Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030)

(2021/C 66/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM

—

godkännandet vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 av arbetsprogrammet Utbildning 2010, inrättandet av en ny cykel genom rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) samt den bedömning som gjordes genom 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”), vilka tillsammans fastställde och gav kontinuitet åt solida ramar för det europeiska utbildningssamarbetet på grundval av gemensamma mål, varvid det primära syftet var att stödja förbättringar av de nationella utbildningssystemen genom utarbetandet av kompletterande verktyg på EU-nivå, ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis med hjälp av den öppna samordningsmetoden,

—	frågans politiska bakgrund, som beskrivs i bilaga I,

och SOM ÄR MEDVETET OM ATT

—	EU:s ledare i Romförklaringen från mars 2017 förband sig att verka för en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten,

—

EU:s ledare vid 2017 års sociala toppmöte i Göteborg gemensamt proklamerade den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där man fastställde allas rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande som dess första princip, rätten att få individanpassat stöd i rätt tid för att förbättra sina utsikter till anställning eller egenföretagande, vari ingår rätten att utbilda eller omskola sig, som dess fjärde princip samt – som dess elfte princip – barns rätt till överkomlig förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet och rätten för barn från mindre gynnade förhållanden till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter,

—

utbildningen lyftes fram i Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 som grundläggande för att man ska kunna bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft, vilket var första gången som utbildningen placerades i centrum för Europas politiska dagordning,

—	framsteg har gjorts inom ramen för arbetsprogrammet Utbildning 2010 samt Utbildning 2020-ramarna, särskilt till stöd för nationella reformer, varvid man är medveten om att stora utmaningar återstår om Europa ska kunna förverkliga ambitionerna i de ovannämnda proklamationerna,

—

kommissionen tillsammans med medlemsstaterna har initierat åtgärder för att förverkliga denna vision för utbildningens framtid genom inrättandet av ett europeiskt område för utbildning (1) från och med 2018, med anledning av vilket rådet antog slutsatser av den 22 maj 2018 om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning samt en resolution av den 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem,

—	arbetet inom ramen för Bolognaprocessen har förstärkts genom ministerkommunikén från Rom i november 2020 liksom att även arbetet inom ramen för Köpenhamnsprocessen nyligen har förstärkts genom Osnabrück-förklaringen från november 2020,

—	man i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021 framhöll vikten av att säkerställa lika möjligheter och inkluderande utbildning, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas mindre gynnade grupper samt investeringar i omskolning och kompetensutveckling,

FRAMHÅLLER att

—

utbildning har en avgörande roll för Europas framtid i en tid då det är absolut nödvändigt att samhället och ekonomin blir bättre sammanhållna och mer inkluderande, digitala, hållbara och motståndskraftiga samt grönare och att medborgarna kan förverkliga sig själva och uppnå välbefinnande, kan anpassa sig och fungera på en föränderlig arbetsmarknad och att de kan utöva ett aktivt och ansvarsfullt medborgarskap,

—

covid-19-pandemin har inneburit aldrig tidigare skådade påfrestningar för utbildningssektorn och har medfört en generell övergång till distansundervisning och distansstudier liksom blandade lärmiljöer, varvid övergången har inneburit olika utmaningar och möjligheter för utbildningssystemen och utbildningssektorerna och har blottlagt effekterna av den digitala klyftan och uppkopplingsklyftorna i medlemsstaterna samt ekonomiska ojämlikheter och ojämlikheter mellan land och stad och även har satt strålkastarljuset på utbildningens potential att skapa motståndskraft och främja en hållbar tillväxt för alla,

—

det europeiska området för utbildning kommer att göra det möjligt för studerande att bedriva studier i olika skeden av livet och att söka arbete i hela EU och för medlemsstaterna och berörda aktörer att samarbeta, så att högkvalitativ, innovativ och inkluderande utbildning – till stöd för ekonomisk tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen – samt personlig, social och kulturell utveckling blir verklighet i samtliga medlemsstater och regioner i hela EU,

—

det europeiska området för utbildning vidare kommer att vara ett område där det är lätt för studerande och undervisande personal att samarbeta och kommunicera över ämnesgränser, kulturella gränser och landgränser och där kvalifikationer och läranderesultat från studieperioder utomlands erkänns automatiskt (2),

ÄR MEDVETET OM att

—

den tidigare strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) har bidragit till att främja ömsesidigt lärande inom utbildningen med hjälp av gemensamma strategiska mål, gemensamma referensverktyg och gemensamma synsätt, fakta och uppgifter från alla relevanta europeiska byråer och internationella organisationer samt utbyte av god praxis och s.k. peer learning mellan EU:s medlemsstater och andra berörda aktörer och har stött genomförandet av nationella reformer på utbildningsområdet,

—

en uppdaterad strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet som fullt ut respekterar subsidiaritetsprincipen och mångfalden inom medlemsstaternas nationella utbildningssystem och bygger vidare på landvinningarna från tidigare ramar kommer att förbättra samarbetet i fråga om bl.a. intensifierad samordning, inbegripet på politisk nivå, större synergier mellan olika strategier som bidrar till social och ekonomisk tillväxt samt gröna och digitala omställningar samt bättre kommunikation och spridning av resultat inom ramen för ett mer innovativt och framtidsinriktat förhållningssätt till stöd för reformer på utbildningsområdet,

