 isolerades i ett kliniskt fall hos vilda fåglar.

Artikel 6

Undantag för levande fåglar och dagsgamla kycklingar

1. Genom undantag från artikel 3.2 a får Italien tillåta transport av värpfärdiga unghöns och slaktkalkoner till anläggningar under officiell översyn i antingen skydds- eller övervakningsområdet.

2. Genom undantag från artiklarna 3.2 a och 4.2 a får Italien tillåta transport av

a)	fjäderfä, inklusive uttjänta värphöns, för omedelbar slakt till ett slakteri i skydds- eller övervakningsområdet eller, om detta inte är möjligt, till ett slakteri som den behöriga myndigheten anvisat utanför områdena,

b)	dagsgamla kycklingar från skyddsområdet till anläggningar som står under officiell översyn på Italiens territorium och där det inte finns andra fjäderfän eller fåglar i fångenskap, utom sällskapsfåglar enligt artikel 1.2 c i som hålls avskilda från fjäderfä,

c)	dagsgamla kycklingar från övervakningsområdet till anläggningar som står under officiell översyn på Italiens territorium,

d)	värpfärdiga unghöns och slaktkalkoner från övervakningsområdet till anläggningar under officiell översyn på Italiens territorium,

e)	sällskapsfåglar enligt artikel 1.2 c i till anläggningar på Italiens territorium där inget fjäderfä hålls, om sändningen består av högst fem burfåglar, trots nationella regler enligt artikel 1.3 i direktiv 92/65/EEG,

f)	fåglar enligt artikel 1.2 c ii från organ, institut och center och på väg mot andra sådana organ, institut och center som godkänts i enlighet med artikel 13 i direktiv 92/65/EEG.

Artikel 7

Undantag för kläckägg

1. Genom undantag från artikel 3.2 d får Italien tillåta

a)	transport av kläckägg från skyddsområdet till ett anvisat kläckeri inom Italiens territorium,

sändning av kläckägg från skyddsområdet till kläckerier utanför Italiens territorium, under förutsättning att

kläckäggen har samlats in från flockar som

—	inte misstänks vara smittade med aviär influensa, och

—	med negativt resultat har genomgått en serologisk undersökning för aviär influensa som kan påvisa en prevalens på 5 % med ett konfidensintervall på minst 95 %, och

ii)	villkoren i artikel 26.1 b, 26.1 c och 26.1 d i direktiv 2005/94/EG har uppfyllts.

2. Djurhälsointygen i enlighet med förlaga 1 i bilaga IV till rådets direktiv 90/539/EEG som åtföljer sändningar av de kläckägg som avses i punkt 1 b till andra medlemsstater skall innehålla följande fras:

”Djurhälsovillkoren för denna sändning är i enlighet med kommissionens beslut 2006/90/EG.”

Artikel 8

Undantag för kött, malet kött, köttberedningar och köttprodukter

1. Genom undantag från artikel 3.2 e får Italien tillåta sändning av följande från skyddsområdet:

Färskt fjäderfäkött, inklusive kött från ratiter, med ursprung i eller utanför området som har producerats i enlighet med bilaga II och avsnitten II och III i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och kontrollerats i enlighet med avsnitten I, II och III samt avsnitt IV kapitlen V och VII i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

b)	Malet kött, köttberedningar och köttprodukter som innehåller kött som avses i punkt a och som producerats i enlighet med avsnitten V och VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

c)	Färskt kött av viltlevande fågelvilt med ursprung i området, om köttet är märkt med det kontrollmärke som fastställs i bilaga II till direktiv 2002/99/EG och är avsett för transport till en anläggning för den behandling som krävs för aviär influensa i enlighet med bilaga III till det direktivet.

d)	Köttprodukter av kött från viltlevande fåglar som har genomgått en behandling som krävs för aviär influensa i enlighet med bilaga III till direktiv 2002/99/EG.

e)	Färskt kött av viltlevande fåglar med ursprung utanför skyddsområdet som producerats på anläggningar inom skyddsområdet i enlighet med avsnitt IV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och kontrollerats i enlighet med avsnitt IV kapitel VIII i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

f)	Malet kött, köttberedningar och köttprodukter som innehåller kött som avses i punkt e och som producerats på anläggningar inom skyddsområdet i enlighet med avsnitten V och VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2. Italien skall se till att de produkter som avses i punkt 1 e och 1 f åtföljs av ett handelsdokument där följande anges:

”Djurhälsovillkoren för denna sändning är i enlighet med kommissionens beslut 2006/90/EG.”

