Europeiska unionens L 159/2011

17.6.2011

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/7

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 574/2011

av den 16 juni 2011

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG vad gäller gränsvärden för nitrit, melamin, Ambrosia spp. och för korskontamination av vissa koccidiostatika eller histomonostatika samt om konsolidering av bilagorna I och II till det direktivet

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (1), särskilt artikel 8.1 och artikel 8.2 första strecksatsen, och

av följande skäl:

(1)

Enligt direktiv 2002/32/EG är det förbjudet att använda produkter avsedda för djurfoder vilkas innehåll av främmande ämnen överskrider de gränsvärden som fastställs i bilaga I till det direktivet. För vissa främmande ämnen ska medlemsstaterna genomföra undersökningar för att identifiera källorna till dessa ämnen om gränserna i bilaga II till det direktivet överskrids.

(2)

När det gäller nitrit visade det sig att under vissa förhållanden innehåller produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkningen nitrithalter som överskrider de gränsvärden som nyligen fastställts i bilaga I till direktiv 2002/32/EG. Det verkar dessutom som om analysmetoden för att bestämma nitrit i foder inte alltid ger tillförlitliga analysresultat med avseende på produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkningen. Mot bakgrund av att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) i sitt yttrande av den 25 mars 2009 (2) konstaterar att förekomsten av nitrit i animaliska produkter inte ger anledning till oro för människors hälsa, bör de berörda produkterna för närvarande undantas från gränsvärdena för nitrit i foder medan nitrithalterna i dessa produkter och lämpliga analysmetoder undersöks närmare.

(3)

När det gäller melamin antog Efsa den 18 mars 2010 ett vetenskapligt yttrande om melamin i livsmedel och foder (3). Efsas resultat visar att exponeringen för melamin kan leda till att kristaller bildas i urinvägarna. Dessa kristaller kan orsaka skador på proximala tubuli och de har observerats i djur och barn till följd av att foder och modersmjölkersättning förvanskats genom uppblandning med melamin, vilket i vissa fall har lett till dödsfall. Codex Alimentarius-kommissionen har fastställt gränsvärden för melamin i foder och livsmedel (4). För att skydda djurs och människors hälsa och eftersom dessa gränsvärden är förenliga med slutsatserna i Efsas yttrande, bör de inkluderas i bilaga I till direktiv 2002/32/EG. Vissa fodertillsatser bör undantas från gränsvärdena eftersom de på grund av den normala tillverkningsprocessen oundvikligen innehåller en melaminhalt som överskrider gränsvärdet.

(4)

När det gäller Ambrosia spp. konstaterade Efsa i sitt yttrande av den 4 juni 2010 (5) att fågelfoder kan ge ett betydande bidrag till spridningen av Ambrosia spp., särskilt i tidigare smittfria områden, eftersom fodret ofta innehåller betydande mängder av obearbetade frön av Ambrosia spp. Det är därför troligt att den fortsatta spridningen av Ambrosia spp. inom unionen avtar om man förhindrar användningen av fågelfoder som är kontaminerat med obearbetade frön av Ambrosia spp. Ambrosia spp. är ett hot mot folkhälsan på grund av de allergiframkallande egenskaperna hos dess pollen. Inandning av växtpollen kan bland annat orsaka rinit, konjunktivit och astma. Det finns också vissa bevis för att pollen frånAmbrosia spp. kan orsaka allergier hos djur. Man bör därför begränsa förekomsten av frön från Ambrosia spp. i foder och i foderblandningar som innehåller omalda korn och frön. Dessutom bör man fastställa ett gränsvärde för Ambrosia spp. i omalda korn och frön som är så lågt som rimligtvis är möjligt att uppnå (”as low as reasonably achievable” – Alara) genom god lantbrukspraxis och bra rengöringsmetoder.

(5)

När koccidiostatika och histomonostatika används som godkända fodertillsatser kan det inträffa att dessa ämnen överförs från en produktionssats till en annan. Sådana överföringar kan leda till att senare producerat foder kontamineras med oundvikliga spår av dessa ämnen, s.k. oundviklig korskontamination, vilket innebär att koccidiostatika och histomonostatika finns i foder de inte är avsedda för och där användningen inte är tillåten. Med hänsyn till god produktionssed bör det fastställas gränsvärden för oundviklig korskontamination av koccidiostatika eller histomonostatika i foder de inte är avsedda för enligt Alara-principen. För att göra det möjligt för foderföretagare att hantera oundviklig korskontamination bör en kontamination på omkring 3 % av den högsta tillåtna halten anses vara godtagbar när det gäller foder för mindre känsliga djurarter som ämnena inte är avsedda för, medan en kontamination på omkring 1 % av den högsta tillåtna halten bör anses vara godtagbar med avseende på foder för känsliga djurarter som ämnena inte är avsedda för samt för foder som används under tiden före slakt. Kontaminationen på 1 % bör också anses godtagbar vid korskontamination av annat foder för avsedda djurarter till vilket inga koccidiostatika eller histomonostatika tillsätts avsiktligt, samt för foder för kontinuerligt livsmedelsproducerande djurarter som ämnena inte är avsedda för, såsom mjölkkor och värphöns där det finns belägg för överföring från foder till animaliska livsmedel. När foderråvarorna ges direkt till djuren eller om tillskottsfoder används bör detta inte leda till att djuret utsätts för högre halter av koccidiostatika eller histomonostatika än motsvarande gränsvärden när endast helfoder används i den dagliga utfodringen.

(6)

När det gäller koccidiostatika narasin, nicarbazin och natriumlasalocid bör man ändra bilaga I till direktiv 2002/32/EG för att ta hänsyn till de senaste förändringarna när det gäller godkännandet av dessa ämnen, och följaktligen bör man även ändra kommissionens förordning (EG) nr 124/2009 av den 10 februari 2009 om fastställande av högsta tillåtna halter av koccidiostatika eller histomonostatika i livsmedel till följd av oundviklig korskontamination av foder som de inte är avsedda för (6).

(7)

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG har redan tidigare genomgått många omfattande ändringar. Dessa bilagor bör därför konsolideras. För att förbättra bilagornas klarhet och läsbarhet bör de omstruktureras och terminologin harmoniseras. Eftersom bestämmelserna i bilagorna är direkt tillämpliga och till alla delar bindande bör dessa bilagor fastställas genom en förordning.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig det.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Bestämmelserna rörande Ambrosia spp. ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 140, 30.5.2002, s. 10.

(2) Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM): ”Scientific Opinion on Nitrite as undesirable substances in animal feed”, The EFSA Journal, nr 1017, s. 1–47, 2009. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1017.pdf

(3) Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM) och Efsas panel för material som kommer i kontakt med livsmedel och för enzymer, aromer och processhjälpmedel (CEF): ”Scientific Opinion on Melamine in Food and Feed”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):4, artikelnr 1573 [145 s.], doi:10.2903/j.efsa.2010.1573. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1573.pdf

(4) Rapport från det trettiotredje sammanträdet i FAO/WHO:s gemensamma program för livsmedelsstandarder, Codex Alimentarius-kommissionen, Genève, Schweiz, den 5–9 juli 2010 (ALINORM 10/33/REP).

(5) Efsas panel för främmande ämnen i livsmedelskedjan (CONTAM), Efsas panel för dietprodukter, nutrition och allergier (NDA) och Efsas panel för växtskydd (PLH): ”Scientific Opinion on the effect on public or animal health or on the environment on the presence of seeds of Ambrosia spp. in animal feed”, The EFSA Journal, vol. 8(2010):6, artikelnr 1566 [37 s.], doi:10.2903/j.efsa.2010.1566. Internet: http://www.efsa.europa.eu/en/scdocs/doc/1566.pdf

(6) EUT L 140, 11.2.2009, s. 7.

BILAGA

Bilagorna I och II till direktiv 2002/32/EG ska ersättas med följande:

”

BILAGA I

GRÄNSVÄRDEN FÖR FRÄMMANDE ÄMNEN ENLIGT ARTIKEL 3.2

AVSNITT I: OORGANISKA FÖRORENINGAR OCH KVÄVEHALTIGA FÖRENINGAR

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Arsenik (1)

Foderråvaror,

med undantag av

—	mjöl av gräs, torkad lusern och torkad klöver, torkad sockerbetsmassa och torkad melasserad sockerbetsmassa

—	palmkärnexpeller

4 (2)

—	fosfater och kalkhaltiga havsalger

—	kalciumkarbonat

—	magnesiumoxid och magnesiumkarbonat

—	fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav

25 (2)

—	algmjöl och foderråvaror som framställs av alger

40 (2)

Järnpartiklar använda som spårämne

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

med undantag av

—	kopparsulfatpentahydrat och kopparkarbonat

—	zinkoxid, manganoxid och kopparoxid

100

Tillskottsfoder,

med undantag av

—	mineralfoder

Helfoder,

med undantag av

—	helfoder för fisk och helfoder för pälsdjur

10 (2)

Kadmium

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung

Foderråvaror av animaliskt ursprung

Foderråvaror av mineraliskt ursprung,

med undantag av

—

fosfater

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

med undantag av

—	kopparoxid, manganoxid, zinkoxid och mangansulfatmonohydrat

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

Förblandningar (6)

Tillskottsfoder,

0,5

med undantag av

—	mineralfoder

– –	som innehåller < 7 % fosfor (8)

– –	som innehåller ≥ 7 % fosfor (8)

0,75 per 1 % fosfor (8), högst 7,5

—	tillskottsfoder för sällskapsdjur

Helfoder,

0,5

med undantag av

—	helfoder för nötkreatur (utom kalvar), får (utom lamm), getter (utom killingar) och fisk

—	helfoder för sällskapsdjur

Fluor (7)

Foderråvaror,

150

med undantag av

—	foderråvaror av animaliskt ursprung, utom marina kräftdjur såsom krill

500

—	marina kräftdjur som krill

3 000

—

fosfater

2 000

—	kalciumkarbonat

350

—	magnesiumoxid

600

—	kalkhaltiga havsalger

1 000

Vermikulit (E 561)

3 000

Tillskottsfoder

—	som innehåller ≤ 4 % fosfor (8)

500

—	som innehåller > 4 % fosfor (8)

125 per 1 % fosfor (8)

Helfoder,

150

med undantag av

—	helfoder för svin

100

—	helfoder för fjäderfä (utom kycklingar) och fisk

350

—	helfoder för kycklingar

250

—	helfoder för nötkreatur, får och getter

– –

mjölkande

– –

andra

Bly

Foderråvaror,

med undantag av

—	grovfoder (3),

—	fosfater och kalkhaltiga havsalger

—	kalciumkarbonat

—

jäst

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement,

100

med undantag av

—

zinkoxid

400

—	manganoxid, järn(II)karbonat, kopparkarbonat

200

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel,

med undantag av

—	klinoptilolit av vulkaniskt ursprung

Förblandningar (6)

200

Tillskottsfoder,

med undantag av

—	mineralfoder

Helfoder

5.	Kvicksilver (4)

Foderråvaror,

0,1

med undantag av

—	fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav

0,5

—	kalciumkarbonat

0,3

Foderblandningar,

0,1

med undantag av

—	mineralfoder

0,2

—	foderblandningar för fisk

0,2

—	foderblandningar för hundar, katter och pälsdjur

0,3

6.	Nitrit (5)

Foderråvaror,

med undantag av

—

fiskmjöl

—

ensilage

—

—	produkter och biprodukter från sockerbetor och sockerrör samt från stärkelsetillverkning

—

Helfoder,

med undantag av

—	helfoder för hundar och katter med en vattenhalt som överstiger 20 %

—

7.	Melamin (9)

Foder,

2,5

med undantag av fodertillsatserna

—	guanidinoättiksyra

—

urea

—

biuret

—

AVSNITT II: MYKOTOXINER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Aflatoxin B1

Foderråvaror

0,02

Tillskottsfoder och helfoder,

0,01

med undantag av

—	foderblandningar för mjölkkor och kalvar, mjölkfår och lamm, mjölkgetter och killingar, smågrisar och kycklingar

0,005

—	foderblandningar för nötkreatur (utom mjölkkor och kalvar), får (utom mjölkfår och lamm), getter (utom mjölkgetter och killingar), svin (utom smågrisar) och fjäderfä (utom kycklingar)

0,02

2.	Mjöldryga (Claviceps purpurea)

Foderråvaror och foderblandningar som innehåller omald spannmål

1 000

AVSNITT III: NATURLIGA VÄXTGIFTER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Fri gossypol

Foderråvaror,

med undantag av

—	bomullsfrön

5 000

—	bomullsfrökakor och bomullsfrömjöl

1 200

Helfoder,

med undantag av

—	helfoder för nötkreatur (utom kalvar)

500

—	helfoder för får (utom lamm) och getter (utom killingar)

300

—	helfoder för fjäderfä (utom värphöns) och kalvar

100

—	helfoder för kaniner, lamm, killingar och svin (utom smågrisar)

2.	Vätecyanid

Foderråvaror,

med undantag av

—

linfrö

250

—	linfrökakor

350

—	maniokprodukter och mandelkakor

100

Helfoder,

med undantag av

—	helfoder för kycklingar (< 6 veckor)

Teobromin

Helfoder,

300

med undantag av

—	helfoder för svin

200

—	helfoder för hundar, kaniner, hästar och pälsdjur

4.	Vinyltiooxazolidon (5-vinyloxazolidin-2-tion)

Helfoder för fjäderfä,

1 000

med undantag av

—	helfoder för värphöns

500

5.	Flyktig senapsolja (10)

Foderråvaror,

100

med undantag av

—

rapskakor

4 000

Helfoder,

150

med undantag av

—	helfoder för nötkreatur (utom kalvar), får (utom lamm) och getter (utom killingar)

1 000

—	helfoder för svin (utom smågrisar) och fjäderfä

500

AVSNITT IV: ORGANISKA KLORFÖRENINGAR (UTOM DIOXINER OCH PCB)

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Aldrin (11)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01 (12)

2.	Dieldrin (11)

med undantag av

—	fett och olja

0,1 (12)

—

fiskfoder

0,02 (12)

3.	Kamfeklor (toxafen) – summan av indikatorkongenerna CHB 26, 50 och 62 (13)

Fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav,

0,02

med undantag av

—

fiskolja

0,2

Helfoder för fisk

0,05

4.	Klordan (summan av cis- och transisomerer och av oxiklordan, uttryckt som klordan)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,02

med undantag av

—	fett och olja

0,05

5.	DDT (summan av DDT-, DDD- (eller TDE-) och DDE-isomerer, uttryckt som DDT)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,05

med undantag av

—	fett och olja

0,5

6.	Endosulfan (summan av alfa- och betaisomerer och av endosulfansulfat, uttryckt som endosulfan)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,1

med undantag av

—	majs och produkter som framställs genom bearbetning därav

0,2

—	oljeväxtfröer och produkter som framställs genom bearbetning därav, utom vegetabilisk råolja

0,5

—	vegetabilisk råolja

1,0

—	helfoder för fisk

0,005

7.	Endrin (summan av endrin och deltaketoendrin, uttryckt som endrin)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

—	fett och olja

0,05

8.	Heptaklor (summan av heptaklor och heptaklorepoxid, uttryckt som heptaklor)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

—	fett och olja

0,2

9.	Hexaklorbensen (HCB)

Foderråvaror och foderblandningar,

0,01

med undantag av

—	fett och olja

0,2

10.

Hexaklorcyklohexan (HCH)

—	alfaisomerer

Foderråvaror och foderblandningar,

0,02

med undantag av

—	fett och olja

0,2

—	betaisomerer

Foderråvaror,

0,01

med undantag av

—	fett och olja

0,1

Foderblandningar,

0,01

med undantag av

—	foderblandningar för mjölkkor

0,005

—	gammaisomerer

Foderråvaror och foderblandningar,

0,2

med undantag av

—	fett och olja

2,0

AVSNITT V: DIOXINER OCH PCB

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg foder (ppt) ( (14), (15)) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD] och polyklorerade dibensofuraner [PCDF]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (17))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,75

med undantag av

—	vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,75

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

1,0

Foderråvaror av animaliskt ursprung

—	animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

2,0

—	andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,75

—

fiskolja

6,0

—	fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (16)

1,25

—	hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

2,25

Fodertillsatserna kaolinlera, kalciumsulfatdihydrat, vermiculit, natrolit-fonolit, syntetiska kalciumaluminater och klinoptilolit av sedimentärt ursprung som hör till gruppen blandningar av bindemedel och klumpförebyggande medel

0,75

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

1,0

Förblandningar

1,0

Foderblandningar,

0,75

med undantag av

—	foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

2,25

—	foderblandningar för pälsdjur

—

Summan av dioxiner och dioxinlika PCB (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD], polyklorerade dibensofuraner [PCDF] och polyklorerade bifenyler [PCB]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (17))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

1,25

med undantag av

—	vegetabilisk olja och dess biprodukter

1,5

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

1,5

Foderråvaror av animaliskt ursprung

—	animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

3,0

—	andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

1,25

—

fiskolja

24,0

—	fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (16)

4,5

—	hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

11,0

1,5

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

1,5

Förblandningar

1,5

Foderblandningar,

1,5

med undantag av

—	foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

7,0

—	foderblandningar för pälsdjur

—

AVSNITT VI: SKADLIGA BOTANISKA ORENHETER

Främmande ämne

Produkter avsedda för djurfoder

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

1.	Ogräsfrön och omalda och okrossade frukter som innehåller alkaloider, glukosider eller andra toxiska ämnen, enskilda eller tillsammans, däribland

Foderråvaror och foderblandningar

3 000

—	Datura sp.

1 000

2.	Crotalaria spp.

Foderråvaror och foderblandningar

100

3.	Frö och skal från Ricinus communis L., Croton tiglium L. och Abrus precatorius L. samt bearbetade produkter av dem (18), enskilda eller tillsammans.

Foderråvaror och foderblandningar

10 (19)

4.	Oskalade bokollon – Fagus silvatica L.

5.	Purgerbuske – Jatropha curcas L.

6.	Indisk senap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. integrifolia (West.) Thell.

7.	Sareptasenap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. juncea

8.	Kinesisk senap – Brassica juncea (L.) Czern. och Coss. ssp. juncea var. lutea Batalin

9.	Svart senap – Brassica nigra (L.) Koch

10.	Etiopisk senap – Brassica carinata A. Braun

Foderråvaror och foderblandningar

Frö och frukter av de här förtecknade växtarterna samt bearbetade produkter av dem får bara förekomma i fodret i form av spår som inte kan bestämmas kvantitativt

11.	Frö från Ambrosia spp.

Foderråvaror

med undantag av

—	hirs (korn av Panicum miliaceum L.) och sorghum (korn av Sorghum bicolor (L.) Moench s.l.) som inte ges direkt till djuren

200

Foderblandningar som innehåller omalda korn och frön

AVSNITT VII: OUNDVIKLIG KORSKONTAMINATION AV GODKÄNDA FODERTILLSATSER I FODER DE INTE ÄR AVSEDDA FÖR

Koccidiostat

Produkter avsedda för djurfoder (20)

Maximalt innehåll i mg/kg foder (ppm) beräknat på 12 % vattenhalt

Dekokinat

Foderråvaror

0,4

Foderblandningar för

—	värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,4

—	slaktkycklingar under tiden före slakt då användning av dekokinat är förbjuden (karensfoder)

0,4

—	andra djurarter

1,2

Förblandningar för användning i foder där användning av dekokinat inte är godkänd

(21)

2.	Diklazuril

Foderråvaror

0,01

Foderblandningar för

—	värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor) och slaktkalkoner > 12 veckor)

0,01

—	kaniner för slakt och avel under tiden före slakt då användning av diklazuril är förbjuden (karensfoder)

0,01

—	andra djurarter, utom kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor), slaktkycklingar, pärlhöns och slaktkalkoner < 12 veckor)

0,03

Förblandningar för användning i foder där användning av diklazuril inte är godkänd

(21)

3.	Halofuginonhydrobromid

Foderråvaror

0,03

Foderblandningar för

—	värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns och kalkoner > 12 veckor)

0,03

—	slaktkycklingar och kalkoner < 12 veckor) under tiden före slakt då användning av halofuginonhydrobromid är förbjuden (karensfoder)

0,03

—	andra djurarter

0,09

Förblandningar för användning i foder där användning av halofuginonhydrobromid inte är godkänd

(21)

4.	Natriumlasalocid

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

—	hundar, kalvar, kaniner, hästdjur, mjölkdjur, värpande fåglar, kalkoner > 16 veckor) och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

1,25

—	slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor) och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av natriumlasalocid är förbjuden (karensfoder)

1,25

—	andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av natriumlasalocid inte är godkänd

(21)

5.	Maduramicinammonium alfa

Foderråvaror

0,05

Foderblandningar för

—	hästdjur, kaniner, kalkoner > 16 veckor), värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,05

—	slaktkycklingar och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av maduramicinammonium alfa är förbjuden (karensfoder)

0,05

—	andra djurarter

0,15

Förblandningar för användning i foder där användning av maduramicinammonium alfa inte är godkänd

(21)

6.	Monensinnatrium

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

—	hästdjur, hundar, små idisslare (får och getter), ankor, nötkreatur, mjölkkor, värpande fåglar, kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor) och kalkoner > 16 veckor)

1,25

—	slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns < 16 veckor) och kalkoner < 16 veckor) under tiden före slakt då användning av monensinnatrium är förbjuden (karensfoder)

1,25

—	andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av monensinnatrium inte är godkänd

(21)

Narasin

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

—	kalkoner, kaniner, hästdjur, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,7

—	andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av narasin inte är godkänd

(21)

8.	Nicarbazin

Foderråvaror

1,25

Foderblandningar för

—	hästdjur, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

1,25

—	andra djurarter

3,75

Förblandningar för användning i foder där användning av nicarbazin (ensamt eller i kombination med narasin) inte är godkänd

(21)

9.	Robenidinhydroklorid

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

—	värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns > 16 veckor)

0,7

—	slaktkycklingar, kaniner för slakt och avel samt kalkoner under tiden före slakt då användning robenidinhydroklorid av är förbjuden (karensfoder)

0,7

—	andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av robenidinhydroklorid inte är godkänd

(21)

10.	Salinomycinnatrium

Foderråvaror

0,7

Foderblandningar för

—	hästdjur, kalkoner, värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns (> 12 veckor)

0,7

—	slaktkycklingar, kycklingar för uppfödning till värphöns (< 12 veckor) och slaktkaniner under tiden före slakt då användning av salinomycinnatrium är förbjuden (karensfoder)

0,7

—	andra djurarter

2,1

Förblandningar för användning i foder där användning av salinomycinnatrium inte är godkänd

(21)

11.	Semduramicinnatrium

Foderråvaror

0,25

Foderblandningar för

—	värpande fåglar och kycklingar för uppfödning till värphöns (> 16 veckor)

0,25

—	slaktkycklingar under tiden före slakt då användning av semduramicinnatrium är förbjuden (karensfoder)

0,25

—	andra djurarter

0,75

Förblandningar för användning i foder där användning av semduramicinnatrium inte är godkänd

(21)

BILAGA II

ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR ENLIGT ARTIKEL 4.2

AVSNITT:

DIOXINER OCH PCB

Främmande ämnen

Produkter avsedda för djurfoder

Åtgärdsgräns i ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg foder (ppt) (23), (24) beräknat på 12 % vattenhalt

Kommentarer och upplysningar, t.ex. slag av undersökning som ska genomföras

1.	Dioxiner (summan av polyklorerade dibenso-para-dioxiner [PCDD] och polyklorerade dibensofuraner [PCDF]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (22))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,5

(25)

med undantag av

—	vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,5

(25)

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

0,5

(25)

Foderråvaror av animaliskt ursprung

—	animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

1,0

(25)

—	andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,5

(25)

—

fiskolja

5,0

(26)

—	fisk, andra vattenlevande djur samt produkter och biprodukter från dessa, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (24)

1,0

(26)

—	hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

1,75

(26)

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

0,5

(26)

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

0,5

(25)

Förblandningar

0,5

(25)

Foderblandningar,

0,5

(25)

med undantag av

—	foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

1,75

(26)

—	foderblandningar för pälsdjur

—

2.	Dioxinlika PCB (summan av polyklorerade bifenyler [PCB]), uttryckt i toxiska ekvivalenter enligt Världshälsoorganisationen (WHO) med användning av de av WHO fastställda TEF (toxiska ekvivalensfaktorer 1997 (22))

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung,

0,35

(25)

med undantag av

—	vegetabilisk olja och dess biprodukter

0,5

(25)

Foderråvaror av mineraliskt ursprung

0,35

(25)

Foderråvaror av animaliskt ursprung

—	animaliskt fett, inklusive mjölkfett och fett från ägg

0,75

(25)

—	andra produkter från landlevande djur, inklusive mjölk och mjölkprodukter samt ägg och äggprodukter

0,35

(25)

—

fiskolja

14,0

(26)

—	fisk, andra vattenlevande djur och produkter framställda därav, med undantag av fiskolja och hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett (24)

2,5

(26)

—	hydrolysat av fiskprotein som innehåller mer än 20 % fett

7,0

(26)

Fodertillsatser som hör till gruppen bindemedel och klumpförebyggande medel

0,5

(25)

Fodertillsatser som hör till gruppen blandningar av spårelement

0,35

(25)

Förblandningar

0,35

(25)

Foderblandningar,

0,5

(25)

med undantag av

—	foderblandningar för sällskapsdjur och fisk

3,5

(26)

—	foderblandningar för pälsdjur

—

”

(1) Gränsvärdena avser den totala mängden arsenik.

(2) På begäran av de behöriga myndigheterna måste den ansvariga aktören göra en analys för att visa att halten av oorganisk arsenik är lägre än 2 ppm. Denna analys är särskilt viktig när det gäller alger av arten Hizikia fusiforme.

(3) Grovfoder omfattar produkter avsedda för djurfoder såsom hö, ensilage, färskt gräs osv.

(4) Gränsvärdena avser den totala mängden kvicksilver.

(5) Gränsvärdena uttrycks som natriumnitrit.

(6) Gränsvärdena för förblandningar har fastställts med hänsyn till de tillsatser som har de högsta halterna av bly och kadmium, men inte till olika djurarters känslighet för bly och kadmium. För att skydda djurs och människors hälsa har tillverkaren av förblandningen, i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 av den 22 september 2003 om fodertillsatser (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29), ansvaret för att förblandningen inte bara uppfyller kraven avseende gränsvärden för förblandningar, utan också för att brukanvisningen till förblandningen uppfyller kraven avseende gränsvärden för tillskottsfoder och helfoder.

(7) Gränsvärden avser en analytiska bestämning av fluor, där extraktionen utförs med saltsyra 1 N under 20 minuter vid rumstemperatur. Likvärdiga extraktionsmetoder får användas om det kan visas att extraktionsmetoden har likvärdig extraktionseffektivitet.

(8) Andelen (%) fosfor i foder beräknat på 12 % vattenhalt.

(9) Gränsvärdena avser endast melamin. De strukturellt närbesläktade föreningarna cyanursyra, ammelin och ammelid kommer eventuellt att tas med i gränsvärdet vid ett senare tillfälle.

(10) Gränsvärdena uttrycks som allylisotiocyanat.

(11) Enkla eller tillsammans, uttryckt som dieldrin.

(12) Gränsvärde för aldrin och dieldrin, enkla eller tillsammans, uttryckt som dieldrin.

(13) Numrering enligt Parlar, föregånget av ”CHB” eller ”Parlar”:

CHB 26: 2-endo,3-exo,5-endo,6-exo,8,8,10,10-oktoklorbornan,

CHB 50: 2-endo,3-exo,5-endo,6-exo,8,8,9,10,10-nonaklorbornan,

CHB 62: 2,2,5,5,8,9,9,10,10-nonaklorbornan.

(14) Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.

(15) De individuella gränsvärdena för dioxiner (PCDD/F) bör fortsätta att tillämpas tills vidare. De produkter avsedda för djurfoder som anges i punkt 1 måste under den perioden följa både gränsvärdena för dioxiner och gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB.

(16) Färsk fisk och andra vattenlevande djur som levereras och används direkt utan någon mellanliggande bearbetning för framställning av foder för pälsdjur är undantagna från gränsvärdena, medan ett gränsvärde på 4,0 ng WHO-PCDD/F-TEQ/kg produkt och på 8,0 ng WHO-PCDD/F-PCB-TEQ/kg produkt gäller för färsk fisk och ett gränsvärde på 25,0 ng WHO-PCDD/F-PCB-TEQ/kg produkt gäller för fisklever, vilka används för direkt utfodring av sällskapsdjur, cirkusdjur och djur i djurparker eller används som foderråvara vid tillverkningen av foder för sällskapsdjur. Produkterna eller bearbetat animaliskt protein från dessa djur (pälsdjur, sällskapsdjur, cirkusdjur och djur i djurparker) får inte komma in i livsmedelskedjan och utfodring med dem är förbjuden inom animalieproduktionen till djur som hålls, göds eller föds upp för produktion av livsmedel.

(17) Av Världshälsoorganisationen (WHO) fastställda toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) för bedömningen av risker för människor på grundval av slutsatserna från WHO:s möte i Stockholm den 15–18 juni 1997 (Van den Berg et al, ”Toxic Equivalency Factors (TEFs) for PCBs, PCDDs, PCDFs for Humans and for Wildlife”, Environmental Health Perspectives, 1998, 106(12), s. 775).

Kongen	TEF-värde
Dibenso-p-dioxiner (PCDD) och dibensofuraner (PCDF)
2,3,7,8-TCDD	1
1,2,3,7,8-PeCDD	1
1,2,3,4,7,8-HxCDD	0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDD	0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDD	0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD	0,01
OCDD	0,0001
2,3,7,8-TCDF	0,1
1,2,3,7,8-PeCDF	0,05
2,3,4,7,8-PeCDF	0,5
1,2,3,4,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDF	0,1
2,3,4,6,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF	0,01
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF	0,01
OCDF	0,0001
Dioxinlika PCB Non-orto PCB + Mono-orto PCB

Non-orto PCB
PCB 77	0,0001
PCB 81	0,0001
PCB 126	0,1
PCB 169	0,01
Mono-orto PCB
PCB 105	0,0001
PCB 114	0,0005
PCB 118	0,0001
PCB 123	0,0001
PCB 156	0,0005
PCB 157	0,0005
PCB 167	0,00001
PCB 189	0,0001


Förkortningar: ”T” = tetra, ”Pe” = penta, ”Hx” = hexa, ”Hp” = hepta, ”O” = okta, ”CDD” = klordibensodioxin, ”CDF” = klordibensofuran, ”CB” = klorbifenyl.

(18) I den mån det går att avgöra med mikroskopanalys.

(19) Omfattar även delar av fröskal.

(20) Utan att det påverkar tillämpningen av tillåtna halter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 (EUT L 268, 18.10.2003, s. 29).

(21) Gränsvärdet för ämnet i förblandningen är den koncentration som medför en halt av ämnet på högst 50 % av de gränsvärden som fastställts för fodret när förblandningens bruksanvisning iakttas.

(22) Av Världshälsoorganisationen (WHO) fastställda toxiska ekvivalensfaktorer (TEF) för bedömningen av risker för människor på grundval av slutsatserna från WHO:s möte i Stockholm den 15–18 juni 1997 (Van den Berg et al, ”Toxic Equivalency Factors (TEFs) for PCBs, PCDDs, PCDFs for Humans and for Wildlife”, Environmental Health Perspectives, 1998, 106(12), s. 775).

(23) Övre koncentrationer: övre koncentrationer beräknas med antagandet att alla värden av de olika kongener som ligger under bestämningsgränsen är lika med bestämningsgränsen.

(24) Kommissionen kommer att revidera dessa åtgärdsgränser samtidigt som gränsvärdena för summan av dioxiner och dioxinlika PCB revideras.

(25) Identifiering av kontamineringskällan. När källan identifierats vidtas om möjligt lämpliga åtgärder för att minska eller eliminera den.

(26) I många fall är det inte nödvändigt att undersöka kontamineringskällan eftersom bakgrundsnivån på många områden ligger nära eller över åtgärdsgränsen. I de fall där åtgärdsgränsen överskrids bör emellertid alla uppgifter, t.ex. provtagningsperiod, geografiskt ursprung och fiskart, registreras med tanke på framtida mätningar för att hantera förekomsten av dioxiner och dioxinlika föreningar i dessa ämnen avsedda som djurfoder.

Kongen	TEF-värde
Dibenso-p-dioxiner (PCDD) och dibensofuraner (PCDF)
2,3,7,8-TCDD	1
1,2,3,7,8-PeCDD	1
1,2,3,4,7,8-HxCDD	0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDD	0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDD	0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD	0,01
OCDD	0,0001
2,3,7,8-TCDF	0,1
1,2,3,7,8-PeCDF	0,05
2,3,4,7,8-PeCDF	0,5
1,2,3,4,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDF	0,1
2,3,4,6,7,8-HxCDF	0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF	0,01
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF	0,01
OCDF	0,0001
Dioxinlika PCB Non-orto PCB + Mono-orto PCB

Non-orto PCB
PCB 77	0,0001
PCB 81	0,0001
PCB 126	0,1
PCB 169	0,01
Mono-orto PCB
PCB 105	0,0001
PCB 114	0,0005
PCB 118	0,0001
PCB 123	0,0001
PCB 156	0,0005
PCB 157	0,0005
PCB 167	0,00001
PCB 189	0,0001


Förkortningar: ’T’ = tetra, ’Pe’ = penta, ’Hx’ = hexa, ’Hp’ = hepta, ’O’ = okta, ’CDD’ = klordibensodioxin, ’CDF’ = klordibensofuran, ’CB’ = klorbifenyl.

17.6.2011

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/25

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 575/2011

av den 16 juni 2011

om en förteckning över foderråvaror

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och 96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG (1), särskilt artikel 26.2 och 26.3, och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens förordning (EU) nr 242/2010 av den 19 mars 2010 om upprättande av en gemenskapsförteckning över foderråvaror (2) fastställdes den första utgåvan av förteckningen över foderråvaror. Den består av en förteckning över foderråvaror som redan förtecknas i del B i bilagan till direktiv 96/25/EG, av kolumnerna 2, 3 och 4 i bilagan till direktiv 82/471/EEG samt av en ordlista som avlöser del A.IV i bilagan till direktiv 96/25/EG.