—

covid-19-krisen har visat att utbildningssystemen måste vara tillräckligt flexibla och resistenta mot störningar i sina regelbundna cykler samt att EU-länderna har förmågan att hitta lösningar för att kunna fortsätta att tillhandahålla undervisning och lärande på olika sätt och i olika sammanhang och att säkerställa att samtliga studerande – oberoende av socioekonomisk bakgrund och lärandebehov – fortsätter att studera, något som även gäller för ramarna för det europeiska samarbetet, vilka bör förbli så flexibla att de kan reagera på såväl rådande som framtida utmaningar, inbegripet i samband med det europeiska området för utbildning,

VÄLKOMNAR och NOTERAR MED INTRESSE

de huvudsakliga delarna av – och särskilt den vision som anges i – kommissionens meddelande av den 30 september 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 (3), där det beskrivs hur det europeiska samarbetet ytterligare kan berika kvaliteten, inkluderingen samt den digitala och den gröna dimensionen hos EU:s utbildningssystem, varvid det i meddelandet föreslås ett ramverk för att möjliggöra samarbete med medlemsstaterna och kontakter med berörda aktörer, inbegripet en rapporterings- och analysstruktur, med förslag till mål på utbildningsområdet för att främja och spåra utbildningsreformer, så att det europeiska området för utbildning ska kunna förverkligas senast 2025,

och VÄLKOMNAR ÄVEN

—	de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande från juli 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (4),

—	de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande från september 2020 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Handlingsplan för digital utbildning 2021-2027 – Ställa om utbildningen till den digitala tidsåldern (5),

ÄR ENIGT om följande:

1.

Fram till 2030 kommer – såsom anges i denna resolution – förverkligandet och vidareutvecklingen av det europeiska området för utbildning att utgöra det övergripande politiska mål för den nya strategiska ramen för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet som genomsyrar alla strategiska prioriteringar och prioriterade områden, med beaktande av det faktum att den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete kommer att vara det viktigaste verktyget för stöd till och förverkligande av det europeiska området för utbildning och på så sätt kommer att bidra till dess framgångsrika förverkligande och ambitiösa vidareutveckling (6) genom sina initiativ och en gemensam vision samt i en anda av gemensamt skapande.

2.

Samtidigt som man arbetar för att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 bör det viktigaste målet för det europeiska utbildningssamarbetet vara att stödja vidareutvecklingen av de av medlemsstaternas utbildningssystem som har som syfte att säkerställa a) samtliga medborgares personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som man främjar demokratiska värden, jämlikhet, social sammanhållning, ett aktivt medborgarskap och en interkulturell dialog, b) ett hållbart ekonomiskt välstånd, den gröna och den digitala omställningen samt anställbarhet.

3.

Det europeiska utbildningssamarbetet för perioden fram till 2030 bör upprättas inom en strategisk ram som omfattar utbildningssystemen i deras helhet med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv och med beaktande av ett livslångt lärande. Detta bör framhållas som den grundläggande principen för hela ramverket, vilket ska omfatta undervisning, utbildning och lärande i alla sammanhang och på alla nivåer – såväl formella som icke-formella eller informella – från förskoleverksamhet och barnomsorg till vuxenlärande, inbegripet yrkesutbildning och högre utbildning, samt även utbildning i digital miljö. europeiska utbildningssamarbetet bör även bidra till relevanta prioriteringar inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

4.

Det arbete som utförs inom dessa nya ramar bör bidra till den gröna och den digitala omställningen i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens meddelande Den europeiska gröna given från december 2019 (7) samt de huvudsakliga delarna av kommissionens meddelande Att forma EU:s digitala framtid från februari 2020 (8).

5.

Sådana syften bör även ses i ett globalt perspektiv, eftersom utbildningssamarbetet med tiden har blivit ett viktigt instrument för genomförandet av EU:s yttre politik på grundval av europeiska värden, förtroende och autonomi. Detta kommer att bidra till att göra EU till en ännu attraktivare destination och partner, såväl i den globala konkurrensen om kompetens som i samband med främjandet av strategiska partnerskap med internationella partner för att tillhandahålla inkluderande och högkvalitativ utbildning för alla i samtliga utbildningssammanhang och på samtliga utbildningsnivåer. Samarbete är i sig en viktig faktor för förverkligandet av unionens geopolitiska prioriteringar samt FN:s mål för hållbar utveckling till 2030, såväl i världen i stort som i EU:s medlemsstater. Främjandet av en bättre samordning inom EU och mellan medlemsstaterna kommer att stärka Europas ställning som en viktig global partner på utbildningsområdet och kommer att bidra till att befästa kopplingarna mellan det europeiska området för utbildning och resten av världen.

6.

Verkningsfulla och effektiva investeringar i utbildning är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna förbättra utbildningssystemens kvalitet och inkludering samt utbildningsresultaten och för att man ska kunna ge stimulans åt en hållbar tillväxt, förbättra människors välbefinnande samt bygga ett mer inkluderande samhälle. Ett intensifierat investeringsarbete har potentialen att bidra till återhämtningen från den rådande krisen och till utbildningssektorns gröna och digitala omställning, samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen.

7.