Artikel 9

Villkor för animaliska biprodukter

1. I enlighet med artikel 3.1 e får Italien tillåta sändning av följande:

a)	Animaliska biprodukter som uppfyller villkoren i kapitlen II.A, III.B, IV.A, VI.A, VI.B, VII.A, VIII.A, IX.A och X.A i bilaga VII, och kapitlen II.B och III.II.A i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

b)	Obearbetade fjädrar och delar av fjädrar enligt kapitel VIII.A.1 a i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 från fjäderfä som kommer från utanför skyddsområdet.

c)	Bearbetade fjädrar från fjäderfä eller delar av fjädrar från fjäderfä som har behandlats med ånga eller med någon annan metod som säkerställer att inga patogener återstår.

Produkter som härrör från fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap som i enlighet med gemenskapslagstiftningen inte omfattas av några djurhälsokrav eller som inte omfattas av några förbud eller restriktioner av djurhälsoskäl, inklusive de produkter som avses i kapitel VII.A.1 a i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

2. Italien skall se till att de produkter som anges i punkt 1 b och 1 c åtföljs av ett handelsdokument i enlighet med kapitel X i bilaga II till förordning (EG) nr 1774/2002 och i punkt 6.1 i det dokumentet ange att dessa produkter har behandlats med ånga eller med någon annan metod som säkerställer att inga patogener återstår.

Handelsdokumentet skall dock inte krävas för bearbetade dekorationsfjädrar, bearbetade fjädrar som medförs av resande för privat bruk eller sändningar av bearbetade fjädrar som sänts till privatpersoner för icke-industriellt syfte.

Artikel 10

Villkor för förflyttning

1. Om förflyttning av djur eller produkter från dessa som omfattas av detta beslut tillåts enligt artiklarna 6–9, skall alla åtgärder vidtas som ur biosäkerhetssynpunkt är nödvändiga för att förhindra spridning av aviär influensa.

2. Om sändning, förflyttning eller transport av produkter som avses i punkt 1 tillåts enligt artiklarna 7, 8 och 9, skall de produceras, hanteras, behandlas, lagras och transporteras åtskilt från andra produkter som uppfyller samtliga djurhälsokrav för handel, utsläppande på marknaden eller export till tredjeländer.

Artikel 11

Efterlevnad av bestämmelserna

Italien skall genast vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut och offentliggöra dessa åtgärder. Italien skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 12

Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33).

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3) EUT L 146, 13.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 18/2006 (EUT L 4, 7.1.2006, s. 3).

(4) EGT L 167, 22.6.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

(5) EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(6) EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(7) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 83).

(8) EUT L 146, 13.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 18/2006 (EUT L 4, 7.1.2006, s. 3).

(9) EUT L 274, 20.10.2005, s. 105. Beslutet senast ändrat genom beslut 2005/855/EG (EUT L 316, 2.12.2005, s. 21).

(10) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 416/2005 (EUT L 66, 12.3.2005, s. 10).

(11) EGT L 268, 14.9.1992, s. 54. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 321).

(12) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 83).