(2)

Företrädare för de europeiska foderbranscherna har i samråd med andra berörda parter, i samarbete med de behöriga nationella myndigheterna och med beaktande av såväl relevanta erfarenheter från yttranden avgivna av Europeiska livsmedelsmyndigheten som den vetenskapliga och tekniska utvecklingen utarbetat ändringar av förordning (EU) nr 242/2010. Dessa ändringar rör såväl nya poster som förbättringar av befintliga poster.

(3)	Kommissionen har utvärderat de förelagda ändringarna, kontrollerat att förfarandet i artikel 26 i förordning (EG) nr 767/2009 har följts och kraven i samma artikel uppfylls väl, och godkänner ändringarna så som de ändrats under utvärderingen.

(4)	Mot bakgrund av det mycket stora antalet ändringar av förordning (EU) nr 242/2010 bör den förordningen upphävas och ersättas, så att förteckningen blir enhetlig och tydlig och dess användning förenklas.

(5)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den förteckning över foderråvaror som avses i artikel 24 i förordning (EG) nr 767/2009 upprättas härmed i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Förordning (EU) nr 242/2010 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 229, 1.9.2009, s. 1.

(2) EUT L 77, 24.3.2010, s. 17.

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER FODERRÅVAROR

DEL A

Allmänna bestämmelser

1.	Användningen av denna förteckning av foderföretagare ska vara frivillig. En benämning på en foderråvara som är uppförd i del C får dock endast användas om foderråvaran i fråga uppfyller kraven i den berörda posten.

Alla poster i förteckningen över foderråvaror i del C ska följa restriktionerna rörande användning av foderråvaror i den relevanta unionslagstiftningen. Foderföretagare som använder en foderråvara som är uppförd i förteckningen ska se till att den uppfyller kraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 767/2009.

3.	Enligt den goda praxis som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 183/2005 ska foderråvaror vara fria dels från kemiska orenheter som härrör från framställningsprocessen, dels från processhjälpmedel, såvida inte en högsta tillåten halt fastställs i förteckningen.

En foderråvaras botaniska renhet får inte vara lägre än 95 %. Halten av botaniska orenheter såsom rester av andra oljehaltiga frön eller frukter från tidigare framställningsprocesser får dock inte överstiga 0,5 % för varje typ av oljehaltiga frön eller frukter. Om dessa allmänna regler frångås ska det fastställas en specifik halt i förteckningen över foderråvaror i del C.

5.	Den allmänna benämningen eller tilläggsbeskrivningen på en eller flera av de bearbetningsmetoder som är uppförda i den sista kolumnen i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B kan fogas till foderråvarans benämning för att visa att den har gått igenom den eller de berörda processerna.

6.	Om framställningsprocessen för en foderråvara skiljer sig från beskrivningen av den berörda bearbetningsmetoden i ordlistan över bearbetningsmetoder i del B, ska framställningsprocessen framgå av beskrivningen av den berörda foderråvaran.

7.	För ett antal foderråvaror får synonymer användas. Dessa synonymer anförs inom hakparentes i kolumnen ”Benämning” för den post som gäller den berörda foderråvaran i förteckningen över foderråvaror i del C.

8.	I beskrivningen av foderråvaror i förteckningen över foderråvaror i del C används ordet ”produkt” i stället för ”biprodukt”, för att avspegla marknadssituationen och språkbruket hos foderföretagarna och framhäva foderråvarornas kommersiella värde.

9.	Det botaniska namnet på en viss växt har endast tagits med i beskrivningen i den första posten rörande den växten i förteckningen över foderråvaror i del C.

10.	Den obligatoriska märkningen av de analytiska beståndsdelarna i en viss foderråvara i förteckningen grundar sig på om en viss produkt innehåller höga koncentrationer av en viss beståndsdel eller om framställningsprocessen har ändrat produktens näringsmässiga egenskaper.

11.

I artikel 15 g i förordning (EG) nr 767/2009, jämförd med punkt 6 i bilaga I till samma förordning, fastställs märkningskrav i fråga om vattenhalt. I artikel 16.1 b i den förordningen, jämförd med dess bilaga V, fastställs märkningskrav för andra analytiska beståndsdelar. Enligt punkt 5 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 ska dessutom mängden aska som inte kan lösas i saltsyra anges om den överstiger 2,2 % i allmänhet eller, för vissa foderråvaror, om den överstiger den gräns som fastställs i det berörda avsnittet i bilaga V till den förordningen. Några av posterna i förteckningen över foderråvaror i del C avviker emellertid från dessa regler på följande vis:

a)	De obligatoriska märkningsuppgifterna rörande de analytiska beståndsdelarna i förteckningen över foderråvaror i del C ska ersätta de obligatoriska märkningsuppgifter i det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009.

Om kolumnen för obligatoriska märkningsuppgifter i förteckningen över foderråvaror i del C har lämnats tom för de analytiska beståndsdelar som enligt det berörda avsnittet i bilaga V till förordning (EG) nr 767/2009 skulle behöva anges, behöver ingen av dessa beståndsdelar märkas. Om det för aska som inte kan lösas i saltsyra inte har fastställts någon mängd i del C i förteckningen över foderråvaror, ska mängden anges om den överstiger 2,2 %.

Om det har fastställts ett eller flera specifika värden för vattenhalt i kolumnen ”Obligatoriska märkningsuppgifter” i förteckningen över foderråvaror i del C, gäller dessa värden i stället för värdena i punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009. Om vattenhalten ligger under 14 % är det dock inte obligatoriskt att ange denna. Om det inte har fastställts någon specifik vattenhalt i den kolumnen ska punkt 6 i bilaga I till förordning (EG) nr 767/2009 tillämpas.

12.	”Av teknisk kvalitet” innebär att ett ämne har framställts i en kontrollerad kemisk eller fysisk process som uppfyller de relevanta kraven i unionens foderlagstiftning.

13.

En foderföretagare som hävdar att en foderråvara har fler egenskaper än dem som anges i kolumnen ”Beskrivning” i förteckningen över foderråvaror i del C ska uppfylla kraven i artikel 13 i förordning (EG) nr 767/2009. Foderråvaror kan dessutom uppfylla särskilda näringsbehov enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EG) nr 767/2009.

DEL B

Ordlista för bearbetningsmetoder

	Bearbetningsmetod	Definition	Benämning/Tilläggsbeskrivning
1	Luftfraktionering	Avskiljning av partiklar med hjälp av en luftström.	Luftfraktionerad
2	Aspiration	Bearbetningsmetod för att avlägsna stoft, fina partiklar och spannmålsdamm under förflyttning av spannmål med hjälp av en luftström.	Aspirerad
3	Blanchering	Bearbetningsmetod bestående av värmebehandling av ett organiskt ämne genom kokning eller ångkokning för att denaturera naturliga enzymer, mjuka upp vävnad och avlägsna råa smakämnen, följd av nedsänkning i kallt vatten för att kokningen ska avstanna.	Blancherad
4	Blekning	Avlägsnande av naturligt förekommande färg.	Blekt
5	Nedkylning	Sänkning av temperaturen under omgivande temperatur men över fryspunkten för att främja hållbarheten.	Kyld
6	Hackning	Reduktion av partikelstorleken med hjälp av en eller flera knivar.	Hackad
7	Rensning	Avlägsnande av föremål (föroreningar, t.ex. stenar) eller växtdelar, t.ex. lösa stråpartiklar, fröskal eller ogräs.	Rensad / Sorterad
8	Koncentrering (1)	Ökning av halten av vissa ämnen genom avlägsnande av vatten och/eller andra beståndsdelar.	Koncentrat
9	Kondensering	Ett ämnes övergång från gasformigt till flytande.	Kondenserad
10	Kokning	Tillförsel av värme för att förändra de fysiska och kemiska egenskaperna hos foderråvaror.	Kokt
11	Krossning	Mekanisk reduktion av partikelstorleken via en kross.	Krossad
12	Kristallisering	Rening genom bildande av fasta kristaller från en vätskelösning. Orenheter i vätskan binds vanligen inte i kristallens gitterstruktur.	Kristalliserad
13	Skalning (2)	Fullständigt eller partiellt borttagande av de yttersta skikten på sädeskorn och frön, frukter, nötter etc.	Skalad, delvis skalad
14	Borttagning av hinna / Spritning	Avlägsnande av de yttre skalen på bönor, sädeskorn och frön, vanligen på mekanisk väg.	Borttagen hinna eller spritad
15	Depektinisering	Extraktion av pektiner från en foderråvara.	Depektiniserad
16	Uttorkning	Bearbetningsmetod där fukt extraheras.	Torkad
17	Avslemning	Bearbetningsmetod för att avlägsna slemlagret på ytan.	Avslemmad
18	Avsockring	Fullständigt eller partiellt avlägsnande av mono- eller disackarider från melass och andra ämnen som innehåller socker på kemisk eller mekanisk väg.	Avsockrad, delvis avsockrad
19	Avgiftning	Bearbetningsmetod för att förstöra giftiga föroreningar eller reducera deras koncentration.	Avgiftad
20	Destillering	Fraktionering av vätskor genom kokning och insamling av den kondenserade ångan i en separat behållare.	Destillerad
21	Torkning	Dehydrering på naturlig eller artificiell väg.	Torkad (i solen eller artificiellt)
22	Ensilering	Lagring av foderråvaror i en silo, eventuellt med tillsättning av konserveringsmedel eller med hjälp av anaeroba förhållanden, eventuellt med ensileringstillsatser.	Ensilerad
23	Avdunstning	Reducering av vatteninnehållet.	Avdunstad
24	Expandering	Termisk process där kraftig förångning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten öppnas upp.	Expanderad
25	Oljeutvinning genom pressning	Avlägsnande av olja/fett genom pressning.	Expeller/presskaka och olja/fett
26	Extraktion	Avlägsnande av fett/olja antingen med hjälp av antingen ett organiskt lösningsmedel eller en vattenlösning med socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar.	Extraherat mjöl och fett/olja, melass/pressmassa och socker eller andra vattenlösliga beståndsdelar
27	Extrudering	Termisk process där kraftig förångning av produktens vatteninnehåll leder till att produkten slits upp, samtidigt som produkten formas genom att den passerar genom en öppning.	Extruderad
28	Fermentering	Bearbetningsmetod där mikroorganismer såsom bakterier, svamp eller jästsvampar framställs eller används för att förändra materials kemiska sammansättning/egenskaper.	Fermenterad
29	Fi1trering	Avskiljning av en blandning av flytande och fasta material genom att vätskan passerar genom ett poröst medium eller ett membran.	Filtrerad
30	Omvandling till flingor	Valsning av en fuktig råvara som värmebehandlats.	Flingor
31	Mjölframställning	Reducering av partikelstorleken hos torra korn och underlättande av fraktionering (främst mjöl, kli och fodermjöl).	Mjöl, kli, fodermjöl (3), skalmjöl
32	Fraktionering	Avskiljning av fragment av foderråvaror genom siktning och/eller med hjälp av en luftström som avlägsnar de lättare skaldelarna.	Fraktionerad
33	Fragmentering	Krossning av foderråvaror till fragment.	Fragmenterad
34	Stekning	Beredning av foderråvaror i olja eller fett.	Stekt
35	Gelning / Gelatinering	Bearbetningsmetod för att bilda en gel, ett fast geléartat material med egenskaper som varierar från mjukt och svagt till hårt och segt, vanligtvis med hjälp av geleringsmedel.	Gelatinerad
36	Granulering	Behandling av foderråvaror för att erhålla en särskild partikelstorlek och konsistens.	Granulerad
37	Malning	Reduktion av fasta foderråvarors partikelstorlek genom en torr eller våt bearbetning.	Mald
38	Värmebehandling	Värmebehandlingar som utförs under särskilda förhållanden.	Värmebehandlad
39	Hydrogenering	Omvandling med hjälp av en katalysator av omättade glycerider till mättade glycerider (av oljor och fetter) eller fria fettsyror, eller av reducerande sockerarter till motsvarande polyoler.	Hydrogenerad, delvis hydrogenerad
40	Hydrolys	Reduktion av molekylstorlek genom lämplig behandling med vatten och antingen enzymer eller syra/lut.	Hydrolyserad
41	Förvätskning	Övergång från en fast eller gasformig fas till en vätska.	Förvätskad
42	Maceration	Reduktion av foderråvarors storlek på mekanisk väg, ofta med tillsats av vatten eller andra vätskor.	Macererad
43	Mältning	Få spannmål att börja gro för att aktivera naturligt förekommande enzymer som kan bryta ner stärkelse till jäsbara kolhydrater och proteiner till aminosyror och peptider.	Mältad
44	Smältning	Övergång från en fast till en flytande fas genom tillförsel av värme.	Smält
45	Mikronisering	Minskning av den genomsnittliga partikeldiametern hos ett fast material till mikrometerskalan.	Mikroniserad
46	Förkokning	Partiell beredning genom ett kort uppkok.	Förkokt
47	Pastörisering	Upphettning till en viss temperatur under en fastställd tidsrymd för att eliminera skadliga mikroorganismer, följ av snabb nedkylning.	Pastöriserad
48	Skalning	Avlägsnande av skalet från frukter och grönsaker.	Skalad
49	Pelletering	Sammanpressning genom ett munstycke.	Pellets, pelleterad
50	Polering	Polering av skalade korn, t.ex. ris, genom rotation i trummor, vilket gör kornet ljust och blankt.	Polerad
51	Förklistring	Förändring av stärkelsen för att väsentligt öka dess förmåga att svälla i kallt vatten.	Förklistrad (4), svälld
52	Pressning (5)	Fysiskt avlägsnande av vätskor såsom fett, olja, vatten eller saft från fasta material.	Expeller/presskaka (oljehaltiga material) Pressmassa, pressrester (frukter osv.) Pressad betmassa (sockerbeta)
53	Raffinering	Fullständigt eller partiellt avlägsnande av orenheter eller oönskade beståndsdelar på kemisk eller fysisk väg.	Raffinerad, delvis raffinerad
54	Rostning	Upphettning av foderråvaror i torrt tillstånd för att förbättra dess smältbarhet, öka färgen och/eller reducera naturligt förekommande näringshämmande faktorer.	Rostad
55	Valsning	Reduktion av partikelstorleken genom att foderråvarorna, t.ex. spannmål, passerar mellan valspar.	Valsad
56	Skydd mot nedbrytning i våmmen	Bearbetningsmetod som genom antingen en fysisk behandling med hjälp av värme, tryck, ånga och kombinationer av sådana behandlingar och/eller genom processhjälpmedel syftar till att skydda näringsämnena mot nedbrytning i våmmen.	Skyddad mot nedbrytning i våmmen
57	Siktning / Sållning	Avskiljning av partiklar av olika storlek genom att låta foderråvarorna passera genom en eller flera såll samtidigt som det skakas eller hälls över sållets yta.	Siktad, sållad
58	Skumning	Separering av det flytande översta lagret av en vätska på mekanisk väg, t.ex. mjölkfett.	Skummad
59	Skivning	Foderråvarorna skärs i platta bitar.	Skivad
60	Blötläggning / Stöpning	Fuktning och uppmjukning av foderråvaror, vanligtvis frön, för att reducera beredningstiden, underlätta avlägsnandet av fröskal, främja vattenupptaget för att aktivera groningsprocessen eller reducera koncentrationen av naturligt förekommande näringshämmande faktorer.	Blötlagd / Stöpt
61	Sprejtorkning	Reduktion av vattenhalten i en vätska genom att finfördela foderråvaran till en aerosol för att öka dess yta i förhållande till vikten och därefter utsätta den för en varmluftström.	Sprejtorkad
62	Ångkokning	Användning av ånga under tryck för uppvärmning och beredning för att förbättra foderråvarans smältbarhet.	Ångkokt
63	Rostning	Upphettning med hjälp av torr värme, vanligtvis tillämpad på oljefrön, t.ex. för att reducera eller avlägsna naturligt förekommande näringshämmande faktorer.	Rostad
64	Ultrafiltrering	Filtrering av vätskor genom ett membran som är genomsläppligt endast för små molekyler.	Ultrafiltrerad

DEL C

Förteckning över foderråvaror

1. Spannmål och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

1.1.1

Korn

Kärnor av Hordeum vulgare L. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.1.2

Svällt korn

Produkt som framställs av malet korn eller kornkross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.1.3

Rostat korn

Produkt av kornrostningsprocess, delvis rostad och med svag färg.

Stärkelse, om > 10 %

Råprotein, om > 15 %

1.1.4

Kornflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalat korn. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Stärkelse

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.1.5

Kornfiber

Produkt härrörande från framställningen av kornstärkelse. Den består av frövita och huvudsakligen av fiber.

Växttråd

Råprotein, om > 10 %

1.1.6

Kornskal

Produkt härrörande från framställningen av etanolstärkelse efter torrmalning, sållning och skalning av kornkärnorna.

Växttråd

Råprotein, om > 10 %

1.1.7

Kornfodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållat, skalat korn till pärlgryn, semolina eller mjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.1.8

Kornprotein

Produkt av korn som erhålls sedan stärkelse och kli separerats från varandra. Den består huvudsakligen av protein.

Råprotein

Stärkelse

1.1.9

Kornproteinfoder

Produkt av korn som erhålls efter stärkelseseparationen. Den består huvudsakligen av protein och frövita. De kan vara torkade.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 45 %:

—

Råprotein

—

Stärkelse

1.1.10

Vattenlösliga restprodukter av korn

Produkt av korn som erhålls efter våt stärkelse- och proteinextraktion.

Råprotein

1.1.11

Kornkli

Produkt av mjölframställning, framställd av sållade kärnor av skalat korn. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Växttråd

1.1.12

Flytande kornstärkelse

Sekundär stärkelsefraktion som erhålls vid utvinning av stärkelse från korn.

Om vattenhalt < 50 %:

—

Stärkelse

1.1.13

Sållrester av mältat korn

Produkt härrörande från putsning av mältat korn, bestående av små mältade korn och fraktioner av krossat mältat korn som separerats före mältningen.

Växttråd

Råaska, om > 2,2 %

1.1.14

Mältat korn och maltdamm

Spannmålsdamm som sugits upp under förflyttning av säd.

Växttråd

1.1.15

Skal från mältat korn

Produkt härrörande från putsning av mältat korn, bestående av skalfraktioner och damm.

Växttråd

1.1.16

Våta fasta partiklar av korn från destillering

Produkt härrörande från etanolframställning på bas av korn. Det innehåller fasta foderfraktioner från destillering.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Råprotein

1.1.17

Våta vattenlösliga restprodukter av korn från destillering

Produkt härrörande från etanolframställning på bas av korn. Det innehåller vattenlösliga foderfraktioner från destillering.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %

—

Råprotein

1.1.18

Malt (6)

Produkt från groddad spannmål som torkats, malts och/eller extraherats.

1.1.19

Maltrottrådar (6)

Produkt härrörande från groddad mältad spannmål och maltputsning bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältad spannmål. Den kan vara mald.

1.2.1

Majs (7)

Kärnor av Zea mays L. ssp. mays. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.2.2

Majsflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalad majs. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar.

Stärkelse

1.2.3

Majsfodermjöl

Produkt härrörande från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i majskli.

Växttråd

Stärkelse

1.2.4

Majskli

Produkt härrörande från framställningen av mjöl eller semolina av majs. Den består huvudsakligen av yttre skal och en del fragment av majsgroddar med en viss mängd frövita.

Växttråd

1.2.5

Majskolvar

Den innersta delen av majskolven. Även sammanhängande stam, majskorn och täckblad ingår.

Växttråd

Stärkelse

1.2.6

Sållrester av majs

Majsfraktion som blir över efter sållningen.

1.2.7

Majsfiber

Produkt härrörande från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av fiber.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 50 %:

—

Växttråd

1.2.8

Majsgluten

Produkt härrörande från framställningen av majsstärkelse. Den består huvudsakligen av gluten som erhålls vid stärkelseseparationen.

Råprotein

Vattenhalt, om < 70 % eller > 90 %

1.2.9

Majsglutenfoder

Produkt som erhålls vid framställningen av majsstärkelse. Den består av kli och vattenlösliga restprodukter av majs. I produkten kan även ingå majskross och rester från oljeutvinningen ur majsgroddar. Andra produkter härrörande från stärkelse och från raffinering eller fermentering av stärkelseprodukter kan tillsättas och produkten kan torkas.

Vattenhalt, om < 40 % eller > 65 %

Om vattenhalt < 40 %

—

Råprotein

—

Växttråd

—

Stärkelse

—

Råfett

1.2.10

Majsgroddar

Produkt härrörande från framställningen av semolina, mjöl eller stärkelse av majs. Den består huvudsakligen av majsgroddar, yttre skal och delar av frövitan.

Vattenhalt, om < 40 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 40 %:

—

Råprotein

—

Råfett

1.2.11

Majsgroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av bearbetade majsgroddar på vilka delar av frövita och fröskal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.2.12

Majsgroddsmjöl

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av bearbetade majsgroddar.

Råprotein

1.2.13

Rå majsgroddsolja

Produkt som erhålls från majsgroddar.

Råfett

1.2.14

Majs, svälld

Produkt som erhålls från mald majs eller majskross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.2.15

Blötläggningsvätska för majs

Koncentrerad flytande fraktion härrörande från blötläggning av majs.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 65 %

Om vattenhalt < 45 %:

—

Råprotein

1.2.16

Sockermajssilage

Biprodukt från sockermajsförädlingsindustrin som består av majskolvens innersta del, skalet och kärnornas fäste. Produkten är hackad och avrunnen eller pressad. Framställd genom hackning av sockermajskolvarna, skalen och täckbladen; även sockermajskärnor ingår.

Växttråd

1.3.1

Hirs

Kärnor av Panicum miliaceum L.

1.4.1

Havre

Kärnor av Avena sativa L. och andra odlade arter av havre.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.4.2

Skalad havre

Skalade havrekärnor. Produkten kan vara ångbehandlad.

1.4.3

Havregryn

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalad havre. Den kan innehålla en liten mängd skaldelar.

Stärkelse

1.4.4

Havrefodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita.

Växttråd

Stärkelse

1.4.5

Havrekli

Produkt härrörande från mjölframställning, framställd av sållade, skalade kärnor. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Växttråd

1.4.6

Havreskal

Produkt som erhålls vid skalning av havrekärnor.

Växttråd

1.4.7

Svälld havre

Produkt som framställs av mald havre eller havrekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.4.8

Rensad havre

Rensad havre från vilken skalet avlägsnats.

Växttråd

Stärkelse

1.4.9

Havremjöl

Produkt som erhålls genom malning av havrekorn.

Växttråd

Stärkelse

1.4.10

Foderhavremjöl

Havreprodukt med högt stärkelseinnehåll, efter skalning.

Växttråd

1.4.11

Foderhavre

Produkt som erhålls vid bearbetning av sållad, skalad havre för att framställa havregryn och mjöl. Den består huvudsakligen av havrekli och en del frövita.

Växttråd

1.5.1

Extraherat quinoafrö

Rensade hela frön av quinoaplantan (Chenopodium quinoa Willd.) från vilka saponiner i frönas yttre lager har avlägsnats.

1.6.1

Riskross

Produkt som erhålls genom malning av ris (Oryza sativa L.), huvudsakligen bestående av små och/eller krossade risgryn.

Stärkelse

1.6.2

Slipat ris

Råris från vilket hela eller delar av kliet och embryot har avlägsnats genom slipning.

Stärkelse

1.6.3

Förklistrat ris

Produkt som framställs av slipat ris eller riskross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.6.4

Extruderat ris

Produkt som erhålls genom extrudering av rismjöl.

Stärkelse

1.6.5

Risflingor;

[Förklistrat ris]

Produkt som erhålls genom att förklistrade risgryn eller riskross omvandlas till flingor.

Stärkelse

1.6.6

Skalat/brunt ris

Paddyris från vilket endast ytterskalet har avlägsnats.

Stärkelse

Växttråd

1.6.7

Malet foderris

Produkt som erhålls genom malning av foderris, bestående antingen av gröna, kritaktiga eller omogna risgryn som avskilts genom siktning vid slipningen av skalat ris eller av normala, skalade risgryn som är gula eller fläckiga.

Stärkelse

1.6.8

Rismjöl

Produkt som erhålls genom malning av slipat ris.

Stärkelse

1.6.9

Brunt rismjöl

Produkt som erhålls genom malning av brunt ris.

Växttråd

Stärkelse

1.6.10

Riskli

Produkt som härrör från malningen av skalat ris, bestående av de yttre lagren av kärnan (fruktväggen, fröskal, kärna, aleuron) med delar av grodden.

Växttråd

1.6.11

Riskli innehållande kalciumkarbonat

Produkt som erhålls vid polering av skalat ris; den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, frövita och groddar samt av varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringen.

Växttråd

Kalciumkarbonat

1.6.12

Avfettat riskli

Riskli härrörande från oljeutvinning.

Växttråd

1.6.13

Riskliolja

Olja extraherad från stabiliserat riskli.

Råfett

1.6.14

Risfodermjöl

Produkt härrörande från rismjöls- och risstärkelseframställning, erhållen genom torr- eller våtmalning och siktning. Den består huvudsakligen av stärkelse, protein, fett och fiber.

Stärkelse, om > 20 %

Råprotein, om > 10 %

Råfett, om > 5 %

Växttråd

1.6.15

Fodermjöl av förkokt ris

Produkt härrörande från poleringen av skalat förkokt ris; den består huvudsakligen av silverhinnor, delar av aleuronskiktet, frövita och groddar samt av varierande mängder kalciumkarbonat som härrör från poleringen.

Växttråd

Kalciumkarbonat

1.6.16

Risdrav

De minsta krossade fragmenten från rismalningen, vanligtvis en fjärdedel av ett helt risgryn.

Stärkelse

1.6.17

Risgroddar

Produkt huvudsakligen bestående av embryot som avlägsnats under rismalningen och separerats från kliet.

Råfett

Råprotein

1.6.18

Risgroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av risgroddar på vilka delar av frövita och fröskal sitter kvar.

Råprotein

Råfett

Växttråd

1.6.19

Risgroddsmjöl

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom extraktion av risgroddar på vilka delar av frövita och fröskal sitter kvar.

Råprotein

1.6.20

Risprotein

Produkt härrörande från risstärkelseframställning av riskross, erhållen genom våtmalning, siktning, separation, koncentration och torkning.

Råprotein

1.6.21

Flytande foder av polerat ris

Koncentrerad flytande produkt härrörande från våtmalning och siktning av ris.

Stärkelse

1.7.1

Råg

Kärnor av Secale cereale L.

1.7.2

Rågfodermjöl

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen av frövitepartiklar med fina fragment av det yttre skalet och en del diverse kärnrester.

Stärkelse

Växttråd

1.7.3

Foderråg

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i rågkli.

Stärkelse

Växttråd

1.7.4

Rågkli

Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållad råg. Den består huvudsakligen fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar från vilka större delen av frövitan avlägsnats.

Stärkelse

Växttråd

1.8.1

Sorghum; [Milo]

Kärnor av Sorghum bicolor (L.) Moench.

1.8.2

Vit sorghum

Kärnor av vit Sorghum.

1.8.3

Sorghumglutenfoder

Torkade produkt som erhålls vid utvinningen av sorghumstärkelse. Den består huvudsakligen av kli och en mindre mängd gluten. I produkten kan även ingå torkade rester av macerationsvatten och groddar kan tillsättas.

Råprotein

1.9.1

Speltvete

Kärnor av speltvete, Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank, Triticum monococcum.

1.9.2

Speltvetekli

Produkt härrörande från framställningen av speltmjöl. Den består huvudsakligen av yttre skaldelar och en del speltgroddsfragment samt en viss mängd frövita.

Växttråd

1.9.3

Speltveteskal

Produkt som erhålls vid skalning av speltkärnor.

Växttråd

1.9.4

Speltvetefodermjöl

Produkt som erhålls vid bearbetningen av sållad, skalad spelt till speltmjöl. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.10.1

Rågvete

Kärnor av hybriden Triticum X Secale cereale L.

1.11.1

Vete

Kärnor av Triticum aestivum L., Triticum durum Desf. och andra odlade arter av vete. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.11.2

Veterottrådar

Produkt från groddat mältat vete och maltputsning bestående av rottrådar, spannmålsdamm, skal och små krossade kärnor av mältat vete.

1.11.3

Förklistrat vete

Produkt som framställs av malet vete eller vetekross genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck.

Stärkelse

1.11.4

Vetefodermjöl

Produkt som erhålls vid mjölframställning, erhållen från sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av frövita tillsammans med fina fragment av det yttre skalet och en del sållrester av kärnan.

Växttråd

Stärkelse

1.11.5

Veteflingor

Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalat vete. Den kan innehålla en liten mängd veteskaldelar. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Växttråd

Stärkelse

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.11.6

Fodervete

Produkt som erhålls vid framställning av mjöl eller malt av sållade vetekärnor eller skalat speltvete. Den består huvudsakligen av fragment av det yttre skalet och av kärnpartiklar från vilka en mindre del av frövitan tagits bort än i vetekli.

Växttråd

1.11.7

Vetekli (8)

Växttråd

1.11.8

Mältade fermenterade vetepartiklar

Produkt som erhålls genom en bearbetningsmetod som kombinerar mältning och fermentering av vete och vetekli. Efter mältning och fermentering torkas produkten och mals.

Stärkelse

Växttråd

1.11.10

Vetefiber

Fiberprodukt som extraheras vid bearbetning av vete. Den består huvudsakligen av fiber.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

—

Växttråd

1.11.11

Vetegroddar

Produkt härrörande från mjölframställning, huvudsakligen bestående av vetegroddar, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och ytterskal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.11.12

Fermenterade vetegroddar

Produkt härrörande från fermentering av vetegroddar, med inaktiverade mikroorganismer.

Råprotein

Råfett

1.11.13

Vetegroddsexpeller

Produkt härrörande från oljeutvinning, erhållen genom pressning av vetegroddar (Triticum aestivum L. och Triticum durum Desf. samt andra odlade arter av vete och skalad spelt, Triticum spelta L., Triticum dicoccum Schrank och Triticum monococcum L.), på vilka delar av frövita och fröskal kan sitta kvar.

Råprotein

1.11.15

Veteprotein

Veteprotein extraherat vid stärkelse- eller etanolframställning; produkten kan delvis ha hydrolyserats.

Råprotein

1.11.16

Veteglutenfoder

Produkt härrörande från framställningen av vetestärkelse och vetegluten. Den består av kli från vilket grodden delvis kan ha avlägsnats. Vattenlösliga restprodukter av vete, vetekross samt andra produkter som är härledda ur stärkelse och ur raffinering av stärkelseprodukter kan tillsättas.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 45 %:

—

Råprotein

—

Stärkelse

1.11.18

Veteglutenmjöl

Veteprotein som utmärks av en hög viskoelasticitet i hydraterad form, med minst 80 % protein (N × 6,25) och högst 2 % aska i torrsubstansen.

Råprotein

1.11.19

Flytande vetestärkelse

Produkt som erhålls vid framställningen av stärkelse/glukos och gluten från vete.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 85 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Stärkelse

1.11.20

Delvis avsockrad vetestärkelse innehållande protein

Produkt som erhålls vid framställningen av vetestärkelse, huvudsakligen innehållande delvis sötad stärkelse, de lösliga proteinerna och andra lösliga delar av frövitan.

Råprotein

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

1.11.21

Vattenlösliga restprodukter av vete

Produkt av vete som erhålls efter våt protein- och stärkelseextraktion. Produkten kan vara hydrolyserad.

Vattenhalt, om < 55 % eller > 85 %

Om vattenhalt < 55 %

—

Råprotein

1.11.22

Vetejästkoncentrat

Blöt biprodukt som frigörs efter fermenteringen av vetestärkelse för alkoholframställning.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

—

Råprotein

1.11.23

Sållrester av mältat vete

Produkt härrörande från putsning av mältat vete, bestående av små mältade vetekärnor och fraktioner av krossade mältade vetekärnor som separerats före mältningen.

Växttråd

1.11.24

Mältat vete och maltdamm

Spannmålsdamm som sugits upp under förflyttning av säd.

Växttråd

1.11.25

Skal av mältat vete

Produkt av putsning av mältat vete, bestående av skalfraktioner och damm.

Växttråd

1.12.2

Spannmålsmjöl (9)

Mjöl av spannmål.

Stärkelse

Växttråd

1.12.3

Proteinkoncentrat från spannmål (9)

Koncentrerad och torkad produkt som framställs av spannmål efter stärkelseseparation genom jästfermentering.

Råprotein

1.12.4

Sållrester av spannmål (9)

Rester från sållning av spannmål och malt.

Växttråd

1.12.5

Groddad spannmål (9)

Produkt härrörande från framställning av mjöl och stärkelse, huvudsakligen bestående av groddad spannmål, valsade eller i annan form, på vilka fragment av frövita och yttre skal kan sitta kvar.

Råprotein

Råfett

1.12.6

Sirap av blötläggningsvätska från spannmål (9)

Produkt av spannmål som erhålls genom avdunstning av koncentratet av blötläggningsvätskan från fermenteringen och destilleringen av spannmål som använts i framställningen av sädessprit.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %:

—

Råprotein

1.12.7

Blöt drank (9)

Blöt produkt bearbetad till en fast fraktion genom centrifugering och/eller filtrering av blötläggningsvätskan från fermenterad och destillerad spannmål som använts i framställningen av sädessprit.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Råprotein

1.12.8

Koncentrerade vattenlösliga restprodukter från destillering (9)

Blöt produkt härrörande från framställningen av alkohol genom destillering av en mäsk av vete och sockersirap sedan kli och gluten först separerats.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—	Råprotein, om > 10 %

1.12.9

Drank och vattenlösliga restprodukter från destillering (9)

Produkt som erhålls vid produktionen av alkohol genom destillering av mäsk av spannmål och/eller andra stärkelserika och sockerhaltiga produkter. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 80 %

Om vattenhalt < 60 %:

—

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.10

Torkad drank (9)

Produkt från alkoholdestillering, erhållen genom torkning av fasta rester av jäst spannmål. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.11

Torkad drank med tillsats av mäsk (9); [Torkad drank och vattenlösliga restprodukter från destillering] (9)

Produkt från alkoholdestillering, erhållen genom torkning av fasta rester av fermenterad spannmål med tillsats av restprodukten pot ale-sirap eller av den indunstade blötläggningsvätskan. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.