En regelbunden övervakning av framstegen mot de fastställda målen genom systematisk insamling och analys av internationellt jämförbara uppgifter utgör ett viktigt bidrag till ett faktabaserat beslutsfattande. De strategiska prioriteringar som fastställs nedan bör därför under perioden 2021–2030 åtföljas av indikatorer samt mål på EU-nivå, såsom anges i bilaga II till denna resolution. Dessa, som bygger vidare på resultatet av den senaste cykeln av europeiskt utbildningssamarbete, kommer att bidra till mätningen av de övergripande framsteg som görs på europeisk nivå och påvisandet av vad man har uppnått och kommer även att främja och stödja utbildningssystemens utveckling och reformerna av dessa.

8.

Närmare bestämt kommer den strategiska ramen under det kommande årtiondet att inbegripa följande fem strategiska prioriteringar:

–   Strategisk prioritering 1: Att förbättra kvalitet, rättvisa, inkludering samt framgång för alla inom utbildningen

För att lyckas i dagens värld och kunna hantera framtida omvandlingar av samhället, ekonomin och arbetsmarknaden måste alla personer ha tillräcklig kunskap och kompetens, adekvata färdigheter och rätt inställning. Utbildning är av central betydelse för de europeiska medborgarnas personliga, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling.

På EU-nivå innebär visionen om kvalitet i utbildningen att nyckelkompetenser, inbegripet grundläggande färdigheter, är grundläggande krav för framtida framgång (9) med stöd från välutbildade och motiverade lärare och utbildare samt annan undervisande personal.

Att ungdomar lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, vilket innebär att man som ung och vuxen har färre socioekonomiska möjligheter, är fortfarande ett problem – även om det har minskat under det senaste årtiondet – särskilt med tanke på de förväntade effekterna av covid-19-pandemin. Man måste fortsätta att arbeta för att färre ungdomar ska lämna skolan i förtid och för att fler ungdomar ska ha gått ut gymnasiet.

Nationella utbildningssystem har blivit bättre på dessa områden men det är fortfarande nödvändigt att man identifierar politiska åtgärder som kan främja alla studerandes utbildningsresultat.

Genom att säkerställa inkluderande utbildning av god kvalitet för alla kan medlemsstaterna ytterligare minska de sociala, ekonomiska och kulturella ojämlikheterna. I hela Europa är emellertid studerande från missgynnade förhållanden, inbegripet landsbygdsområden och avlägsna områden, överrepresenterade bland underpresterande, och covid-19-pandemin har satt strålkastarljuset ännu tydligare på vikten av rättvisa och inkludering inom utbildningen.

För att säkerställa verkligt inkluderande utbildningsmöjligheter för alla lärande på alla nivåer och inom alla typer av utbildning bör man hålla isär akademiska resultat och social, ekonomisk och kulturell status liksom andra personliga omständigheter.

Förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet har här en särskilt viktig roll och bör stärkas ytterligare som en grund för senare utbildningsmässiga framgångar.

Man bör uppmuntra alla andra åtgärder som ska främja större inkludering, såsom stöd till tillgången till inkluderande utbildning av god kvalitet för personer med funktionsnedsättning (10), personer med särskilda inlärningsbehov, lärande med invandrarbakgrund och andra sårbara grupper, stöd till återvändande till utbildning inom ramen för livslångt lärande och möjligheten för människor att komma in på arbetsmarknaden via olika utbildningsvägar.

Inkluderande utbildning innebär även att man måste utveckla genusmedvetenhet i lärandeprocesserna och vid utbildningsinstitutionerna samt att man måste utmana och lösa upp könsstereotyper, särskilt sådana som begränsar pojkar och flickor i deras studieval. Traditionellt mans- eller kvinnodominerade yrken bör marknadsföras ytterligare för personer av det underrepresenterade könet. Vidare krävs det mer arbete för att man ska uppnå en korrekt balans mellan könen på ledande positioner vid utbildningsinstitutionerna.

Den digitala tekniken har en viktig roll för att lärandemiljöer, lärandematerial och undervisningsmetoder ska kunna anpassas till och lämpa sig för olika typer av lärande. De kan främja en reell inkludering, under förutsättning att man samtidigt tar itu med problem i samband med den digitala klyftan, såväl vad avser infrastruktur som digitala färdigheter.

–   Strategisk prioritering 2: Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla

Samhälleliga, tekniska, digitala, miljömässiga och ekonomiska problem påverkar i allt högre grad hur vi lever och arbetar, inbegripet fördelningen av arbetstillfällen och efterfrågan på färdigheter och kompetens. Det stora antal omställningar i arbetslivet som den genomsnittlige europeiske medborgaren förväntas gå igenom gör – tillsammans med den höjda pensionsåldern – att livslångt lärande och livslång yrkesvägledning, inbegripet uppsökande verksamhet, är av avgörande betydelse för en rättvis omställning, eftersom utbildnings- och färdighetsnivåer, inbegripet för digitala färdigheter, fortsätter att vara en grundläggande faktor på arbetsmarknaden.

Livslångt lärande genomsyrar den övergripande visionen och de övergripande målen för utbildningen i EU och omfattar – på ett helhetsinriktat sätt – alla nivåer och typer av utbildning samt icke-formellt och informellt lärande.

