27.6.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 224/58

P8_TA(2016)0441

EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter

Europaparlamentets resolution av den 23 november 2016 om EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter (2016/2030(INI))

(2018/C 224/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sin resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur (1),

—

med beaktande av förklaringen från toppmötet i Strasbourg/Kehl av den 4 april 2009, som antogs i samband med Natos 60-årsjubileum,

—

med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik (2),

—

med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 9 februari 2015 om terrorismbekämpning,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 mars 2015,

—

med beaktande av rådets slutsatser om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish av den 16 mars 2015, som bekräftades på nytt av rådet (utrikes frågor) den 23 maj 2016,

—

med beaktande av rapporten av den 18 maj 2015 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU i en föränderlig global miljö – en mer sammankopplad, omtvistad och komplex värld, och det pågående arbetet med en ny global säkerhetsstrategi för EU,

—

med beaktande av sin resolution av den 10 juni 2015 om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland (3),

—

med beaktande av EU:s handlingsplan för strategisk kommunikation (Ref. Ares(2015)2608242 – 22.6.2015),

—

med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken (4),

—

med beaktande av förklaringen från Natotoppmötet i Wales av den 5 september 2014,

—

med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer (5),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 28 april 2015 om Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet av den 6 april 2016Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser (JOIN(2016)0018),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 20 april 2016Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion (COM(2016)0230),

—

med beaktande av genomförandestudien av det europeiska initiativet för demokrati om ryskspråkiga medieinitiativ i det östliga partnerskapet och bortom det med titeln Bringing Plurality and Balance to the Russian Language Media Space,

—

med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen (A/HRC/31/65),

—

med beaktande av den allmänna kommentaren nr 34 från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna (CCPR/C/GC/34),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0290/2016), och av följande skäl:

A.

EU har åtagit sig att se till att dess åtgärder på den internationella arenan följer såväl principerna om demokrati, rättsstat, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som mediefrihet, tillgång till information, yttrandefrihet och mediepluralism, varav det sistnämnda visserligen kan begränsas i viss utsträckning i enlighet med folkrätten, inbegripet Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Tredjepartsaktörer som har som mål att misskreditera unionen delar inte dessa värden.

B.

EU, dess medlemsstater och medborgare är under allt större, systematisk press när det gäller att hantera de kampanjer och den propaganda med information, desinformation och vilseledande information som riktas mot dem från länder och icke-statliga aktörer, såsom gränsöverskridande terroristorganisationer och kriminella organisationer i dess grannskap, vilka syftar till att undergräva själva begreppet objektiv information eller etisk journalistik och förkasta all information som partisk eller som ett politiskt maktinstrument och vilka även angriper demokratiska värden och intressen.

C.

Mediefrihet, tillgång till information och yttrandefrihet är de grundläggande pelarna i ett demokratiskt system, där insynen i medieägandet och källorna till finansiering av medierna är av yttersta vikt. Strategier för att säkerställa en högkvalitativ journalistik, mediepluralism och faktakontroller kan bara fungera så länge de som lämnar information åtnjuter förtroende och trovärdighet. Samtidigt bör det ske en kritisk värdering av hur man ska hantera mediekällor som tidigare vid upprepade tillfällen bevisligen har ägnat sig åt en strategi av avsiktligt vilseledande och desinformation, särskilt inom nya medier, sociala nätverk och den digitala sfären.

D.

Informationskrigföring är ett historiskt fenomen som är lika gammalt som krigföring i sig. Informationskrigföringen användes i stor utsträckning under det kalla kriget och har sedan dess utgjort en integrerad del av den moderna hybridkrigföringen, som är en kombination av militära och icke-militära åtgärder av hemlig och öppen karaktär, som används för att destabilisera den politiska, ekonomiska och sociala situationen i ett land som anfalls utan formell krigsförklaring och som inriktar sig på inte bara EU:s partner, utan även EU i sig, dess institutioner och samtliga medlemsstater och medborgare oavsett nationalitet och religion.

E.

Genom Rysslands annektering av Krim och det Rysslandsledda hybridkriget i Donetsbäckenet har Kreml eskalerat konfrontationen med EU. Kreml har ökat sin propaganda där Ryssland spelar en förstärkt roll i den europeiska mediemiljön i syfte att skapa politiskt stöd i den allmänna opinionen i Europa för Rysslands åtgärder och undergräva sammanhållningen i EU:s utrikespolitik.

F.

Propaganda för krig och förespråkande av nationellt, rasrelaterat eller religiöst hat som utgör ett incitament för diskriminering, fientlighet eller våld är förbjudet enligt lag i enlighet med artikel 20 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

G.