Råprotein

I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen

1.12.12

Drav

Produkt av bryggning bestående av rester av mältad och omältad spannmål och andra stärkelserika produkter, som kan innehålla humlematerial. Brukar saluföras i blött tillstånd men kan även saluföras i torkad form.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Råprotein

1.12.13

Whiskydrank

Fast produkt härrörande från maltwhiskyframställning. Den består av resterna från varmvattenextraktion av mältat korn. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom gravitation.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Råprotein

1.12.14

Filtrerade mäskprodukter

Fast produkt som erhålls vid framställningen av öl, maltextrakt och whisky. Den består av resterna av hetvattenextraktion av malen malt och eventuellt andra socker- eller stärkelserika tillsatser. Brukar saluföras i blött tillstånd sedan extraktet har avlägsnats genom pressning.

Vattenhalt, om < 65 % eller > 88 %

Om vattenhalt < 65 %:

—

Råprotein

1.12.15

Pot ale

Den restprodukt som återstår i destilleringspannan efter den första destilleringen i ett maltdestilleri.

Råprotein, om > 10 %

1.12.16

Pot ale-sirap

Produkt härrörande från den första destilleringen i ett maltdestilleri, framställd genom avdunstning av den pot ale som återstår i destilleringspannan.

Vattenhalt, om < 45 % eller > 70 %

Om vattenhalt < 45 %:

Råprotein

2. Oljehaltiga frön eller frukter samt produkter och biprodukter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
2.1.1	Babassuexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av Babassupalmnötter, Orbignya-sorter.	Råprotein Råfett Växttråd
2.2.1	Camelinafrö	Frön av Camelina sativa L. Crantz.
2.2.2	Camelinaexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av Camelinafrön.	Råprotein Råfett Växttråd
2.2.3	Camelinamjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av Camelinafröexpeller.	Råprotein
2.3.1	Kakaobönskal	Skal av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L.	Växttråd
2.3.2	Kakaoskal	Produkt som erhålls genom bearbetning av kakaobönor.	Växttråd Råprotein
2.3.3	Mjöl av delvis skalade kakaobönor	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av torkade och rostade kakaobönor av Theobroma cacao L. från vilka delar av skalen har avlägsnats.	Råprotein Växttråd
2.4.1	Kokos-/Kopraexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön. Cocos nucifera L.	Råprotein Råfett Växttråd
2.4.2	Kokos/Kopra, hydrolyserad expeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning och enzymhydrolys av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från frön av kokospalmen Cocos nucifera L.	Råprotein Råfett Växttråd
2.4.3	Kokos-/Kopramjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av den torkade kärnan (endosperm) och det yttre höljet (tegument) från kokospalmens frön.	Råprotein
2.5.1	Bomullsfrö	Bomullsfrön av Gossypium spp. från vilka fibrer har avlägsnats. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.5.2	Mjöl av delvis skalat bomullsfrö	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av bomullsfrön från vilka fibrerna och delar av fröskalet har avlägsnats. (Växttråd: högst 22,5 % av torrsubstansen.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein Växttråd I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.5.3	Bomullsfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av bomullsfrön från vilka fibrerna avlägsnats.	Råprotein Växttråd Råfett
2.6.1	Expeller av delvis skalade jordnötter	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av delvis skalade jordnötter av Arachis hypogaea L. och andra arter av Arachis. (Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.)	Råprotein Råfett Växttråd
2.6.2	Mjöl av delvis skalade jordnötter	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade jordnötter. (Växttråd: högst 16 % av torrsubstansen.)	Råprotein Växttråd
2.6.3	Expeller av skalade jordnötter	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av skalade jordnötter.	Råprotein Råfett Växttråd
2.6.4	Mjöl av skalade jordnötter	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av expeller av skalade jordnötter.	Råprotein Växttråd
2.7.1	Kapockexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön av kapock (Ceiba pentadra L. Gaertn.).	Råprotein Växttråd
2.8.1	Linfrö	Linfrön av Linum usitatissimum L. (botanisk renhet: minst 93 %) i form av hela, tillplattade eller malda linfrön. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.8.2	Linfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av linfrön. (Botanisk renhet: minst 93 %.)	Råprotein Råfett Växttråd
2.8.3	Linfrömjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av linfröexpeller. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.9.1	Senapskli	Produkt härrörande från framställningen av senap (Brassica juncea L.). Den består av fragment av det yttre skalet och kärnpartiklar.	Växttråd
2.9.2	Senapsfrömjöl	Produkt som erhålls genom extraktion av flyktig senapsolja från senapsfrön.	Råprotein
2.10.1	Nigerfrö	Frön av nigerplantan, Guizotia abyssinica (L.F.) Cass.
2.10.2	Nigerfröexpeller	Produkt av oljeutvinning som erhålls genom pressning av frön från nigerplantan. (Aska olöslig i HCl: högst 3,4 %.)	Råprotein Råfett Växttråd
2.11.1	Olivpressmassa	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av pressade oliver av Olea europaea L., från vilken så mycket kärnbitar som möjligt avskiljts.	Råprotein Växttråd Råfett
2.12.1	Palmkärnsexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av palmkärnor av Elaeis guineensis Jacq., Corozo oleifera (H.B.K) L.H. Bailey (Elaeis melanococca auct.), från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats.	Råprotein Växttråd Råfett
2.12.2	Palmkärnsmjöl	Produkt av oljeutvinning genom extraktion av palmkärnor, från vilka så mycket som möjligt av det hårda skalet avlägsnats.	Råprotein Växttråd
2.13.1	Pump- och squashfrön	Frön av Cucurbita pepo L. och plantor av släktet Cucurbita.
2.13.2	Pump- och squashfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön av Cucurbita pepo och plantor av släktet Cucurbita.	Råprotein Råfett
2.14.1	Rapsfrö (10)	Frön av raps av Brassica napus L. ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk., av indisk raps Brassica napus L. var. glauca (Roxb.) O.E. Schulz och rybs Brassica rapa ssp. oleifera (Metzg.) Sinsk. (Botanisk renhet: minst 94 %.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.14.2	Rapsfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av rapsfrön. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein Råfett Växttråd I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.14.3	Mjöl av rapsfrö	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av rapsfröexpeller. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.14.4	Extruderade rapsfrön	Produkt som framställs av hel raps genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein Råfett I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.14.5	Proteinkoncentrat av rapsfrö	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom separation av proteinfraktion av rapsfröexpeller eller rapsfrön.	Råprotein
2.15.1	Safflorfrö	Frön av safflor Carthamus tinctorius L.
2.15.2	Mjöl av delvis skalade safflorfrön	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av delvis skalade frön av safflor.	Råprotein Växttråd
2.15.3	Safflorskal	Produkt som erhålls vid skalningen av safflorfrön.	Växttråd
2.16.1	Sesamfrön	Frön av Sesamum indicum L.
2.17.1	Delvis skalade sesamfrön	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom att delar av skalen avlägsnats.	Råprotein Växttråd
2.17.2	Sesamfröskal	Produkt som erhålls vid skalning av sesamfrön.	Växttråd
2.17.3	Sesamfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av frön från sesamplantan Sesamum indicum L. (aska olöslig i HCl: högst 5 %).	Råprotein Växttråd Råfett
2.18.1	Rostad(e) soja(bönor)	Sojabönor (Glycine max. L. Merr.) som undergått lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.18.2	Soja(böns)expeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av sojafrön.	Råprotein Råfett Växttråd
2.18.3	Soja(böns)mjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen från sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. (Ureasaktivitet: högst 0,4 mg N/g × min.) Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein Växttråd om > 8 % i torrsubstans I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.18.4	Mjöl av skalad(e) soja(bönor)	Produkt av oljeutvinning, erhållen från skalade sojabönor efter extraktion och lämplig värmebehandling. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. (Ureasaktivitet: högst 0,5 mg N/g × min.) Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.18.5	Soja(böns)skal	Produkt som erhålls vid skalning av sojabönor.	Växttråd
2.18.6	Extruderade sojabönor	Produkt som framställs av sojabönor genom behandling under fuktiga, varma förhållanden och under tryck som ökar stärkelseförklistringen. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein Råfett I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.18.7	Proteinkoncentrat av soja(böna)	Produkt erhållen från skalade sojabönor som genomgått fettextraktion, efter fermentering eller en andra extraktion för att minska halten av kvävefritt extrakt.	Råprotein
2.18.8	Sojabönspressmassa; [Sojabönspasta]	Produkt som erhålls vid extraktion av sojabönor för livsmedelsberedning.	Råprotein
2.18.9	Sojabönsmelass	Produkt som erhålls vid bearbetning av sojabönor.	Råprotein Råfett
2.18.10	Biprodukt från sojabönsberedning	Produkter som erhålls vid bearbetning av sojabönor för framställning av livsmedelsberedningar av sojaböna.	Råprotein
2.19.1	Solrosfrö	Frön från solros av Helianthus annuus L. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.19.2	Solrosfröexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av solrosfrön.	Råprotein Råfett Växttråd
2.19.3	Solrosfrömjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av solrosfröexpeller. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	Råprotein I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
2.19.4	Mjöl av skalade solrosfrön	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion och lämplig värmebehandling av expeller av solrosfrön som helt eller delvis befriats från sina skal. Kan innehålla upp till högst 1 % använd blekjord från integrerade krossnings- och raffineringsanläggningar eller filtreringshjälpmedel. (Växttråd: högst 27,5 % av torrsubstansen.)	Råprotein Växttråd
2.19.5	Solrosfröskal	Produkt som erhålls vid skalning av solrosfrön.	Växttråd
2.20.1	Vegetabilisk olja och vegetabiliskt fett (11)	Oljor och fetter som erhålls från växter (exklusive ricinolja från ricinplanta); de kan vara avslemmade, raffinerade och/eller hydrogenerade.	Vattenhalt, om > 1 %
2.21.1	Rålecitiner	Fosfolipider som erhålls vid avslemning av råolja från oljefrön och oljefrukter.
2.22.1	Hampafrö	Kontrollerat hampafrö av Cannabis sativa L. med ett högsta THC-innehåll i enlighet med EU-lagstiftningen.
2.22.2	Hampaexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av hampafrön.	Råprotein Växttråd
2.22.3	Hampaolja	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av hampaplanta och hampafrön.	Råprotein Råfett Växttråd
2.23.1	Vallmofrö	Frön av Papaver somniferum L.
2.23.2	Vallmofrömjöl	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom extraktion av vallmofröexpeller.	Råprotein

3. Frön från baljväxter och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
3.1.1	Bönor, rostade	Frön av Phaseolus spp. eller Vigna spp. vilka genomgått lämplig värmebehandling. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
3.1.2	Proteinkoncentrat av bönor	Produkt som framställs ur det separerade bönfruktvattnet vid stärkelseframställning.	Råprotein
3.2.1	Torkad johannesbrödsfrukt	Torkade frukter från johannesbrödsträdet, Ceratonia siliqua L.	Växttråd
3.2.3	Torkade johannesbrödsbaljor	Produkt som erhålls genom krossning av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödsträdet, från vilka fröna avlägsnats.	Växttråd
3.2.4	Mikroniserat mjöl av torkad johannesbrödsfrukt	Produkt som erhålls genom mikronisering av de torkade frukterna (baljorna) från johannesbrödsträdet, från vilka fröna avlägsnats.	Växttråd Total sockerhalt uttryckt som sackaros
3.2.5	Johannesbrödsgroddar	Groddar av fröna från johannesbrödsträdet.	Råprotein
3.2.6	Johannesbrödsgroddexpeller	Produkt av oljeutvinning, erhållen genom pressning av johannesbrödsgrodd.	Råprotein
3.2.7	Johannesbrödsfrö	Frön från johannesbrödsträdet.	Växttråd
3.3.1	Kikärter	Frön av Cicer arietinum L.
3.4.1	Ervum ervilia	Frön av Ervum ervilia L.
3.5.1	Bockhornsklöverfrö	Frön av bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum).
3.6.1	Guarmjöl	Produkt som erhålls efter extraktion av växtslemmet ur frön från guarböna, Cyamopsis tetragonoloba (L.) Taub.	Råprotein
3.6.2	Guargroddsmjöl	Produkt som erhålls genom extraktion av växtslemmet ur grodden av guarbönsfrön.	Råprotein
3.7.1	Bondbönor	Frön av Vicia faba L. ssp. faba var. equina Pers. och var. minuta (Alef.) Mansf.
3.7.2	Bondbönsflingor	Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalade bondbönor.	Stärkelse Råprotein
3.7.3	Bondbönsskal	Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena.	Växttråd Råprotein
3.7.4	Skalade bondbönor	Produkt som erhålls vid skalning av bondbönsfrön, bestående huvudsakligen av bönkärnor från bondbönor.	Råprotein Växttråd
3.7.5	Bondbönsprotein	Produkt som erhålls genom malning och luftfraktionering av bondbönor.	Råprotein
3.8.1	Linser	Frön av Lens culinaris a.o. Medik.
3.8.2	Linsskal	Produkt som erhålls vid skalningen av linsfrön.	Växttråd
3.9.1	Sötlupiner	Frön av Lupinus spp. med låg andel bittra frön.
3.9.2	Skalade sötlupiner,	Skalade lupinfrön.	Råprotein
3.9.3	Filmlupiner; [Lupinskal]	Produkt som erhålls vid skalning av lupinfrön, bestående huvudsakligen av de yttre höljena.	Råprotein Växttråd
3.9.4	Lupinpressmassa	Produkt som erhålls efter extraktion av beståndsdelar av lupin.	Växttråd
3.9.5	Lupinfodermjöl	Produkt som erhålls vid framställningen av lupinmjöl från lupin. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal.	Råprotein Växttråd
3.9.6	Lupinprotein	Produkt som framställs ur det separerade lupinfruktvattnet vid stärkelseframställning eller erhålls efter malning och luftfraktionering.	Råprotein
3.9.7	Lupinproteinmjöl	Produkt härrörande från bearbetning av lupin för att erhålla ett högproteinmjöl.	Råprotein
3.10.1	Mungbönor	Bönor av Vigna radiata L.
3.11.1	Ärtor	Frön av Pisum ssp. Produkten kan vara skyddad mot nedbrytning i våmmen.	I tillämpliga fall metod för skydd mot nedbrytning i våmmen
3.11.2	Ärtkli	Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalningen och rensningen av ärtorna.	Växttråd
3.11.3	Ärtflingor	Produkt som erhålls genom ångning och valsning av skalade ärtfrön.	Stärkelse
3.11.4	Ärtmjöl	Produkt som erhålls genom malning av ärtor.	Råprotein
3.11.5	Ärtskal	Produkt som erhålls vid framställningen av ärtmjöl från ärtor. Den består huvudsakligen av skal som avlägsnats vid skalningen och rensningen av ärtorna samt en mindre mängd frövita.	Växttråd
3.11.6	Skalade ärtor	Skalade ärtfrön.	Råprotein Växttråd
3.11.7	Ärtfodermjöl	Produkt som erhålls vid framställning av ärtmjöl. Den består huvudsakligen av grobladspartiklar tillsammans med en mindre mängd skal.	Råprotein Växttråd
3.11.8	Sållrester av ärta	Ärtfraktion som blir kvar efter sållningsprocessen.	Växttråd
3.11.9	Ärtprotein	Produkt som erhålls från det separerade ärtfruktvattnet vid stärkelseframställning eller efter malning och luftfraktionering.	Råprotein
3.11.10	Ärtpressmassa	Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärtor. Den består huvudsakligen av inre fibrer och stärkelse.	Vattenhalt, om < 70 % eller > 85 % Stärkelse Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
3.11.11	Vattenlösliga restprodukter av ärta	Produkt som erhålls genom våt stärkelse- och proteinextraktion från ärtor. Den består huvudsakligen av vattenlösliga proteiner och oligosackarider.	Vattenhalt, om < 60 % eller > 85 % Total sockerhalt Råprotein
3.11.12	Ärtfiber	Produkt som erhålls genom extraktion efter malning och siktning av de skalade ärtorna.	Växttråd
3.12.1	Vicker	Frön av Vicia sativa L. var. sativa och andra sorter.
3.13.1	Plattvial (12)	Frön av Lathyrus sativus L. vilka genomgått lämplig värmebehandling.
3.14.1	Monanthavicker	Frön av Vicia monanthos Desf.

4. Rotknölar, rötter och produkter därav

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

4.1.1

Sockerbeta

Rot av Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Doell.

4.1.2

Sockerbetstoppar och rötter

Färsk produkt härrörande från framställningen av socker, huvudsakligen bestående av rensade bitar av sockerbeta, med eller utan delar av betblad.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 50 %

4.1.3

(Bet)socker; [sackaros]

Socker som extraherats från sockerbetor med hjälp av vatten.

Sackaros

4.1.4

Betmelass (av sockerbeta)

Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från sockerbetor.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 28 %

4.1.5

Betmelass (av sockerbeta), delvis avsockrad och/eller avbetainiserad

Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros och/eller betain från sockerbetsmelass med hjälp av vatten.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 28 %

4.1.6

Isomaltulosmelass

Icke-kristalliserad fraktion från framställningen av isomaltulos genom enzymatisk omvandling av sackaros från sockerbetor.

Vattenhalt, om > 40 %

4.1.7

Våt betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad snitsel av sockerbeta. Vattenhalt: minst 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 82 % eller > 92 %

4.1.8

Pressad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherade och mekaniskt pressad snitsel av sockerbeta. Vattenhalt: högst 82 %. Sockerinnehållet är lågt och sjunker ner mot noll på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.1.9

Melasserad pressad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherade och mekaniskt pressad snitsel av sockerbeta med tillsats av melass. Vattenhalt: högst 82 %. Sockerinnehållet sjunker på grund av (mjölksyre)fermentering.

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.1.10

Torkad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad och torkad snitsel av sockerbeta.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10,5 %

4.1.11

Melasserad torkad betmassa (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av socker, bestående av vattenextraherad och torkad snitsel av sockerbeta med tillsats av melass.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

4.1.12

Sockersirap

Produkt som erhålls genom bearbetning av socker och/eller melass.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Vattenhalt, om > 35 %

4.1.13

Kokta betbitar (av sockerbeta)

Produkt härrörande från framställningen av ätlig sirap från sockerbeta. Produkten kan vara pressad eller torkad.

Om torkad:

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Om pressad:

Aska olöslig i HCl, om > 5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 50 %

4.1.14

Frukto-oligosackarider

Produkt som erhålls från socker av sockerbeta genom en enzymatisk process.

Vattenhalt, om > 28 %

4.2.1

Rödbetssaft

Saft från pressning av rödbeta (Beta vulgaris convar. crassa var. conditiva) med påföljande koncentration och pastörisering, vilket bevarar den typiska grönsaksliknande smaken och aromen.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.3.1

Morötter

Rot av gul eller röd morot, Daucus carota L.

4.3.2

Ångkokta morotsskal

Blöt produkt från morotsförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från morotsroten genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad morotsstärkelse kan tillsättas. Vattenhalt: högst 97 %.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 87 % eller > 97 %

4.3.3

Morotsavskrap

Blöt produkt som frigörs via mekanisk separation vid bearbetningen av morötterna och som främst består av torkade morötter och morotsrester. Produkten kan ha värmebehandlats. Vattenhalt: högst 97 %.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 87 % eller > 97 %

4.3.4

Morotsflingor

Produkt som erhålls genom att rötter av gul eller röd morot omvandlas till flingor som därefter torkas.

4.3.5

Torkad morot

Rot av gul eller röd morot, oberoende av form, som torkas.

Växttråd

4.3.6

Torkat morotsfoder

Produkt bestående av pressmassa av morotens innanmäte och yttre skal som torkas.

Växttråd

4.4.1

Cikoriarötter

Rötter av Cichorium intybus L.

4.4.2

Cikoriatoppar och cikoriablast

Färsk produkt härrörande från bearbetning av cikoria. Den består huvudsakligen av rensade bitar av cikoria och delar av bladen.

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 50 %

4.4.3

Cikoriafrö

Frön av Cichorium intybus L.

4.4.4

Cikoriapressmassa

Produkt härrörande från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna och vattnet har delvis avlägsnats.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Vattenhalt, om < 65 % eller > 82 %

4.4.5

Torkad cikoriapressmassa

Produkt som härrör från framställningen av inulin från rötter av Cichorium intybus L., bestående av skivor av cikoria som extraheras och pressas mekaniskt och därefter torkas. De (vattenlösliga) cikoriakolhydraterna har delvis extraherats.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.4.6

Cikoriarotspulver

Produkt som erhålls genom hackning, torkning och malning av cikoriarötter.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.4.7

Cikoriamelass

Produkt härrörande från bearbetning av cikoria, erhållen vid framställningen av inulin och oligofruktos.

Råprotein

Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 %

4.4.8

Cikoriavinass

Produkt härrörande från bearbetning av cikoria, erhållen vid raffineringen av inulin och oligofruktos.

Råprotein

Vattenhalt, om < 30 % eller > 40 %

4.4.9

Cikoriainulin

Inulin är en fruktan som extraherats från rötter av Cichorium intybus L.

4.4.10

Oligofruktossirap

Produkt som erhålls genom att inulin från Cichorium intybus L. delvis hydrolyseras.

Vattenhalt, om < 20 % eller > 30 %

4.4.11

Torkad oligofruktos

Produkt som erhålls genom att inulin från Cichorium intybus L. delvis hydrolyseras och därefter torkas.

4.5.1

Torkad vitlök

Vitt till gult pulver av ren, mald vitlök, Allium sativum L.

4.6.1

Maniok; [tapioka]; [kassava]

Rötter av Manihot esculenta Crantz., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 60 % eller > 70 %

4.6.2

Torkad maniok

Rötter av maniok, oberoende av form, som torkas.

Stärkelse

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.7.1

Lökpressmassa

Blöt produkt som frigörs under bearbetningen av lök (släktet Allium) och består av både skal och hela lökar. Om produkten härrör från framställningen av lökolja består den främst av beredda lökrester.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.7.2

Stekt lök

Skalade och smulade lökbitar som steks.

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

Råfett

4.8.1

Potatis

Rotknölar av Solanum tuberosum L.

Vattenhalt, om < 72 % eller > 88 %

4.8.2

Skalad potatis

Potatis från vilken skalet avlägsnats med hjälp av ångbehandling.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.3

Ångkokta potatisskal

Blöt produkt från potatisförädlingsindustrin bestående av de skal som avlägsnats från potatisknölen genom ångbehandling, till vilken ytterligare förklistrad potatisstärkelse kan tillsättas. Den kan vara mosad.

Vattenhalt, om < 82 % eller > 93 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.4

Råa potatisbitar

Produkt som frigörs från potatis under beredningen av potatisprodukter avsedda som livsmedel. Potatisen kan vara skalad.

Vattenhalt, om < 72 % eller > 88 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.5

Potatisavskrap

Produkt som frigörs via mekanisk separation under bearbetningen av potatis och som främst består av torkad potatis och torkade potatisrester. Produkten kan ha värmebehandlats.

Vattenhalt, om < 82 % eller > 93 %

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.6

Mosad potatis

Blancherad eller kokt och därefter mosad potatisprodukt.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.7

Potatisflingor

Produkt som erhålls genom valstorkning av tvättad och ångkokt potatis, med eller utan skal.

Stärkelse

Växttråd

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans

4.8.8

Potatispressmassa

Produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis.

Vattenhalt, om < 77 % eller > 88 %

4.8.9

Torkad potatispressmassa

Torkad produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av extraherad mald potatis.

4.8.10

Potatisprotein

Produkt härrörande från stärkelseframställning, huvudsakligen bestående av proteinämnen som erhålls efter stärkelseseparationen.

Råprotein

4.8.11

Hydrolyserat potatisprotein

Protein som erhålls genom en kontrollerad enzymhydrolys av potatisproteiner.

Råprotein

4.8.12

Fermenterat potatisprotein

Produkt som erhålls genom att potatisprotein fermenteras och därefter sprejtorkas.

Råprotein

4.8.13

Flytande fermenterat potatisprotein

Flytande produkt som erhålls genom fermentering av potatisprotein.

Råprotein

4.8.14

Koncentrerad potatissaft

Koncentrerad produkt härrörande från potatisstärkelseframställning, bestående av återstoderna av potatispressmassan sedan fiber, proteiner och stärkelse delvis avlägsnats och delar av vattnet avdunstat.

Vattenhalt, om < 50 % eller > 60 %

Om vattenhalt < 50 %

—

Råprotein

—

Råaska

4.8.15

Potatisgranulat

Torkad potatis (potatis som tvättats, skalats och reducerats i storlek genom att skäras i bitar, omvandlas till flingor osv., varefter vatteninnehållet avlägsnats).

4.9.1

Sötpotatis

Rotknölar av Ipomoea batatas L., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 57 % eller > 78 %

4.10.1

Jordärtskocka

Rotknölar av Helianthus tuberosus L., oberoende av form.

Vattenhalt, om < 75 % eller > 80 %

5. Andra frön och frukter samt produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
5.1.1	Ekollon	Hela frukter av ek, Quercus robur L., bergek, Quercus petraea (Matt.) Liebl., korkek av Quercus suber L. eller andra ekarter.
5.1.2	Skalade ekollon	Produkt som erhålls genom skalning av ekollon.	Råprotein Växttråd
5.2.1	Mandel	Hel eller krossad frukt av Prunus dulcis, med eller utan skal.
5.2.2	Mandelskal	Produkt som erhålls genom att mandelfrön skalas, varefter skalen fysiskt avskiljs från kärnorna och mals.	Växttråd
5.3.1	Anisfrö	Frön av Pimpinella anisum.
5.4.1	Torkad äppelpressmassa; [Torkade äppelpressrester	Produkt som erhålls vid framställningen av juice av Malus domestica eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som torkas. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.4.2	Pressad äppelpressmassa; [Pressade äppelpressrester]	Blöt produkt som erhålls vid framställningen av äppeljuice eller vid ciderframställning. Den består huvudsakligen av pressmassa av äpplets innanmäte och yttre skal som pressas. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.4.3	Äppelmelass	Produkt som erhålls efter utvinning av pektin från äppelpressmassa. Den kan ha avpektiniserats.	Råprotein Växttråd Råolja och råfett, om > 10 %
5.5.1	Sockerbetsfrö	Frön av sockerbeta.
5.6.1	Bovete	Frön av Fagopyrum esculentum.
5.6.2	Boveteskal och bovetekli	Produkt som erhålls vid malning av bovetekärnor.	Växttråd
5.6.3	Bovetefodermjöl	Produkt härrörande från mjölframställning, erhållen från sållat bovete. Den består huvudsakligen av frövita med fina fragment av det yttre skalet och en del kärnrester av diverse slag. Den får innehålla högst 10 % växttråd.	Växttråd Stärkelse
5.7.1	Rödkålsfrö	Frön av Brassica oleracea var. capitata f. Rubra.
5.8.1	Kanariegräsfrö	Frön av Phalaris canariensis.
5.9.1	Kumminfrö	Frön av Carum carvi L.
5.12.1	Krossrester av kastanj	Produkt härrörande från framställningen av kastanjemjöl, huvudsakligen bestående av frövita, med fina fragment av höljena och några få rester av kastanj (Castanea spp.).	Råprotein Växttråd
5.13.1	Citruspressmassa	Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter, Citrus (L.) spp., eller vid framställningen av citrusjuice. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.13.2	Torkad citronpressmassa	Produkt som erhålls genom pressning av citrusfrukter eller vid framställningen av citrusjuice och som därefter torkas. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.14.1	Rödklöverfrö	Frön av Trifolium pratense L.
5.14.2	Vitklöverfrö	Frön av Trifolium repens L.
5.15.1	Kaffebönskal	Produkt som erhålls från skalade frön av kaffeplantan.	Växttråd
5.16.1	Blåklintsfrö	Frön av Centaurea cyanus L.
5.17.1	Gurkfrö	Frön av Cucumis sativus L.
5.18.1	Cypressfrö	Frön av Cupressus L.
5.19.1	Dadelfrukt	Frukter av Phoenix dactylifera L. De kan vara torkade.
5.19.2	Dadelfrö	Hela frön av dadelplantan.	Växttråd
5.20.1	Fänkålsfrö	Frön av Foeniculum vulgare Mill.
5.21.1	Fikonfrukt	Frukter av Ficus carica L. De kan vara torkade.
5.22.1	Fruktkärnor (13)	Produkt bestående av de inre, ätliga fröna av en nöt eller stenfruktskärna.
5.22.2	Fruktpressmassa (13)	Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.22.3	Torkad fruktpressmassa (13)	Produkt som erhålls vid framställningen av fruktjuice och fruktpuré och därefter torkas. Den kan ha avpektiniserats.	Växttråd
5.23.1	Kryddkrasse	Frön av Lepidium sativum L.	Växttråd
5.24.1	Gräsfrö	Frön från växtfamiljerna gräs (Poaceae), halvgräs (Cyperaceae) och tågväxter (Juncaceae).
5.25.1	Druvkärnor	Kärnor som separerats från druvpressmassa och som inte genomgått oljeutvinning.	Råfett Växttråd
5.25.2	Druvkärnmjöl	Produkt som erhålls vid utvinningen av olja ur druvkärnor.	Växttråd
5.25.3	Druvpressmassa	Druvpressrester som snabbt torkats efter alkoholutvinningen och i möjligaste mån befriats från druvstjälkar och kärnor.	Växttråd
5.26.1	Hasselnöt	Hel eller krossad frukt av Corylus (L.) spp., med eller utan skal.
5.27.1	Pektin	Pektin extraherat från lämpligt växtmaterial.
5.28.1	Perillafrö	Frön av Perilla frutescens L. och malda produkter därav.
5.29.1	Pinjenöt	Frön av Pinus (L.) spp.
5.30.1	Pistaschmandel	Frukt av Pistacia vera L.
5.31.1	Plantagofrö	Frön av Plantago (L.) spp.
5.32.1	Rädisfrö	Frön av Raphanus sativus L.
5.33.1	Spenatfrö	Frön av Spinacia oleracea L.
5.34.1	Tistelfrö	Frön av Carduus marianus L.
5.35.1	Tomatpressmassa [tomatpressrester]	Produkt som erhålls genom pressning av tomaten Solanum lycopersicum L. vid framställning av tomatjuice. Den består huvudsakligen av tomatskal och frön.	Växttråd
5.36.1	Röllikafrö	Frön av Achillea millefolium L.

6. Vallfoder, inbegripet grovfoder, och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
6.1.1	Betblad	Blad av Beta spp.
6.2.1	Spannmålsplantor (14)	Hela plantor av spannmålsarter eller delar därav. De kan vara torkade, färska eller ensilerade.
6.3.1	Spannmålshalm (14)	Halm av spannmål.
6.3.2	Behandlad spannmålshalm (14) (15)	Produkt som erhålls genom lämplig behandling av halm från spannmål.	Natrium, om behandlad med NaOH
6.4.1	Klövermjöl	Produkt som erhålls genom torkning och malning av klöver, Trifolium spp. Produkten kan innehålla upp till 20 % lusern (Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn) eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som klövern.	Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.5.1	Vallfodermjöl (16); [Gräsmjöl] (16); [Grönmjöl] (16)	Produkt som erhålls genom torkning och malning samt i vissa fall komprimering av foderväxter.	Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.6.1	Gräs, fälttorkat, [hö]	Alla sorters gräsarter, fälttorkade.	Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.6.2	Hetluftstorkat gräs	Produkt som erhålls från alla sorters gräs som har dehydrerats på artificiell väg (oberoende av form).	Råprotein Fiber Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.6.3	Gräs, örter, baljväxter, [grönt vallfoder]	Färska, ensilerade eller torkade jordbruksgrödor bestående av gräs, baljväxter eller örter, vanligen beskrivna som silage, hösilage [haylage], hö eller grönt vallfoder.	Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.7.1	Hampamjöl	Mjöl från torkade blad av Cannabis sativa L.	Råprotein
6.7.2	Hampafiber	Produkt som erhålls vid bearbetningen av hampa, grönfärgad, torkad, fiberhaltig.
6.8.1	Bondbönshalm	Halm av bondböna.
6.9.1	Linhalm	Halm av lin (Linum usitatissimum L.).
6.10.1	Lusern; [Alfalfa]	Plantor av Medicago sativa L. och Medicago var. Martyn eller delar därav.	Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.10.2	Fälttorkad lusern; [Fälttorkad alfalfa]	Lusern, fälttorkad.	Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.10.3	Hetluftstorkad lusern; [Hetluftstorkad alfalfa]	Lusern som dehydrerats på artificiell väg, oberoende av form.	Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.10.4	Extruderad lusern; [Extruderad alfalfa]	Alfalfapellets som har extruderats.
6.10.5	Lusernmjöl; [Alfalfamjöl] (17)	Produkt som erhålls genom torkning och malning av lusern. Produkten kan innehålla upp till 20 % klöver eller andra vallväxter som torkats och malts samtidigt som lusernen.	Råprotein Växttråd Aska olöslig i HCl, om > 3,5 % torrsubstans
6.10.6	Lusernpressrester; [Alfalfapressrester]	Torkad produkt som erhålls genom pressning av växtsaften från lusern.	Råprotein Växttråd
6.10.7	Lusernproteinkoncentrat; [Alfalfaproteinkoncentrat]	Produkt som erhålls genom artificiell torkning av fraktioner av den växtsaft som pressats ur lusern, vilka centrifugeras och värmebehandlas för att fälla ut proteiner.	Råprotein Karoten
6.10.8	Vattenlösliga restprodukter av lusern	Produkt som erhålls efter extraktion av proteiner från växtsaft av lusern; den kan vara torkad.	Råprotein
6.11.1	Majssilage	Ensilerade plantor eller växtdelar av Zea mays L. ssp. mays.
6.12.1	Ärthalm	Halm av Pisum spp.