Det krävs ytterligare framsteg när det gäller tillhandahållandet av livslångt lärande av god kvalitet till alla studerande, inbegripet genom säkerställande av övergångsmöjligheter och flexibilitet mellan olika utbildningsvägar i olika utbildningsformer och på olika utbildningsnivåer samt validering av icke-formellt och informellt lärande.

Utbildningssystemen bör bli mer flexibla, motståndskraftiga, framtidssäkrade och attraktiva och bör försöka nå ut till många fler typer av studerande samt bör erbjuda erkännande och validering av tidigare studier och möjligheter till kompetensutveckling och omskolning, inbegripet på högre kvalifikationsnivåer och under hela arbetslivet (11), med stöd från sådana initiativ som initiativet Europauniversitet samt initiativet för kompetenscentrumen för yrkesutbildning, vilka lanserades genom Erasmus+-programmet.

Vi bevittnar för närvarande en ökning av arbetsmarknadens behov av en annorlunda kombination av färdigheter och kvalifikationer samt strukturella förändringar på yrkesutbildningsområdet. Utvecklingen i båda dessa avseenden kräver en moderniserad, effektiv, inkluderande och utmärkt yrkesutbildning som gör att man bättre kan bemöta förändringarna på arbetsmarknaden och i samhället. Yrkesutbildningen måste utvecklas ytterligare som en attraktiv och högkvalitativ väg till arbetstillfällen och livskunskaper.

Vuxnas genomsnittliga deltagande i utbildning inom EU är fortfarande lågt, något som utgör en riskfaktor för en verkligt hållbar och rättvis ekonomisk tillväxt i unionen. Innovationer i fråga om utbildningsvägar, nya synsätt på utbildning, inbegripet individuella förhållningssätt, och nya lärandemiljöer vid alla utbildningsinstitutioner, inbegripet för högre utbildning, samt på arbetsplatser och i lokala sammanhang, utgör en nödvändig förutsättning för att man bättre ska kunna tillgodose behoven hos många olika typer av studerande, då allt fler vuxna kommer att behöva omskolning och kompetensutveckling.

Vidare behöver man intensifiera åtgärderna för att göra det möjligt för och motivera vuxna att förvärva grundläggande färdigheter, så att man kan garantera lika möjligheter och säkerställa ett större socialt deltagande och på så sätt möjliggöra en helhetssyn på vuxenlärande.

Studerandes, lärares, lärarutbildares och personals rörlighet, som utgör en väsentlig komponent av livslångt lärande och ett viktigt verktyg för att främja personlig utveckling, anställbarhet och anpassningsförmåga, bör även i fortsättningen framhävas som en central aspekt av EU:s samarbete och som instrument för att förbättra utbildningens kvalitet och inkludering samt främja flerspråkighet inom EU. Det är viktigt att man eftersträvar balans i mobilitetsflödena i syfte att främja en optimal kompetenscirkulation och övervaka denna, inbegripet genom uppföljning av utexaminerade.

Ytterligare insatser måste göras för att undanröja befintliga hinder för och spärrar mot alla typer av rörlighet i lärande- och undervisningssammanhang, inbegripet vad avser tillgång, vägledning, studerandetjänster och erkännande, även mot bakgrund av alla rådande eller framtida reserestriktioner.

För att man ska kunna stärka utbildningsinstitutionernas samarbete och främja rörlighet återstår det vidare arbete inom sådana områden såsom dels automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands, dels kvalitetssäkring. Det krävs fortsatta insatser för utnyttjandet av europeiska initiativ för att underlätta rörlighet, inbegripet de initiativ som finansieras via Erasmus+.

–   Strategisk prioritering 3: Att öka kompetensen och motivationen inom läraryrket

I centrum för utbildningen står lärare, utbildare, undervisande och pedagogisk personal samt ledande personer på utbildningsområdet på alla nivåer. För att kunna stödja innovation, inkludering, kvalitet och landvinningar på utbildningsområdet måste utbildarna vara mycket kompetenta och motiverade, något som kräver en rad yrkesmässiga lärandemöjligheter och stöd under hela deras yrkesbana.

Det är nu mer än någonsin viktigt att uppmärksamma välbefinnandet hos lärarna, utbildarna och den undervisande personalen inom utbildningssystemen, något som är en viktig faktor för utbildningens kvalitet, eftersom den påverkar inte bara lärarnas tillfredsställelse utan även undervisningens kvalitet.

Det finns även ett behov av att göra läraryrket attraktivare och omvärdera det, något som blir allt viktigare eftersom det råder lärarbrist och lärarna blir allt äldre i EU-länderna (12).

Vidare bör man beakta den avgörande roll som ledande personer på utbildningsområdet spelar när man utvecklar gynnsamma miljöer och villkor för främjandet av lärares, utbildares och undervisande personals kompetens och motivation för att på så sätt säkerställa att utbildningsinstitutionerna fungerar som utbildningsorganisationer. Sådana initiativ som europeiska lärarakademier, som kommer att lanseras inom ramen för Erasmus+-programmet, kommer att underlätta nätverksbyggandet, kunskapsdelningen och rörligheten bland institutioner som erbjuder lärare och utbildare möjligheter till lärande under all faser av deras yrkesbana samt spridningen av bästa praxis och innovativ pedagogik med möjlighet till ömsesidigt lärande på europeisk nivå.