Finanskrisen och utvecklingen av nya former av digitala medier har gett upphov till allvarliga utmaningar för den högkvalitativa journalistiken och lett till ett minskat kritiskt tänkande bland allmänheten och därmed gjort den mer mottaglig för desinformation och manipulation.

H.

Propagandan och ryska mediers intrång är särskilt starkt och saknar ofta motstycke i länderna i det östra grannskapet. De nationella medierna i dessa länder är ofta svaga och oförmögna att hantera styrkan och kraften hos ryska medier.

I.

Teknik för informations- och kommunikationskrigföring används för att legitimera handlingar som hotar EU-medlemsstaternas suveränitet, politiska oberoende, deras medborgares säkerhet och deras territoriella integritet.

J.

EU erkänner inte Isil/Daish som stat eller statliknande organisation.

K.

Isil/Daish, al-Qaida och många andra våldsbejakande jihadistiska terroristgrupper använder systematiskt kommunikationsstrategier och direkt propaganda både på och utanför internet för att rättfärdiga sina insatser mot EU och medlemsstaterna och mot europeiska värden, och också som ett sätt att rekrytera europeiska ungdomar.

L.

Efter förklaringen från Natotoppmötet i Strasbourg/Kehl, där man underströk den allt större vikten av att Nato kommunicerar på ett lämpligt, skyndsamt, korrekt och lyhört sätt om sina utvecklande roller, mål och uppdrag, inrättades Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation (NATO Stratcom COE) i Lettland 2014, vilket välkomnades i förklaringen från Natotoppmötet i Wales.

EU:s strategiska kommunikation för att bekämpa propaganda mot EU som sprids av tredje parter

1.

 Europaparlamentet understryker att fientlig propaganda mot EU förekommer i många olika former och använder olika verktyg, som ofta är skräddarsydda för att passa medlemsstaternas profiler, och syftar till att snedvrida sanningar, skapa tvivel, skapa klyftor mellan medlemsstaterna, främja en strategisk splittring mellan EU och dess nordamerikanska partner och lamslå beslutsprocessen, misskreditera EU-institutionerna och transatlantiska partnerskap, som spelar en viktig roll i den europeiska säkerhetsstrukturen och ekonomin, inför EU-medborgarna och grannländernas medborgare, samt undergräver och bryter ned det europeiska sammanhanget som bygger på demokratiska värden, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer. Parlamentet erinrar om att ett av de viktigaste verktyg som används är att väcka rädsla och osäkerhet bland EU-medborgarna, samt att framställa fientliga stater och icke-statliga aktörer som mycket starkare än de egentligen är.

2.

 Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att erkänna att strategisk kommunikation och informationskrigföring inte bara är en extern EU-fråga utan även en intern, och oroas över antalet aktörer som sprider fientlig propaganda inom EU. Parlamentet är bekymrat över den begränsade medvetenheten bland några av medlemsstaterna om att de utgör publik och arenor för propaganda och desinformation. Parlamentet uppmanar i detta hänseende EU-aktörerna att hantera den rådande bristen på tydlighet och att komma överens om vad som ska betraktas som propaganda och desinformation, att i samarbete med medierepresentanter och experter från EU:s medlemsstater utveckla en gemensam uppsättning definitioner och att samla in data och fakta om propagandakonsumtionen.

3.

 Europaparlamentet konstaterar att desinformation och propaganda ingår i hybridkrigföring. Därför framhåller parlamentet behovet att öka medvetenheten och visa bestämdhet genom institutionell och politisk kommunikation, forskning vid tankesmedjor och akademiska inrättningar, kampanjer i sociala medier, initiativ i det civila samhället, mediekompetens och andra användbara åtgärder.

4.

 Europaparlamentet betonar att tredjeländers strategi för propaganda mot och desinformation om EU kan anta olika former och omfattar framför allt traditionella medier, sociala nätverk, skolprogram och politiska partier, både inom och utanför EU.

5.

 Europaparlamentet konstaterar att EU:s nuvarande strategiska kommunikation omfattar flera olika nivåer, bland annat EU-institutionerna, medlemsstaterna, olika Nato- och FN-organ, icke-statliga organisationer och medborgarorganisationer, och efterlyser bästa möjliga samordning och informationsutbyte mellan dessa parter. Parlamentet efterfrågar ett ökat samarbete och informationsutbyte mellan olika aktörer som har uttryckt oro över denna propagandaverksamhet och önskar ta fram strategier för att bekämpa desinformation. Parlamentet anser att i EU-sammanhang bör EU-institutionerna få i uppdrag att sköta denna samordning.

6.

 Europaparlamentet inser att EU måste göra sitt strategiska kommunikationsarbete till en prioritering, som bör omfatta relevanta resurser. Parlamentet upprepar att EU är en framgångsrik förebild för integration som i krissituationer fortsätter att locka länder som vill kopiera denna modell och bli en del av den. Parlamentet understryker därför att EU måste sända ut sitt positiva budskap om sina framgångar, värden och principer med beslutsamhet och mod, och att EU måste vara offensivt i sin beskrivning, inte defensivt.