7. Andra växter, alger och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
7.1.1	Alger (18)	Alger, levande eller bearbetade, oberoende av form, inklusive färska, kylda eller frysta alger.	Råprotein Råfett Råaska
7.1.2	Torkade alger (18)	Produkt som erhålls genom torkning av alger. Produkten kan ha tvättats för att minska jodhalten.	Råprotein Råfett Råaska
7.1.3	Algmjöl (18)	Produkt av algoljeutvinning, erhållen genom extraktion av alger.	Råprotein Råfett Råaska
7.1.4	Algolja (18)	Produkt av algoljeutvinning, erhållen genom extraktion av alger.	Råfett Vattenhalt, om > 1 %
7.1.5	Algextrakt (18); [Algfraktion] (18)	Vatten- eller alkoholextrakt av alger, huvudsakligen innehållande kolhydrater.
7.2.6	Tångmjöl	Produkt som erhålls genom torkning och krossning av större algarter, särskilt brunalger. Produkten kan ha tvättats för att minska jodhalten.	Råaska
7.3.1	Bark (11)	Rensad och torkad bark av trä eller buskar.	Växttråd
7.4.1	Torkade blommor (11)	Alla delar av torkade blommor av ätbara växter och fraktioner därav.	Växttråd
7.5.1	Torkad broccoli	Produkt som erhålls genom torkning av växten Brassica oleracea L. efter tvättning, minskning av storleken (hackning, omvandling till flingor etc.) och avlägsnande av vatteninnehåll.
7.6.1	Sockerrörsmelass	Sirapsaktig produkt som erhålls vid framställning eller raffinering av socker från Saccharum L.	Total sockerhalt uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 30 %
7.6.2	Sockerrörsmelass, delvis avsockrad	Produkt som erhålls efter ytterligare extraktion av sackaros från sockerrörsmelass med hjälp av vatten.	Total sockerhalt uttryckt som sackaros Vattenhalt, om > 28 %
7.6.3	(Rör)socker [sackaros]	Socker som extraherats från sockerrör med hjälp av vatten.	Sackaros
7.6.4	Sockerrörsblast	Produkt som erhålls vid extraktion med hjälp av sockervatten från sockerrör. Den består huvudsakligen av fiber.	Växttråd
7.7.1	Torkade blad (11)	Torkade blad av ätbara växter och fraktioner därav.	Växttråd
7.8.1	Lignocellulosa (11)	Produkt som erhålls genom mekanisk bearbetning av rått naturligt torkat trä, huvudsakligen bestående av lignocellulosa.	Växttråd
7.9.1	Lakritsrot	Rot av Glycyrrhiza L.
7.10.1	Mynta	Produkt som framställs genom torkning av ovanjordiska delar av växterna Mentha apicata, Mentha piperita eller Mentha viridis (L.), oberoende av form.
7.11.1	Spenat, torkad	Produkt som framställs genom torkning av växten Spinacia oleracea L., oberoende av form.
7.12.1	Yucca schidigera	Pulvriserad Yucca schidigera Roezl.	Växttråd
7.13.1	Vegetabiliskt kol; [träkol]	Produkt som erhålls genom förkolning av vegetabiliskt material.	Växttråd
7.14.1	Trä (11)	Kemiskt obehandlat moget trä eller träfibrer därav.	Växttråd

8. Mjölkprodukter och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
8.1.1	Smör och smörprodukter	Smör och produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av smör (t.ex. smörserum), om de inte anges separat.	Råprotein Råfett Laktos Vattenhalt, om > 6 %
8.2.1	Kärnmjölk / Kärnmjölkskoncentrat / Kärnmjölkspulver (19)	Produkt som erhålls genom kärning av smör från grädde eller genom liknande bearbetningar. Koncentrering eller torkning kan tillämpas.	Råprotein Råfett Laktos Vattenhalt, om > 6 %
8.3.1	Kasein	Produkt som erhålls genom torkning av kaseinet som fällts ut ur skummjölk eller kärnmjölk med hjälp av syror eller löpe.	Råprotein Vattenhalt, om > 10 %
8.4.1	Kaseinat	Produkt extraherad från ostmassa eller kasein genom användning av neutraliserande ämnen och torkning.	Råprotein Vattenhalt, om > 10 %
8.5.1	Ost och ostprodukter	Ost och produkter framställda av ost samt av mjölkbaserade produkter.	Råprotein Råfett
8.6.1	Råmjölk	Den vätska som utsöndras av bröstkörtlarna hos mjölkproducerande djur upp till fem dagar efter nedkomst.	Råprotein
8.7.1	Mejeribiprodukter	Produkter som erhålls vid produktionen av mejeriprodukter (inklusive men inte begränsat till: före detta mejeriprodukter, slam från centrifugering eller separering, gränsmjölk, mjölkmineraler).	Vatten Råprotein Råfett Total sockerhalt
8.8.1	Fermenterade mjölkprodukter	Produkter som framställs genom fermentering av mjölk (t.ex. yoghurt).	Råprotein Råfett
8.9.1	Laktos	Det socker som separeras från mjölken eller vasslen genom rening och torkning.	Laktos Vattenhalt, om > 5 %
8.10.1	Mjölk / Mjölkkoncentrat / Mjölkpulver (19)	Normalt juversekret som erhålls vid en eller flera mjölkningar. Koncentrering eller torkning kan tillämpas.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 %
8.11.1	Skummjölk / Skummjölkskoncentrat / Skummjölkspulver (19)	Mjölk vars fettinnehåll har minskats genom separering. Koncentrering eller torkning kan tillämpas.	Råprotein Vattenhalt, om > 5 %
8.12.1	Mjölkfett	Produkt som erhålls genom skumning av mjölk.	Råfett
8.13.1	Mjölkproteinpulver	Produkt som erhålls genom torkning av de proteinkomponenter som extraherats ur mjölken genom kemisk eller mekanisk behandling.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
8.14.1	Kondenserad och avdunstad mjölk samt produkter därav	Kondenserad och evaporerad mjölk samt produkter som erhållits genom framställning eller bearbetning av dessa produkter.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 %
8.15.1	Mjölkpermeat / Mjölkpermeatpulver (19)	Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av mjölk (som tränger igenom membranet) och från vilken laktos delvis kan ha avlägsnats. Omvänd osmos och torkning kan tillämpas.	Råaska Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 %
8.16.1	Mjölkretentat / Mjölkretentatpulver (19)	Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av mjölk (som stoppas av membranet). Torkning kan tillämpas.	Råprotein Råaska Laktos Vattenhalt, om > 8 %
8.17.1	Vassle/ Vasslekoncentrat / Vasslepulver (19)	Produkt härrörande från ost-, kvarg- eller kaseinframställning eller liknande bearbetning. Koncentrering eller torkning kan tillämpas.	Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska
8.18.1	Laktosreducerad vassle / Laktosreducerat vasslepulver (19)	Vassle från vilken laktosen delvis har avlägsnats. Torkning kan tillämpas.	Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 % Råaska
8.19.1	Vassleprotein / Vassleproteinpulver (19)	Produkt som erhålls genom torkning av de vassleproteinkomponenter som extraherats ur vasslen genom kemisk eller mekanisk behandling. Torkning kan tillämpas.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
8.20.1	Demineraliserad, laktosreducerad vassle / Demineraliserat, laktosreducerat vasslepulver (19)	Vassle från vilken laktosen och mineralerna delvis har avlägsnats. Torkning kan tillämpas.	Råprotein Laktos Råaska Vattenhalt, om > 8 %
8.21.1	Vasslepermeat / Vasslepermeatpulver (19)	Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av vassle (som tränger igenom membranet) och från vilken laktos delvis kan ha avlägsnats. Omvänd osmos och torkning kan tillämpas.	Råaska Råprotein Laktos Vattenhalt, om > 8 %
8.22.1	Vassleretentat / Vassleretentatpulver (19)	Produkt som erhålls genom filtrering (ultra-, nano- eller mikrofiltrering) av vassle (som stoppas av membranet). Torkning kan tillämpas.	Råprotein Råaska Laktos Vattenhalt, om > 8 %

9. Produkter av landdjur och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
9.1.1	Animaliska biprodukter (20)	Hela eller delar av varmblodiga landdjur, färska, frysta, beredda, syrabehandlade eller torkade.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 8 %
9.2.1	Animaliskt fett (20)	Produkt bestående av fett från varmblodiga landdjur.	Råfett Vattenhalt, om > 1 %
9.3.1	Biprodukter från biodling	Honung, bivax, bidrottninggelé, propolis, pollen, bearbetad eller obearbetad.	Total sockerhalt uttryckt som sackaros
9.4.1	Bearbetat animaliskt protein (20)	Produkt som erhålls genom uppvärmning, torkning och malning av hela eller delar av varmblodiga landdjur, från vilka fettet delvis kan ha avlägsnats genom extraktion eller mekanisk separation.	Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 %
9.5.1	Proteiner från gelatinframställning (20)	Torkade animaliska proteiner av livsmedelskvalitet, härrörande från gelatinframställning.	Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 %
9.6.1	Hydrolyserade animaliska proteiner (20)	Hydrolyserade proteiner som erhålls genom kemisk eller mikrobiologisk hydrolys eller enzymhydrolys av animaliskt protein.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.7.1	Blodmjöl (20)	Produkt härrörande från värmebehandling av blod av slaktade varmblodiga djur.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.8.1	Blodprodukter (20)	Produkter härrörande från blod eller blodfraktioner av slaktade varmblodiga djur; produkterna omfattar torkad/djupfryst/flytande plasma, torkat helblod, torkade/djupfrysta/flytande röda blodkroppar eller fraktioner därav samt blandningar.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.9.1	Återanvänt köks- och matavfall [återvunnet köks- och matavfall]	Allt matavfall innehållande material av animaliskt ursprung, inklusive använd matolja, från restauranger, cateringverksamhet och cateringkök, inbegripet centralkök och hushållskök.	Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 %
9.10.1	Kollagen (20)	Proteinbaserad produkt härrörande från djurben, hudar, skinn och senor.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.11.1	Fjädermjöl	Produkt som erhålls genom torkning och malning av fjädrar av slaktade djur; den kan vara hydrolyserad.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.12.1	Gelatin (20)	Naturligt, lösligt protein, gelbildande eller icke gelbildande, som erhålls genom partiell hydrolys av kollagen som framställts av ben, hudar och skinn, ligament och senor från djur.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
9.13.1	Fettgrevar (20)	Produkt som erhålls vid framställning av talg, ister och andra fetter av animaliskt ursprung som har avskilts genom extraktion eller mekanisk separation. Produkten kan vara färsk, fryst eller torkad.	Råprotein Råfett Råaska Vattenhalt, om > 8 %
9.14.1	Produkter av animaliskt ursprung (20)	Produkter som inte längre är avsedda för mänsklig konsumtion av kommersiella skäl eller på grund av problem i form av tillverknings- eller förpackningsdefekter eller andra defekter som inte utgör någon risk för folk- eller djurhälsa; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 8 %
9.15.1	Ägg	Hela ägg av Gallus gallus L. med eller utan skal.
9.15.2	Äggvita	Produkt som framställs ur ägg efter att skal och gula skiljts åt, pastöriserad och eventuellt denaturerad.	Råprotein Metod för denaturering där så är tillämpligt
9.15.3	Torkade äggprodukter	Produkter bestående av pastöriserade torkade ägg, utan skal, eller en blandning av olika proportioner av torkad äggvita och torkad äggula.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 %
9.15.4	Sockrat äggpulver	Torkade hela eller delar av sockrade ägg.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 %
9.15.5	Torkat äggskal	Produkt som framställs ur fjäderfäägg efter att innehållet (gula och vita) har avlägsnats. Skalen är torkade.	Råaska
9.16.1	Ryggradslösa landdjur (20)	Hela eller delar av ryggradslösa landdjur, i alla olika livsstadier, andra än sådana arter som är patogena för människor och djur; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.

10. Fisk, andra vattendjur och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
10.1.1	Vattenlevande ryggradslösa djur (21)	Hela eller delar av havs- eller sötvattenlevande ryggradslösa djur, i alla olika livsstadier, andra arter än sådana som är patogena för människor och djur; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.
10.2.1	Biprodukter från vattenlevande djur (21)	Härrörande från anläggningar som bereder eller framställer produkter för mänsklig konsumtion; med eller utan behandling i form av t.ex. färska, frysta, eller torkade produkter.	Råprotein Råfett Råaska
10.3.1	Skaldjursmjöl	Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av hela eller delar av skaldjur, inklusive vilda och odlade räkor.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.4.1	Fisk (22)	Hel eller delar av fisk: färsk, fryst, beredd, syrabehandlad eller torkad.	Råprotein Vattenhalt, om > 8 %
10.4.2	Fiskmjöl (22)	Produkt som erhålls genom upphettning, pressning och torkning av hel eller delar av fisk och till vilken vattenlösliga restprodukter av fisk kan ha återtillsatts före torkning.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.4.3	Vattenlösliga restprodukter av fisk	Kondenserad produkt som erhålls vid framställning av fiskmjöl, som har separerats och stabiliserats genom syrning eller torkning.	Råprotein Råfett Vattenhalt, om > 5 %
10.4.4	Hydrolysat av fiskprotein	Produkt som erhålls genom syrahydrolys av hel eller delar av fisk, ofta koncentrerad genom torkning.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.4.5	Fiskbensmjöl	Produkt som erhålls genom upphettning, pressning och torkning av delar av fisk. Den består huvudsakligen av fiskben.	Råaska
10.4.6	Fiskolja	Olja som framställs ur fisk eller delar av fisk, följd av centrifugering för att avlägsna vatten (artspecifika uppgifter kan ingå, t.ex. torskleverolja).	Råfett Vattenhalt, om > 1 %
10.4.7	Hydrogenerad fiskolja	Olja som framställs genom hydrogenering av fiskolja.	Vattenhalt, om > 1 %
10.5.1	Krillolja	Olja som framställs ur havsplankton (krill) som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten.	Vattenhalt, om > 1 %
10.5.2	Hydrolysat av krillproteinkoncentrat	Produkt som erhålls genom enzymhydrolys av hel eller delar av krill, ofta koncentrerad genom torkning.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.6.1	Mjöl av marin ringmask	Produkt som framställs genom upphettning och torkning av hel eller delar av marin ringmask, inklusive Nereis virens M. Sars.	Fett Aska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.7.1	Mjöl av marina zooplankton	Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av marina zooplankton, t.ex. krill.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.7.2	Olja av marina zooplankton	Olja som framställs ur marina zooplankton som beretts, pressats och därefter centrifugerats för att avlägsna vatten.	Vattenhalt, om > 1 %
10.8.1	Blötdjursmjöl	Produkt som framställs genom upphettning och torkning av hel eller delar av blötdjur, inklusive bläckfisk och musslor.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %
10.9.1	Bläckfiskmjöl	Produkt som framställs genom upphettning, pressning och torkning av hel eller delar av bläckfisk.	Råprotein Råfett Råaska, om > 20 % Vattenhalt, om > 8 %

11. Mineraler och produkter därav

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
11.1.1	Kalciumkarbonat (23); [Kalksten]	Produkt som erhålls genom malning av produkter som innehåller kalciumkarbonat, t.ex. kalksten, eller genom fällning i sur lösning.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.2	Kalkhaltiga marina snäckor	Naturligt förekommande produkt som framställs ur marina snäckor, malda eller granulerade, såsom ostronskal eller snäckskal.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.3	Kalcium- och magnesiumkarbonat	Naturlig blandning av kalciumkarbonat och magnesiumkarbonat.	Kalcium, Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.4	Maerl	Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, malda eller granulerade.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.5	Lithothamnium	Naturligt förekommande produkt som erhålls från kalkhaltiga havsalger, Phymatolithon calcareum (Pall.), malda eller granulerade.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.6	Kalciumklorid	Kalciumklorid av teknisk kvalitet.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.7	Kalciumhydroxid	Kalciumhydroxid av teknisk kvalitet.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.8	Vattenfritt kalciumsulfat	Vattenfritt kalciumsulfat av teknisk kvalitet erhållet genom malning av vattenfritt kalciumsulfat eller dehydrering av kalciumsulfatdihydrat.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.9	Kalciumsulfathemihydrat	Kalciumsulfat hemihydrat av teknisk kvalitet erhållet genom partiell dehydrering av kalciumsulfatdihydrat.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.10	Kalciumsulfatdihydrat	Kalciumsulfatdihydrat av teknisk kvalitet erhållet genom malning av kalciumsulfatdihydrat eller hydrering av kalciumsulfat hemihydrat.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.11	Kalciumsalter av organiska syror (24)	Kalciumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.	Kalcium, Organisk syra
11.1.12	Kalciumoxid	Kalciumoxid av teknisk kvalitet som framställs vid bränning av naturligt förekommande kalksten.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.13	Kalciumglukonat	Kalciumsalt av glukonsyra allmänt uttryckta som Ca(C6H11O7)2 och dess hydrerade former.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.15	Kalciumsulfat / Kalciumkarbonat	Produkt som erhålls vid framställning av natriumkarbonat.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.1.16	Kalciumpidolat	L-kalciumpidolat av teknisk kvalitet.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.2.1	Magnesiumoxid	Bränd magnesiumoxid (MgO), minst 70 % MgO.	Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 15 %
11.2.2	Magnesiumsulfatheptahydrat	Magnesiumsulfat (MgSO4 × 7 H2O) av teknisk kvalitet.	Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 15 %
11.2.3	Magnesiumsulfatmonohydrat	Magnesiumsulfat (MgSO4 × H2O) av teknisk kvalitet.	Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 15 %
11.2.4	Vattenfritt magnesiumsulfat	Vattenfritt magnesiumsulfat (MgSO4) av teknisk kvalitet.	Magnesium, Svavel, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.2.5	Magnesiumpropionat	Magnesiumpropionat av teknisk kvalitet.	Magnesium
11.2.6	Magnesiumklorid	Magnesiumklorid av teknisk kvalitet eller lösning erhållen genom naturlig koncentration av havsvatten efter utfällning av natriumklorid.	Magnesium, Klor, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.2.7	Magnesiumkarbonat	Naturligt magnesiumkarbonat.	Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.2.8	Magnesiumhydroxid	Magnesiumhydroxid av teknisk kvalitet.	Magnesium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.2.9	Kaliummagnesiumsulfat	Kaliummagnesiumsulfat av teknisk kvalitet.	Magnesium, Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.2.10	Magnesiumsalter av organiska syror (24)	Magnesiumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.	Magnesium, Organisk syra
11.3.1	Dikalciumfosfat (25); [Kalciumväteortofosfat]	Kalciummonovätefosfat av teknisk kvalitet som framställs ur ben eller oorganiska källor (CaHPO4 × H2O). Ca/P > 1,2	Kalcium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.3.2	Mono-dikalciumfosfat	Produkt som framställs på kemisk väg och som består av dikalciumfosfat och monokalciumfosfat (CaHPO4. Ca(H2PO4)2 × H2O) 0,8 < Ca/P < 1,3	Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.3	Monokalciumfosfat [Kalciumtetravätediortofosfat]	Kalciumdivätefosfat (Ca(H2PO4)2 × H2O) av teknisk kvalitet. Ca/P < 0,9	Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.4	Trikalciumfosfat; [Trikalciumortofosfat]	Trikalciumfosfat av teknisk kvalitet från ben eller oorganiska källor (Ca3(PO4)2 × H2O). Ca/P > 1,3	Kalcium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.5	Kalciummagnesiumfosfat	Kalciummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.	Kalcium, Magnesium, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.6	Avfluorerat fosfat	Naturligt fosfat, bränt och mer värmebehandlat än vad som krävs för att avlägsna föroreningar.	Totalfosfor, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 5 %
11.3.7	Dikalciumpyrofosfat; [Dikalciumdifosfat]	Dikalciumpyrofosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Kalcium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.8	Magnesiumfosfat	Produkt bestående av monobasiskt och/eller dibasiskt och/eller tribasiskt magnesiumfosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Magnesium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.3.9	Natriumkalciummagnesiumfosfat	Produkt som består av natriumkalciummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Magnesium, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.10	Mononatriumfosfat; [Natriumdiväteortofosfat]	Mononatriumfosfat (KH2PO4 × H2O) av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.11	Dinatriumfosfat; [Dinatriumväteortofosfat]	Dinatriumfosfat (Na2HPO4 × H2O) av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.12	Trinatriumfosfat; [Trinatriumortofosfat]	Trinatriumfosfat (Na3PO4) av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.13	Natriumpyrofosfat; [Tetranatriumdifosfat]	Natriumpyrofosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.14	Monokaliumfosfat; [Kaliumdiväteortofosfat]	Monokaliumfosfat (KH2PO4 × H2O) av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Kalium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.15	Dikaliumfosfat; [Dikaliumväteortofosfat]	Dikaliumfosfat (K2HPO4 × H2O) av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Kalium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.16	Kalciumnatriumfosfat	Kalciumnatriumfosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Kalcium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.17	Monoammoniumfosfat; [Ammoniumdiväteortofosfat]	Monoammoniumfosfat (NH4H2PO4) av teknisk kvalitet.	Totalkväve, Totalfosfor, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.18	Diammoniumfosfat; [Diammoniumväteortofosfat]	Diammoniumfosfat ((NH4)2HPO4) av teknisk kvalitet.	Totalkväve Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.19	Natriumtripolyfosfat; [Pentanatriumtrifosfat]	Natriumtripolyfosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor Natrium P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.20	Natriummagnesiumfosfat	Natriummagnesiumfosfat av teknisk kvalitet.	Totalfosfor, Magnesium, Natrium, P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.21	Magnesiumhypofosfit	Magnesiumhypofosfit (Mg(H2PO2)2 × 6H2O) av teknisk kvalitet.	Magnesium Totalfosfor P olöslig i 2 % citronsyra, om > 10 %
11.3.22	Benmjöl, fritt från limämne	Steriliserade och malda ben, fria från limämne och fett.	Totalfosfor, Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.3.23	Benaska	Mineralrester från bränning, förbränning eller förgasning av animaliska biprodukter.	Totalfosfor, Kalcium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.1	Natriumklorid (23)	Natriumklorid eller produkt av teknisk kvalitet som erhålls genom avdunstning och kristallisering av saltlake (vacuumsalt), avdunstning av havsvatten (havssalt) eller malning av bergssalt.	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.2	Natriumbikarbonat [Natriumvätekarbonat]	Natriumbikarbonat (NaHCO3) av teknisk kvalitet.	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.3	Natrium/ammonium(bi)karbonat [Natrium/ammonium(väte)karbonat]	Produkt som erhålls vid framställningen av natriumkarbonat och natriumbikarbonat, med spår av ammoniumbikarbonat (ammoniumbikarbonat högst 5 %).	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.4	Natriumkarbonat	Natriumkarbonat (Na2CO3) av teknisk kvalitet.	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.5	Natriumseskvikarbonat [Trinatriumvätedikarbonat]	Natriumseskvikarbonat (Na3H(CO3)2) av teknisk kvalitet.	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.6	Natriumsulfat	Natriumsulfat av teknisk kvalitet.	Natrium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.4.7	Natriumsalter av organiska syror	Natriumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.	Natrium, Organisk syra
11.5.1	Kaliumklorid	Kaliumklorid eller produkt av teknisk kvalitet som erhålls genom malning av naturliga kaliumkloridkällor.	Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.5.2	Kaliumsulfat	Kaliumsulfat (K2SO4) av teknisk kvalitet.	Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.5.3	Kaliumkarbonat	Kaliumkarbonat (K2CO3) av teknisk kvalitet.	Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.5.4	Kaliumbikarbonat [Kaliumvätekarbonat]	Kaliumbikarbonat (KHCO3) av teknisk kvalitet.	Kalium, Aska olöslig i HCl, om > 10 %
11.5.5	Kaliumsalter av organiska syror (24)	Kaliumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.	Kalium, organisk syra
11.6.1	Svavelblomma	Pulver av teknisk kvalitet som framställs ur naturliga avlagringar av mineralen. Även en produkt som erhålls från oljeraffineringsproduktion såsom den utförs av svaveltillverkare.	Svavel
11.7.1	Attapulgit	Naturligt magnesiumaluminiumsilikonmineral.	Magnesium
11.7.2	Kvarts	Naturligt förekommande mineral erhållet genom malning av kvartskällor.
11.7.3	Kristobalit	Silikondioxid som framställs vid återkristallisering av kvarts.
11.8.1	Ammoniumsulfat	Ammoniumsulfat ((NH4)2SO4) av teknisk kvalitet erhållet genom kemisk syntes.	Kväve uttryckt som råprotein, Svavel
11.8.2	Ammoniumsulfatlösning	Ammoniumsulfat i vattenlösning, innehållande minst 35 % ammoniumsulfat.	Kväve uttryckt som råprotein
11.8.3	Ammoniumsalter av organiska syror	Ammoniumsalter av ätliga organiska syror med minst fyra kolatomer.	Kväve uttryckt som råprotein, Organisk syra
11.8.4	Ammoniumlaktat	Ammoniumlaktat (CH3CHOHCOONH4) som inkluderar det ammoniumlaktat som framställs genom fermentering av vassle med Lactobacillus delbrueckii ssp. bulgaricus, innehållande minst 44 % kväve uttryckt som råprotein.	Kväve uttryckt som råprotein, Råaska
11.8.5	Ammoniumacetat	Ammoniumacetat (CH3COONH4) i vattenlösning, innehållande minst 55 % ammoniumacetat.	Kväve uttryckt som råprotein

12. Fermenterings(bi)produkter från mikroorganismer vars celler har inaktiverats eller avdödats

Nummer	Benämning	Beskrivning	Obligatorisk märkningsuppgift
12.1	Produkter som framställs av biomassa av specifika mikroorganismer som odlats på vissa substrat
12.1.1	Protein från Methylophilus methylotrophus	Proteinprodukt härrörande från fermentering, erhållen genom odling av Methylophilus methylotrophus (NCIMB stam 10.515) på metanol; råproteinet utgör minst 68 % och reflexionsfaktorn är minst 50.	Råprotein Råaska Råfett
12.1.2	Protein från Methylococcus capsulatus (Bath), Alca ligenes acidovorans, Bacillus brevis och Bacillus firmus	Proteinprodukt av fermentering med Methylococcus capsulatus (Bath) (NCIMB stam 11132), Alcaligenes acidovorans (NCIMB stam 12387), Bacillus brevis (NCIMB stam 13288) och Bacillus firmus (NCIMB stam 13280) på naturgas (ca 91 % metan, 5 % etan, 2 % propan, 0,5 % isobutan, 0,5 % n-butan), ammoniak och mineralsalter; råproteinet utgör minst 65 %.	Råprotein Råaska Råfett
12.1.3	Bakterieprotein från Escherichia coli	Proteinprodukt i form av biprodukt från framställningen av aminosyror genom odling av Escherichia coli K12 på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter; produkten kan vara hydrolyserad.	Råprotein
12.1.4	Bakterieprotein från Corynebacterium glutamicum	Proteinprodukt i form av biprodukt från framställningen av aminosyror genom odling av Corynebacterium glutamicum på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter; produkten kan vara hydrolyserad.	Råprotein
12.1.5	Jäst och liknande produkter [Öljäst] [Jästprodukt]	Alla jästsorter och delar därav som framställs av Saccharomyces cerevisiae, Saccharomyces carlsbergiensis, Kluyveromyces lactis, Kluyveromyces fragilis, Torulaspora delbrueckii, Candida utilis/Pichia jadinii, Saccharomyces uvarum, Saccharomyces ludwigii eller Brettanomyces ssp. (26) på substrat av främst vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer samt näringsämnen härrörande från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter.	Vattenhalt, om < 75 % eller > 97 % Om vattenhalt < 75 %: Råprotein
12.1.6	Myceliumsilage från framställning av penicillin	Mycelium (kvävehaltiga föreningar), våt biprodukt härrörande från framställning av penicillin genom Penicillium chrysogenum (ATCC48271) på olika kolhydratkällor och hydrolysat därav, värmebehandlad och ensilerad med hjälp av Lactobacillus brevis, L. plantarum, L. sake, L. collinoides och Streptococcus lactis för att inaktivera penicillinet; kväve uttryckt som råprotein utgör minst 7 %.	Kväve uttryckt som råprotein Råaska
12.2	Andra fermenteringsbiprodukter
12.2.1	Vinass [kondenserad vattenlöslig restprodukt av melass]	Biprodukter härrörande från den industriella bearbetningen av muster/vörter från fermenteringsprocesser såsom alkohol, organiska syror och jästframställning. De består av den vätske- eller pastafraktion som erhålls efter separeringen av fermenteringsmusterna eller fermenteringsvörterna. I dem kan även ingå döda celler och/eller delar därav från de använda mikroorganismerna som används vid fermenteringen. Substraten är mestadels av vegetabiliskt ursprung såsom melass, sockersirap, alkohol, destilleringsrester, spannmål och produkter innehållande stärkelse, fruktsaft, vassle, mjölksyra, socker, hydrolyserade vegetabiliska fibrer och näringsämnen från fermentering, exempelvis ammoniak eller mineralsalter	Råprotein Substrat och i tillämpliga fall angivande av produktionsprocess
12.2.2	Biprodukter från framställningen av L-glutaminsyra	Koncentrerade flytande biprodukter härrörande från framställningen av L-glutaminsyra genom fermentering med Corynebacterium melassecola på substrat bestående av sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysat därav samt ammoniumsalter och andra kvävehaltiga föreningar.	Råprotein
12.2.3	Biprodukter från framställningen av L-lysinmonohydroklorid med Brevibacterium lactofermentum	Koncentrerade flytande biprodukter härrörande från framställningen av L-lysin monohydroklorid genom fermentering med Brevibacterium lactofermentum på substrat bestående av sackaros, melass, stärkelseprodukter och hydrolysat därav, ammoniumsalter samt andra kvävehaltiga föreningar.	Råprotein
12.2.4	Biprodukter från framställningen av aminosyror med Corynbacterium glutamicum	Flytande biprodukter härrörande från framställningen av aminosyror genom fermentering med Corynbacterium glutamicum på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter.	Råprotein Råaska
12.2.5	Biprodukter från framställningen av aminosyror med Escherichia coli K12	Flytande biprodukter härrörande från framställningen av aminosyror genom fermentering med Escherichia coli K12 på substrat av vegetabiliskt eller kemiskt ursprung, ammoniak eller mineralsalter.	Råprotein Råaska
12.2.6	Biprodukt av enzymframställning med Aspergillus niger	Biprodukt härrörande från fermentering av Aspergillus niger på vete och malt för enzymframställning.	Råprotein

13. Diverse

Nummer

Benämning

Beskrivning

Obligatorisk märkningsuppgift

13.1.1

Produkter från bageri- och pastaindustrin

Produkter som erhålls vid och från framställningen av bröd, småkakor, kex eller pasta. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett, om > 5 %

13.1.2

Produkter från konditorivaruindustrin

Produkter som erhålls under och från framställningen av konditorivaror och kakor. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett, om > 5 %

13.1.3

Produkter från framställning av frukostflingor

Substanser eller produkter som är avsedda för att konsumeras av eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan konsumeras av människor i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. De kan vara torkade.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

Stärkelse, om > 30 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10 %

13.1.4

Produkter från konfektyrindustrin

Produkter som erhålls vid och från framställningen av sötsaker, inklusive choklad. De kan vara torkade.

Stärkelse

Råfett, om > 5 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.1.5

Produkter från glassindustrin

Produkter som härrör från produktionen av glass. De kan vara torkade.

Stärkelse

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

Råfett

13.1.6

Produkter och biprodukter från bearbetning av färska frukter och grönsaker (27)

Produkter som erhålls vid bearbetning av färska frukter och grönsaker (inklusive skal, hela bitar av frukt/grönsaker och blandningar därav). De kan vara torkade eller frysta.

Stärkelse

Växttråd

Råfett, om > 5 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 %

13.1.7

Produkter från bearbetning av växter (27)

Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av hela växter eller delar därav.

Växttråd

13.1.8

Produkter från bearbetning av kryddor och smaksättningsämnen (27)

Produkter som erhålls vid djupfrysning eller torkning av kryddor och smaksättningsämnen eller delar därav.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

Stärkelse, om > 30 %

Total sockerhalt uttryckt som sackaros, om > 10 %

13.1.9

Produkter från bearbetning av örter (27)

Produkter som erhålls vid krossning, grovmalning, djupfrysning eller torkning av örter eller delar därav.

Växttråd

13.1.10

Produkter från potatisförädlingsindustrin

Produkter som erhålls vid förädling av potatis. De kan ha torkats eller frysts.

Stärkelse

Växttråd

Råfett, om > 5 %

Aska olöslig i HCl, om > 3,5 %

13.1.11

Produkter och biprodukter av såsframställning

Substanser härrörande från såsframställning vilka är avsedda för att konsumeras eller där det är rimligt att förvänta sig att de kan konsumeras av människor i bearbetad, delvis bearbetad eller obearbetad form. De kan vara torkade.

Råfett

13.1.12

Produkter och biprodukter från industrin för smaksatta snacks

Produkter och biprodukter från industrin för smaksatta snacks, erhållna vid och från framställningen av smaksatta snacks – potatischips, potatis- och/eller spannmålsbaserade snacks (direkt extruderade, degbaserade och pelleterade snacks) samt nötter.

Råfett

13.1.13

Produkter från färdigmatsindustrin

Produkter som erhålls vid framställningen av färdigmat. De kan vara torkade.

Råfett, om > 5 %

13.1.14

Växtbiprodukter från spritframställning

Fasta produkter härrörande från växter (inklusive bär och frön, t.ex. anis) som erhålls efter maceration av dessa växter i en alkohollösning eller efter alkoholavdunstning/destillering eller båda, vid utvecklingen av smakämnen för spritframställningen. Dessa produkter måste destilleras för att resterna av alkohol ska elimineras.

Råprotein, om > 10 %

Växttråd

Råolja och råfett, om > 10 %

13.1.15

Foderöl

Produkt av bryggningsprocessen, omöjlig att sälja som dryck för människor.

Alkoholinnehåll

13.2.1

Karamelliserat socker

Produkt som erhålls genom kontrollerad upphettning av socker av något slag.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.2

Dextros

Dextros erhålls efter hydrolys av stärkelse och består av renad, kristalliserad glukos, med eller utan kristallvatten.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.3

Fruktos

Fruktos som renat kristalliniskt pulver. Det erhålls från glukos i glukossirap genom användning av glukosisomeras och från sackarosinversion.

Total sockerhalt uttryckt som sackaros

13.2.4

Glukossirap

Glukossirap är en renad och koncentrerad vattenlösning av energigivande sockerarter som erhålls genom hydrolys av stärkelse.

Total sockerhalt

Vattenhalt, om > 30 %

13.2.5

Glukosmelass

Produkt som erhålls vid raffineringsprocessen för glukossirap.