–   Strategisk prioritering 4: Att stärka den högre utbildningen i Europa

Sektorn för högre utbildning och lärosätena har själva visat prov på sin motståndskraft och förmåga att hantera oförutsedda händelser, såsom covid-19-pandemin. Krisen har förvärrat de kvarstående problemen men har även skapat möjligheter till vidareutveckling inom ramen för den planerade agendan för en omvandling av den högre utbildningen.

Under nästa årtionde kommer lärosätena att uppmuntras att finna nya former för ett fördjupat samarbete, nämligen genom att upprätta gränsöverskridande allianser, dela kunskap och resurser samt skapa bättre möjligheter till rörlighet och medverkan för studerande och personal och till främjande av forskning och innovation, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av initiativet Europauniversitet.

En del arbete har redan med framgång gjorts inom ramen för Bolognaprocessen för inrättandet av ett europeiskt område för högre utbildning. Det är viktigt att man i framtiden fortsätter arbetet inom ramen för Bolognaprocessen, samtidigt som man skapar fler och starkare synergieffekter med det europeiska forskningsområdet och undviker att det finns parallella eller dubbla strukturer eller instrument.

–   Strategisk prioritering 5: Att stödja den gröna och den digitala omställningen i och genom utbildning

Den gröna och den digitala omställningen står i centrum för unionens agenda under det kommande årtiondet. Omställningen såväl till en miljömässigt hållbar, cirkulär och klimatneutral ekonomi som till en mer digital värld kommer att ha betydande sociala, ekonomiska och sysselsättningsrelaterade konsekvenser. Om man inte säkerställer att samtliga medborgare har nödvändig kunskap och kompetens, nödvändiga färdigheter samt rätt inställning för att kunna hantera dessa förändringar, kommer en socialt rättvis omvandling av EU inte att vara möjlig.

Människor måste förmås att på ett genomgripande sätt förändra sina beteenden och färdigheter, med utbildningssystemen och utbildningsinstitutionerna som katalysatorer. Utbildningsinstitutionerna måste införliva de gröna och digitala dimensionerna i sin organisatoriska utveckling. Detta kräver investeringar, nämligen i digitala utbildningsekosystem, inte bara för att integrera miljömässig hållbarhet samt grundläggande och avancerade digitala färdigheter på alla nivåer och inom alla typer av utbildning, utan även för att säkerställa att utbildningsinfrastrukturerna i överensstämmelse med detta är beredda att hantera och tillhandhålla utbildning för dessa förändringar. För att man ska kunna få till stånd de nödvändiga förändringarna för den gröna och den digitala omställningen är det avgörande att man kan få utbildningsinstitutionerna att ställa om till ett förhållningssätt där man ser till alla skolaktörer och att skapa inkluderande, sunda och hållbara utbildningsmiljöer. Vidare måste företag, nationella, regionala och lokala myndigheter samt berörda aktörer utarbeta strategier och ta ett delat ansvar i enlighet med detta. Det är i sammanhanget viktigt att man moderniserar ämnesområdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD ÄR VIDARE ENIGT om följande:

1.