Att få upp ögonen för och exponera Rysslands desinformations- och propagandakrigföring

7.

 Europaparlamentet konstaterar tyvärr att Ryssland använder kontakter och möten med EU-motparter i propagandasyfte och för att offentligt försvaga EU:s gemensamma ståndpunkt snarare än för att etablera en verklig dialog.

8.

 Europaparlamentet inser att den ryska regeringen tillämpar en rad olika verktyg och instrument, såsom tankesmedjor och särskilda stiftelser (t.ex. Russkij mir-stiftelsen), särskilda myndigheter (Rossotrudnichestvo), flerspråkiga tv-stationer (t.ex. Russia Today), pseudonyhetsbyråer och multimediatjänster (t.ex. Sputnik), gränsöverskridande sociala och religiösa grupper – eftersom regimen vill framställa sig som den enda som försvarar traditionella kristna värderingar – samt sociala medier och nättroll, för att utmana demokratiska värden, skapa splittring i Europa, samla inhemskt stöd och skapa ett intryck av sönderfallande stater i EU:s östra grannskap. Parlamentet betonar att Ryssland investerar relevanta ekonomiska resurser i sina desinformations- och propagandainstrument som används antingen direkt av staten eller genom Kremlkontrollerade företag och organisationer. Parlamentet understryker att Kreml finansierar politiska partier och andra organisationer inom EU i avsikt att undergräva den politiska sammanhållningen och att Kremls propaganda också direkt riktas mot enskilda journalister, politiker och personer i EU.

9.

 Europaparlamentet erinrar om att säkerhets- och underrättelsetjänster drar slutsatsen att Ryssland har kapacitet och avsikt att bedriva verksamhet i syfte att destabilisera andra länder. Parlamentet framhåller att detta ofta sker i form av stöd för politiska extremister och storskaliga desinformations- och massmediekampanjer. Parlamentet noterar vidare att sådana medieföretag är närvarande och aktiva i EU.

10.

 Europaparlamentet påpekar att Kremls informationsstrategi kompletterar dess politik för utökade bilaterala förbindelser, ekonomiskt samarbete och gemensamma projekt med enskilda EU-medlemsstater för att försvaga EU:s sammanhållning och undergräva EU:s politik.

11.

 Europaparlamentet hävdar att Rysslands strategiska kommunikation är en del av en större subversiv kampanj för att försvaga EU-samarbetet och unionens och dess medlemsstaters suveränitet, politiska oberoende och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaternas regeringar att vara vaksamma mot rysk informationsverksamhet på europeisk mark, och att öka kapacitetsdelningen och underrättelsearbetet i syfte att motarbeta sådan verksamhet.

12.

 Europaparlamentet uttrycker stark kritik mot den ryska strävan att avbryta EU:s integrationsprocess och beklagar i detta avseende det ryska stödet till EU-fientliga krafter inom EU, med särskild hänvisning till högerextrema partier, populistiska krafter och rörelser som förnekar de grundläggande värdena i fria demokratier.

13.

 Europaparlamentet är allvarligt oroat över den snabba spridningen av Kreml-inspirerad verksamhet i Europa, inbegripet desinformation och propaganda avsedd att bibehålla eller öka Rysslands inflytande för att försvaga och splittra EU. Parlamentet betonar att en stor del av Kremls propaganda går ut på att framställa vissa europeiska länder som att de tillhör ”Rysslands traditionella inflytandesfär”. Parlamentet konstaterar att en av Rysslands huvudstrategier är att cirkulera och påtvinga människor en alternativ skildring som ofta bygger på en bedräglig tolkning av historiska händelser och syftar till att rättfärdiga sina externa åtgärder och geopolitiska intressen. Parlamentet konstaterar att en av Rysslands huvudstrategier är att förfalska historien. Parlamentet noterar i detta hänseende behovet att öka medvetenheten genom offentliga kampanjer och utbildningssystem om de brott som begåtts av kommunistregimer och att stödja forsknings- och dokumenteringsverksamhet, i synnerhet i de före detta medlemsländerna i Sovjetblocket, för att motverka Kremls budskap.

14.

 Europaparlamentet betonar att Ryssland utnyttjar både avsaknaden av en internationell rättslig ram på områden såsom it-säkerhet och bristen på ansvarsskyldighet i regleringen av medierna, och vänder alla oklarheter i dessa frågor till sin fördel. Parlamentet betonar att Rysslands aggressiva verksamhet på it-området underlättar dess informationskrigföring. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att i EU:s säkerhetsstrategi vara uppmärksamma på den roll som spelas av internetknutpunkter som en ytterst viktig infrastruktur. Parlamentet understryker det avgörande behovet att säkerställa informationssystemens motståndskraft på EU- och medlemsstatsnivå, i synnerhet mot överbelastningar och avbrott som kan spela en central roll i hybridkonflikter och motverkande av propaganda, och att föra ett nära samarbete med Nato i dessa frågor, i synnerhet med Natos kunskapscentrum för samordnat cyberförsvar (Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence).