Total sockerhalt

13.2.6

Xylos

Socker extraherat från trä.

13.2.7

Laktulos

Halvsyntetisk disackarid (4-O-D-galaktopyranosyl-D-fruktos) som framställs ur laktos genom isomerisering av glukos till fruktos. Förekommer i värmebehandlad mjölk och värmebehandlade mjölkprodukter.

Laktulos

13.2.8

Glukosamin (Kitosamin)

Aminosocker (monosackarid) som är en del av strukturen hos polysackariderna kitosan och kitin. Framställd genom hydrolys av skaldjurs och andra leddjurs exoskelett eller genom fermentering av spannmål, exempelvis majs eller vete.

Natrium eller kalium, där så är tillämpligt

13.3.1

Stärkelse (28)

Stärkelse av teknisk kvalitet.

Stärkelse

13.3.2

Förklistrad stärkelse (28)

Produkt bestående av stärkelse som sväller upp genom värmebehandling.

Stärkelse

13.3.3

Stärkelseblandning (28)

Produkt bestående av naturlig och/eller modifierad livsmedelsstärkelse som erhålls från olika botaniska källor.

Stärkelse

13.3.4

Stärkelsehydrolysatkaka (28)

Produkt från stärkelsehydrolys. Den består av protein, fett och filtreringshjälpmedel (t.ex. kiselgur, träfiber).

Vattenhalt, om < 25 % eller > 45 %

Om vattenhalt < 25 %

—

Råfett

—

Råprotein

13.3.5

Dextrin

Dextrin är delvis sur hydrolyserad stärkelse.

13.3.6

Maltodextrin

Maltodextrin är delvis hydrolyserad stärkelse.

13.4.1

Polydextros

Slumpmässigt sammanbunden bulkpolymer av glukos framställd genom termisk polymerisering av D-glukos.

13.5.1

Polyoler

Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerade mono, di- eller oligosackarider eller polysackarider.

13.5.2

Isomalt

Sockeralkohol som erhålls från sackaros efter enzymatisk omvandling och hydrogenering.

13.5.3

Mannitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering eller fermentering och som består av reducerad glukos och/eller fruktos.

13.5.4

Xylitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering och fermentering av xylos.

13.5.5

Sorbitol

Produkt som erhålls genom hydrogenering av glukos.

13.6.1

Fettsyror (29)

Produkt som erhålls vid neutralisering med lut eller genom destillering av oljor eller fetter av ospecificerat vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Produktbeskrivningen omfattar även produkter som erhålls genom olika bearbetningsmetoder för fetter och oljor som används av fettsyreproducenter.

Råfett

Vattenhalt, om > 1 %

13.6.2

Fettsyror förestrade med glycerol (29)

Glycerider erhållna genom förestring av glycerol av vegetabiliskt ursprung med fettsyror.

Vattenhalt, om > 1 %

Råfett

13.6.3

Mono- och diglycerider av fettsyror (29)

Mono- och diglycerider av fettsyror består av blandningar av mono-, di- och triestrar av glycerol från fettsyror som förekommer i matoljor och matfetter.

De får innehålla små mängder fria fettsyror och glycerol.

Råfett

13.6.4

Salter av fettsyror (29)

Produkt som erhålls genom reaktion av fettsyror med minst fyra kolatomer med kalcium-, magnesium-, natrium- eller kaliumföreningar.

Råfett (efter hydrolys)

Vatten

Ca eller Na eller K eller Mg, där så är tillämpligt

13.7.1

Kondroitinsulfat

Produkt som erhålls genom extraktion från senor, ben och andra animaliska vävnader innehållande brosk och mjuk bindväv.

Natrium

13.8.1

Glycerin, rått

Produkt härrörande från biodieselframställning (metyl- eller etylestrar av fettsyror), erhållen genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Mineralsalter och organiska salter kan finnas kvar i glycerinet. (Högsta innehåll av metanol 0,2 %.)

Produktbeskrivningen omfattar även produkter härrörande från oleokemisk bearbetning av mineralfetter och oljor, inklusive transesterifiering, hydrolys eller förtvålning.

Glycerol

Kalium

Natrium

13.8.2

Glycerin

Produkt av biodieselframställning (metyl- eller etylestrar av fettsyror), erhållen genom transesterifiering av oljor och fetter av ospecificerat vegetabiliskt och animaliskt ursprung med påföljande raffinering av glycerinet. (Minsta innehåll av glycerol: 99 % av torrsubstansen.)

Även en produkt av oleokemisk bearbetning av mineraloljor och fetter, inklusive transesterifiering, hydrolys eller förtvålning.

Glycerol

Kalium

Natrium

13.9.1

Metylsulfonylmetan

Organisk svavelförening ((CH3)2SO2) erhållen på syntetisk väg och identisk med den naturligt förekommande källan i växter.

Svavel

13.10.1

Torv

Produkt från den naturliga nedbrytningen av växter (främst vitmossor) i en anaerobisk och oligotrof miljö.

Växttråd

13.11.1

Propylenglykol

Även kallad 1,2-propandiol eller propan-1,2-diol, en organisk förening (en diol eller dubbel alkohol) med formeln C3H8O2. Det är en viskös vätska med en svagt sötaktig smak; produkten är hygroskopisk samt löslig i vatten, aceton och kloroform.

Propylenglykol

(1) På tyska får ”Konzentrieren” när så är lämpligt ersättas med ”Eindicken”. I sådana fall bör tilläggsbeskrivningen ”eingedickt” användas.

(2) ”Skalning” får när så är lämpligt ersättas med ”borttagning av hinna” eller ”spritning”. I sådant fall bör tilläggsbeskrivningen ”borttagen hinna” eller ”spritad” användas.

(3) På franska får benämningen ”issues” användas.

(4) På tyska får tilläggsbeskrivningen ”aufgeschlossen” och benämningen ”Quellwasser” (med hänvisning till stärkelse) användas. På danska får tilläggsbeskrivningen ”Kvældning” och benämningen ”Kvældet” (med hänvisning till stärkelse) användas.

(5) På franska får ”Pressage” när så är lämpligt ersättas med ”Extraktion mécanique”.

(6) Benämningen får kompletteras med sädesslagets artnamn.

(7) Märk: ”majs” kan antingen benämnas ”maize” eller ”corn” på engelska. Detta gäller för alla majsprodukter.

(8) Om denna produkt har malts finare får adjektivet ”fin” läggas till benämningen eller också får benämningen ersättas med en motsvarande benämning.

(9) Benämningen får kompletteras med sädesslagets artnamn.

(10) När så är lämpligt får angivelsen ”lågt glukosinalatinnehåll” enligt definitionen i unionslagstiftningen läggas till. Detta gäller för alla rapsfröprodukter.

(11) Benämningen ska kompletteras med växtens artnamn.

(12) Benämningen ska kompletteras med en uppgift om vilken slags värmebehandling som utförts.

(13) Detta namn ska kompletteras med en utförligare beskrivning av frukten.

(14) Växtens artnamn ska anges i benämningen.

(15) Benämningen ska kompletteras med en uppgift om vilken behandling som utförts.

(16) Benämningen får kompletteras med foderväxtens artnamn.

(17) Termen ”mjöl” får ersättas med ”pellets”. Uppgift om torkningsmetod får ingå i benämningen.

(18) Benämningen ska kompletteras med artnamnet.

(19) Uttrycken är inte synonymer och skiljer sig huvudsakligen åt i fråga om vattenhalt; respektive uttryck används enligt vad som är lämpligt.

(20) Benämningen ska kompletteras på lämpligt sätt med

—	djurartens namn och/eller

—	delen av den animaliska produkten och/eller

—	den bearbetade djurarten (t.ex. svin, idisslare, fjäderfä) och/eller

—	namnet på den djurart som inte bearbetats enligt förbudet mot återanvändning inom arten (t.ex. fjäderfäfri) och/eller

—	det bearbetade materialet (t.ex. ben, hög eller låg askhalt) och/eller den använda bearbetningsprocessen (t.ex. avfettad, raffinerad).

(21) Benämningen ska kompletteras med artnamnet.

(22) Benämningen ska kompletteras med artnamnet när produkten härrör från odlad fisk.

(23) Uppgift om produktens ursprung får ersätta eller komplettera benämningen.

(24) Benämningen ska ändras eller kompletteras så att det anges vilken organisk syra som används.

(25) Framställningsprocessen får inkluderas i benämningen.

(26) Användningsnamnet för jäststammar kan skilja sig från namnet i den vetenskapliga taxonomin, varför synonymer för de förtecknade jäststammarna också kan användas.

(27) Detta namn ska kompletteras med en uppgift om frukt-, grönsaks-, växt-, krydd- eller örtart, enligt vad som är tillämpligt.

(28) Benämningen ska kompletteras med en angivelse om det botaniska ursprunget.

(29) Benämningen ska ändras eller kompletteras så att det anges vilken fettsyra som används.

17.6.2011

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/69

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 577/2011

av den 16 juni 2011

om ändring för hundrafyrtionionde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 881/2002 av den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 om förbud mot export av vissa varor och tjänster till Afghanistan, skärpning av flygförbudet och förlängning av spärrandet av tillgångar och andra finansiella medel beträffande talibanerna i Afghanistan (1), särskilt artikel 7.1 a och 7a.5, och

av följande skäl:

(1)	I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar (tidigare även kallat penningmedel) och ekonomiska resurser enligt den förordningen.

(2)	Den 26 maj 2011 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att stryka två fysiska personer i sin förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser. Den 12 maj 2011 ändrade sanktionskommittén sjuttio poster i listan.

(3)

Dessutom bör ytterligare en strykning göras till följd av sanktionskommitténs beslut av den 20 april 2011 om ändring av tre poster i sin förteckning över personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser. Kommissionen antog förordning (EU) nr 480/2011 (2) för att ge verkan åt sanktionskommitténs beslut av den 20 april 2011. Ändringen av uppgifterna för ”Benevolence International Foundation” bör dock kompletteras med att uppgifterna för ”Stichting Benevolence International Nederland” stryks i bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002.

(4)	Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjortsi Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 juni 2011.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Chef för tjänsten för utrikespolitiska instrument

(1) EGT L 139, 29.5.2002, s. 9.

(2) EUT L 132, 19.5.2011, s. 6.

BILAGA

Bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 ska ändras på följande sätt:

(1)

Under rubriken Juridiska personer, grupper och enheter ska följande utgå:

(a)	”Stichting Benevolence International Nederland (även känt som Benevolence International Nederland, även känt som BIN) Raderborg 14B, 6228 CV Maastricht, Nederländerna. Registreringsnummer hos handelskammaren: 14063277.”

(2)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska följande utgå:

(a)

”Ahmad Fadil Nazal Al-Khalayleh (alias a) Abu Musab Al-Zarqawi, b) Muhannad, c) Al-Muhajer, d) Garib, e) Abou Musaab El Zarquawi, f) Ahmed Fad Al Nazzar Khalaylah Said, g) Al Zarqawi Abu Musa'ab, h) Al Zarqawi Abu Musab, i) Al Zarqawi Ahmed Fad Al Nazzar Khalaylah Said Abu Musab, j) Alkhalayleh Ahmed, k) Azzarkaoui Abou Moussab, l) El Zarquawi Abu Musaab, m) Zarkaoui Abou Moussaab, n) Abu Ahmad, o) Abu Ibrahim). Född den a) 30 oktober 1966, b) 20 oktober 1966 i a) Al-Zarqaa, Jordanien, b) Al Zarqa, Jordanien, c) Al Zarquaa, Jordanien. Pass nr a) Z 264958 (ordanskt pass utfärdat den 4 april 1999 i Al Zarqaa, Jordanien), b) 1433038 (jordanskt id-kort utfärdat den 4 april 1999 i Al Zarqaa, Jordanien). Övriga upplysningar: uppges ha avlidit i juni 2006.”

(b)

”Mohamed Moumou (alias a) Mohamed Mumu, b) Abu Shrayda, c) Abu Amina, d) Abu Abdallah, e) Abou Abderrahman f) Abu Qaswarah g) Abu Sara). Adress: a) Storvretsvägen 92, 7 TR. C/O Drioua, 142 31 Skogås, Sverige, b) Jungfruns Gata 413, Postadress Box 3027, 13603 Haninge, Sverige, c) Döbelnsgatan 97, 7 TR C/O Lamrabet, 113 52 Stockholm, Sverige, d) Trondheimsgatan 6, 164 32 Kista, Sverige. Född den a) 30 juli 1965, b) 30 september 1965 i Fez, Marocko. Medborgarskap: a) marockanskt, b) svenskt. Pass nr: 9817619 (svenskt pass som upphör att gälla den 14 december 2009). Övriga upplysningar: enligt uppgift avliden i norra Irak i oktober 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 7 december 2006.”

(3)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Sa’d Abdullah Hussein Al-Sharif. Född a) 1969, b) 1963, c) den 11 december 1964. Född i Al-Medinah, Saudiarabien. Saudiarabisk medborgare, pass nr a) B 960789, b) G 649385 (utfärdat den 8 september 2006, upphör att gälla den 17 juli 2011). Övriga upplysningar: svåger till Usama bin Ladin och nära lierad med honom. Utpekad som chef för Usama bin Ladins finansieringsorgan” ersättas med följande:

”Sa’d Abdullah Hussein Al-Sharif (alias Sa’d al-Sharif). Född den 11 februari 1964 i Al-Medinah, Saudiarabien. Saudiarabisk medborgare. Pass nr a) B 960789, b) G 649385 (utfärdat den 8 september 2006, upphör att gälla den 17 juli 2011). Övriga upplysningar: svåger till Usama bin Ladin och nära lierad med honom. Utpekad som chef för Usama bin Ladins finansieringsorgan. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 januari 2001.”

(4)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Sobhi Abd Al Aziz Mohamed El Gohary Abu Sinna (alias a) Mohamed Atef, b) Sheik Taysir Abdullah, c) Abu Hafs Al Masri, d) Abu Hafs Al Masri El Khabir, e) Taysir). Född den 17 januari 1958 i El Behira, Egypten. Troligen egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: enligt uppgift avliden i Afghanistan i november 2001. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 januari 2001” ersättas med följande:

”Sobhi Abdel Aziz Mohamed El Gohary Abu Sinna (alias a) Sobhi Abdel Aziz Mohamed Gohary Abou Senah, b) Mohamed Atef, c) Sheik Taysir Abdullah, d) Abu Hafs Al Masri, e) Abu Hafs Al Masri El Khabir, f) Taysir). Född den 17 januari 1958 i El Behira, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit i Pakistan 2001. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 januari 2001.”

(5)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mustapha Ahmed Mohamed Osman Abu El Yazeed (alias a) Mustapha Mohamed Ahmed, b) Shaykh Sai’id). Född den 27 februari 1955 i El Sharkiya, Egypten” ersättas med följande:

”Mustapha Ahmed Mohamed Osman Abu El Yazeed (alias a) Mustapha Mohamed Ahmed, b) Shaykh Sai’id). Född den 27 februari 1955 i El Sharkiya, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit i Afghanistan i maj 2010. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 6 oktober 2001.”

(6)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Tariq Anwar El Sayed Ahmed (alias a) Hamdi Ahmad Farag, b) Amr Al-Fatih Fathi). Född den 15 mars 1963 i Alexandria, Egypten. Övriga upplysningar: uppges ha avlidit i oktober 2001” ersättas med följande:

”Tariq Anwar El Sayed Ahmed (alias a) Hamdi Ahmad Farag, b) Amr Al-Fatih Fathi, c) Tarek Anwar El Sayed Ahmad.) Född den 15 mars 1963 i Alexandria, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: enligt uppgift avliden i oktober 2001. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 6 oktober 2001.”

(7)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Nasr Fahmi Nasr Hasannein (alias a) Muhammad Salah, b) Naser Fahmi Naser Hussein). Född den 30 oktober 1962 i Kairo, Egypten” ersättas med följande:

”Nasr Fahmi Nasr Hassannein (alias a) Muhammad Salah, b) Naser Fahmi Naser Hussein). Född den 30 oktober 1962 i Kairo, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: uppges ha avlidit. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 6 oktober 2001.”

(8)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Muhsin Moussa Matwalli Atwah Dewedar (alias a) Al-Muhajir, Abdul Rahman, b) Al-Namer, Mohammed K.A., c) Abdel Rahman, d) Abdul Rahman). Född den 19 juni 1964 i Dakahliya, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: uppges ha avlidit i april 2006” ersättas med följande:

”Muhsin Moussa Matwalli Atwah Dewedar (alias a) Al-Muhajir, Abdul Rahman, b) Al-Namer, Mohammed K.A., c) Mohsen Moussa Metwaly Atwa Dwedar, d) Abdel Rahman, e) Abdul Rahman). Född den 19 juni 1964 i Dakahliya, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit i Pakistan i april 2006. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(9)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Riad (Raed) Muhammad Hasan MUHAMMAD HIJAZI (alias a) Hijazi, Raed M.; b) Al-Hawen, Abu-Ahmad; c) Al-Shahid, Abu-Ahmad; d) Al-Maghribi, Rashid [The Moroccan]; e) Al-Amriki, Abu-Ahmad [The American]). Född den 30 december 1968 i Kalifornien, Förenta staterna. Jordansk medborgare. Nationellt identitetsnummer: socialförsäkringsnummer 548-91-5411, nationellt nummer 9681029476. Övriga upplysningar: Ursprungligen från Ramlah. Adress när han vistas i Jordanien: al-Shumaysani (Sheisani) (Ammanområdet), bakom fackföreningsbyggnaden” ersättas med följande:

”Ri'ad Muhammad Hasan Muhammad Hijazi (alias a) Hijazi, Raed M., b) Al-Hawen, Abu-Ahmad, c) Al-Shahid, Abu-Ahmad, d) Raed Muhammad Hasan Muhammad Hijazi, e) Al-Maghribi, Rashid (the Moroccan), f) Al-Amriki, Abu-Ahmad (the American)). Född den 30 december 1968 i Kalifornien, Förenta staterna. Jordansk medborgare. Nationellt identitetsnummer: 9681029476. Övriga upplysningar: a) amerikanskt socialförsäkringsnummer 548-91-5411, b) häktad i Jordanien i mars 2010, c) faderns namn är Mohammad Hijazi, moderns namn är Sakina. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(10)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ladehyanoy, Mufti Rashid Ahmad (alias Ludhianvi, Mufti Rashid Ahmad; alias Ahmad, Mufti Rasheed; alias Wadehyanoy, Mufti Rashid Ahmad); Karachi, Pakistan” ersättas med följande:

”Mufti Rashid Ahmad Ladehyanoy (alias a) Ludhianvi, Mufti Rashid Ahmad, b) Ahmad, Mufti Rasheed, c) Wadehyanoy, Mufti Rashid Ahmad). Pakistansk medborgare. Övriga upplysningar: a) grundare av Al-Rashid Trust, b) uppges ha avlidit i Pakistan den 18 februari 2002. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(11)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Fazul Abdullah Mohammed (alias a) Abdalla, Fazul, b) Abdallah, Fazul, c) Ali, Fadel Abdallah Mohammed, d) Fazul, Abdalla, e) Fazul, Abdallah, f) Fazul, Abdallah Mohammed, g) Fazul, Haroon, h) Fazul, Harun, i) Haroun, Fadhil, j) Mohammed, Fazul, k) Mohammed, Fazul Abdilahi, l) Mohammed, Fouad, m) Muhamad, Fadil Abdallah, n) Abdullah Fazhl, o) Fazhl Haroun, p) Fazil Haroun, q) Faziul Abdallah, r) Fazul Abdalahi Mohammed, s) Haroun Fazil, t) Harun Fazul, u) Khan Fazhl, v) Farun Fahdl, w) Harun Fahdl, x) Abdulah Mohamed Fadl, y) Fadil Abdallah Muhammad, z) Abdallah Muhammad Fadhul, aa) Fedel Abdullah Mohammad Fazul, ab) Fadl Allah Abd Allah, ac) Haroon Fadl Abd Allah, ad) Mohamed Fadl, ae) Abu Aisha, af) Abu Seif Al Sudani, ag) Haroon, ah) Harun, ai) Abu Luqman, aj) Haroun, ak) Harun Al-Qamry, al) Abu Al-Fazul Al-Qamari, am) Haji Kassim Fumu, an) Yacub). Född a) den 25 augusti 1972, b) den 25 december 1974, c) den 25 februari 1974, d) 1976, e) februari 1971 i Moroni, Komorerna. Medborgarskap: a) komoriskt, b) kenyanskt. Övriga upplysningar: a) rapporteras vara verksam i södra Somalia sedan november 2007, b) rapporteras inneha kenyanskt och komoriskt pass, c) tros ha varit involverad i attackerna mot Förenta staternas ambassader i Nairobi och Dar es Salaam i augusti 1998 och i andra attacker i Kenya 2002, d) uppges ha genomgått en plastikoperation” ersättas med följande:

”Fazul Abdullah Mohammed (alias a) Abdalla, Fazul, b) Abdallah, Fazul, c) Ali, Fadel Abdallah Mohammed, d) Fazul, Abdalla, e) Fazul, Abdallah, f) Fazul, Abdallah Mohammed, g) Fazul, Haroon, h) Fazul, Harun, i) Haroun, Fadhil, j) Mohammed, Fazul, k) Mohammed, Fazul Abdilahi, l) Mohammed, Fouad, m) Muhamad, Fadil Abdallah, n) Abdullah Fazhl, o) Fazhl Haroun, p) Fazil Haroun, q) Faziul Abdallah, r) Fazul Abdalahi Mohammed, s) Haroun Fazil, t) Harun Fazul, u) Khan Fazhl, v) Farun Fahdl, w) Harun Fahdl, x) Abdulah Mohamed Fadl, y) Fadil Abdallah Muhammad, z) Abdallah Muhammad Fadhul, aa) Fedel Abdullah Mohammad Fazul, ab) Fadl Allah Abd Allah, ac) Haroon Fadl Abd Allah, ad) Mohamed Fadl, ae) Abu Aisha, af) Abu Seif Al Sudani, ag) Haroon, ah) Harun, ai) Abu Luqman, aj) Haroun, ak) Harun Al-Qamry, al) Abu Al-Fazul Al-Qamari, am) Haji Kassim Fumu, an) Yacub). Adress: Kenya. Född a) den 25 augusti 1972, b) den 25 december 1974, c) den 25 februari 1974, d) 1976, e) februari 1971 i Moroni, Komorerna. Komorisk medborgare. Övriga upplysningar: a) rapporteras vara verksam i södra Somalia sedan november 2007, b) innehar ställning som operativ ledare i Al-Qaida med ansvar för Al-Qaida i Östafrika från och med 2009, c) uppges inneha flera förfalskade kenyanska och komoriska pass, d) tros ha varit involverad i attackerna mot Förenta staternas ambassader i Nairobi och Dar es Salaam i augusti 1998 och i andra attacker i Kenya 2002, e) uppges ha genomgått en plastikoperation. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17oktober 2001.”

(12)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Fahid Mohammed Ally Msalam (alias a) Ally, Fahid Mohammed, b) Msalam, Fahad Ally, c) Msalam, Fahid Mohammed Ali, d) Msalam, Mohammed Ally, e) Musalaam, Fahid Mohammed Ali, f) Salem, Fahid Muhamad Ali, g) Fahid Mohammed Aly, h) Ahmed Fahad, i) Ali Fahid Mohammed, j) Fahad Mohammad Ally, k) Fahad Mohammed Ally, l) Fahid Mohamed Ally, m) Msalam Fahad Mohammed Ally, n) Msalam Fahid Mohammad Ally, o) Msalam Fahid Mohammed Ali, p) Msalm Fahid Mohammed Ally, q) Al-Kini, Usama, r) Mohammed Ally Mohammed, s) Ally Fahid M). Adress: Mombasa, Kenya. Född den 19 februari 1976 i Mombasa, Kenya. Kenyansk medborgare. Pass nr: a) A260592 (kenyanskt pass), b) A056086 (kenyanskt pass), c) A435712 (kenyanskt pass), d) A324812 (kenyanskt pass), e) 356095 (kenyanskt pass). Nationellt identitetsnummer: 12771069 (kenyanskt id-kort). Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit den 1 januari 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001” ersättas med följande:

”Fahid Mohammed Ally Msalaam (alias a) Fahid Mohammed Ally, b), Fahad Ally Msalam, c), Fahid Mohammed Ali Msalam, d), Mohammed Ally Msalam, e), Fahid Mohammed Ali Musalaam, f), Fahid Muhamad Ali Salem, g) Fahid Mohammed Aly, h) Ahmed Fahad, i) Ali Fahid Mohammed, j) Fahad Mohammad Ally, k) Fahad Mohammed Ally, l) Fahid Mohamed Ally, m) Msalam Fahad Mohammed Ally, n) Msalam Fahid Mohammad Ally, o) Msalam Fahid Mohammed Ali, p) Msalm Fahid Mohammed Ally, q) Usama Al-Kini, r) Mohammed Ally Mohammed, s) Ally Fahid M). Född den 9 april 1976 i Mombasa, Kenya. Kenyansk medborgare. Pass nr: a) A260592 (kenyanskt pass), b) A056086 (kenyanskt pass), c) A435712 (kenyanskt pass), d) A324812 (kenyanskt pass), e) 356095 (kenyanskt pass). Nationellt identitetsnummer: 12771069 (kenyanskt id-kort). Övriga upplysningar: a) faderns namn är Mohamed Ally, moderns namn är Fauzia Mbarak, b) bekräftas ha avlidit i Pakistan den 1 januari 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(13)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Sheikh Ahmed Salim Swedan (alias a) Ahmed Ally, b), Sheikh Ahmad Salem Suweidan, c) Sheikh Swedan, d) Sheikh Ahmed Salem Swedan, e) Ally Ahmad, f) Muhamed Sultan, g) Sheik Ahmed Salim Sweden, h) Sleyum Salum, i) Sheikh Ahmed Salam, j) Ahmed The Tall, k) Bahamad, l) Sheik Bahamad, m) Sheikh Bahamadi, n) Sheikh Bahamad). Titel: Sheikh. Född a) den 9 april 1969, b) den 9 april 1960, c) den 4 september 1969 i Mombasa, Kenya. Kenyansk medborgare. Pass nr: A163012 (kenyanskt pass). Nationellt identitetsnummer: 8534714 (kenyanskt id-kort utfärdat den 14 november 1996). Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit den 1 januari 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001” ersättas med följande:

”Sheikh Ahmed Salim Swedan (alias a) Ahmed Ally, b) Sheikh Ahmad Salem Suweidan, c) Sheikh Swedan, d) Sheikh Ahmed Salem Swedan, e) Ally Ahmad, f) Muhamed Sultan, g) Sheik Ahmed Salim Sweden, h) Sleyum Salum, i) Sheikh Ahmed Salam, j) Ahmed The Tall, k) Bahamad, l) Sheik Bahamad, m) Sheikh Bahamadi, n) Sheikh Bahamad). Titel: Sheikh. Född den 9 april 1960 i Mombasa, Kenya. Kenyansk medborgare. Pass nr: A163012 (kenyanskt pass). Nationellt identitetsnummer: 8534714 (kenyanskt id-kort utfärdat den 14 november 1996). Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit i Pakistan den 1 januari 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(14)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Yuldashev, Tohir (alias Yuldashev, Takhir), Uzbekistan” ersättas med följande:

”Tohir Abdulkhalilovich Yuldashev (alias a) Юлдашев Тахир Абдулхалилович, b) Yuldashev, Takhir). Född 1967 i Namangan, Uzbekistan. Uzbekistansk medborgare. Övriga upplysningar: a) f.d. ledare för Islamic Movement of Uzbekistan, b) bekräftas ha avlidit i Pakistan den 1 augusti 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 oktober 2001.”

(15)	Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ali, Abbas Abdi, Mogadishu, Somalia” ersättas med följande: ”Abbas Abdi Ali (alias Ali, Abbas Abdi). Övriga upplysningar: a) associerad med Ali Nur Jim’ale, b) rapporteras ha avlidit 2004. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001.”

(16)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ali Ahmed Nur Jim’ale (alias a) Ahmed Ali Jimale, b) Ahmad Nur Ali Jim’ale, c) Ahmed Nur Jumale, d) Ahmed Ali Jumali, e) Ahmed Ali Jumale, f) Sheikh Ahmed Jimale). Titel: Sheikh. Adress: a) P.O. Box 3312, Dubai, Förenade Arabemiraten, b) P.O. Box 3313, Dubai, Förenade Arabemiraten (tidigare adress), c) Djibouti, Djibouti. Född 1954 i Eilbur, Somalia. Medborgarskap a) somaliskt, (b) bosatt i Djibouti. Pass nr: A0181988 (somaliskt pass utfärdat den 1 oktober 2001 i Dubai, Förenade Arabemiraten, förnyat den 24 januari 2008 i Djibouti, som upphör att gälla den 22 januari 2011). Övriga upplysningar: a) befinner sig f.n. även i Mogadishu, Somalia, b) yrke: kamrer och affärsman, c) faderns namn är Ali Jumale och moderns namn är Enab Raghe, d) äger eller kontrollerar enligt uppgift Al Baraka Exchange L.L.C., Barakaat Telecommunications Co. Somalia Ltd., Barakaat Bank of Somalia och Barako Trading Company, LLC. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001” ersättas med följande:

”Ali Ahmed Nur Jim'ale (alias a) Ahmed Ali Jimale, b) Ahmad Nur Ali Jim'ale, c) Ahmed Nur Jumale, d) Ahmed Ali Jumali, e) Ahmed Ali Jumale, f) Sheikh Ahmed Jimale, g) Ahmad Ali Jimale, h) Shaykh Ahmed Nur Jimale). Titel: Sheikh. Adress: Djibouti, Djibouti (sedan maj 2007). Född 1954 i Somalia. Somalisk medborgare. Pass nr A0181988 (somaliskt pass utfärdat den 1 oktober 2001 i Dubai, Förenade Arabemiraten, förnyat den 24 januari 2008 i Djibouti, som upphörde att gälla den 22 januari 2011). Övriga upplysningar: a) yrke: kamrer och affärsman, b) faderns namn är Ali Jumale, moderns namn är Enab Raghe, c) grundare av Barakaat-nätverket av företag, inbegripet Barakaat Group of Companies. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001.”

(17)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Hassan Dahir Aweys (alias a) Ali, Sheikh Hassan Dahir Aweys, b) Awes, Shaykh Hassan Dahir, c) Hassen Dahir Aweyes, d) Ahmed Dahir Aweys, e) Mohammed Hassan Ibrahim, f) Aweys Hassan Dahir, g) Hassan Tahir Oais, h) Hassan Tahir Uways, i) Hassan Dahir Awes, j) Sheikh Aweys, k) Sheikh Hassan, l) Sheikh Hassan Dahir Aweys). Titel: a) schejk, b) överste. Född 1935. Somalisk medborgare. Övriga upplysningar: a) rapporteras befinna sig i Eritrea sedan november 2007, b) familjebakgrund: klanen Hawiya, Habergdir, Ayr, c) innehar ledande ställning i Al-Itihaad Al-Islamiya (AIAI), d) omfattas av åtgärder enligt förordning (EU) nr 356/2010 rörande Somalia. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001” ersättas med följande:

”Hassan Dahir Aweys (alias a) Ali, Sheikh Hassan Dahir Aweys, b) Awes, Shaykh Hassan Dahir, c) Hassen Dahir Aweyes, d) Ahmed Dahir Aweys, e) Mohammed Hassan Ibrahim, f) Aweys Hassan Dahir, g) Hassan Tahir Oais, h) Hassan Tahir Uways, i) Hassan Dahir Awes, j) Sheikh Aweys, k) Sheikh Hassan, l) Sheikh Hassan Dahir Aweys). Titel: a) schejk, b) överste. Adress: Somalia. Född 1935 i Somalia. Somalisk medborgare. Övriga upplysningar: a) rapporteras befinna sig i Eritrea sedan den 12 november 2007, b) familjebakgrund: klanen Hawiye’s Habergidir, Ayr, c) innehar ledande ställning i Al-Itihaad Al- Islamiya (AIAI) och Hizbul Islam in Somalia, d) omfattas sedan den 12 april 2010 även av åtgärder enligt förordning (EU) nr 356/2010 rörande Somalia och Eritrea. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001.”

(18)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Kahie, Abdullahi Hussein, Bakara Market, Dar Salaam Buildings, Mogadishu, Somalia” ersättas med följande:

”Abdullahi Hussein Kahie. Adress: Urtegata 26, Oslo, 0187 Norge. Född den 22 september 1959 i Mogadishu, Somalia. Norsk medborgare. Pass nr a) 26941812 (norskt pass utfärdat den 23 november 2008), b) 27781924 (norskt pass utfärdat den 11 maj 2010 som upphör att gälla den 11 maj 2020). Nationellt identitetsnummer: 22095919778. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 november 2001.”

(19)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ibrahim Ali Abu Bakr Tantoush (alias a) Abd al-Muhsin, b) Ibrahim Ali Muhammad Abu Bakr, c) Abdul Rahman, d) Abu Anas, e) Ibrahim Abubaker Tantouche, f) Ibrahim Abubaker Tantoush, g) Abd al-Muhsi, h) Abd al-Rahman, i) Al-Libi). Adress: Ganzour Sayad Mehala Al Far-distriktet. Född 1966 i al Aziziyya, Libyen. Libyskt medborgarskap. Pass nr 203037 (libyskt pass utfärdat i Tripoli). Övriga upplysningar: a) koppling till Afghan Support Committee (ASC) och Revival of Islamic Heritage Society (RIHS), b) civilstånd: skild (f.d. hustrun är algeriska medborgaren Manuba Bukifa)” ersättas med följande:

”Ibrahim Ali Abu Bakr Tantoush (alias a) Abd al-Muhsin, b) Ibrahim Ali Muhammad Abu Bakr, c) Abdul Rahman, d) Abu Anas, e) Ibrahim Abubaker Tantouche, f) Ibrahim Abubaker Tantoush, g) Abd al-Muhsi, h) Abd al-Rahman, i) Al-Libi). Adress: Johannesburg, Sydafrika. Född 1966 i al Aziziyya, Libyen. Libysk medborgare. Pass nr 203037 (libyskt pass utfärdat i Tripoli). Övriga upplysningar: a) associerad med Afghan Support Committee (ASC), Revival of Islamic Heritage Society (RIHS) och Libyan Islamic Fighting Group (LIFG). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 11 januari 2002.”