När man – i syfte att förverkliga det europeiska området för utbildning och stödja vidareutvecklingen av detta – strävar efter att arbeta inom den strategiska ramen på grundval av de ovan angivna strategiska prioriteringarna bör nedanstående principer följas under perioden fram till 2030: a) Det europeiska utbildningssamarbetet bör göra det möjligt för EU och utbildningssektorerna i stort att genomföra initiativ som främst bidrar till att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, men också handlingsplanen för digital utbildning och kompetensagendan för Europa. På grundval av stärkt vägledning från rådet och i överensstämmelse med den öppna samordningsmetoden kräver detta främjande av flexibla samarbetsmetoder och stärkande av synergier med andra utbildningsinitiativ. b) Det europeiska utbildningssamarbetet bör genomföras med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv för livslångt lärande, och de beprövade tillgängliga verktygen och instrumenten samt det beprövade tillgängliga politiska stödet (dvs. enligt Utbildning 2020 och den öppna samordningsmetoden) för arrangemang för ömsesidigt lärande ska bibehållas och fördjupas, och synergier ska i tillämpliga fall utvecklas mellan utbildningssektorn och andra politikområden. Den strategiska ramen bör med fullständig respekt för medlemsstaternas behörigheter på utbildningsområdet och det europeiska utbildningssamarbetets frivilliga karaktär under det kommande årtiondet bygga på i) de fem strategiska prioriteringar som angetts ovan för det europeiska samarbetet, ii) gemensamma referensverktyg och referensstrategier, iii) peer learning, inbördes rådgivning och utbyte av god praxis, med särskild inriktning på spridning och synliggörande av resultaten, samt nationella konsekvenser, iv) regelbunden övervakning och rapportering, bland annat genom målen på EU-nivå, den årliga utbildningsöversikten, även i samband med den europeiska planeringsterminen, samtidigt som expertisen i den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden utnyttjas och ytterligare administrativa bördor för medlemsstaterna undviks, v) jämförbara fakta och uppgifter från alla relevanta europeiska organ, europeiska nätverk och internationella organisationer som exempelvis OECD, Unesco och IEA, vi) expertisen i den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, som bör utgöra det första diskussionsforumet för de delade målen och indikatorerna på EU-nivå samt framtida fokusområden, liksom samarbetet med andra relevanta sektorer (sektorerna för sysselsättning, sociala frågor och forskning) för att säkerställa lämpliga och ändamålsenliga indikatorer, vii) fullt utnyttjande av de möjligheter som finns att tillgå inom ramen för EU:s program, fonder och instrument, särskilt på området utbildning, inbegripet för livslångt lärande. c) Det europeiska utbildningssamarbetet bör vara relevant, konkret och effektivt. Ytterligare ansträngningar bör göras för att säkerställa att tydliga och synliga resultat planeras i förväg och sedan på ett strukturerat sätt läggs fram, ses över och med jämna mellanrum sprids genom europeiska och nationella forum för att därigenom ligga till grund för fortlöpande utvärdering och utveckling. d) För att stödja medlemsstaternas ansträngningar att underlätta den planerade omvandlingen av högre utbildning i Europa och för att främja samarbetet mellan lärosäten bör nära och strukturerade synergier med det europeiska området för högre utbildning och Bolognaprocessen säkerställas, särskilt med avseende på instrument för kvalitetssäkring, erkännande, rörlighet och insyn, samtidigt som parallella eller dubbla strukturer undviks, liksom instrument som redan utarbetats i det europeiska området för högre utbildning. e) Köpenhamnsprocessen är en viktig aspekt av det europeiska samarbetet enligt den öppna samordningsmetoden på området yrkesutbildning, som kommer att bidra till att man uppnår de strategiska prioriteringarna i denna ram. f) Det sektorsöverskridande samarbetet mellan EU:s relevanta utbildningsinitiativ och initiativ på närliggande politikområden och sektorer bör stärkas, särskilt vad gäller sysselsättning, socialpolitik, forskning, innovation samt ungdoms- och kulturfrågor. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att få till stånd en bättre dialog mellan utbildningskommittén och sysselsättningskommittén för att säkerställa snabbt informationsutbyte (13). Angående genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt dess första, fjärde och elfte principer, bör i sin tur särskild uppmärksamhet ägnas åt dess övervakning, som genomförs genom en social resultattavla, som kommer att följa trender och framsteg i medlemsstaterna och användas som underlag i den europeiska planeringsterminen. g) Speciellt med avseende på ”kunskapskvadraten” (utbildning, forskning, innovation och samhällstjänster) bör särskild uppmärksamhet ägnas åt politiska och finansieringsmässiga synergier mellan utbildning, forskning och innovation, närmare bestämt inom ramen för det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för utbildning, samtidigt som överensstämmelse säkras med det europeiska området för högre utbildning (14). h) Det europeiska samarbetet kräver, särskilt för att det europeiska området för utbildning ska förverkligas, en dialog och ett nätverksbyggande som är transparent och konsekvent, med ett perspektiv av gemensamt skapande, inte endast mellan medlemsstaterna och kommissionen, utan också med alla relevanta aktörer. i) Den politiska dialogen med tredjeländer och samarbetet med internationella organisationer, som Europarådet, OECD och Unesco, bör stärkas, och därmed leda till fakta och uppgifter, men också till inspiration och utgöra en källa till nya idéer och arbetssätt i syfte att jämföra och förbättra. j) Finansiella medel från Erasmus+, de europeiska strukturfonderna, React-EU, faciliteten för återhämtning och resiliens samt unionens övriga finansieringsprogram och finansieringsmekanismer bör utnyttjas för att stärka utbildningssystemen i enlighet med det övergripande målet om förverkligande av det europeiska området för utbildning och medlemsstaternas prioriteringar, i överensstämmelse med de strategiska prioriteringarna för den nya ramen. k) Förverkligandet av det europeiska området för utbildning kräver, med tanke på utbildningens grundläggande roll vad gäller återhämtning samt uppbyggnad av social och ekonomisk resiliens, ett starkare fokus på investeringar i utbildning. Kommissionen kommer, tillsammans med medlemsstaterna, att intensifiera arbetet med investeringar, bland annat genom att främja diskussioner i lämpliga politiska forum på hög nivå när så är relevant, t.ex. i samband med gemensamma utbyten mellan EU-ländernas finansministrar och utbildningsministrar, och med andra institutioner såsom Europeiska investeringsbanken och Europaparlamentet (15).

2.