(13) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

14.2.2006

Europeiska unionens officiella tidning

L 42/52

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 februari 2006

om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med misstänkta fall av högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar i Slovenien

[delgivet med nr K(2006) 492]

(Endast den slovenska texten är giltig)

(2006/91/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av rådets direktiv 89/662/EEG av den 11 december 1989 om veterinära kontroller vid handeln inom gemenskapen i syfte att fullborda den inre marknaden (1), särskilt artikel 9.3,

av följande skäl:

(1)

(2)

Slovenien har underrättat kommissionen om att man isolerat ett aviärt influensavirus av subtyp H5 i ett kliniskt fall hos vilda fåglar. I avvaktan på att neuraminidastyp (N) och patogenitetsindex bestäms ger den kliniska bilden och de epidemiologiska omständigheterna anledning att misstänka att det rör sig om högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5N1.

(3)	Slovenien vidtog utan oskäligt dröjsmål vissa av de åtgärder som föreskrivs i rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa (4).

(4)	På grund av sjukdomsrisken bör tillfälliga skyddsåtgärder antas för att bemöta de särskilda riskerna i olika områden.

(5)

(6)	Skydds- och övervakningsområden bör upprättas runt den plats där sjukdomen påvisats hos vilda fåglar. Dessa områden bör begränsas till det nödvändiga för att förhindra att viruset införs i kommersiella och icke kommersiella fjäderfäflockar.

(7)	Förflyttning av främst levande fåglar och kläckägg bör kontrolleras och begränsas medan kontrollerad sändning av dessa fåglar och fågelprodukter bör tillåtas på vissa villkor.

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)	I avvaktan på mötet i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa och i samarbete med de berörda medlemsstaterna bör kommissionen vidta tillfälliga skyddsåtgärder avseende högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar.

(15)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut bör ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte, tillämpningsområde och definitioner

1. I detta beslut fastställs vissa tillfälliga skyddsåtgärder avseende högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5 hos vilda fåglar i Slovenien som misstänks vara av neuraminidastyp N1, för att förhindra spridning av aviär influensa från vilda fåglar till fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap liksom kontaminering av produkter av dessa fåglar.

2. Om inte annat fastställs skall definitionerna i direktiv 2005/95/EG gälla. Därutöver skall följande definitioner gälla:

a) kläckägg: ägg enligt definitionen i artikel 2.2 i direktiv 90/539/EEG.

b) viltlevande fåglar: vilt enligt definitionen i punkt 1.5 andra strecksatsen och punkt 1.7 i bilaga I till förordning (EG) nr 853/2004.

c) andra fåglar i fångenskap: fåglar enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2005/94/EG, inklusive

Artikel 2

Upprättande av skydds- och övervakningsområden

1. Slovenien skall runt det område där högpatogen aviär influensa orsakad av influensavirus A av subtyp H5 har bekräftats hos vilda fåglar och neuraminidastyp N1 antingen misstänks eller har bekräftats upprätta

a)	ett skyddsområde med en radie på minst 3 km radie, och

b)	ett övervakningsområde med en radie på minst 10 km innefattande skyddsområdet.

3. Om skydds- och övervakningsområdena täcker andra medlemsstaters territorium skall Slovenien samarbeta med myndigheterna i dessa medlemsstater för att upprätta områdena.

4. Slovenien skall till kommissionen och de övriga medlemsstaterna överlämna närmare uppgifter om eventuella skydds- och övervakningsområden som upprättas enligt denna artikel.

Artikel 3

Åtgärder i skyddsområdet

1. Slovenien skall se till att minst följande åtgärder vidtas i skyddsområdet:

a)	Kartläggning av samtliga anläggningar inom området.

b)	Regelbundna och dokumenterade besök i alla kommersiella anläggningar med en klinisk undersökning av fjäderfän och, vid behov, provtagning för laboratorieundersökning.

d)	Genomförande av de åtgärder för biosäkerhet som fastställs i beslut 2005/734/EG.

e)	Kontroll av förflyttningar av fjäderfäprodukter i enlighet med artikel 9.

f)	Aktiv sjukdomsövervakning bland vildfågelpopulationen, främst bland sjöfåglar, vid behov i samarbete med jägare och fågelskådare, som har fått särskilda instruktioner om hur de skall skydda sig själva mot infektion av viruset och hur man kan förhindra att viruset sprids till mottagliga djur.

g)	Kampanjer för att öka medvetenheten om sjukdomen bland fågelägare, jägare och fågelskådare.