(20)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abu Bakr Al-Jaziri (alias Yasir Al-Jazari). Medborgarskap: a) algeriskt, b) palestinskt. Adress: Peshawar, Pakistan. Övriga upplysningar: a) har koppling till Afghan Support Committee (ASC), b) kontaktperson och kommunikationsexpert för Al-Qaida, c) häktad i april 2003” ersättas med följande:

”Abu Bakr Al-Jaziri (alias Yasir Al-Jazari). Medborgarskap: a) algeriskt, b) palestinskt. Övriga upplysningar: a) ekonomichef för Afghan Support Committee (ASC), b) kontaktperson och kommunikationsexpert för al-Qaida, (c) tros ha befunnit sig i Algeriet i april 2010. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 11 januari 2002.”

(21)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abd El Kader Mahmoud Mohamed El Sayed (alias Es Sayed, Kader). Adress: Via del Fosso di Centocelle 66, Rom, Italien. Född den 26 december 1962 i Egypten. Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer SSYBLK62T26Z336L, b) dömd till åtta års fängelse i Italien den 2 februari 2004, befinner sig på flykt” ersättas med följande:

”Abd El Kader Mahmoud Mohamed El Sayed (alias a) Es Sayed, Kader, b) Abdel Khader Mahmoud Mohamed el Sayed). Född den 26 december 1962 i Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer SSYBLK62T26Z336L, b) anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 24 april 2002.”

(22)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Samir Abd El Latif El Sayed Kishk. Född den 14 maj 1955 i Gharbia, Egypten. Övriga upplysningar: dömd till ett år och elva månaders fängelse i Italien den 20 mars 2002 och deporterad till Egypten den 2 juli 2003” ersättas med följande:

”Samir Abd El Latif El Sayed Kishk (alias Samir Abdellatif el Sayed Keshk). Född den 14 maj 1955 i Gharbia, Egypten. Egyptisk medborgare. Övriga upplysningar: deporterad från Italien till Egypten den 2 juli 2003. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 3 september 2002.”

(23)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Habib Ben Ali Ben Said Al-Wadhani. Adress: Via unica Borighero 1, San Donato M.se (MI), Italien. Född den 1 juni 1970 i Tunis, Tunisien, tunisisk medborgare, pass nr L550681 (tunisiskt pass utfärdat den 23 september 1997 som upphörde att gälla den 22 september 2002). Övriga upplysningar: italienskt skatteregistreringsnummer: WDDHBB70H10Z352O” ersättas med följande:

”Habib Ben Ali Ben Said Al-Wadhani. Född den 1 juni 1970 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L550681 (tunisiskt pass utfärdat den 23 september 1997 som upphörde att gälla den 22 september 2002). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: WDDHBB70H10Z352O, b) medlem i Tunisian Combatant Group, c) uppges ha avlidit, d) moderns namn är Aisha bint Mohamed. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 3 september 2002.”

(24)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mohamad Iqbal Abdurrahman (alias a) Rahman, Mohamad Iqbal, b) A Rahman, Mohamad Iqbal, c) Abu Jibril Abdurrahman, d) Fikiruddin Muqti, e) Fihiruddin Muqti, f) ”Abu Jibril”). Född den 17 augusti 1958 i Tirpas-Selong Village, East Lombok, Indonesien. Indonesisk medborgare. Övriga upplysningar: enligt uppgift i december 2003 häktad i Malaysien.” ersättas med följande:

”Mohamad Iqbal Abdurrahman (alias a) Rahman, Mohamad Iqbal, b) A Rahman, Mohamad Iqbal, c) Abu Jibril Abdurrahman, d) Fikiruddin Muqti, e) Fihiruddin Muqti). Född den 17 augusti 1958 i Tirpas-Selong Village, East Lombok, Indonesien. Indonesisk medborgare. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 28 januari 2003.”

(25)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Nurjaman Riduan Isamuddin (alias a) Hambali, b) Nurjaman, c) Isomuddin, Nurjaman Riduan, d) Hambali Bin Ending, e) Encep Nurjaman, f) Hambali Ending Hambali, g) Isamuddin Riduan, h) Isamudin Ridwan). Född den 4 april 1964 i Cianjur, västra Java. Indonesisk medborgare. Övriga upplysningar: a) född i Encep Nurjaman, b) häktad i Förenta staterna sedan juli 2007” ersättas med följande:

”Nurjaman Riduan Isamuddin (alias a) Hambali, b) Nurjaman, c) Isomuddin, Nurjaman Riduan, d) Hambali Bin Ending, e) Encep Nurjaman (namn vid födelsen), f) Hambali Ending Hambali, g) Isamuddin Riduan, h) Isamudin Ridwan). Född den 4 april 1964 i Cianjur, västra Java, Indonesien. Indonesisk medborgare. Övriga upplysningar: a) innehar ledande ställning i Jemaah Islamiyah, b) bror till Gun Gun Rusman Gunawan, c) frihetsberövad i Förenta staterna sedan juli 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 28 januari 2003.”

(26)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Hekmatyar, Gulbuddin (alias Gulabudin Hekmatyar, Golboddin Hikmetyar, Gulbuddin Khekmatiyar, Gulbuddin Hekmatiar, Gulbuddin Hekhmartyar, Gulbudin Hekmetyar), född den 1 augusti 1949 i provinsen Konduz i Afghanistan” ersättas med följande:

”Gulbuddin Hekmatyar (alias a) Gulabudin Hekmatyar, b) Golboddin Hikmetyar, c) Gulbuddin Khekmatiyar, d) Gulbuddin Hekmatiar, e) Gulbuddin Hekhmartyar, f) Gulbudin Hekmetyar). Född den 1 augusti 1949 i Kunduzprovinsen, Afghanistan. Afghansk medborgare. Övriga upplysningar: a) tillhör Kharotistammen, b) tros ha befunnit sig i gränsområdet mellan Afghanistan och Pakistan i januari 2011.” c) faderns namn är Ghulam Qader. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 20 februari 2003.”

(27)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Youssef Ben Abdul Baki Ben Youcef Abdaoui (alias a) Abu Abdullah, b) Abdellah, c) Abdullah, d) Abou Abdullah, e) Abdullah Youssef). Adress: a) via Romagnosi 6, Varese, Italien, b) Piazza Giovane Italia 2, Varese, Italien, c) Via Torino 8/B, Cassano Magnago (VA), Italien, d) Jabal Al-Rayhan, Al-Waslatiyyah, Kairouan, Tunisien. Född den 4 september 1966 i Kairouan, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr G025057 (tunisiskt pass utfärdat den 23 juni 1999 som upphörde att gälla den 5 februari 2004). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: BDA YSF 66P04 Z352Q, b) nekas inträde i Schengenområdet, c) var bosatt i Italien i juni 2009, d) moderns namn: Fatima Abdaoui. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Youssef Ben Abdul Baki Ben Youcef Abdaoui (alias a) Abu Abdullah, b) Abdellah, c) Abdullah, d) Abou Abdullah, e) Abdullah Youssef). Adress: Via Torino 8/B, Cassano Magnago (VA), Italien, Född den 4 september 1966 i Kairouan, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr G025057 (tunisiskt pass utfärdat den 23 juni 1999 som upphörde att gälla den 5 februari 2004). Nationellt identitetsnummer: AO 2879097 (italienskt id-kort som upphör att gälla den 30 oktober 2012). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: BDA YSF 66P04 Z352Q, b) nekas inträde i Schengenområdet, c) moderns namn är Fatima Abdaoui, d) medlem i en i Italien verksam organisation med direkt anknytning till The Organization of Al-Qaida in the Islamic Maghreb. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(28)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mohamed Amine Akli (alias a) Akli Amine Mohamed, b) Killech Shamir, c) Kali Sami, d) Elias). Adress: ingen fast adress i Italien. Född den 30 mars 1972 i Bordj el Kiffane, Algeriet. Övriga upplysningar: dömd i Italien i januari 2003 till fängelse i fyra år” ersättas med följande:

”Mohamed Amine Akli (alias a) Akli Amine Mohamed, b) Killech Shamir, c) Kali Sami, d) Elias). Adress: Algeriet. Född i Bordj el Kiffane, Algeriet, den 30 mars 1972 Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) faderns namn är Lounes, b) moderns namn är Kadidja, c) nekas inträde i Schengenområdet, d) deporterad från Spanien till Algeriet i augusti 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(29)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mehrez Ben Mahmoud Ben Sassi Al-Amdouni (alias a) Fabio Fusco, b) Mohamed Hassan, c) Abu Thale). Adress: ingen fast adress i Italien. Född den 18 december 1969 i Asima-Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: G737411 (tunisiskt pass utfärdat den 24 oktober 1990 som upphörde att gälla den 20 september 1997). Övriga upplysningar: enligt uppgift arresterad i Istanbul, Turkiet och deporterad till Italien. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Mehrez Ben Mahmoud Ben Sassi Al-Amdouni (alias a) Fabio Fusco, b) Mohamed Hassan, c) Meherez Hamdouni, d) Amdouni Mehrez ben Tah, e) Meherez ben Ahdoud ben Amdouni, f) Abu Thale). Adress: Italien. Född den a) 18 december 1969, b) 25 maj 1968, c) 18 december 1968, d) 14 juli 1969 i a) Asima-Tunis, Tunisien, b) Neapel, Italien, c) Tunisien, d) Algeriet. Tunisisk medborgare. Pass nr G737411 (tunisiskt pass utfärdat den 24 oktober 1990 som upphörde att gälla den 20 september 1997). Övriga upplysningar: a) faderns namn är Mahmoud ben Sasi, b) moderns namn är Maryam bint al-Tijani, c) nekas inträde i Schengenområdet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(30)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Chiheb Ben Mohamed Ben Mokhtar Al-Ayari (alias Hichem Abu Hchem). Adress: Via di Saliceto 51/9, Bologna, Italien. Född den 19 december 1965 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: L246084 (tunisiskt pass utfärdat den 10 juni 1996 som upphörde att gälla den 9 juni 2001). Övriga upplysningar: utlämnades till Tunisien den 13 mars 2006. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Chiheb Ben Mohamed Ben Mokhtar Al-Ayari (alias a) Hichem Abu Hchem, b) Ayari Chihbe, c) Ayari Chied, d) Adam Hussainy, e) Hichem, f) Abu Hichem, g) Moktar). Adress: Via Bardo, Tunis, Tunisien. Född den 19 december 1965 i a) Tunis, Tunisien, b) Grekland. Tunisisk medborgare. Pass nr L246084 (tunisiskt pass utfärdat den 10 juni 1996 som upphörde att gälla den 9 juni 2001). Övriga upplysningar: a) utlämnades från Italien till Tunisien den 13 mars 2006, b) moderns namn är Fatima al-Tumi, c) nekas inträde i Schengenområdet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(31)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Moussa Ben Omar Ben Ali Essaadi (alias a) Dah Dah, b) Abdelrahmman, c) Bechir). Adress: Via Milano 108, Brescia, Italien. Född den 4 december 1964 i Tabarka, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: L335915 (tunisiskt pass utfärdat den 8 november 1996 som upphörde att gälla den 7 november 2001). Övriga upplysningar: bosatt i Sudan sedan 2001. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Moussa Ben Omar Ben Ali Essaadi (alias a) Dah Dah, b) Abdelrahmman, c) Bechir). Adress: Sudan. Född den 4 december 1964 i Tabarka, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L335915 (tunisiskt pass utfärdat den 8 november 1996 som upphörde att gälla den 7 november 2001). Övriga upplysningar: anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan (sedan november 2009). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(32)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Rachid Fettar (alias a) Amine del Belgio, b) Djaffar). Adress: Via degli Apuli 5, Milano, Italien (senast kända adress). Född den 16 april 1969 i Boulogin, Algeriet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Rachid Fettar (alias a) Amine del Belgio, b) Amine di Napoli, c) Djaffar, d) Taleb, e) Abu Chahid). Adress: 30 Abdul Rahman Street, Mirat Bab Al-Wadi, Algeriet. Född den 16 april 1969 i Boulogin, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: utlämnad från Italien till Algeriet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(33)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ibrahim Ben Hedhili Ben Mohamed Al-Hamami. Adress: Via de’ Carracci 15, Casalecchio di Reno (Bologna) Italien. Född den 20 november 1971 i Koubellat, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr Z106861 (tunisiskt pass utfärdat den 18 februari 2004 som upphörde att gälla den 17 februari 2009). Övriga upplysningar: dömd i Italien i januari 2003 till tre års fängelse” ersättas med följande:

”Ibrahim Ben Hedhili Ben Mohamed Al-Hamami. Adress: Via Vistarini Number 3, Frazione Zorlesco, Casal Pusterlengo, Lodi, Italien. Född den 20 november 1971 i Koubellat, Tunisien, Tunisisk medborgare. Pass nr Z106861 (tunisiskt pass utfärdat den 18 februari 2004 som upphörde att gälla den 17 februari 2009). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(34)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mounir Ben Habib Ben Al-Taher Jarraya (alias Yarraya). Adress: a) Via Mirasole 11, Bologna, Italien, b) Via Ariosto 8, Casalecchio di Reno (Bologna), Italien. Född den 25 oktober 1963 i Sfax, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L065947 (tunisiskt pass utfärdat den 28 oktober 1995 som upphörde att gälla den 27 oktober 2000). Övriga upplysningar: dömd i Italien i januari 2003 till fängelse i två år och sex månader; dömd den 10 maj 2004 av den italienska appellationsdomstolen till fängelse i tre år och sex månader” ersättas med följande:

”Mounir Ben Habib Ben Al-Taher Jarraya (alias a) Mounir Jarraya, b) Yarraya). Adress: a) Via Mirasole 11, Bologna, Italien, b) 8 Via Ariosto, Casalecchio di Reno (Bologna), Italien. Född den a) 25 oktober 1963, b) 15 oktober 1963 i a) Sfax, Tunisien, b) Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L065947 (tunisiskt pass utfärdat den 28 oktober 1995 som upphörde att gälla den 27 oktober 2000). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(35)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Faouzi Ben Mohamed Ben Ahmed Al-Jendoubi (alias a) Said, b) Samir). Adress: a) Via Agucchi 250, Bologna, Italien, b) Via di Saliceto 51/9, Bologna, Italien. Född den 30 november 1966 i Beja, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr K459698 (tunisiskt pass utfärdat den 6 mars 1999 som upphörde att gälla den 5 mars 2004). Övriga upplysningar: dömd i Italien i januari 2003 till två års fängelse” ersättas med följande:

”Faouzi Ben Mohamed Ben Ahmed Al-Jendoubi (alias a) Jendoubi Faouzi, b) Said, c) Samir). Född den 30 januari 1966 i a) Tunis, Tunisien, b) Marocko. Tunisisk medborgare. Pass nr K459698 (tunisiskt pass utfärdat den 6 mars 1999 som upphörde att gälla den 5 mars 2004). Övriga upplysningar: a) moderns namn är Um Hani al-Tujani, b) nekas inträde i Schengenområdet, c) av de italienska myndigheterna rapporterad spårlöst försvunnen sedan juni 2002. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(36)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Najib Ben Mohamed Ben Salem Al-Waz (alias Ouaz Najib). Adress: Vicolo dei Prati 2/2, Bologna, Italien. Född den 12 april 1960 i Hekaima Al-Mehdiya, Tunisien. Tunisisk medborgare. Tunisiskt pass: K815205 (tunisiskt pass utfärdat den 17 september 1994 som upphörde att gälla den 16 september 1999). Övriga upplysningar: associerad med Al-Haramain Islamic Foundation. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003” ersättas med följande:

”Najib Ben Mohamed Ben Salem Al-Waz (alias a) Ouaz Najib, b) Ouaz Nagib). Adress: Via Tovaglie Number 26, Bologna, Italien. Född den 12 april 1960 i Al Haka’imah, guvernoratet Mahdia, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr K815205 (tunisiskt pass utfärdat den 17 september 1994 som upphörde att gälla den 16 september 1999). Övriga upplysningar: a) moderns namn är Salihah Amir, b) nekas inträde i Schengenområdet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 25 juni 2003.”

(37)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Shamil Salmanovich Basayev (Басаев Шамиль Салманович) (alias a) Abdullakh Shamil Abu-Idris, b) Shamil Basaev, c) Basaev Chamil, d) Basaev Shamil Shikhanovic, e) Terek, f) Lysy, g) Idris, h) Besznogy, i) Amir, j) Rasul, k) Spartak, l) Pantera-05, m) Hamzat, n) General, o) Baisangur I, p) Walid, q) Al-Aqra, r) Rizvan, s) Berkut, t) Assadula). Född den 14 januari 1965 i a) Dyshni-Vedeno, Vedenskdistriktet, autonoma sovjetrepubliken Tjetjenien–Ingusjien, Sovjetunionen (Ryska federationen), b) Vedenskijdistriktet, autonoma republiken Tjetjenien, Ryska federationen. Medborgarskap: ryskt. Pass nr 623334 (ryskt pass, januari 2002). Nationellt identitetsbevis IY-OZH nr 623334 (utfärdat den 9 juni 1989 av Vedenskdistriktet). Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit 2006. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 augusti 2003” ersättas med följande:

”Shamil Salmanovich Basayev (Басаев Шамиль Салманович) (alias a) Abdullakh Shamil Abu-Idris, b) Shamil Basaev, c) Basaev Chamil, d) Basaev Shamil Shikhanovic, e) Terek, f) Lysy, g) Idris, h) Besznogy, i) Amir, j) Rasul, k) Spartak, l) Pantera-05, m) Hamzat, n) General, o) Baisangur I, p) Walid, q) Al-Aqra, r) Rizvan, s) Berkut, t) Assadula). Född den 14 januari 1965 i a) Dyshni-Vedeno, Vedenskdistriktet, autonoma sovjetrepubliken Tjetjenien–Ingusjien, Sovjetunionen (Ryska federationen), b) Vedenskijdistriktet, autonoma republiken Tjetjenien, Ryska federationen. Rysk medborgare. Pass nr 623334 (ryskt pass, januari 2002). Nationellt identitetsbevis: IY-OZH nr 623334 (utfärdat den 9 juni 1989 av Vedenskdistriktet). Övriga upplysningar: bekräftas ha avlidit 2006. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 augusti 2003.”

(38)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Zulkepli Bin Marzuki. Adress: Taman Puchong Perdana, Selangor, Malaysia. Född den 3 juli 1968 i Selangor, Malaysia. Malaysiskt medborgarskap. Pass nr: A 5983063. Nationellt identitetsnummer: 680703-10-5821. Övriga upplysningar: a) frihetsberövad av de malaysiska myndigheterna den 3 februari 2007 och fortfarande i häkte i april 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003” ersättas med följande:

”Zulkepli Bin Marzuki. Adress: Taman Puchong Perdana, Selangor, Malaysia Född den 3 juli 1968 i Selangor, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr A 5983063. Nationellt identitetsnummer: 680703-10-5821. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003.”

(39)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abdul Hakim MURAD (alias a) Murad, Abdul Hakim Hasim, b) Murad, Abdul Hakim Ali Hashim, c) Murad, Abdul Hakim Al Hashim, d) Saeed Akman, e) Saeed Ahmed). Född den 4 januari 1968 i Kuwait. Pakistansk medborgare” ersättas med följande:

”Abdul Hakim Murad (alias a) Murad, Abdul Hakim Hasim, b) Murad, Abdul Hakim Ali Hashim, c) Murad, Abdul Hakim al Hashim, d) Saeed Akman, e) Saeed Ahmed, f) Abdul Hakim Ali al-Hashem Murad). Född den 11 april 1968 i Kuwait. Pakistansk medborgare. Pass nr a) 665334 (pakistanskt pass utfärdat i Kuwait), b) 917739 (pakistanskt pass utfärdat i Pakistan den 8 september 1991 som upphörde att gälla den 7 augusti 1996). Övriga upplysningar: a) moderns namn är Aminah Ahmad Sher al-Baloushi, b) frihetsberövad i Förenta staterna. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003.”

(40)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Yazid Sufaat (alias a) Joe, b) Abu Zufar). Adress: Taman Bukit Ampang, Selangor, Malaysia. Född den 20 januari 1964 i Johor, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr: A 10472263. Nationellt identitetsnummer: 640120-01-5529. Övriga upplysningar: häktades av de malaysiska myndigheterna i december 2001 och frigavs den 24 november 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003” ersättas med följande:

”Yazid Sufaat (alias a) Joe, b) Abu Zufar). Adress: Taman Bukit Ampang, Selangor, Malaysia. Född den 20 januari 1964 i Johor, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr A 10472263. Nationellt identitetsnummer: 640120-01-5529. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003.”

(41)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Yunos Umpara Moklis (alias a) Muklis Yunos, b) Mukhlis Yunos, c) Saifullah Mukhlis Yunos, d) Saifulla Moklis Yunos, e) Hadji Onos). Född den 7 juli 1966 i Lanao del Sur, Filippinerna. Filippinsk medborgare. Övriga upplysningar: i fängelse i Filippinerna sedan april 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003” ersättas med följande:

”Yunos Umpara Moklis (alias a) Muklis Yunos, b) Mukhlis Yunos, c) Saifullah Mukhlis Yunos, d) Saifulla Moklis Yunos, e) Hadji Onos). Adress: Filippinerna. Född den 7 juli 1966 i Lanao del Sur, Filippinerna. Filippinsk medborgare. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003.”

(42)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Zaini Zakaria (alias Ahmad). Adress: Kota Bharu, Kelantan, Malaysia. Född den 16 maj 1967 i Kelantan, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr: A11457974. Nationellt identitetsnummer: 670516-03-5283. Övriga upplysningar: arresterad av de malaysiska myndigheterna den 18 december 2002 och i häkte till den 12 februari 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003” ersättas med följande:

”Zaini Zakaria (alias Ahmad). Adress: Kota Bharu, Kelantan, Malaysia. Född den 16 maj 1967 i Kelantan, Malaysia. Malaysisk medborgare. Pass nr A11457974. Nationellt identitetsnummer: 670516-03-5283. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 9 september 2003.”

(43)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Djamel Moustfa (alias a) Ali Barkani (född den 22 augusti 1973 i Marocko), b) Kalad Belkasam (född den 31 december 1979), c) Mostafa Djamel (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), d) Mostefa Djamel (född den 26 september 1973 i Mahdia, Algeriet), e) Mustafa Djamel (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), f) Balkasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), g) Bekasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), h) Belkasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), i) Damel Mostafa (född den 31 december 1979 i Alger, Algeriet), j) Djamal Mostafa (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), k) Djamal Mostafa (född den 10 juni 1982), l) Djamel Mostafa (född den 31 december 1979 i Maskara, Algeriet), m) Djamel Mostafa (född den a) 31 december 1979, b) den 22 december 1973 i Alger, Algeriet), n) Fjamel Moustfa (född den 28 september 1973 i Tiaret, Algeriet), o) Djamel Mustafa (född den 31 december 1979), p) Djamel Mustafa (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), q) Mustafa). Adress: Algeriet. Född den 28 september 1973 i Tiaret, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) faderns namn: Djelalli Moustfa, b) moderns namn: Kadeja Mansore, c) algerisk födelseattest utställd på Djamel Mostefa född den 25 september 1973 i Mehdia, Tiaretprovinsen, Algeriet, d) körkort nr 20645897 (förfalskat danskt körkort utfärdat i namnet Ali Barkani, född den 22 augusti 1973 i Marocko), e) i fängelse i Tyskland sedan augusti 2006, f) deporterad till Algeriet i september 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 23 september 2003” ersättas med följande:

”Djamel Moustfa (alias a) Ali Barkani (född den 22 augusti 1973 i Marocko), b) Kalad Belkasam (född den 31 december 1979), c) Mostafa Djamel (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), d) Mostefa Djamel (född den 26 september 1973 i Mahdia, Algeriet), e) Mustafa Djamel (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), f) Balkasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), g) Bekasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), h) Belkasam Kalad (född den 26 augusti 1973 i Alger, Algeriet), i) Damel Mostafa (född den 31 december 1979 i Alger, Algeriet), j) Djamal Mostafa, född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet, k) Djamal Mostafa (född den 10 juni 1982), l) Djamel Mostafa (född den 31 december 1979 i Maskara, Algeriet), m) Djamel Mostafa (född den a) 31 december 1979, b) 22 december 1973 i Alger, Algeriet), n) Fjamel Moustfa (född den 28 september 1973 i Tiaret, Algeriet), o) Djamel Mustafa (född den 31 december 1979), p) Djamel Mustafa (född den 31 december 1979 i Mascara, Algeriet), q) Mustafa). Adress: Algeriet. Född den 28 september 1973 i Tiaret, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) faderns namn är Djelalli Moustfa, b) moderns namn är Kadeja Mansore, c) algerisk födelseattest utställd på Djamel Mostefa, född den 25 september 1973 i Mehdia, Tiaretprovinsen, Algeriet, d) körkort nr 20645897 (förfalskat danskt körkort utfärdat i namnet Ali Barkani, född den 22 augusti 1973 i Marocko), e) associerad med Ismail Abdallah Sbaitan Shalabi, Mohamed Abu Dhess och Aschraf Al-Dagma, f) deporterad från Tyskland till Algeriet i september 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 23 september 2003.”

(44)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mokhtar Belmokhtar (alias a) Belaouar Khaled Abou El Abass, b) Belaouer Khaled Abou El Abass, c) Belmokhtar Khaled Abou El Abes, d) Khaled Abou El Abass, e) Khaled Abou El Abbes, f) Khaled Abou El Abes, g) Khaled Abulabbas Na Oor, h) Mukhtar Belmukhtar, i) Abou Abbes Khaled, j) Belaoua, k) Belaour). Född den 1 juni 1972 i: Ghardaia, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) son till Mohamed och Zohra Chemkha, b) verksam i norra Mali. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 11 november 2003” ersättas med följande:

”Mokhtar Belmokhtar (alias a) Belaouar Khaled Abou El Abass, b) Belaouer Khaled Abou El Abass, c) Belmokhtar Khaled Abou El Abes, d) Khaled Abou El Abass, e) Khaled Abou El Abbes, f) Khaled Abou El Abes, g) Khaled Abulabbas Na Oor, h) Mukhtar Belmukhtar, i) Abou Abbes Khaled, j) Belaoua, k) Belaour). Född den 1 juni 1972 i Ghardaia, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) faderns namn är Mohamed och moderns namn är Zohra Chemkha, b) rådsmedlem i Organization of Al-Qaida in the Islamic Maghreb (AQIM), c) ledande ställning i Katibat el Moulathamoune, aktiv i AQIM:s fjärde region (Sahel/Sahara). Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 11 november 2003.”

(45)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Said Ben Abdelhakim Ben Omar Al-Cherif (alias a) Djallal, b) Youcef, c) Abou Salman). Adress: Corso Lodi 59, Milano, Italien. Född den 25 januari 1970 i Menzel Temime, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: M307968 (tunisiskt pass utfärdat den 8 september 2001 utfärdat den 7 september 2006). Övriga upplysningar: var frihetsberövad i Italien i februari 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Said Ben Abdelhakim Ben Omar Al-Cherif (alias a) Cherif Said, b) Binhamoda Hokri, c) Hcrif Ataf, d) Bin Homoda Chokri, e) Atef Cherif, f) Sherif Ataf, g) Ataf Cherif Said, h) Cherif Said, i) Cherif Said, j) Djallal, k) Youcef, l) Abou Salman, m) Said Tmimi). Adress: Corso Lodi 59, Milano, Italien. Född den a) 25 januari 1970, b) 25 januari 1971, c) 12 december 1973 i a) Menzel Temime, Tunisien, b) Tunisien, c) Sosa, Tunisien, d) Solisse, Tunisien, e) Tunis, Tunisien, f) Algeriet, g) Aras, Algeriet. Tunisisk medborgare. Pass nr M307968 (tunisiskt pass utfärdat den 8 september 2001 som upphörde att gälla den 7 september 2006). Övriga upplysningar: moderns namn är Radhiyah Makki. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(46)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Imad Ben Al-Mekki Ben Al-Akhdar Al-Zarkaoui (alias a) Zarga, b) Nadra). Adress: Via Col. Aprosio 588, Vallecrosia (IM), Italien. Född den 15 januari 1973 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: M174950 (tunisiskt pass utfärdat den 27 april 1999 som upphörde att gälla den 26 april 2004). Övriga upplysningar: frihetsberövad i Italien sedan den 11 april 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Imed Ben Mekki Zarkaoui (alias a) Dour Nadre, b) Dour Nadre, c) Daour Nadre, d) Imad ben al-Mekki ben al-Akhdar al-Zarkaoui, f) Zarga, g) Nadra). Adress: 41-45, Rue Estienne d’Orves, Pré Saint Gervais, Frankrike. Född den a) 15 januari 1973, b) 15 januari 1974, c) 31 mars 1975 i a) Tunis, Tunisien, b) Marocko, c) Algeriet. Tunisisk medborgare. Pass nr M174950 (tunisiskt pass utfärdat den 27 april 1999 som upphörde att gälla den 26 april 2004). Övriga upplysningar: moderns namn är Zina al-Zarkaoui. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(47)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Kamal Ben Maoeldi Ben Hassan Al-Hamraoui (alias a) Kamel, b) Kimo). Adress a) Via Bertesi 27, Cremona, Italien, b) Via Plebiscito 3, Cremona, Italien. Född den 21 oktober 1977 i Beja, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr P229856 (tunisiskt pass utfärdat den 1 november 2002, upphörde att gälla den 31 oktober 2007. Övriga upplysningar: dömd till fängelse i tre år och fyra månader i Brescia den 13 juli 2005. Omfattades av ett utvisningsbeslut som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna upphävde den 17 april 2007. På fri fot sedan september 2007” ersättas med följande:

”Kamal Ben Maoeldi Ben Hassan Al-Hamraoui (alias a) Hamroui Kamel ben Mouldi, b) Hamraoui Kamel, c) Kamel, d) Kimo). Adress: a) Via Bertesi 27, Cremona, Italien, b) Via Plebiscito 3, Cremona, Italien. Född den a) 21 oktober 1977, b) 21 november 1977 i a) Beja, Tunisien, b) Marocko, c) Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr P229856 (tunisiskt pass utfärdat den 1 november 2002, upphörde att gälla den 31 oktober 2007). Övriga upplysningar: a) moderns namn är Khamisah al-Kathiri, b) omfattades av ett utvisningsbeslut som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna upphävde den 17 april 2007, c) arresterades på nytt i Italien den 20 maj 2008, d) nekas inträde i Schengenområdet. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(48)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Radi Abd El Samie Abou El Yazid El Ayashi, (alias Mera'l). Adress: Via Cilea 40, Milano, Italien (hemvist). Född den 2 januari 1972 i El Gharbia (Egypten). Övriga upplysningar: dömd till tio års fängelse av förstainstansrätten i Milano den 21 september 2006. Häktad i Italien sedan september 2007” ersättas med följande:

”Radi Abd El Samie Abou El Yazid El Ayashi (alias Mera’i). Adress: Via Cilea 40, Milano, Italien (hemvist). Född den 2 januari 1972 i El Gharbia (Egypten). Övriga upplysningar: a) frihetsberövad i Italien och ska friges den 6 januari 2012, b) kommer att utvisas från Italien efter avtjänat straff. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(49)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Hamadi Ben Abdul Azis Ben Ali Bouyehia (alias Gamel Mohamed). Adress: Corso XXII Marzo 39, Milano, Italien. Född a) den 29 maj 1966, b) den 25 maj 1966 (Gamel Mohamed) i a) Tunisien, b) Marocko (Gamel Mohamed). Tunisisk medborgare. Pass nr: L723315 (tunisiskt pass utfärdat den 5 maj 1998 som upphörde att gälla den 4 maj 2003). Övriga upplysningar: var frihetsberövad i Italien i juli 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Hamadi Ben Abdul Azis Ben Ali Bouyehia (alias a) Gamel Mohamed, b) Abd el Wanis Abd Gawwad Abd el Latif Bahaa, c) Mahmoud Hamid). Adress: Corso XXII Marzo 39, Milano, Italien. Född den a) 29 maj 1966, b) 25 maj 1966 (Gamel Mohamed), c) 9 maj 1986 (Abd el Wanis Abd Gawwad Abd el Latif Bahaa) i a) Tunis, Tunisien, b) Marocko (Gamel Mohamed), c) Egypten (Abd el Wanis Abd Gawwad Abd el Latif Bahaa). Tunisisk medborgare. Pass nr L723315 (tunisiskt pass utfärdat den 5 maj 1998 som upphörde att gälla den 4 maj 2003). Övriga upplysningar: i fängelse i Italien till den 28 juli 2011. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(50)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mohammad Tahir Hammid (alias Abdelhamid Al Kurdi). Titel: Imam. Adress: Via della Martinella 132, Parma, Italien. Född den 1 november 1975 i Poshok, Irak. Övriga upplysningar: dömd till fängelse i ett år och elva månader av de italienska rättsliga myndigheterna den 19 april 2004. Frigiven den 15 oktober 2004. Ett utvisningsbeslut utfärdades den 18 oktober 2004. På flykt sedan september 2007” ersättas med följande:

”Mohammad Tahir Hammid (alias Abdelhamid Al Kurdi). Titel: imam. Född den 1 november 1975 i Poshok, Irak. Övriga upplysningar: a) ett utvisningsbeslut utfärdades den 18 oktober 2004 av de italienska myndigheterna, b) anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan sedan september 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(51)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Lotfi Ben Abdul Hamid Ben Ali Al-Rihani (alias a) Abderrahmane, b) Lofti Ben Abdul Hamid Ben Ali Al-Rihani). Adress: Via Bolgeri 4, Barni (Como), Italien (tidigare adress i mitten av 2002). Född den 1 juli 1977 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: L886177 (tunisiskt pass utfärdat den 14 december 1998 som upphörde att gälla den 13 december 2003). Övriga upplysningar: bosättningsort och status okända sedan mitten av 2002. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Lotfi Ben Abdul Hamid Ben Ali Al-Rihani (alias a) Lofti ben Abdul Hamid ben Ali al-Rihani, b) Abderrahmane). Född den 1 juli 1977 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L886177 (tunisiskt pass utfärdat den 14 december 1998 som upphörde att gälla den 13 december 2003). Övriga upplysningar: moderns namn är Habibah al-Sahrawi. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(52)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Daki Mohammed. Adress: Via Melato 11, Reggio Emilia, Italien. Född den 29 mars 1965 i Marocko. Övriga upplysningar: deporterad från Italien till Marocko den 10 december 2005” ersättas med följande:

”Mohammed Daki. Adress: Casablanca, Marocko. Född den 29 mars 1965 i Casablanca, Marocko. Marockansk medborgare. Pass nr a) G 482731 (marockanskt pass), b) L446524 (marockanskt pass). Nationellt identitetsnummer: BE-400989 (marockanskt nationellt id-kort). Övriga upplysningar: a) faderns namn är Lahcen, b) moderns namn är Izza Brahim, c) deporterad från Italien till Marocko den 10 december 2005. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(53)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mohamed Amin Mostafa. Adress: Via della Martinella 132, Parma, Italien. Född den 11 oktober 1975 i Kirkuk, Irak. Övriga upplysningar: dömd till sju års fängelse den 21 september 2006 och för närvarande frihetsberövad i Italien” ersättas med följande:

”Mohamed Amin Mostafa. Adress: Via della Martinella 132, Parma, Italien. Född den 11 oktober 1975 i Kirkuk, Irak. Övriga upplysningar: omfattas av administrativa kontrollåtgärder i Italien som enligt planerna ska upphöra att gälla den 15 januari 2012. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(54)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Nessim Ben Mohamed Al-Cherif Ben Mohamed Saleh Al-Saadi (alias a) Nassim Saadi, b) Abou Anis). Adress: a) Via Monte Grappa 15, Arluno (Milano), Italien, b) Via Cefalonia 11, Milano, Italien (hemvist, senast kända adress). Född den 30 november 1974 i Haidra Al-Qasreen, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: M788331 (tunisiskt pass utfärdat den 28 september 2001 som upphörde att gälla den 27 september 2006). Övriga upplysningar: a) var frihetsberövad i Italien i april 2009, b) faderns namn är Mohamed Sharif, c) moderns namn är Fatima. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Nessim Ben Mohamed Al-Cherif Ben Mohamed Saleh Al-Saadi (alias a) Nassim Saadi, b) Dia el Haak George, c) Diael Haak George, d) El Dia Haak George, e) Abou Anis, f) Abu Anis). Adress: a) Via Monte Grappa 15, Arluno (Milano), Italien, b) Via Cefalonia 11, Milano, Italien (hemvist, senast kända adress). Född den a) 30 november 1974, b) 20 november 1974 i a) Haidra Al-Qasreen, Tunisien, b) Libanon, c) Algeriet. Tunisisk medborgare. Pass nr M788331 (tunisiskt pass utfärdat den 28 september 2001 som upphörde att gälla den 27 september 2006). Övriga upplysningar: a) frihetsberövad i Italien till den 27 april 2012, b) faderns namn är Mohamed Sharif, c) moderns namn är Fatima. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(55)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Noureddine Ben Ali Ben Belkassem Al-Drissi. Adress: Via Plebiscito 3, Cremona, Italien. Född den 30 april 1964 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: L851940 (tunisiskt pass utfärdat den 9 september 1998, upphörde att gälla den 8 september 2003). Övriga upplysningar: dömd till fängelse i sju år och sex månader av förstainstansrätten i Cremona den 15 juli 2006. Domen överklagades och en ny rättegång kommer att hållas av appellationsdomstolen i Brescia. Häktad i Italien sedan september 2007” ersättas med följande:

”Noureddine Ben Ali Ben Belkassem Al-Drissi (alias a) Drissi Noureddine, b) Abou Ali, c) Faycal). Adress: Via Plebiscito 3, Cremona, Italien. Född den 30 april 1964 i Tunis, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L851940 (tunisiskt pass utfärdat den 9 september 1998 som upphörde att gälla den 8 september 2003). Övriga upplysningar: a) omfattades av administrativa kontrollåtgärder i Italien fram till den 5 maj 2010, b) nekas inträde i Schengenområdet, c) moderns namn är Khadijah al-Drissi. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(56)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Al-Azhar Ben Khalifa Ben Ahmed Rouine (alias a) Salmane, b) Lazhar). Adress: Vicolo S. Giovanni, Rimini, Italien (hemvist). Född den 20 november 1975 i Sfax, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: P182583 (tunisiskt pass utfärdat den 13 september 2003 som upphörde att gälla den 12 september 2007). Övriga upplysningar: uppehållsorten var okänd i juli 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Al-Azhar Ben Khalifa Ben Ahmed Rouine (alias a) Salmane, b) Lazhar). Adress: Tunisien. Född den 20 november 1975 i Sfax, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr P182583 (tunisiskt pass utfärdat den 13 september 2003 som upphörde att gälla den 12 september 2007). Övriga upplysningar: a) ansågs av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan i juli 2008, b) omfattades av administrativa kontrollåtgärder i Italien 2010. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(57)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Mourad Ben Ali Ben Al-Basheer Al-Trabelsi (alias Abou Djarrah). Adress: Via Geromini 15, Cremona, Italien. Född den 20 maj 1969 i Menzel Temime, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: G827238 (tunisiskt pass utfärdat den 1 juni 1996 som upphörde att gälla den 31 maj 2001). Övriga upplysningar: utlämnades till Tunisien den 13 december 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003” ersättas med följande:

”Mourad Ben Ali Ben Al-Basheer Al-Trabelsi (alias a) Aboue Chiba Brahim, b) Arouri Taoufik, c) Ben Salah Adnan, d) Sassi Adel, e) Salam Kamel, f) Salah Adnan, g) Arouri Faisel, h) Bentaib Amour, i) Adnan Salah, j) Hasnaoui Mellit, k) Arouri Taoufik ben Taieb, l) Abouechiba Brahim, m) Farid Arouri, n) Ben Magid, o) Maci Ssassi, p) Salah ben Anan, q) Hasnaui Mellit, r) Abou Djarrah). Adress: Libya Street Number 9, Manzil Tmim, Nabeul, Tunisien. Född den a) 20 maj 1969, b) 2 september 1966, c) 2 september 1964, d) 2 april 1966, e) 2 februari 1963, f) 4 februari 1965, g) 2 mars 1965, h) 9 februari 1965, i) 1 april 1966, j) 1972, k) 9 februari 1964, l) 2 juni 1964, m) 2 juni 1966, n) 2 juni 1972 i a) Manzil Tmim, Tunisien, b) Libyen, c) Tunisien, d) Algeriet, e) Marocko, f) Libanon. Tunisisk medborgare. Pass nr G827238 (tunisiskt pass utfärdat den 1 juni 1996 som upphörde att gälla den 31 maj 2001). Övriga upplysningar: a) utlämnades från Italien till Tunisien den 13 december 2008, b) nekas inträde i Schengenområdet, c) moderns namn är Mabrukah al-Yazidi. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 12 november 2003.”

(58)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Saifi Ammari (alias a) El Para (krigarnamn), b) Abderrezak Le Para, c) Abou Haidara, d) El Ourassi, e) Abderrezak Zaimeche, f) Abdul Rasak Ammane Abu Haidra, g) Abdalarak). Född den 1 januari 1968 i a) Kef Rih, Algeriet, b) Guelma, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: frihetsberövad i Algeriet sedan oktober 2004” ersättas med följande:

”Saifi Ammari (alias a) El Para (krigarnamn), b) Abderrezak Le Para, c) Abou Haidara, d) El Ourassi, e) Abderrezak Zaimeche, f) Abdul Rasak Ammane Abu Haidra, g) Abdalarak). Adress: Algeriet. Född den a) 1 januari 1968, b) 24 april 1968 i a) Kef Rih, Algeriet, b) Guelma, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: f.d. medlem i GSPC (Groupe Salafiste pour la Prédication et le Combat) som nu kallar sig Organization of Al-Qaida in the Islamic Maghreb. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 4 december 2003.”

(59)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Safet Ekrem Durguti. Adress: 175 Bosanska Street, Travnik, Bosnien och Hercegovina. Född den 10 maj 1967 i Orahovac, Kosovo. Bosnisk-hercegovinsk medborgare. Pass nr: 4725900 (bosnisk-hercegovinskt pass utfärdat i Travnik den 20 oktober 2005 som är giltigt till den 20 oktober 2009). Nationellt identitetsnummer: a) JMB 1005967953038 (bosnisk-hercegovinskt nationellt identitetsnummer), b) 04DFC71259 (bosnisk-hercegovinskt identitetskort), c) 04DFA8802 (bosnisk-hercegovinskt körkort utfärdat av inrikesministeriet för kantonen Centrala Bosnien, Travnik, Bosnien och Hercegovina). Övriga upplysningar: a) faderns namn är Ekrem, b) grundare av och ledare för Al-Haramain Islamic Foundation under perioden 1998–2002, c) befann sig enligt uppgift i Bosnien och Hercegovina i december 2008 och uppges även ofta resa i Kosovo-området, d) arbetar som lärare vid Elci Ibrahim Pasha’s Madrasah, Travnik, Bosnien och Hercegovina. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 26 december 2003” ersättas med följande:

”Safet Ekrem Durguti. Adress: 175 Bosanska Street, Travnik, Bosnien och Hercegovina. Född den 10 maj 1967 i Orahovac, Kosovo. Bosnisk-hercegovinsk medborgare. Pass nr 6371551 (bosnisk-hercegovinskt biometriskt pass utfärdat i Travnik den 9 april 2009 som upphör att gälla den 4 september 2014). Nationellt identitetsnummer: a) JMB 1005967953038 (bosnisk-hercegovinskt nationellt identitetsnummer), b) 04DFC71259 (bosnisk-hercegovinskt id-kort), c) 04DFA8802 (bosnisk-hercegovinskt körkort utfärdat av inrikesministeriet för kantonen Centrala Bosnien, Travnik, Bosnien och Hercegovina). Övriga upplysningar: a) faderns namn är Ekrem, b) grundare av Al-Haramain Islamic Foundation och ledare för denna organisation under perioden 1998–2002, c) arbetar som lärare vid Elci Ibrahim Pasha’s Madrasah, Travnik, Bosnien och Hercegovina. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 26 december 2003.”

(60)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Djamel Lounici (alias Jamal Lounici). Född den 1 februari 1962 i Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) son till Abdelkader och Johra Birouh, b) frigiven från fängelse i Italien den 23 maj 2008, c) var bosatt i Algeriet i november 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 16 januari 2004” ersättas med följande:

”Djamel Lounici (alias Jamal Lounici). Adress: Algeriet. Född den 1 februari 1962 i Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) faderns namn är Abdelkader och moderns namn är Johra Birouh, b) har återvänt från Italien till Algeriet där han är bosatt sedan november 2008, c) svärson till Othman Deramchi. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 16 januari 2004.”

(61)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abd Al Wahab Abd Al Hafiz (alias a) Ferdjani Mouloud, b) Mourad, c) Rabah Di Roma, d) Abdel Wahab Abdelhafid, e) Said). Adress: Via Lungotevere Dante, Rom, Italien (hemvist). Född a) den 7 september 1967, b) den 30 oktober 1958, c) den 30 oktober 1968 i Algiers, Algeriet. Övriga upplysningar: var på flykt i juni 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Abd Al Wahab Abd Al Hafiz (alias a) Ferdjani Mouloud, b) Mourad, c) Rabah Di Roma, d) Abdel Wahab Abdelhafid, e) Said). Född den a) 7 september 1967, b) 30 oktober 1968 i a) Alger, Algeriet, b) Algeriet. Övriga upplysningar: a) arresteringsorder utfärdad av de italienska myndigheterna, b) anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan sedan juni 2009. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(62)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abderrahmane Kifane. Adress: via Padre Massimiliano Kolbe 25, Sant'Anastasia (NA), Italien. Född den 7 mars 1963 i Casablanca, Marocko. Marockansk medborgare. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Abderrahmane Kifane. Adress: 25 via Padre Massimiliano Kolbe, Sant'Anastasia (NA), Italien. Född den 7 mars 1963 i Casablanca, Marocko. Marockansk medborgare. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(63)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Ali Mohamed El Heit (alias a) Kamel Mohamed, b) Ali Di Roma c) Ali Il Barbuto). Född a) den 20 mars 1970, b) den 30 januari 1971 i Rouiba, Algeriet..Adress a) via D. Fringuello 20, Rom, Italien, (b) 3 via Ajraghi Milano, Italien (hemvist). Övriga upplysningar: a) var bosatt i Algeriet i maj 2009, b) moderns namn är Hamadche Zoulicha. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Ali Mohamed El Heit (alias a) Kamel Mohamed, b) Ali Di Roma c) Ali Il Barbuto). Född den a) 20 mars 1970, b) 30 januari 1971 i Rouiba, Algeriet. Adress: 3 Via Ajraghi Milano, Italien. Övriga upplysningar: moderns namn är Hamadche Zoulicha. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(64)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Fethi Ben Hassen Ben Salem Al-Haddad (alias a) Fethi ben Assen Haddad, b) Fathy Hassan Al Haddad). Adress: a) Via Fulvio Testi 184, Cinisello Balsamo (MI), Italien, b) Via Porte Giove 1, Mortara (PV), Italien (hemvist). Född a) den 28 juni 1963, b) den 28 mars 1963 i Tataouene, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr: L183017 (tunisiskt pass utfärdat den 14 februari 1996 som löpte ut den 13 februari 2001). Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: HDDFTH63H28Z352V, b) häktad den 16 december 2006. Frigavs den 22 mars 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Fethi Ben Hassen Ben Salem Al-Haddad (alias a) Fethi ben Assen Haddad, b) Fathy Hassan Al Haddad). Adress: a) 184 Via Fulvio Testi, Cinisello Balsamo (MI), Italien, b) 1 Via Porte Giove, Mortara (PV), Italien (hemvist). Född den a) 28 juni 1963, b) 28 mars 1963 i Tataouene, Tunisien. Tunisisk medborgare. Pass nr L183017 (tunisiskt pass utfärdat den 14 februari 1996 som upphörde att gälla den 13 februari 2001). Övriga upplysningar: italienskt skatteregistreringsnummer: HDDFTH63H28Z352V. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(65)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Farid Aider (alias a) Achour Ali, b) Terfi Farid, c) Abdallah). Adress: a) Via Milanese, 5 — 20099 Sesto San Giovanni (MI), Italien, b) via Italia 89/A, Paderno Dungano (MI), Italien (hemvist), c) via Provinciale S. Maria Cubito 790, Marano di Napoli (NA), Italien (hemvist). Född den 12 oktober 1964 i Algiers, Algeriet. Övriga upplysningar: skatteregistreringsnummer: DRAFRD64R12Z301. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Farid Aider (alias a) Achour Ali, b) Terfi Farid, c) Abdallah). Född den 12 oktober 1964 i Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer DRAFRD64R12Z301, a) arresteringsorder utfärdad av de italienska myndigheterna den 16 november 2007, b) anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan sedan den 14 december 2007. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(66)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Abdelhadi Ben Debka (alias a) L'Hadi Bendebka, b) El Hadj Ben Debka, c) Abd Al Hadi, d) Hadi). Adress: a) Via Garibaldi 70, San Zenone al Po (PV), Italien, (tidigare adress per den 17 december 2001), b) Via Manzoni 33, Cinisello Balsamo (MI), Italien (tidigare adress i mars 2004). Född den 17 november 1963 i Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) var frihetsberövad i Italien i september 2007, b) var bosatt i Algeriet i november 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Abdelhadi Ben Debka (alias a) L'Hadi Bendebka, b) El Hadj ben Debka, c) Abd Al Hadi, d) Hadi). Adress: Algeriet. Född den 17 november 1963 i Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: deporterad från Italien till Algeriet den 13 september 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(67)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Moustafa Abbes (alias a) Mostafa Abbes, b) Mostafa Abbas, c) Mustafa Abbas d) Moustapha Abbes). Adress: Via Padova 82, Milano, Italien (tidigare adress i mars 2004). Född den 5 februari 1962 i a) Osniers, Algeriet, b) Frankrike. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) frigavs från fängelse i Italien den 30 januari 2006, b) bosatt i Algeriet i november 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Moustafa Abbes (alias a) Mostafa Abbes, b) Mostafa Abbas, c) Mustafa Abbas, d) Moustapha Abbes). Adress: Algeriet. Född den 5 februari 1962 i a) Osniers, Algeriet, b) Frankrike. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: Bror till Youcef Abbes. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(68)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Othman Deramchi (alias Abou Youssef). Adress: a) Via Milanese 5, 20099 Sesto San Giovanni (MI), Italien (tidigare adress i mars 2004), b) Piazza Trieste 11, Mortara, Italien (tidigare adress i oktober 2002). Född den 7 juni 1954 i Tighennif, Algeriet. Algerisk medborgare. Italienskt skatteregistreringsnummer: DRMTMN54H07Z301T. Övriga upplysningar: var bosatt i Algeriet i november 2008. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Othman Deramchi (alias Abou Youssef). Adress: Algeriet. Född den 7 juni 1954 i Tighennif, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) italienskt skatteregistreringsnummer: DRMTMN54H07Z301T, b) deporterad från Italien till Algeriet den 22 augusti 2008, c) svärfar till Djamel Lounici. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17mars 2004.”

(69)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Yacine Ahmed Nacer (alias a) Yacine Di Annaba, b) Il Lungo, c) Naslano). Född den 2 december 1967 i Annaba, Algeriet. Adress: a) rue Mohamed Khemisti 6, Annaba, Algeriet, b) vicolo Duchessa 16, Neapel, Italien, c) via Genova 121, Neapel, Italien (hemvist), d) via San Bartolomeo, 12 Carvano (VA), Italien. Övriga upplysningar: a) var bosatt i Algeriet i maj 2009, b) faderns namn är Ahmed Nacer Abderrahmane och moderns namn är Hafsi Mabrouka. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004” ersättas med följande:

”Yacine Ahmed Nacer (alias a) Yacine Di Annaba, b) Il Lungo, c) Naslano). Adress: 6 rue Mohamed Khemisti, Annaba, Algeriet. Född den 2 december 1967 i Annaba, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) uppges vara bosatt i Algeriet sedan 2009, b) faderns namn är Ahmed Nacer Abderrahmane och moderns namn är Hafsi Mabrouka. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(70)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Youcef Abbes (alias Giuseppe). Adress: a) Via Padova 82, Milano, Italien, b) Via Manzoni 33, Cinisello Balsamo (MI), Italien. Född den 5 januari 1965 i Bab el Oued, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: uppges ha avlidit 2000” ersättas med följande:

”Youcef Abbes (alias Giuseppe). Född den 5 januari 1965 i Bab el Oued, Alger, Algeriet. Algerisk medborgare. Övriga upplysningar: a) anses av de italienska myndigheterna vara på flykt undan rättvisan sedan den 5 juli 2008, b) uppges ha avlidit 2000, c) faderns namn är Mokhtar, d) moderns namn är Abbou Aicha, e) bror till Moustafa Abbes. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 17 mars 2004.”

(71)

Under rubriken ”Fysiska personer” ska ”Sajid Mohammed Badat (alias a) Abu Issa, b) Saajid Badat, c) Sajid Badat, d) Muhammed Badat, e) Sajid Muhammad Badat, f) Saajid Mohammad Badet, g) Muhammed Badet, h) Sajid Muhammad Badet, i) Sajid Mahomed Badat). Född den a) 28 mars 1979, b) den 8 mars 1976 i Gloucester, Förenade kungariket. Pass a) nr 703114075 (brittiskt pass), b) nr 026725401 (brittiskt pass). Övriga upplysningar: för närvarande häktad i Förenade kungariket. Tidigare adress var Gloucester, Förenade kungariket” ersättas med följande:

”Sajid Mohammed Badat (alias a) Abu Issa, b) Saajid Badat, c) Sajid Badat, d) Muhammed Badat, e) Sajid Muhammad Badat, f) Saajid Mohammad Badet, g) Muhammed Badet, h) Sajid Muhammad Badet, i) Sajid Mahomed Badat). Född den 28 mars 1979 i Gloucester, Förenade kungariket. Brittisk medborgare. Pass nr a) 703114075 (brittiskt pass), b) 026725401 (brittiskt pass som upphörde att gälla den 22 april 2007), c) 0103211414 (brittiskt pass). Övriga upplysningar: frigiven från fängelse i Förenade kungariket i november 2010. Dag som avses i artikel 2a.4 b: den 15 december 2005.”

17.6.2011

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/95

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 20 juli 2010

om det statliga stöd C 33/09 (f.d. NN 57/09, CP 191/09) som Portugal har genomfört i form av en statlig garanti till BPP

[delgivet med nr K(2010) 4932]

(Endast den portugisiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2011/346/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett de direkt berörda tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

(1)	Detta beslut gäller statligt stöd som Portugal har beviljat i form av en statlig garanti till Banco Privado Português (nedan kallad BPP).

1. FÖRFARANDEFRÅGOR

(2)

Den 13 mars 2009 antog kommissionen ett beslut (beslutet om undsättningsstöd) (2) om att godkänna en statlig garanti för ett lån på 450 miljoner euro som sex portugisiska banker beviljade BPP den 5 december 2008. Åtgärden godkändes för en period på sex månader på grundval av artikel 87.3 b i EG-fördraget (numera artikel 107.3 b i EUF-fördraget) på villkor att de portugisiska myndigheterna uppfyllde sitt åtagande om att lämna in en omstruktureringsplan inom ett halvår (dvs. senast den 5 juni 2009).

(3)

Den 15 juli 2009 uppmanade kommissionen de portugisiska myndigheterna att snarast lämna in omstruktureringsplanen för BPP. Eftersom den begärda planen inte överlämnades skickade kommissionen en påminnelse den 6 oktober 2009 i enlighet med artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (3).

(4)

Den 10 november 2009 beslutade kommissionen att inleda ett formellt granskningsförfarande i fråga om det påstådda statliga stödet. I samma beslut utfärdade kommissionen ett föreläggande om att tillhandahålla uppgifter och begärde att Portugal skulle överlämna omstruktureringsplanen senast den 22 december 2009.

(5)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 6 mars 2010 (4). Kommissionen uppmanade de direkt berörda att inkomma med synpunkter på stödordningen. Synpunkter lämnades in genom en skrivelse av den 6 april 2010 av en tredje part som ville vara anonym.

(6)	Kommissionen begärde upplysningar från Portugal genom en skrivelse av den 12 mars 2010, som de portugisiska myndigheterna svarade på genom en skrivelse av den 13 april 2010, registrerad den 14 april 2010.

(7)	Synpunkterna från de direkt berörda vidarebefordrades till Portugal genom en skrivelse av den 15 april 2010. Portugal besvarade dessa synpunkter genom en skrivelse av den 13 maj 2010, registrerad den 14 maj 2010.

(8)	Kommissionen begärde den 29 april 2010 ytterligare upplysningar, vilket Portugal lämnade genom en skrivelse den 13 maj 2010. Portugal lämnade ytterligare upplysningar den 15 och den 21 juni 2010.

2. STÖDMOTTAGAREN OCH ÅTGÄRDEN

2.1 Stödmottagaren

(9)

BPP är ett finansinstitut med säte i Portugal. Institutet erbjuder tjänster till privatbankkunder, rådgivning till företag och tjänster som rör private equity. BPP har både privata och institutionella kunder, däribland fem jordbrukskreditbanker (caixas de crédito agrícola mútuo), en sparbank (caixa económica), flera pensionsfonder och försäkringsbolag. BPP är aktivt i Portugal och Spanien samt i mindre utsträckning i Brasilien och Sydafrika.

(10)

BPP är inte börsnoterat, varför det inte går att fastställa aktiernas marknadsvärde. Den 30 juni 2008 uppgick de sammanlagda tillgångarna i BPP:s balansräkning till 2,9 miljarder euro, vilket motsvarar mindre än 1 procent av de totala tillgångarna i den portugisiska banksektorn. BPP ägs till 100 procent av koncernen Privado Holding SGPS (sociedade gestora de participações sociais) SA. Den 30 juni 2008 innehade tolv aktieägare majoriteten av andelarna i detta holdingföretag (51,5 procent). Under 2009 hade Privado Holding-koncernen 187 anställda, varav 148 arbetade för BPP.

2.2 Bankens ekonomiska svårigheter

(11)	Enligt de portugisiska myndigheterna hamnade BPP i svårigheter på grund av det försämrade globala ekonomiska läget, vilket avsevärt försämrade bankens möjlighet att klara sin likviditet.

(12)	Den 24 november 2008 meddelade BPP Banco de Portugal (Portugals centralbank) att man riskerade att inte kunna fullgöra sina betalningsskyldigheter. BPP fick sedan tillstånd att skjuta upp samtliga sina betalningar från och med den 1 december 2008.

(13)

Den 5 december 2008 fick BPP ett lån på 450 miljoner euro med en statlig garanti, på de villkor som anges nedan. Lånet och garantin täckte endast BPP:s skulder enligt balansräkningen den 24 november 2008, och lånet skulle endast användas för att ersätta insättare och andra långivare och inte för att täcka skulder hos andra enheter i koncernen.

2.3 Undsättningsstödet

(14)

Den 5 december 2008 undertecknade BPP ett avtal om ett lån (låneavtalet) på 450 miljoner euro med sex stora portugisiska banker (Banco Comercial Português, SA, Caixa Geral de Depósitos, SA, Banco Espírito Santo, SA, Banco BPI, SA, Banco Santander Totta, SA, Caixa Central – Caixa Central de Crédito Agricola Mútuo CRL) (banksyndikatet). Lånet omfattades av en statlig garanti. Lånet hade en löptid på sex månader, kunde förlängas upp till två år och hade en ränta på Euribor + 100 räntepunkter. Ersättningen för lånet fastställdes utifrån de långivande bankernas finansieringskostnader när transaktionen gjordes.

(15)

Enligt de portugisiska myndigheterna var ingen långivare villig att bevilja ett lån till BPP till rimlig ränta utan statlig garanti, med tanke på bankens svåra ekonomiska situation. Den statliga garantin för lånet beviljades i enlighet med lag nr 112/97, dvs. utanför den portugisiska garantiordning (lag nr 60-A/2008) som godkändes av kommissionen den 29 oktober 2008 (5). De portugisiska myndigheterna hävdade framför allt att den allmänna garantiordningen, som är begränsad till solventa banker, inte skulle vara en lämplig ram för det statliga ingripandet till stöd för BPP, på grund av bankens allt svårare ekonomiska situation och de särskilda riskerna med denna insats.

(16)	Ersättningen för den statliga garantin fastställdes till 20 räntepunkter med hänsyn till den säkerhet som BPP ställde.

(17)

Säkerheten består av i) förstahandsrätt till inlösen av flera tillgångar, enligt vad som anges i ett avtal mellan Portugal, BPP och Banco de Portugal, och ii) en inteckning med bästa förmånsrätt av fast egendom som ägs av BPP. De portugisiska myndigheterna uppskattade värdet av denna säkerhet till ungefär 672 miljoner euro när låneavtalet och garantiavtalet undertecknades (6). Säkerheten regleras genom ett avtal som undertecknats av finansministeriet, BPP och säkerhetsförvaltare för finansministeriets räkning. Enligt de portugisiska myndigheterna har den portugisiska staten enligt nationell lagstiftning privilegierad och bästa förmånsrätt till säkerheten.

(18)	BPP åtog sig att inte sälja eller använda sina nuvarande eller framtida tillgångar som säkerhet under den tidsperiod som lånet omfattas av den statliga garantin.

(19)	I samband med kommissionens granskning av undsättningsstödet åtog sig Portugal att tillhandahålla en omstruktureringsplan för BPP inom sex månader efter statens ingripande (dvs. senast den 5 juni 2009).

(20)

I sitt beslut av den 13 mars 2009 godkände kommissionen åtgärden för en period på sex månader från och med att den statliga garantin hade beviljats, dvs. till och med den 5 juni 2009. Kommissionen ansåg också att det var nödvändigt att en omstruktureringsplan lämnades in senast den 5 juni 2009 med hänsyn till den ovanligt låga ersättningsnivån.

(21)	För att kunna förlänga garantin efter den första perioden på sex månader åtog sig de portugisiska myndigheterna att göra en särskild anmälan till kommissionen.

(22)	Portugal har inte uppfyllt de ovannämnda åtagandena.

2.4 Förlängning av undsättningsstödet

(23)

Genom ett e-brev av den 23 juni 2009 upplyste Portugal kommissionen om att de hade beslutat att förlänga den statliga garantin med ytterligare sex månader (Despacho nr 13364-A/2009 från finansministeriet den 5 juni 2009). Portugal hade dock varken anmält förlängningen eller ansökt om godkännande av kommissionen.

(24)	Eftersom kommissionen endast hade beslutat om att godkänna stödet fram till den 5 juni 2009 blev undsättningsstödet olagligt den 6 juni 2009.

(25)	BPP överlämnade en omstruktureringsplan till Banco de Portugal den 24 april 2009.

(26)	Genom en skrivelse av den 5 juni 2009 förklarade de portugisiska myndigheterna för kommissionen att inlämningen av omstruktureringsplanen för BPP hade försenats på grund av att den återhämtnings- och omstruktureringsplan som BPP hade föreslagit inte hade godkänts av Banco de Portugal.

(27)

Den 9 juni 2009 offentliggjorde ministeriet för ekonomi och offentlig förvaltning ett dokument med titeln ”Esclarecimento do Ministério das Finanças e da Administração Pública – Decisão relativa ao Banco Privado Português” (”Förklaringar från ministeriet för ekonomi och offentlig förvaltning – beslut om Banco Privado Português”) (nedan kallat dokumentet av den 9 juni 2009), där det angavs att den återhämtnings- och omstruktureringsplan som BPP överlämnade till Banco de Portugal den 24 april 2009 bl.a. innehöll förslag på en rekapitaliseringsåtgärd med ett statligt bidrag på 150-200 miljoner euro i vanliga aktier, preferensaktier och kompletterande obligationer utan utdelning. Denna plan godkändes inte eftersom man ansåg att den ”inte följer rekapitaliseringsbestämmelserna i lag nr 63-A/2008 och inte heller EU:s riktlinjer i frågan, som syftar till att garantera efterlevnaden av EU:s konkurrensregler, eftersom det förekommer statligt stöd i detta ärende”.

(28)

I dokumentet av den 9 juni 2009 rapporterades också att ett stort antal av BPP:s kunder hade placerat sina besparingar för förvaltning av banken, som hade investerat dem i finansiella instrument som var utspridda över ett flertal mellanhandsföretag med offshore-verksamhet (instrument med absolut avkastning). Trots risken i dessa produkter hade BPP en fastställd avkastningsränta och hade garanterat allt kapital som dessa kunder hade investerat på förfallodagen. Tillsynsmyndigheterna informerades aldrig om denna avkastningsgaranti, och inte heller togs den upp och redovisades i bankens balansräkning. Genom att denna skuld doldes slapp bankens aktieägare skjuta till mer kapital för att uppfylla de gällande rättsliga och tillsynsmässiga kraven. Enligt dokumentet av den 9 juni 2009 avslöjade den utredning som gjordes av den portugisiska värdepappersmarknadskommissionen (Comissão do Mercado de Valores Mobiliários – CMVM) och av Banco de Portugal allvarliga oegentligheter som var liktydigt med kriminell verksamhet från BPP:s sida.

2.5 Läget för investeringsprodukterna med absolut avkastning

(29)

I dokumentet av den 9 juni 2009 konstaterade de portugisiska myndigheterna också att de tillsammans med tillsynsmyndigheterna försökte hitta en lösning för att minimera förlusterna för de av BPP:s kunder som hade investerat i absoluta avkastningsinstrument och vars investeringar var hotade. Den lösning som staten föreslår skulle bland annat innebära 1. att ett nytt finansiellt instrument inrättades som motsvarade den nuvarande indirekta portföljen med direktavkastning och som skulle ersätta investerarnas nuvarande positioner, samt 2. att det finansiella instrumentet skulle utfärdas och förvaltas av en enhet som var oberoende av BPP och som ägdes och leddes av nationella bankinstitut.

2.6 Det formella granskningsförfarandet och den andra förlängningen av undsättningsstödet

(30)	Den 15 juli 2009 uppmanade kommissionen de portugisiska myndigheterna att snarast lämna in omstruktureringsplanen för BPP, även om den fortfarande var preliminär, och påminde om att undsättningsstödet hade varit olagligt sedan den 6 juni 2009.

(31)	Eftersom den begärda planen inte överlämnades skickade kommissionen en påminnelse i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EG) nr 659/1999.

(32)

(33)	Kommissionens beslut om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (7). Kommissionen uppmanade de direkt berörda att inkomma med synpunkter på stödordningen.

(34)

Den 3 december 2009 informerade de portugisiska myndigheterna kommissionen om att den statliga garantin skulle förlängas ytterligare sex månader. Enligt de portugisiska myndigheterna var staten tvungen att förlänga garantin eftersom den lösning som var under övervägande skulle ha äventyrats om BPP lades ned omedelbart. Eftersom BPP uppenbarligen inte kunde betala tillbaka lånet gick de banker som hade beviljat lånet till BPP med på att förlänga det med ytterligare sex månader på samma villkor och utan ytterligare finansiering, under förutsättning att den motsvarande statliga garantin också förlängdes.

(35)	Den 5 december 2009 informerade de portugisiska myndigheterna kommissionen om att den statliga garantin därför skulle förlängas ytterligare sex månader. Förlängningen anmäldes inte till kommissionen: de portugisiska myndigheterna informerade bara kommissionen om att lånegarantin skulle förlängas.

(36)

Den 25 februari 2010 skickade de portugisiska myndigheterna en skrivelse till kommissionen och förklarade de faktorer som staten ansåg kunde ligga till grund för en lösning på de problem som BPP hade skapat för en stor andel av sina kunder, dvs. de som hade investerat i produkten med absolut avkastning.