15.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta samordnade strategiska kommunikationsmekanismer som stöder identifiering av källan och motverkar desinformation och propaganda för att avslöja hybridhot.

Att förstå och tackla Isil/Daishs informationskrigförings-, desinformations- och radikaliseringsmetoder

16.

 Europaparlamentet är medvetet om de olika strategier som Isil/Daish tillämpar både regionalt och globalt för att främja sina politiska, religiösa, sociala, hatfyllda och våldsamma budskap. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta fram ett motbudskap till Isil/Daish, inbegripet genom utbildningssystemet och genom att ge ökad egenmakt och synlighet åt den breda massan av muslimska akademiker som har trovärdighet att ifrågasätta legitimiteten i Isil/Daishs propaganda. Parlamentet välkomnar den globala koalitionens insatser mot Isil/Daish och stöder i detta hänseende EU:s regionala strategi för Syrien och Irak. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att ta fram och sprida ett motbudskap mot jihadistpropagandan och insisterar särskilt på en pedagogisk dimension av det teologiska avsteg som främjandet av radikal islam utgör.

17.

 Europaparlamentet understryker att islamistiska terroristorganisationer, i synnerhet Isil/Daish och al-Qaida, deltar i aktiva informationskampanjer i syfte att öka hatnivån mot och undergräva europeiska värden och intressen. Parlamentet är oroat över Isil/Daishs utredda användning av sociala medier, i synnerhet Twitter och Facebook, för att sprida sin propaganda och nå sina rekryteringsmål, särskilt bland ungdomar. Parlamentet understryker i detta hänseende vikten av att inkludera strategin för motpropaganda mot Isil/Daish i en bredare, mer omfattande regional strategi som är en kombination av diplomatiska, socioekonomiska, utvecklingsmässiga och konfliktförebyggande verktyg. Parlamentet välkomnar inrättandet av en sydlig Stratcom-arbetsgrupp, som har möjlighet att på ett effektivt sätt bidra till nedbrytningen av och kampen mot Isil/Daishs extremistiska propaganda och inflytande.

18.

 Europaparlamentet betonar att EU och dess medborgare är en viktig måltavla för Isil/Daish, och uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt samarbete för att skydda allmänheten, särskilt ungdomar, från rekrytering och därmed öka deras motståndskraft mot radikalisering. Parlamentet betonar behovet av ett ökat fokus på att förbättra EU:s verktyg och metoder, huvudsakligen på it-området. Parlamentet uppmuntrar samtliga medlemsstater att, i nära samarbete med expertcentrumet Radicalisation awareness network, som inrättades i oktober 2015, undersöka och verkligen ta itu med de bakomliggande sociodemografiska orsaker som är roten till mottagligheten för radikalisering samt att säkerställa institutionella multidimensionella strukturer (som sammankopplar akademisk forskning, anstaltsförvaltningar, polis, rättsväsende, socialtjänst och skolor) för att bekämpa radikaliseringen. Parlamentet understryker att rådet har efterlyst främjandet av straffrättsliga beredskapsåtgärder mot radikalisering som leder till terrorism och våldsextremism.

19.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att strypa Isil/Daishs tillgång till finansiering och främja denna princip i EU:s yttre åtgärder, och betonar behovet att visa Isil/Daishs sanna ansikte och ta avstånd från dess ideologiska legitimitet.

20.

 Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta konsekventa, EU-övergripande åtgärder mot den hatpropaganda som på ett systematiskt sätt främjas av intoleranta, radikala predikanter genom predikningar, böcker, tv-program, internet och alla andra kommunikationsmedel som skapar en grogrund där terroristorganisationer såsom Isil/Daish och al-Qaida kan frodas.

21.

 Europaparlamentet understryker vikten av att EU och medlemsstaterna samarbetar med leverantörer av sociala medietjänster för att motverka den Isil/Daishpropaganda som sprids genom sociala medier.

22.

 Europaparlamentet understryker att islamistiska terroristorganisationer, i synnerhet Isil/Daish och al-Qaida, deltar i aktiva desinformationskampanjer i syfte att undergräva europeiska värden och intressen. I detta sammanhang understryker parlamentet betydelsen av en särskild strategi för att motverka islamistisk propaganda mot och desinformation om EU.

23.