För att den öppna samordningsmetoden inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete ska kunna användas med framgång krävs politiskt engagemang från medlemsstaterna och bättre vägledning från rådet, liksom effektiva arbetsmetoder på europeisk nivå, som bör baseras på följande: a) Arbetscykler – Perioden fram till 2030 ska delas in i två cykler, där den första täcker de fem åren 2021–2025, enligt en tidsram som föreslås av kommissionen i dess meddelande om förverkligandet av det europeiska området för utbildning; den andra cykeln täcker de följande åren fram till 2030. Den första cykeln bör möjliggöra att det europeiska området för utbildning förverkligas senast 2025. b) Prioriterade områden – För varje cykel ska rådet enas om ett antal prioriterade områden för det europeiska samarbetet, som baseras på strategiska prioriteringar, med hänsyn tagen till det övergripande målet om att förverkliga det europeiska området för utbildning och dess vidareutveckling. De europeiska prioriterade områdena bör möjliggöra för alla medlemsstater att samarbeta kring bredare frågor, men även för intresserade medlemsstater att samarbeta mer specifikt och närmare med varandra för att bemöta av nya utmaningar och specifika politiska behov. De prioriterade områdena i första cykeln inom denna nya ram anges i bilaga III. c) Ömsesidigt lärande – Det europeiska samarbetet inom de ovannämnda prioriterade områdena bör genomföras med hjälp av peer learning, inbördes rådgivning, konferenser och seminarier, workshoppar, forum eller expertgrupper på hög nivå, paneler, studier och analyser samt webbaserat samarbete och, i lämpliga fall, med de relevanta aktörernas medverkan. Alla dessa initiativ bör utgå från klara mandat, tidsplaner och förväntade resultat som ska föreslås av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. d) Gemensamma referensverktyg och referensstrategier – Ömsesidigt lärande kan inspireras av eller leda till utarbetande av referensverktyg och referensstrategier som bygger på gemensam analys och kan ligga till grund för ytterligare politikutveckling på olika förvaltningsnivåer (EU-nivå eller nationell, regional, lokal, sektoriell nivå osv.). e) Styrningsmekanism – Den strategiska ramen bör, under den första cykeln, bibehålla alla beprövade arrangemang för ömsesidigt lärande från Utbildning 2020, såsom arbetsgrupperna, formationerna av generaldirektörer och peer learning-instrumenten, liksom de övriga relevanta förvaltningsorganens deltagande. Medlemsstaterna och kommissionen ska anpassa dessa arrangemang till de nya strategiska prioriteringarna och samarbeta för att upprätta styrformer som ska underlätta effektiv kommunikation från teknisk till politisk nivå vid behov och samordna det arbete som ska göras inom den strategiska ramen, utan att detta leder till onödiga strukturer eller ytterligare bördor för medlemsstaterna. f) Spridning av resultaten – För att förbättra synligheten och genomslagskraften på nationell och europeisk nivå ska resultaten av samarbetet spridas allmänt bland alla relevanta aktörer och i förekommande fall diskuteras på politisk nivå. g) Övervakning av processen – För att främja resultat genom den öppna samordningsmetoden samt egenansvar för processen på både nationell och europeisk nivå ska medlemsstaterna och kommissionen ha ett nära samarbete för att inventera det arbete som gjorts på teknisk nivå och utvärdera processen och dess resultat. Årlig övervakning ska också ske genom kommissionens utbildningsöversikt, som följer framsteg när det gäller att uppnå alla de överenskomna målen och indikatorerna på EU-nivå på utbildningsområdet, inbegripet delindikatorer, och även bidrar till processen med den europeiska planeringsterminen. h) Lägesrapporter – I slutet av den första cykeln 2025 kommer uppsättningen av prioriterade områden att behöva ses över så att de kan justeras eller nya sådana kan fastställas för nästa cykel, på grundval av rådande utmaningar och för att återspegla framsteg som gjorts, inbegripet när det gäller att ta fram styrformer som är proportionella i förhållande till de politiska ambitionerna för det europeiska området för utbildning. År 2022 kommer kommissionen att offentliggöra en lägesrapport om det europeiska området för utbildning, med en inventering och utvärdering av hur förverkligandet av det europeiska området för utbildning framskrider genom den strategiska samarbetsramen och förslag till nästa steg i enlighet med vad som krävs; under 2023 kommer även en halvtidsöversyn att anordnas. Såväl lägesrapporten som halvtidsöversynen kommer också båda att beaktas i rådets överenskommelse om möjliga nya prioriterade områden efter 2025.

3.

År 2025 ska kommissionen lägga fram en heltäckande rapport om det europeiska området för utbildning. Rådet ska med denna utvärdering som underlag se över den strategiska ramen – inbegripet mål, styrningsstrukturer och arbetsmetoder på EU-nivå – och göra de justeringar som krävs och är lämpliga för den andra cykeln så att en anpassning sker till verkligheten och behoven i det europeiska området för utbildning eller andra eventuella stora förändringar i Europeiska unionen.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT I ENLIGHET MED NATIONELLA FÖRHÅLLANDEN göra följande:

1.

Med kommissionens stöd gemensamt arbeta tillsammans enligt den öppna samordningsmetoden såsom anges i denna resolution för att förbättra det europeiska utbildningssamarbetet under perioden fram till 2030 på grundval av de ovan beskrivna fem strategiska prioriteringarna, principerna och arbetsmetoderna samt de prioriterade områden som man enats om för varje cykel (de prioriterade områdena för den första cykeln 2021–2025 återfinns i bilaga III).

2.

Utifrån nationella prioriteringar, och med vederbörlig hänsyn till nationella behörigheter på utbildningsområdet, överväga åtgärder på nationell nivå som syftar till att uppnå framsteg inom de strategiska prioriteringar som anges i den strategiska ramen och bidra till att man gemensamt förverkligar det europeiska området för utbildning och uppnår de mål på EU-nivå som anges i bilaga II. Hämta inspiration från ömsesidigt lärande på europeisk nivå när nationell utbildningspolitik utformas.

3.