2. Slovenien skall se till att följande förbjuds i skyddsområdet:

a)	Avlägsnande av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap från den anläggning där de hålls.

b)	Sammanförande av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap vid mässor, marknader, uppvisningar och övriga sammankomster.

c)	Transport av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap genom området, utom transitering på huvudleder eller järnväg samt transport till ett slakteri för direkt slakt.

d)	Sändning av kläckägg från området.

e)	Sändning av färskt kött, malet kött, köttberedningar och köttprodukter från fjäderfä, andra fåglar i fångenskap och viltlevande fågelvilt från området.

f)	Transport eller spridning av obearbetat använt strö eller fjäderfägödsel utanför området från anläggningar inom området, utom transport för behandling i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.

g)	Jakt på vilda fåglar.

Artikel 4

Åtgärder i övervakningsområdet

1. Slovenien skall se till att minst följande åtgärder vidtas i övervakningsområdet:

a)	Kartläggning av samtliga anläggningar inom området.

b)	Genomförande av lämpliga åtgärder för biosäkerhet på jordbruksföretaget, inklusive användning av lämpliga desinfektionsmedel vid anläggningens in- och utgångar.

c)	Genomförande av de åtgärder för biosäkerhet som fastställs i beslut 2005/734/EG.

d)	Kontroll av förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap och kläckägg inom området.

2. Slovenien skall se till att följande förbjuds i övervakningsområdet:

a)	Förflyttning av fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ut ur området under de första 15 dagarna efter det att området har inrättats.

b)	Sammanförande av fjäderfä och andra fåglar vid mässor, marknader, uppvisningar och övriga sammankomster.

c)	Jakt på vilda fåglar.

Artikel 5

Åtgärdernas varaktighet

Om neuraminidastypen bekräftas vara en annan än N1 skall åtgärderna i artiklarna 3 och 4 upphävas.

Artikel 6

Undantag för levande fåglar och dagsgamla kycklingar

1. Genom undantag från artikel 3.2 a får Slovenien tillåta transport av värpfärdiga unghöns och slaktkalkoner till anläggningar under officiell översyn i antingen skydds- eller övervakningsområdet.

2. Genom undantag från artiklarna 3.2 a och 4.2 a får Slovenien tillåta transport av

a)	fjäderfä, inklusive uttjänta värphöns, för omedelbar slakt till ett slakteri i skydds- eller övervakningsområdet eller, om detta inte är möjligt, till ett slakteri som den behöriga myndigheten anvisat utanför områdena,

b)	dagsgamla kycklingar från skyddsområdet till anläggningar som står under officiell översyn på Sloveniens territorium och där det inte finns andra fjäderfän eller fåglar i fångenskap, utom sällskapsfåglar enligt artikel 1.2 c i som hålls avskilda från fjäderfä,

c)	dagsgamla kycklingar från övervakningsområdet till anläggningar som står under officiell översyn på Sloveniens territorium,

d)	värpfärdiga unghöns och slaktkalkoner från övervakningsområdet till anläggningar under officiell översyn på Sloveniens territorium,

e)	sällskapsfåglar enligt artikel 1.2 c i till anläggningar på Sloveniens territorium där inget fjäderfä hålls, om sändningen består av högst fem burfåglar, trots nationella regler enligt artikel 1.3 i direktiv 92/65/EEG,

f)	fåglar enligt artikel 1.2 c ii från organ, institut och center och på väg mot andra sådana organ, institut och center som godkänts i enlighet med artikel 13 i direktiv 92/65/EEG.