 Europaparlamentet betonar att opartisk, tillförlitlig och objektiv information och informationsflöden baserade på fakta om utvecklingen i EU-länderna skulle förhindra spridningen av propaganda från tredje parter.

EU:s strategi för att bekämpa propaganda

24.

 Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för strategisk kommunikation. Parlamentet välkomnar också det gemensamma meddelandet om en gemensam ram för att motverka hybridhot och kräver att rekommendationerna i ramen godkänns och genomförs utan dröjsmål. Parlamentet betonar att de föreslagna åtgärderna kräver samarbete och samordning mellan alla berörda aktörer på EU-nivå och på nationell nivå, och anser att endast en övergripande strategi kan leda till att EU:s ansträngningar röner framgång. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som innehar EU:s roterande ordförandeskap att alltid ha med strategisk kommunikation som en del av sina program för att säkerställa kontinuitet i arbetet med denna fråga. Parlamentet välkomnar det lettiska ordförandeskapets initiativ och resultat i detta hänseende. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att säkerställa täta kontakter på politisk nivå med medlemsstaterna för att på bättre sätt kunna samordna EU:s åtgärder. Parlamentet betonar att samarbetet mellan EU och Nato på området strategisk kommunikation bör stärkas betydligt. Parlamentet välkomnar det kommande slovakiska ordförandeskapets initiativ att anordna en konferens om totalitarism på Europadagen till minne av offren för totalitära regimer.

25.

 Europaparlamentet uppmanar de behöriga EU-institutionerna och myndigheterna att noggrant övervaka finansieringskällorna bakom propagandan mot EU.

26.

 Europaparlamentet betonar att det behövs ökade anslag för att stödja mediefriheten i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, inom tillämpningsområdet för EU:s demokratiinstrument. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att se till att befintliga instrument, såsom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), den europeiska grannskapspolitiken, övervakningen av mediefriheten inom det östliga partnerskapet och det europeiska initiativet för demokrati, utnyttjas till fullo för att skydda mediernas frihet och mångfald.

27.

 Europaparlamentet noterar vilka oerhörda resurser som läggs på propagandaverksamhet av Ryssland och den möjliga inverkan som fientlig propaganda kan få på EU:s beslutsfattande och undergrävandet av allmänhetens förtroende, öppenheten och demokratin. Parlamentet berömmer det viktiga arbete som har utförts av EU:s arbetsgrupp för strategisk kommunikation. Parlamentet kräver därför att EU:s arbetsgrupp för strategisk kommunikation stärks genom att den omvandlas till en fullvärdig enhet inom Europeiska utrikestjänsten, med ansvar för de östra och södra grannskapen, med tillräcklig personal och adekvat budget, eventuellt genom en ny budgetpost för detta ändamål. Parlamentet uppmanar till ett ökat samarbete mellan EU-medlemsstaternas underrättelsetjänster i syfte att utvärdera inflytandet från tredjeländer som försöker undergräva EU:s demokratiska grundvalar och värden. Parlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan Europaparlamentet och Europeiska utrikestjänsten när det gäller strategisk kommunikation, inklusive genom användning av parlamentets analytiska kapacitet och informationskontoren i medlemsstaterna.

28.

 Europaparlamentet betonar att det är oerhört viktigt att EU fortsätter att aktivt främja respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna genom sina yttre åtgärder. Parlamentet anser att grunden för EU:s åtgärder mot propaganda bör utgöras av stöd för yttrandefrihet, mötesfrihet, rätten att få till tillgång till information och mediernas oberoende i länderna i grannskapet.

29.

 Europaparlamentet understryker behovet att stärka mediepluralismen och mediernas – inklusive icke-statliga aktörers – objektivitet, opartiskhet och oberoende inom EU och i dess grannskap, bland annat genom stöd till journalister och utveckling av program för kapacitetsuppbyggnad för medieaktörer, för att främja partnerskap och nätverk för informationsutbyte, såsom plattformar för delning av innehåll, medierelaterad forskning, möjligheter till rörlighet och yrkesutbildning för journalister och tjänstgöring hos EU-baserade medier för att underlätta utbyte av bästa praxis.

30.

 Europaparlamentet understryker den viktiga roll som högkvalitativ utbildning av och yrkesutbildning för journalister inom och utanför EU har för journalistiska analyser av hög kvalitet och för höga utgivningsstandarder. Att främja EU:s värden pressfrihet, yttrandefrihet och mediepluralism omfattar stöd till förföljda och fängslade journalister och människorättsförsvarare i tredjeländer.

31.

 Europaparlamentet förordar ett starkare samarbete mellan EU-institutionerna, det europeiska initiativet för demokrati, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och medlemsstaterna för att undvika överlappning och sörja för synergieffekter i liknande initiativ.

32.