(37)

I samma skrivelse informerade de portugisiska myndigheterna kommissionen om att staten den 11 december 2009 hade beslutat följande:

Att inrätta en sluten och icke-harmoniserad särskild investeringsfond (Fundo Especial de Investimento – FEI) som består av de resurser (tillgångar och skulder, brutto) som ingår i investeringsprodukten med absolut avkastning och som har följande egenskaper: a) Passiv förvaltning av den särskilda investeringsfonden. b) Teckning av aktier in natura. c) Fyra års löptid med möjlighet till förlängning på högst tio år genom ett beslut på bolagsstämman (1 aktie = 1 röst). d) Frivilligt medlemskap för kunderna.

ii)	Att förlänga den statliga lånegarantin på 450 miljoner euro tills den särskilda investeringsfonden hade inrättats.

iii)

Att aktivera insättningsgarantifonden (Fundo de Garantia de Depósitos – FGD), som garanterar fullständig återbetalning av värdet av varje insättares kontanta tillgodohavanden upp till 100 000 euro och systemet för kompensation till investerare (Sistema de Indemnização aos Investidores – SII), som garanterar en kompensation på högst 25 000 euro per investerare, på de villkor som fastställs i lagen och utan användning av statliga medel.

iv)

Att bevilja ett försäkringsskydd på högst 250 000 euro för kunder som har gått med i den särskilda investeringsfonden, under förutsättning att de uppfyller villkoren för insättningsgarantifonden och systemet för kompensation till investerare. En eventuell negativ differens mellan kundens avkastning – i form av utbetalningar från insättningsgarantifonden och systemet för kompensation till investerare samt utbetalningar från den särskilda investeringsfonden – och investeringens nominella värde upp till högst 250 000 euro den 24 november 2008, försäkras alltså av staten.

(38)	Den portugisiska statens åtagande gentemot investerarna i den särskilda investeringsfonden, som följer av Portugals rättssystem, kommer först att börja tillämpas från och med den dag fonden utsläcks, dvs. fyra år efter dess inrättande – den 30 mars 2014 (8).

(39)

Den 1 februari 2010 gav den portugisiska värdepappersmarknadskommissionen (CMVM) tillstånd för inrättandet av den särskilda investeringsfonden enligt beskrivningen ovan, med Privado Fundos – Sociedade Gestora de Fundos de Investimento, SA som ansvarig för fondens förvaltning och med Banif – Banco de Investimento, SA som fondens depåhållare.

(40)	Den särskilda investeringsfonden inrättades den 30 mars 2010.

(41)

Den 16 april 2010 utfärdade Banco de Portugal ett meddelande om att BPP:s banktillstånd hade återkallats genom ett beslut av den 15 april, eftersom det inte var möjligt att omstrukturera eller rekapitalisera banken. Den 22 april begärde sedan Banco de Portugal likvidering av BPP hos den behöriga domstolen (Tribunal de Comércio de Lisboa) och lade samtidigt fram ett förslag till en likvidationskommitté. Likvideringen av BPP följer de portugisiska likvidationsregler som särskilt gäller bankinstitut. De portugisiska myndigheterna bedömer att de olika rättsliga åtgärder som måste vidtas enligt den gällande lagstiftningen innebär att likvidationen kommer att ta ungefär ett år.

(42)

Den 13 maj 2010 informerade de portugisiska myndigheterna kommissionen om att banksyndikatet i enlighet med låneavtalet (9) hade åberopat garantin och att denna hade verkställts den 7 maj, då Portugal hade betalat ut 450 miljoner euro till de sex bankerna. Den portugisiska staten sade att den redan hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att verkställa sina privilegierade rättigheter och företrädesrätt som långivare för den säkerhet som ställts för garantin, efter att ha lagt fram sina fordringar inför den behöriga domstolen (10).

3. KOMMISSIONENS BESLUT OM DET FORMELLA GRANSKNINGSFÖRFARANDET

(43)

I sitt beslut av den 10 november 2009 om att inleda ett formellt granskningsförfarande beskrev kommissionen sin preliminära bedömning och sina tvivel på att de berörda åtgärderna var förenliga med den inre marknaden. Följande åtgärder ifrågasattes:

—

Prissättningen för garantin, som låg under den nivå som brukar krävas enligt bankmeddelandet (11). Kommissionen tvivlade på att ersättningen var lämplig med hänsyn till risken. Kommissionen godkände endast prissättningen på grundval av Portugals åtagande att lämna in en omstruktureringsplan som på längre sikt skulle ta itu med denna fördel på ett lämpligt sätt.

—	Portugal hade inte lämnat in omstruktureringsplanen trots att landet fått en formell påminnelse om att göra det i skrivelsen av den 6 oktober 2009.

—	Garantin förlängdes (den 5 juni 2009) utöver de sex månader som ursprungligen godkändes av kommissionen.

4. SYNPUNKTER FRÅN PORTUGAL

(44)

I sina kommentarer till att det formella granskningsförfarandet hade inletts, hävdade de portugisiska myndigheterna att de var medvetna om sitt åtagande om att överlämna en omstruktureringsplan för BPP till kommissionen. Enligt deras skrivelse av den 13 april 2010 låg det yttersta ansvaret för att ta fram omstruktureringsplanen hos BPP (med godkännande av Banco de Portugal), och den portugisiska staten hade endast ansvar för att vidarebefordra planen till kommissionen. Anledningen till att de portugisiska myndigheterna inte hade överlämnat någon omstruktureringsplan till kommissionen var helt enkelt att den plan som BPP hade lagt fram inte godkändes av Banco de Portugal. Föreläggandet i kommissionens beslut av den 10 november 2009 kunde därför inte följas, trots den portugisiska statens politiska ansträngningar för att se till att BPP verkligen uppfyllde sina skyldigheter gentemot Banco de Portugal, staten och i slutändan gentemot kommissionen.

(45)

När det gäller det statliga stödet till BPP hävdar Portugal att detta var och fortfarande är förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 b i EUF-fördraget eftersom det beviljades för att garantera stabiliteten i det nationella finansiella systemet, i analogi med vad som hände i EU i stort.

(46)

När det gäller förlängningarna av den statliga garantin för lånet på 450 miljoner euro hävdar Portugal att dessa inte var nytt statligt stöd eftersom den situation som låg till grund för kommissionens beslut att godkänna det statliga stödet inte hade förändrats. Villkoren för den statliga garantin, som förlängdes två gånger, förblev oförändrade: i) Lånets värde ökade inte, ii) de förpliktelser som uppfylldes med hjälp av lånet förändrades inte (12), och iii) enligt garantiavtalet skulle garantin löpa ut trettio dagar efter det att den sista amorterings- och räntebetalningen gjordes. Dessutom kände kommissionen till att låneavtalet gällde för två år (13).

(47)

När det gäller det faktum att förlängningarna av den statliga garantin inte anmäldes, hävdar de portugisiska myndigheterna att förlängningen av låneavtalet inte berodde på den portugisiska staten utan på banksyndikatet och BPP. Om garantin inte hade förlängts skulle detta ha gett samma negativa återverkningar på det portugisiska finansiella systemet som ursprungligen hade föranlett kommissionen att godkänna den statliga stödåtgärden. Dessutom anser Portugal att förlängningarna av garantin gjordes automatiskt enligt villkoren i låneavtalet, men att de ändå formaliserades för att ge rättslig säkerhet gentemot banksyndikatet.

(48)

Vidare menar de portugisiska myndigheterna att förlängningarna (även om de ska betraktas som nytt stöd) inte gav någon ekonomisk fördel eftersom BPP i praktiken inte bedrev någon verksamhet, åtminstone från den 1 december 2008 och framåt. Därför medförde åtgärden, med eller utan förlängningarna, inte någon ”ekonomisk fördel för BPP och stärkte inte heller bankens ställning gentemot dess konkurrenter, av den enkla anledningen att BPP inte bedrev någon verksamhet på marknaden och alltså inte konkurrerade med andra banker” (14). Därför anser Portugal att åtgärden varken har påverkat konkurrensen eller handeln mellan medlemsstaterna.

(49)	I sina synpunkter på kommentarerna från de berörda parterna (se nedan) konstaterade de portugisiska myndigheterna att lånet på 450 miljoner euro användes på ett öppet sätt för att undvika en systemisk smitta och för att täcka BPP:s skulder enligt balansräkningen av den 24 november 2008.

(50)

De portugisiska myndigheterna påpekar också att Portugal kommer att hävda sina rättigheter till den säkerhet som har ställts för garantin inom ramen för BPP:s likvidationsförfarande. Med tanke på sin status som långivare med förmånsrätt till BPP är den portugisiska staten säker på att den ska kunna få tillbaka hela beloppet av de 450 miljoner euro som den har betalat ut till de långivande bankerna. I detta avseende påpekar de portugisiska myndigheterna att värdet på säkerheten den 7 maj 2010 var mer än 20 procent högre än det sammanlagda beloppet av det garanterade lånet.

(51)

När det gäller statens åtagande om att ersätta försluter på upp till 250 000 euro för kunder med absolut avkastning som har anslutit sig till den särskilda investeringsfonden, anser Portugal att detta åtagande inte är statligt stöd eftersom i) det inte innebär någon överföring av statliga medel till den särskilda investeringsfondens förvaltningsföretag eller till något annat organ som är verksamt på marknaden, ii) det är en laglig och accepterad mekanism som är en logisk förlängning av systemet för att kompensera investerare, och iii) det medför ingen ekonomisk fördel för investerare som det riktar sig till allmänt och på exklusiva villkor, i enlighet med nationella och europeiska rättsliga krav, och inte heller någon snedvridning av konkurrensen eller av förbindelserna mellan medlemsstaterna.

(52)

Vidare hävdar Portugal att de faktiska utbetalningarna till den särskilda investeringsfondens kunder enligt detta åtagande kommer att bli minimala, om det blir några över huvud taget. De portugisiska myndigheterna anser att försäkringstäckningen på 250 000 euro är en åtgärd som kommer att skapa förtroende hos den särskilda investeringsfondens kunder, men som i de flesta fall inte kommer att leda till några verkliga utbetalningar. Enligt ett konservativt scenario som bygger på antagandet att tillgångarna i den särskilda investeringsfonden minskar i värde ytterligare jämfört med oktober 2009 under de kommande åren, räknar Portugal med att den högsta utbetalningen per kund skulle bli ungefär 68 000 euro. Enligt mer gynnsamma scenarier skulle det inte bli någon utbetalning alls.

5. SYNPUNKTER FRÅN ANDRA DIREKT BERÖRDA

(53)

Enligt artikel 6 i kommissionens beslut av den 10 november 2009 om att inleda ett formellt granskningsförfarande tog kommissionen den 6 april 2010 emot synpunkter från korrekt identifierade tredje parter som ville vara anonyma. I sina synpunkter på inledandet av det formella granskningsförfarandet påpekade de berörda parterna att inga av de villkor som gällde för att den statliga lånegarantin skulle beviljas (längsta tillåtna löptid på sex månader och inlämning av en omstruktureringsplan) hade uppfyllts. Enligt de inlämnade synpunkterna var stödet därför olagligt, och kommissionen borde beordra Portugal att upphäva garantin. Dessutom användes lånet på 450 miljoner euro inte till att omstrukturera banken utan till att ersätta vissa av BPP:s kunder, till förfång för alla andra kunder.

6. BEDÖMNING

6.1 Åtgärdernas kvalificering som statligt stöd

(54)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges följande:

”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

(55)	För att artikel 107.1 i EUF-fördraget ska vara tillämplig måste det finnas en stödåtgärd som kan tillskrivas staten, som beviljas genom statliga medel, påverkar handeln mellan medlemsstaterna och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden genom att ge vissa företag en selektiv fördel.

6.1.1 Den statliga garantin för lånet på 450 miljoner euro

(56)

Kommissionen påminner om att den redan i sitt beslut om undsättningsstöd av den 13 mars 2009 konstaterade att den statliga garantin är statligt stöd (15). Åtgärden finansieras med statliga medel eftersom den består av en statlig garanti som beviljas av Portugal. Den återbetalning som den portugisiska staten gjorde till banksyndikatet den 13 maj 2010 (se skäl 42) visar tydligt att statliga medel var inblandade.

(57)

Precis som också fastställs i beslutet om undsättningsstöd av den 13 mars 2009 (16) innebar den statliga garantin att BPP fick bättre finansiella villkor för lånet än vad som normalt fanns tillgängliga på marknaden för företag i liknande omständigheter, i det osannolika fall sådana lån skulle ha varit tillgängliga över huvud taget, vilket de portugisiska myndigheterna medger. I detta avseende fastställs redan i beslutet om undsättningsstöd att avgiften på 20 räntepunkter låg långt under den nivå som följer av tillämpningen av Europeiska centralbankens rekommendation av den 20 oktober 2008. Trots den höga nivån på säkerheten konstaterade kommissionen att ersättningen för den statliga garantin var betydligt lägre än vad som normalt skulle anses vara lämpligt för banker i ekonomiska svårigheter. Denna ersättning ansågs enbart vara lämplig för undsättningsfasen, på villkor att en omstruktureringsplan lämnades in före den 5 juni 2009.

(58)	Till skillnad från andra banker, som inte fick någon statlig lånegaranti, fick BPP en ekonomisk fördel eftersom den avgift som togs ut för den statliga garantin uppenbart låg under marknadsnivån.

(59)

De portugisiska myndigheternas argument om att BPP inte bedrev någon verksamhet på marknaden efter den 1 december 2008 kan inte godtas. Eftersom BPP:s banktillstånd inte drogs tillbaka av Banco de Portugal förrän den 15 april 2010 kunde BPP ha gått in på marknaden på nytt med kort varsel. Av de återhämtningsplaner för BPP som lämnades in mellan december 2008 och april 2009 framgår att banken hade potential för att fortsätta att bedriva ekonomisk verksamhet tack vare undsättningsåtgärden. Med tanke på BPP:s verksamheter och ställning på nationella och internationella finansmarknader riskerade denna fördel att påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Det var först från och med den 15 april 2010, då banktillståndet upphävdes, som BPP förlorade sin förmåga att gå in på marknaden på nytt och att eventuellt snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(60)

Därför konstaterar kommissionen att den statliga garantin gav BPP en ekonomisk fördel genom att statliga medel som kan tillskrivas Portugal användes. Denna fördel kan påverka konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Åtgärden är därför statligt stöd.

6.1.2 Garantin på 250 000 euro för den särskilda investeringsfondens kunder

(61)

Som beskrivs ovan är stödmottagarna för denna åtgärd de av BPP:s kunder som investerat i produkter med absolut avkastning och som valt att gå med i den särskilda investeringsfonden. Utan den lösning som Portugal genomfört skulle den särskilda investeringsfondens kunder riskera att bli utan ersättning, eller – vilket är troligare – få en lägre ersättning än de får inom ramen för garantin. Enligt Portugals egna beräkningar är det sannolikt att deras avkastning som kunder hos den särskilda investeringsfonden ökar till följd av garantin. Därför har den särskilda investeringsfondens kunder dragit fördel av åtgärden.

(62)

Att enbart deponera medel behöver dock inte innebära en kommersiell verksamhet i den mening som avses i reglerna om statligt stöd, och enligt vad Portugal har framfört är majoriteten av deltagarna i den särskilda investeringsfonden enskilda personer som inte är företag. I den mån avkastningen från den särskilda investeringsfonden, som omfattas av den statliga garantin, används till förmån för företag kan de emellertid vara statligt stöd.

(63)

De siffror som Portugal har tillhandahållit visar dock tydligt att den statliga utbetalningen kommer att ligga gott och väl under tröskelvärdet för stöd av mindre betydelse på 200 000 euro över tre år (17), med hänsyn till den täckning som tillhandahålls av systemet för kompensation till investerare och insättningsgarantifonden och även till det sannolika värde som investerarna enligt försiktiga antaganden kommer att få tillbaka från underliggande tillgångar.

6.2 Förenlighet med artikel 107.3 b i EUF-fördraget

6.2.1 Den statliga garantin för lånet på 450 miljoner euro

(64)

Portugal hävdar att inslaget av stöd bör bedömas på grundval av artikel 107.3 b i EUF-fördraget, som gör det möjligt för kommissionen att förklara att ett stöd är förenligt med den inre marknaden om det syftar till att avhjälpa ”en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi”. Kommissionen påminner om att tribunalen har betonat att artikel 107.3 b i EUF-fördraget måste tillämpas restriktivt och måste avse en störning i en medlemsstats ekonomi som helhet (18).

(65)

Kommissionen har redan erkänt att den nuvarande globala finansiella krisen kan skapa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och att åtgärder för att stödja banker kan betraktas som lämpliga för att avhjälpa denna störning. Denna bedömning har bekräftats i bankmeddelandet (19), rekapitaliseringsmeddelandet (20), meddelandet om värdeminskade tillgångar (21) och omstruktureringsmeddelandet (22), som kommissionen har antagit. Artikel 107.3 b i EUF-fördraget kan alltså användas som rättslig grund för stödåtgärder som vidtas för att avhjälpa denna systemiska kris. När det mer specifikt gäller den portugisiska ekonomin var detta också den lämpliga rättsliga grunden för de olika beslut som kommissionen har antagit för att godkänna de åtgärder som de portugisiska myndigheterna har vidtagit för att bekämpa den finansiella krisen, i synnerhet kommissionens godkännande av den portugisiska rekapitaliseringsordningen och förlängningen av den, där det senaste beslutet fattades i mars 2010 (23).

(66)

När det gäller det aktuella ärendet konstaterar kommissionen också att den i sitt beslut om undsättningsstöd kom fram till att artikel 107.3 b i EUF-fördraget var tillämplig, eftersom BPP:s oförmåga att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser kunde påverka hela det portugisiska finansiella systemet negativt (se skälen 33–45 i beslutet om undsättningsstöd).

(67)	Portugal överlämnade inte någon omstruktureringsplan, trots upprepade uppmaningar och ett föreläggande om detta, vilket beskrivs i skälen 30–32, och förlängde garantin två gånger utan att anmäla detta i förväg till kommissionen och utan att få kommissionens godkännande.

(68)

De portugisiska myndigheternas argument om att kommissionen kände till att garantin enligt avtalet kunde förlängas till två år och att det inte hade skett någon signifikant förändring av garantin kan inte godtas. I beslutet om undsättningsstödet godkändes den statliga garantin på villkor att de portugisiska myndigheterna uppfyllde sitt åtagande om att lägga fram en omstruktureringsplan inom sex månader. De portugisiska myndigheterna uppfyllde inte detta åtagande.

(69)

Dessutom kan en avtalsenlig förlängning av den statliga garantin som bygger på ett beslut av banksyndikatet och BPP inte befria Portugal från ansvaret från de exakta och uttryckliga förpliktelser som följer av de åtaganden som Portugal gjorde inför kommissionen och som beslutet om undsättningsstöd baserades på, eller från sina skyldigheter enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

(70)

Portugals ståndpunkt i fråga om förpliktelsen att lägga fram omstruktureringsplanen, nämligen att deras enda skyldighet var att vidarebefordra planen till kommissionen, kan inte heller godtas, med tanke på de åtaganden som beslutet om undsättningsstöd baserades på. I vilket fall som helst kvarstår faktum att omstruktureringsplanen inte lades fram inom den tidsfrist som angavs i beslutet om undsättningsstöd. Villkoret för godkännandet uppfylldes alltså inte.

(71)

Priset på garantin låg under den nivå som normalt krävs enligt bankmeddelandet för att betraktas som förenligt stöd, och kommissionen godtog den prissättningen enbart på grundval av att Portugal åtog sig att lämna in en omstrukturerings- eller likvidationsplan som skulle minimera snedvridningen av konkurrensen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom ingen sådan plan lades fram före den 5 juni 2009 konstaterar kommissionen att varken den garanti som Portugal utfärdade den 5 december 2008 eller dess fortsättning efter den 5 juni 2009 är förenliga med den inre marknaden.

(72)

Portugal överlämnade visserligen inte någon omstruktureringsplan för BPP, men de portugisiska myndigheterna har lämnat uppgifter som visar att det likvidationsförfarande som inleddes den 15 april 2010 med att BPP:s banktillstånd återkallades kommer att leda till att företaget likvideras. Dessutom kommer BPP:s aktieägare inte att få någon ersättning utöver eventuella belopp från likvidationsförfarandet i sig. På grundval av denna information anser kommissionen att det inte finns någon risk för snedvridning av konkurrensen i framtiden när det gäller BPP. Denna slutsats förändrar dock inte det faktum att den åtgärd som Portugal beviljat för perioden 5 december 2008–15 april 2010 är oförenlig med bestämmelserna.

(73)

För att fastställa ett marknadspris för låneräntan har kommissionen baserat sin bedömning på sitt meddelande om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor (24). Kommissionen fastställer referensräntor som ska avspegla den genomsnittliga marknadsräntan på medelfristiga och långsiktiga lån med normala säkerheter. Denna referensränta är en lägsta ränta som kan höjas i situationer som omfattar en viss risk, t.ex. ett företag i svårigheter eller där den säkerhet som banker normalt brukar kräva inte tillhandahålls. Under särskilda omständigheter kan inslaget av stöd i garantin visa sig vara lika stort som det belopp som faktiskt täcks av garantin.

(74)

Garantin gjorde det möjligt för BPP att få bättre finansiella villkor för lånet än vad som normalt skulle gå att få på de finansiella marknaderna. Kommissionen anser att inslaget av stöd i garantin kan beräknas som skillnaden mellan den ränta som BPP skulle ha betalat för ett lån på marknadsvillkor, dvs. utan garanti, och den ränta som verkligen togs ut för det garanterade lånet. Denna skillnad kan anses motsvara den premie en garantigivare i en marknadsekonomi skulle ha begärt för dessa garantier.

(75)

I det här fallet anser kommissionen att BPP utan garantin skulle ha betalat en ränta som minst var lika med referensräntan plus 400 räntepunkter eftersom det var ett företag i svårigheter som tillhandahöll en hög säkerhetsnivå. Kommissionen anser att spreaden på 400 räntepunkter är lämplig med tanke på den höga nivån på säkerheten för lånet (se skäl 17), vilket ökade sannolikheten för att långivaren skulle kunna återvinna åtminstone en del av lånet, trots BPP:s mycket svåra situation. Inslaget av stöd i garantin består alltså i skillnaden mellan referensräntan plus 400 räntepunkter och den ränta som lånet beviljades till (dvs. Euribor + 100 räntepunkter) efter avdrag av det pris som faktiskt betalades för garantin, dvs. 20 räntepunkter.

(76)

I detta sammanhang konstaterar kommissionen också att Portugal har hävdat att de redan har åberopat de fordringar som krävs för att verkställa sina privilegierade och prioriterade rättigheter i fråga om säkerheten för BPP och att de kommer att fortsätta att göra det tills de har återvunnit hela lånesumman (25). Kommissionen anser att Portugal är skyldigt att göra detta för att verkställa bestämmelserna i garantiavtalet. En underlåtenhet att verkställa sina rättigheter till säkerheten för att återvinna hela lånesumman skulle innebära statligt stöd till BPP.

6.3 BPP:s användning av lånet på 450 miljoner euro

(77)

Den berörda tredje part som lämnade in synpunkter på kommissionens beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande hävdade att lånet på 450 miljoner inte användes för att omstrukturera BPP utan för att ersätta vissa kunder till banken, till förfång för alla andra kunder. Kommissionen fick information från de portugisiska myndigheterna som visar att lånet användes för att betala de långivare till BPP vars lån hade löpt ut eller vars krediter var på väg att löpa ut och som hade beslutat att inte förlänga eller förnya krediterna. Kommissionen hittade inga styrkta belägg för den berörda tredje partens påståenden.

7. SLUTSATS

(78)	Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommissionen att den statliga garantin för BPP är statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget och inte kan förklaras som förenligt med den inre marknaden.

8. ÅTERKRAV

(79)

I enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 659/1999 ska kommissionen vid negativa beslut i fall av olagligt stöd besluta att den berörda medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren. Bara stöd som är oförenligt med den inre marknaden ska återkrävas.

(80)

Syftet med återkrav är att återställa den situation som rådde innan stödet beviljades. Detta har uppnåtts när BPP har betalat tillbaka det oförenliga stödet och på så sätt har avstått från den fördel företaget haft framför sina konkurrenter. Det belopp som återkrävs måste vara sådant att det undanröjer den ekonomiska fördel som getts till BPP.

(81)

Enligt punkt 3.1 i kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (nedan kallat kommissionens tillkännagivande om garantier) (26) måste inslaget av statligt stöd bedömas med hänvisning till garanti- och lånevillkoren när det gäller en enskild statlig garanti. Med hänsyn till BPP:s allvarliga ekonomiska svårigheter när garantin beviljades var det mycket osannolikt att företaget skulle ha kunnat få ett banklån på marknaden utan att staten ingrep.

(82)

Eftersom det inte går att fastställa något ändamålsenligt marknadspris för ersättningen för den statliga garantin måste det fastställas ett rimligt riktmärke för att beräkna stödets storlek. Som beskrivs i punkt 3.2 andra stycket i kommissionens tillkännagivande om garantier kan kontantbidragsekvivalenten för en lånegaranti ett visst år beräknas på samma sätt som bidragsekvivalenten för ett mjukt lån. Stödbeloppet kan alltså beräknas som skillnaden mellan en teoretisk marknadsränta och den ränta som erhållits med hjälp av den statliga garantin, efter avdrag för eventuella premier som betalats.

(83)

I det här fallet borde BPP, med hänsyn till företagets ekonomiska svårigheter och till den ställda säkerheten, ha betalat referensräntan plus en riskpremie på 400 räntepunkter för ett lån på marknadsvillkor, dvs. utan garanti. Stödbeloppet bör alltså beräknas som skillnaden mellan denna teoretiska marknadsränta och den ränta som lånet faktiskt beviljades till (dvs. Euribor + 100 räntepunkter) efter avdrag av det pris som faktiskt betalades för garantin, dvs. 20 räntepunkter.

(84)

När det gäller det fullständiga beloppet av lånet i sig hävdar de portugisiska myndigheterna att den portugisiska staten hittills har vidtagit alla åtgärder som krävs för att verkställa sina prioriterade rättigheter till den säkerhet som BPP har ställt (och som bedöms ha ett betydligt högre värde än lånet) (27). Kommissionen förutsätter att den portugisiska staten kommer att fortsätta att verkställa dessa rättigheter och därmed få tillbaka lånebeloppet i sin helhet i samband med likvidationsförfarandet, precis som Portugal har framfört i sitt svar av den 15 juni 2010 (28).

(85)

Det belopp som avses i skäl 83 utgör det belopp som ska återkrävas, plus faktisk upplupen ränta från den dag då stödet ställdes till stödmottagarnas förfogande (den 5 december 2008) till den dag det har återbetalats. Denna ränta får inte vara lägre än det belopp som har beräknats enligt artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 (29).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som ingår i den garanti för ett lån på 450 miljoner euro som Portugal, i strid mot artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, olagligen har beviljat Banco Privado Português är oförenligt med den inre marknaden.

Artikel 2

1. Portugal ska återkräva det stöd som avses i artikel 1 från stödmottagaren.

2. Det stöd som ska återkrävas ska innefatta ränta från den dag då stödet ställdes till stödmottagarens förfogande till den dag det har återbetalats.

3. Räntan ska beräknas som sammansatt ränta enligt kapitel V i förordning (EG) nr 794/2004.

Artikel 3

1. Återkravet av det stöd som avses i artikel 1 ska genomföras omedelbart och effektivt.

2. Portugal ska se till att detta beslut genomförs inom fyra månader från dagen för delgivningen av beslutet.

Artikel 4

1. Inom två månader efter den dag då detta beslut har delgivits ska Portugal lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	Det totala belopp (kapital och räntor) som ska återkrävas från stödmottagaren.

b)	En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller planeras för att följa detta beslut.

c)	Handlingar som visar att Portugal har verkställt sin företrädesrätt till den säkerhet som Banco Privado Português har ställt i samband med garantin.

2. Portugal ska hålla kommissionen underrättad om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut till dess att det stöd som avses i artikel 1 är återbetalt. Portugal ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa detta beslut. Portugal ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp och räntebelopp som redan har återkrävts från stödmottagaren.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Republiken Portugal.

Utfärdat i Bryssel den 20 juli 2010.

På kommissionens vägnar

Joaquín ALMUNIA

Vice ordförande

(1) EUT C 56, 6.3.2010, s. 10.

(2) EUT C 174, 28.7.2009, s. 1.

(3) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(4) Se fotnot 1.

(5) Beslut av den 29 oktober 2008 i ärende NN 60/08 om garantiordning för kreditinstitut i Portugal.

(6) De portugisiska myndigheterna lade fram en ny beräkning från Banco de Portugal den 7 maj 2010 där säkerheten värderades till 582 miljoner euro.

(7) Se fotnot 1.

(8) Enligt de portugisiska myndigheterna kan detta datum skjutas upp under en period på högst tio år från och med dagen då den särskilda investeringsfonden inrättas.

(9) Enligt låneavtalet skulle en upplösning av eller insolvens hos BPP utlösa en förtida utbetalning av det garanterade beloppet från BPP (artikel 16). Enligt de portugisiska myndigheterna innebär Banco de Portugals återkallande av BPP:s tillstånd en sådan upplösning, varför lånet enligt avtalet förföll till betalning och krävdes in av den bank som fungerade som agent enligt låneavtalet.

(10) Se sidan 8 i svaret av den 15 juni 2010.

(11) Kommissionens meddelande – Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (bankmeddelandet) (EUT C 270, 25.10.2008, s. 8).

(12) Svar II – 1 och 2 av den 15 juni 2010.

(13) Svar II – 1.2 av den 13 april 2010.

(14) Svar av den 15 juni 2010.

(15) Skälen 21–24 i beslutet.

(16) Skälen 34, 38 och 39.

(17) Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 379, 28.12.2006, s. 5).

(18) Se dom av den 15 december 1999 i de förenade målen T-132/96 och T-143/96, Freistaat Sachsen m.fl. mot kommissionen, REG 1999, II-3663, punkt 167, som följdes i kommissionens beslut av den 20 maj 1998 i ärende C 47/1996, Crédit Lyonnais (EGT L 221, 8.8.1998, s. 28, punkt 10.1), kommissionens beslut av den 18 februari 2004 i ärende C 28/2002 Bankgesellschaft Berlin (EUT L 116, 4.5.2005, s. 1, skäl 153 och följande) och kommissionens beslut av den 27 juni 2007 i ärende C 50/2006 BAWAG (EUT L 83, 26.3.2008, s. 7, punkt 166). Se även kommissionens beslut av den 5 december 2007 i ärende NN 70/2007, Northern Rock (EUT C 43, 16.2.2008, s. 1), kommissionens beslut av den 30 april 2008 i ärende NN 25/2008 undsättningsstöd till WestLB (EUT C 189, 26.7.2008, s. 3) och kommissionens beslut av den 4 juni 2008 i ärende C 9/2008 SachsenLB (EUT L 104, 24.4.2009, s. 34).

(19) Kommissionens meddelande – Tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen (EUT C 270, 25.10.2008, s. 8).

(20) Kommissionens meddelande – Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen (EUT C 10, 15.1.2009, s. 2).

(21) Meddelande från kommissionen om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor (EUT C 72, 26.3.2009, s. 1).

(22) Kommissionens meddelande om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd (EUT C 195, 19.8.2009, s. 9).

(23) Se godkännande av rekapitaliseringsordningen för kreditinstitut i Portugal, kommissionens beslut av den 20 maj 2009 i ärende N 556/08 (EUT C 152, 7.7.2009, s. 4, särskilt skälen 65–67) och dess förlängning i kommissionens beslut av den 17 mars 2010 i ärende N 80/10 (EUT C 119, 7.5.2010, s. 2).

(24) EUT C 14, 19.1.2008, s. 6.

(25) Se sidorna 8 och 13 i svaret av den 15 juni 2010.

(26) EUT C 155, 20.6.2008.

(27) Se sidan 8 i de portugisiska myndigheternas svar av den 15 juni 2010.

(28) Se sidan 13.

(29) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.

IV Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2011.159.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 159

Svensk utgåva	Lagstiftning	54 årgången 17 juni 2011

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		INTERNATIONELLA AVTAL
		2011/343/EU
	*	Rådets beslut av den 9 mars 2011 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete	1
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EU) nr 572/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen	2
	*	Rådets genomförandeförordning (EU) nr 573/2011 av den 16 juni 2011 om genomförande av artikel 16.2 i förordning (EU) nr 204/2011 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen	5
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 574/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG vad gäller gränsvärden för nitrit, melamin, Ambrosia spp. och för korskontamination av vissa koccidiostatika eller histomonostatika samt om konsolidering av bilagorna I och II till det direktivet ( 1 )	7
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 575/2011 av den 16 juni 2011 om en förteckning över foderråvaror ( 1 )	25
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 576/2011 av den 16 juni 2011 om ändring av förordning (EG) nr 543/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för fjäderfäkött	66
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 577/2011 av den 16 juni 2011 om ändring för hundrafyrtionionde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter	69
		Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 578/2011 av den 16 juni 2011 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	86
		BESLUT
		2011/344/EU
	*	Rådets genomförandebeslut av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal	88
	*	Rådets genomförandebeslut 2011/345/Gusp av den 16 juni 2011 om genomförande av beslut 2011/137/Gusp om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Libyen	93
		2011/346/EU
	*	Kommissionens beslut av den 20 juli 2010 om det statliga stöd C 33/09 (f.d. NN 57/09, CP 191/09) som Portugal har genomfört i form av en statlig garanti till BPP [delgivet med nr K(2010) 4932] ( 1 )	95
		2011/347/EU
	*	Kommissionens genomförandebeslut av den 16 juni 2011 om fastställande av finansiellt stöd från unionen för genomförandet av en epidemiologisk undersökning och åtgärder för övervakning av bluetongue i samband med nödåtgärder för att bekämpa sjukdomen i Nederländerna 2006 och 2007 [delgivet med nr K(2011) 4146]	105

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MK	31,8
	TR	54,0
	ZZ	42,9
0707 00 05	TR	97,3
0707 00 05	ZZ	97,3
0709 90 70	TR	115,7
0709 90 70	ZZ	115,7
0805 50 10	AR	78,8
	BR	40,6
	CL	79,9
	TR	76,6
	ZA	78,8
	ZZ	70,9
0808 10 80	AR	108,0
	BR	77,2
	CL	89,5
	CN	84,6
	NZ	106,4
	US	178,7
	UY	55,4
	ZA	90,6
	ZZ	98,8
0809 10 00	TR	158,2
0809 10 00	ZZ	158,2
0809 20 95	TR	383,4
	XS	175,4
	ZZ	279,4

	IV Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget
	2011/348/EG
*	Rådets beslut av den 10 november 2009 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordanien om vetenskapligt och tekniskt samarbete	107
	Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Hashemitiska konungariket Jordaniens regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete	108