Artikel 7

Undantag för kläckägg

1. Genom undantag från artikel 3.2 d får Slovenien tillåta

a)	transport av kläckägg från skyddsområdet till ett anvisat kläckeri inom Sloveniens territorium,

sändning av kläckägg från skyddsområdet till kläckerier utanför Sloveniens territorium, under förutsättning att

kläckäggen har samlats in från flockar som

—	inte misstänks vara smittade med aviär influensa, och

—	med negativt resultat har genomgått en serologisk undersökning för aviär influensa som kan påvisa en prevalens på 5 % med ett konfidensintervall på minst 95 %, och

ii)	villkoren i artikel 26.1 b, 26.1 c och 26.1 d i direktiv 2005/94/EG har uppfyllts.

”Djurhälsovillkoren för denna sändning är i enlighet med kommissionens beslut 2006/91/EG.”

Artikel 8

Undantag för kött, malet kött, köttberedningar och köttprodukter

1. Genom undantag från artikel 3.2 e får Slovenien tillåta sändning av följande från skyddsområdet:

b)	Malet kött, köttberedningar och köttprodukter som innehåller kött som avses i punkt a och som producerats i enlighet med avsnitten V och VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

c)	Färskt kött av viltlevande fågelvilt med ursprung i området, om köttet är märkt med det kontrollmärke som fastställs i bilaga II till direktiv 2002/99/EG och är avsett för transport till en anläggning för den behandling som krävs för aviär influensa i enlighet med bilaga III till det direktivet.

d)	Köttprodukter av kött från viltlevande fåglar som har genomgått en behandling som krävs för aviär influensa i enlighet med bilaga III till direktiv 2002/99/EG.

e)	Färskt kött av viltlevande fåglar med ursprung utanför skyddsområdet som producerats på anläggningar inom skyddsområdet i enlighet med avsnitt IV i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004 och kontrollerats i enlighet med avsnitt IV kapitel VIII i bilaga I till förordning (EG) nr 854/2004.

f)	Malet kött, köttberedningar och köttprodukter som innehåller kött som avses i punkt e och som producerats på anläggningar inom skyddsområdet i enlighet med avsnitten V och VI i bilaga III till förordning (EG) nr 853/2004.

2. Slovenien skall se till att de produkter som avses i punkt 1 e och 1 f åtföljs av ett handelsdokument där följande anges:

”Djurhälsovillkoren för denna sändning är i enlighet med kommissionens beslut 2006/91/EG.”

Artikel 9

Villkor för animaliska biprodukter

1. I enlighet med artikel 3.1 e får Slovenien tillåta sändning av följande:

a)	Animaliska biprodukter som uppfyller villkoren i kapitlen II.A, III.B, IV.A, VI.A, VI.B, VII.A, VIII.A, IX.A och X.A i bilaga VII, och kapitlen II.B och III.II.A i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002.

b)	Obearbetade fjädrar och delar av fjädrar enligt kapitel VIII.A.1 a i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1774/2002 från fjäderfä som kommer från utanför skyddsområdet.

c)	Bearbetade fjädrar från fjäderfä eller delar av fjädrar från fjäderfä som har behandlats med ånga eller med någon annan metod som säkerställer att inga patogener återstår.

2. Slovenien skall se till att de produkter som anges i punkt 1 b och 1 c åtföljs av ett handelsdokument i enlighet med kapitel X i bilaga II till förordning (EG) nr 1774/2002 och i punkt 6.1 i det dokumentet ange att dessa produkter har behandlats med ånga eller med någon annan metod som säkerställer att inga patogener återstår.

Artikel 10

Villkor för förflyttning

Artikel 11

Efterlevnad av bestämmelserna

Slovenien skall genast vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta beslut och offentliggöra dessa åtgärder. Slovenien skall genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 12

Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Slovenien.

Utfärdat i Bryssel den 13 februari 2006.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 395, 30.12.1989, s. 13. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/41/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 33).

(2) EGT L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/33/EG (EGT L 315, 19.11.2002, s. 14).

(3) EUT L 146, 13.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 18/2006 (EUT L 4, 7.1.2006, s. 3).

(4) EGT L 167, 22.6.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 806/2003.