 Europaparlamentet är upprört över de stora problem när det gäller mediernas oberoende och frihet i vissa medlemsstater som rapporterats av internationella organisationer såsom Reportrar utan gränser. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra den aktuella situationen inom mediesektorn, i syfte att säkerställa att EU:s yttre åtgärder till stöd för mediernas frihet, opartiskhet och oberoende är trovärdiga.

33.

 Europaparlamentet uppmanar den arbetsgrupp för strategisk kommunikation som stärkts enligt förslaget och med Twitter-kontot ”@EUvsDisInfo” att skapa ett online-forum för allmänheten, där man kan hitta olika verktyg för att avslöja desinformation och en förklaring om hur de fungerar och som kan utgöra en överföringskanal för civilsamhällets många olika initiativ på detta område.

34.

 Europaparlamentet bekräftar att en effektiv kommunikationsstrategi måste ta med lokala grupper i diskussioner om EU:s åtgärder, erbjuda stöd för kontakter människor emellan och på lämpligt sätt beakta kulturellt och samhälleligt utbyte som nyckelplattformar för att bekämpa lokala gruppers fördomar. I detta avseende måste EU:s delegationer upprätthålla direkta kontakter med lokala berörda parter på gräsrotsnivå och företrädare för det civila samhället.

35.

 Europaparlamentet understryker att anstiftan till hat, våld eller krig inte får ”gömma sig” bakom yttrandefriheten. Parlamentet uppmuntrar till lagstiftningsinitiativ i detta avseende, för att öka graden av ansvarsskyldighet i hanteringen av desinformation.

36.

 Europaparlamentet framhåller betydelsen av att förmedla EU:s politik på ett samstämt och ändamålsenligt sätt, internt såväl som externt, och att förse särskilda regioner med skräddarsydd kommunikation, bland annat genom tillgång till information på lokala språk. I detta sammanhang välkomnar parlamentet att utrikestjänstens webbplats görs tillgänglig på ryska, vilket är ett första steg i rätt riktning, och uppmuntrar till översättning av utrikestjänstens webbplats till fler språk, exempelvis arabiska och turkiska.

37.

 Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna har ansvar för att på ett aktivt, förebyggande och samarbetsinriktat sätt motverka fientliga informationskampanjer på sina territorier eller som syftar till att undergräva deras intressen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att utveckla sin egen strategiska kommunikationskapacitet.

38.

 Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat att göra de båda veckonyhetsbreven The Disinformation Digest och The Disinformation Review, som utarbetas av EU:s arbetsgrupp för strategisk kommunikation, tillgängliga för sina medborgare för att skapa medvetenhet bland allmänheten om de propagandametoder som används av tredje parter.

39.

 Europaparlamentet poängterar att det är skillnad mellan propaganda och kritik.

40.

 Europaparlamentet framhåller att inte all kritik mot EU eller dess politik nödvändigtvis utgör propaganda eller desinformation, särskilt när de förekommer i samband med politiska yttranden. Samtidigt erbjuder fall av manipulation eller stöd som har en koppling till tredjeländer och som är avsedda att underblåsa eller förvärra denna kritik en anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i dessa budskap.

41.

 Europaparlamentet betonar att samtidigt som man måste ta ställning mot tredjeländers propaganda mot och desinformation om EU bör detta inte leda till tvivel om betydelsen av att upprätthålla konstruktiva förbindelser med tredjeländer och göra dem till strategiska partner när det gäller att ta itu med gemensamma utmaningar.

42.

 Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för strategisk kommunikation och inrättandet av East Stratcom-gruppen inom Europeiska utrikestjänsten, med målet att förmedla EU:s politik och bemöta propaganda mot och desinformation om EU. Parlamentet vill se en ytterligare ökning av den strategiska kommunikationen. Parlamentet anser även att effektiviteten hos och insynen i arbetet i East Stratcom-gruppen måste förbättras ytterligare. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utveckla kriterier för att mäta hur effektivt gruppens arbete är. Parlamentet understryker betydelsen av att säkerställa att East Stratcom-gruppen får tillräcklig finansiering och lämplig bemanning.

43.

 Europaparlamentet konstaterar att den översikt över desinformation som publiceras av arbetsgruppen för East Stratcom måste uppfylla normerna i Internationella journalistfederationens förklaring om principerna för journalisters uppförande. Denna översikt måste utarbetas på lämpligt sätt, utan aggressivt språkbruk eller värdeomdömen. Parlamentet uppmanar arbetsgruppen för East Stratcom att se över de kriterier man använder för utarbetandet av denna översikt.

44.

 Europaparlamentet anser att en effektiv strategi för att bekämpa propaganda mot EU skulle kunna vara att anta åtgärder för att – för en viss målgrupp –tillhandahålla lämplig och intressant information om EU:s verksamhet, europeiska värden och andra frågor av allmänt intresse. Parlamentet understryker att modern teknik och sociala nätverk skulle kunna användas i detta syfte.