Vid behov överväga hur och i vilken utsträckning de gemensamt kan bidra till att målen på EU-nivå uppnås genom nationella åtgärder och insatser, och därmed fastställa nationella mål i enlighet med de nationella utbildningssystemens särdrag och med hänsyn till nationella förhållanden, bland annat konsekvenserna av covid-19-krisen för ekonomi och samhälle, liksom för själva utbildningssektorn.

4.

Stödja de styrningsstrukturer som presenteras ovan och de valda arbetsmetoderna, och att åta sig ansvaret för processen.

5.

Effektivt utnyttja EU:s politik och finansieringsinstrument till stöd för genomförandet av nationella åtgärder och insatser för att uppnå framsteg med de strategiska prioriteringarna och de därmed sammanhängande målen på EU-nivå och nationell nivå, särskilt i samband med återhämtningen samt den gröna och digitala omställningen.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR KOMMISSIONEN ATT, I ENLIGHET MED FÖRDRAGEN OCH MED FULL RESPEKT FÖR SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, göra följande:

1.

Under perioden fram till 2030 stödja och samarbeta med medlemsstaterna inom denna ram på grundval av de ovan beskrivna fem strategiska prioriteringarna, principerna och arbetsmetoderna samt de mål på EU-nivå och överenskomna prioriterade områden som anges i bilaga II respektive III.

2.

Arbeta med medlemsstaterna fram till slutet av 2021 i syfte att enas om en lämplig styrningsstruktur för att samordna arbetet och styra utvecklingen av den strategiska ramen, inom ramen för det övergripande målet att förverkliga och vidareutveckla det europeiska området för utbildning, medan man även beaktar frågor som behöver föras vidare till diskussioner på högre politisk nivå, utan att det leder till ytterligare bördor för medlemsstaterna och samtidigt som deras egenansvar för processen säkerställs.

3.

Arbeta med medlemsstaterna och tillhandahålla särskilt stöd till lokala, regionala och nationella myndigheter för att underlätta ömsesidigt lärande, analys och utbyte av god praxis om investeringar i utbildningsinfrastruktur.

4.

Analysera, särskilt genom lägesrapporter, i vilken grad ramens strategiska prioriteringar har uppnåtts vad gäller förverkligandet av det europeiska området för utbildning, men också på området för europeiskt samarbete inom utbildning på nationell nivå.

5.

Arbeta med förslag, som grundas på och med expertutlåtanden från den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, till möjliga indikatorer eller mål på EU-nivå på områdena för inkludering och rättvisa, för läraryrket och för hållbarhet, inbegripet miljöanpassning av utbildningssystemen.

6.

Arbeta med medlemsstaterna för att analysera hur insamlingen och analysen av uppgifter kan förbättras för befintliga mål och indikatorer på EU-nivå, i syfte att främja ett faktabaserat beslutsfattande, bland annat med expertisen från den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden, och underrätta rådet om dessa diskussioner.

7.

Arbeta med medlemsstaterna för att, efter 2025, undersöka de EU-omfattande mål och indikatorer för vilka de fastställda tidsplanerna inte sammanfaller med tioårsperioden i denna ram, och underrätta rådet om möjliga nya värden för dessa mål och indikatorer.

8.

Lägga fram och regelbundet uppdatera en systematisk översikt och färdplan över politik, samarbetsverktyg, finansieringsinstrument, initiativ och riktade ansökningsomgångar på unionsnivå som pågår eller planeras och som bidrar till förverkligandet av det europeiska området för utbildning och till utvecklingen av det europeiska utbildningssamarbetet.

9.

Lägga fram handlingsplanen för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och särskilt dess första, fjärde och elfte princip.

10.

Inrätta en plattform för det europeiska området för utbildning i form av en interaktiv offentlig portal som ska stödja medlemsstaternas och berörda parters tillgång till information, åtgärder, tjänster, instrument och resultat och främja samarbete och utbyten.

---

(1)  COM(2017) 673 final.

(2)  I överensstämmelse med rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(3)  COM(2020) 625 final.

(4)  COM(2020) 274 final.

(5)  COM(2020) 624 final.

(6)  Enligt rådets resolution av de 8 november 2019 om vidareutveckling av det europeiska området för utbildning som stöd för framtidsorienterade utbildningssystem (EUT C 389, 18.11.2019, s. 1).

(7)  COM(2019) 640 final.

(8)  COM(2020) 67 final.

(9)  Enligt rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (EUT C 189, 4.6.2018, s. 1).

(10)  I överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 13 december 2006.

(11)  I överensstämmelse med de mål som anges i rådets rekommendation av den 24 november 2020 om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, (EUT C 417, 2.12.2020, s. 1), samt Osnabrück-förklaringen av den 30 november 2020.

(12)  Såsom framhålls i rådets slutsatser av den 9 juni 2020 om europeiska lärare och utbildare inför framtiden (EUT C 193, 9.6.2020, s. 11).

(13)  Efter antagandet och i linje med rådets resolution av den 27 februari 2020 om utbildning i den europeiska planeringsterminen: säkerställande av väl underbyggda debatter om reformer och investeringar (EUT C 64, 27.2.2020, s. 1).

(14)  Detta arbete kan stödjas på teknisk nivå.

(15)  En expertgrupp för högkvalitativa investeringar i utbildning kommer att stödja denna process på teknisk nivå och därigenom bidra till att man behåller inriktningen på nationella och regionala investeringar.