(5) EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

(6) EGT L 303, 31.10.1990, s. 6. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt.

(7) EUT L 139, 30.4.2004, s. 206. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 83. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 83).

(8) EUT L 146, 13.6.2003, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 18/2006 (EUT L 4, 7.1.2006, s. 3).

(9) EUT L 274, 20.10.2005, s. 105. Beslutet senast ändrat genom beslut 2005/855/EG (EUT L 316, 2.12.2005, s. 21).

(10) EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 416/2005 (EUT L 66, 12.3.2005, s. 10).

(11) EGT L 268, 14.9.1992, s. 54. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/68/EG (EUT L 139, 30.4.2004, s. 321).

(12) EUT L 139, 30.4.2004, s. 55. Rättad i EUT L 226, 25.6.2004, s. 22. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 (EUT L 338, 22.12.2005, s. 83).

(13) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

		ISSN 1725-2628
Europeiska unionens officiella tidning		L 42

Svensk utgåva	Lagstiftning	49 årgången 14 februari 2006

Innehållsförteckning		I Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk	Sida
	*	Rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden	1
		Kommissionens förordning (EG) nr 248/2006 av den 13 februari 2006 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	20
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 249/2006 av den 13 februari 2006 om ändring av förordningarna (EG) nr 2430/1999, (EG) nr 937/2001, (EG) nr 1852/2003 och (EG) nr 1463/2004 när det gäller villkoren för godkännande av vissa fodertillsatser som tillhör gruppen koccidiostatika och andra medicinskt verksamma substanser ( 1 )	22
	*	Kommissionens förordning (EG) nr 250/2006 av den 13 februari 2006 om ändring av rådets förordning (EG) nr 560/2005 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten	24

	Rättelser
*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 644/2005 av den 27 april 2005 om att tillåta ett särskilt identifieringssystem för nötkreatur som hålls för kulturella och historiska ändamål på godkända anläggningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (EUT L 107 av den 28.4.2005)	58
*	Rättelse till kommissionens förordning (EG) nr 219/2006 av den 8 februari 2006 om öppnande och förvaltning av en tullkvot för import av bananer med KN-nummer 08030019 med ursprung i AVS-länderna för perioden 1 mars–31 december 2006 (EUT L 38 av den 9.2.2006)	58

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	052	81,1
	204	42,1
	212	94,2
	624	106,4
	999	81,0
0707 00 05	052	153,9
	204	101,2
	999	127,6
0709 10 00	220	57,6
	624	101,9
	999	79,8
0709 90 70	052	123,6
	204	76,1
	999	99,9
0805 10 20	052	55,1
	204	52,4
	212	41,4
	220	46,7
	448	47,7
	624	79,5
	999	53,8
0805 20 10	204	91,9
0805 20 10	999	91,9
0805 20 30, 0805 20 50, 0805 20 70, 0805 20 90	052	61,8
	204	113,2
	464	131,1
	624	76,2
	999	95,6
0805 50 10	052	43,1
0805 50 10	999	43,1
0808 10 80	400	113,6
	404	105,2
	528	80,3
	720	66,0
	999	91,3
0808 20 50	388	96,2
	400	86,9
	512	67,9
	528	85,9
	720	73,7
	999	82,1

	II Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk
	Kommissionen
*	Kommissionens rekommendation av den 6 februari 2006 om reduktion av dioxiner, furaner och PCB i foder och livsmedel [delgivet med nr K(2006) 235] ( 1 )	26
*	Kommissionens beslut av den 10 februari 2006 om antagande av arbetsplanen för 2006 för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) med det årliga arbetsprogrammet för beviljande av bidrag ( 1 )	29
*	Kommissionens beslut av den 13 februari 2006 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med misstänkta fall av högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar i Italien [delgivet med nr K(2006) 491]	46
*	Kommissionens beslut av den 13 februari 2006 om vissa tillfälliga skyddsåtgärder i samband med misstänkta fall av högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar i Slovenien [delgivet med nr K(2006) 492]	52