45.

 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja vissa lagstiftningsinitiativ för att kunna vara mer effektiv och ansvarsskyldig i sin hantering av desinformation och propaganda och att använda halvtidsöversynen av det europeiska grannskapsinstrumentet för att främja en förstärkning av medierna motståndskraft som en strategisk prioritering. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann granskning av hur effektiva EU:s befintliga finansieringsinstrument är och att lägga fram ett förslag om en omfattande och flexibel lösning som möjliggör direkt stöd till oberoende medieföretag, tankesmedjor och icke-statliga organisationer, i synnerhet dem som använder målgruppens modersmål, och kanalisering av ytterligare resurser till organisationer som har kapaciteten till det, såsom det europeiska initiativet för demokrati, samtidigt som man begränsar de finansiella flöden som är avsedda för finansiering av enskilda och enheter som ägnar sig åt strategisk kommunikationsverksamhet samt anstiftan till våld och hat. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann granskning av effektiviteten av vissa storskaliga medieprojekt som finansieras av EU, såsom Euronews.

46.

 Europaparlamentet understryker vikten av medvetandehöjande åtgärder, utbildning samt kunskap inom medier och information på internet i EU och i grannskapet för att medborgarna kritiskt ska kunna analysera innehållet i medierna och därmed identifiera propaganda. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att stärka kunskapen på alla nivåer i utbildningssystemet. Parlamentet pekar på behovet att uppmuntra människor till ett aktivt medborgarskap och till att utveckla sin medvetenhet som mediekonsumenter. Parlamentet understryker den viktiga roll som nätbaserade verktyg spelar, särskilt sociala medier där det är lättare att obehindrat sprida falsk information och dra igång desinformationskampanjer. Parlamentet påminner om att det är kontraproduktivt att motverka propaganda med propaganda, och inser därför att EU som helhet och medlemsstaterna endast kan bekämpa propaganda från tredje parter genom att motbevisa desinformationskampanjer och använda sig av positiva budskap och positiv information. EU bör ta fram en verkningsfull strategi som är differentierad och anpassad efter karaktären hos de aktörer som sprider propaganda. Parlamentet konstaterar att finanskrisen och utvecklingen av nya former av digitala medier har gett upphov till allvarliga utmaningar för den högkvalitativa journalistiken.

47.

 Europaparlamentet är oroat över att sociala medier och plattformar på internet används för olaglig hatpropaganda och anstiftan till våld, och uppmuntrar medlemsstaterna att anpassa och uppdatera sin lagstiftning för att ta itu med den pågående utvecklingen, eller att fullt ut genomföra och verkställa befintlig lagstiftning om hatpropaganda, både utanför och på internet. Det behövs ett ökat samarbete med plattformar på internet och med ledande internet- och medieföretag.

48.

 Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla – och säkerställa det nödvändiga ramverket för – kvalitetsjournalistik och varierad information genom att bekämpa mediekoncentrationen, som har en negativ inverkan på mediepluralismen.

49.

 Europaparlamentet noterar att medieutbildning ger kunskap och färdigheter och ger medborgarna egenmakt att utöva sin rätt till yttrandefrihet, kritiskt analysera mediernas innehåll och reagera på desinformation. Därför understryker parlamentet behovet att öka medvetenheten om desinformationens risker genom åtgärder för mediekunskap på samtliga nivåer, däribland genom en europeisk informationskampanj kring medier och etiken hos journalister och utgivare samt genom främjande av förbättrat samarbete med sociala plattformar och gemensamma initiativ för att ta itu med hatpropaganda, anstiftan till våld och diskriminering på internet.

50.

 Europaparlamentet konstaterar att ingen icke-bindande strategi kan nå framgång utan kulturell diplomati och främjande av interkulturell dialog mellan och i länderna, både i och utanför EU. Parlamentet uppmuntrar därför till långsiktiga offentliga och kulturella diplomatiska åtgärder och initiativ, såsom stipendier och utbytesprogram för studenter och unga arbetstagare, bland annat initiativ för att stödja dialogen mellan kulturerna, stärka de kulturella banden med EU och främja de gemensamma kulturella förbindelserna och det gemensamma kulturella arvet, samt erbjuda lämplig utbildning för personalen vid EU:s delegationer och Europeiska utrikestjänsten för att förse den med lämpliga interkulturella färdigheter.

51.

 Europaparlamentet anser att offentliga medier bör fungera som ett föredöme för hur man tillhandahåller opartisk och objektiv information i enlighet med journalistikens bästa praxis och etik.

52.

 Europaparlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ny teknik – bland annat åt digitala sändningar, mobil kommunikation, medier på internet och sociala nätverk, även åt dem av regional karaktär – som underlättar spridning av information om, och ökad medvetenhet om, de fördragsfästa europeiska värdena. Parlamentet påminner om att sådan kommunikation måste hålla hög standard, innehålla konkreta exempel på bästa praxis och framhålla EU:s påverkan på tredjeländer, bland annat genom EU:s humanitära bistånd, och de möjligheter och fördelar som närmare associering och samarbete med EU medför för medborgarna i tredjeländer, särskilt för unga människor, exempelvis viseringsfria resor eller kapacitetsuppbyggnad, rörlighet och utbytesprogram, där så är tillämpligt.

53.

 Europaparlamentet framhåller behovet att säkerställa att den nya portalen för den europeiska grannskapspolitiken, som håller på att utarbetas inom ramen för programmet OPEN Neighbourhood, inte endast samlar innehåll som är inriktat på expertgrupper utan även innehåller en avdelning som är anpassad för en bredare publik. Parlamentet anser att portalen bör innehålla ett avsnitt om det östliga partnerskapet, som samlar all den information om initiativen som för närvarande är utspridd på många olika webbplatser.

54.

 Europaparlamentet pekar på potentialen hos populärkultur och underhållande utbildning (entertainment-education, EE) som ett sätt att ge uttryck för gemensamma mänskliga värden och bedriva kommunikation om EU:s politik.

55.

 Europaparlamentet betonar sitt stöd för initiativ såsom Baltic Centre for Media Excellence i Riga, Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation (NATO Stratcom COE) eller kompetenscentrumet RAN (EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering). Parlamentet understryker behovet att dra nytta av deras resultat och analyser och att stärka EU:s analytiska kapacitet på alla nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att starta liknande projekt, satsa på utbildning av journalister, stödja knutpunkter för oberoende medier och mediemångfald, uppmuntra till nätverkande och samarbete mellan medier och tankesmedjor och utbyta bästa praxis och information på dessa områden.

56.

 Europaparlamentet fördömer de regelbundna ingripandena mot oberoende medier, journalister och civilsamhällesaktivister i Ryssland och de ockuperade områdena, inklusive Krim efter Rysslands olagliga annektering av detta område. Parlamentet betonar att dussintals journalister har dödats, försvunnit spårlöst eller fängslats i Ryssland sedan 1999. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka skyddet för journalister i Ryssland och i EU:s grannskap, och att stödja det ryska civilsamhället och främja direkta personkontakter, samt kräver att journalister omedelbart ska släppas. Parlamentet noterar att EU håller på att stärka sina förbindelser med de östliga partnerländerna och andra grannstater, och att kommunikationskanalerna med Ryssland också hålls öppna. Parlamentet är medvetet om att det största hindret för ryska desinformationskampanjer skulle vara förekomsten av oberoende och fria medier i Ryssland, och anser att det bör vara ett av EU:s mål att åstadkomma detta. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet och tillräckliga resurser ägnas åt mediepluralism, lokala medier, undersökande journalistik och medier på främmande språk, i synnerhet ryska, arabiska, farsi, turkiska och urdu samt andra språk som talas av befolkningsgrupper som är sårbara för propaganda.

57.

 Europaparlamentet stöder informationskampanjer som genomförs av relevanta aktörer i Syrien och Irak och i regionen (även i de utländska stridandenas ursprungsländer) för att misskreditera Isils/Daishs ideologi och fördöma dess kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt för att motverka våldsextremism och hatpropaganda med anknytning till andra grupper i regionen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i sina kontakter med länderna i Mena-regionen understryka att god samhällsstyrning, ansvarsskyldighet, öppenhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter är avgörande förutsättningar för att skydda dessa samhällen från spridningen av intoleranta ideologier och våldsideologier som utgör inspirationskällor för terroristorganisationer såsom Isil/Daish och al-Qaida. Parlamentet understryker, mot bakgrund av det ökande terroristhotet från Isil/Daish och andra internationella terroristorganisationer, behovet att stärka samarbetet i säkerhetsfrågor med andra länder som har lång erfarenhet av terroristbekämpning.

58.

 Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att bekräfta EU:s fulla stöd till den pågående genomförandeprocessen och att bidra ekonomiskt till förverkligandet av rekommendationerna i genomförbarhetsstudien Feasibility Study on Russian-Language Media Initiatives in the Eastern Partnership and Beyond, som utarbetades 2015 av det europeiska initiativet för demokrati.

o

o o

59.

 Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Europeiska utrikestjänsten och Nato.

(1)  EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 25.

(2)  EUT C 434, 23.12.2015, s. 24.

(3)  EUT C 407, 4.11.2016, s. 35.

(4)  Antagna texter, P8_TA(2015)0272.

(5)  Antagna texter, P8_TA(2015)0410.