C_2018283SV.01008901.xml

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem

[COM(2018) 8 final — 2018/0003(NLE)]

(2018/C 283/12)

Föredragande:	Ulrich SAMM
Medföredragande:	Antonio LONGO

Remiss	Europeiska unionens råd, 21.2.2018
Rättslig grund	Artiklarna 187 och 188 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av facksektionen	4.5.2018
Antagande vid plenarsessionen	23.5.2018
Plenarsession nr	535
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	196/2/4

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar detta initiativ till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) som en konkret åtgärd i enlighet med den europeiska strategin för molnbaserade tjänster och som en del av en större EU-strategi (som omfattar cybersäkerhet, den digitala inre marknaden, det europeiska gigabitsamhället, öppen forskning osv.). Initiativet ger ett tydligt europeiskt mervärde med en nyckelteknik som kommer att bidra till att bemöta vårt moderna samhälles största utmaningar och i slutändan gynna vårt välbefinnande, vår konkurrenskraft och våra arbetstillfällen.

1.2

EESK anser att den inledande investeringen på en miljard euro för anskaffning och drift av superdatorer i världsklass är betydelsefull, men inte särskilt ambitiös jämfört med EU:s konkurrenter, Förenta staterna och Kina. Kommittén är dock övertygad om att det kommer att krävas en avsevärd ökning av investeringarna (i EU:s medlemsstater) i kombination med ett starkt europeiskt program för forskning och innovation för att ligga kvar på världsklassnivå inom tillämpningar där man använder sig av högpresterande datorsystem (HPC). Kapplöpningen kommer att fortsätta och det råder inget tvivel om att liknande insatser kommer att krävas inom nästa fleråriga budgetram för att matcha de globala konkurrenternas insatser.

1.3

EESK välkomnar industristrategin för utveckling av nästa generation mikrochips med låg energiförbrukning i Europa. Den skulle minska EU:s importberoende och säkra tillgången till HPC-teknik av högsta klass. EESK påpekar att utvecklingen av sådana mikrochips även får konsekvenser för småskalig databehandling eftersom de integrerade högkapacitetskretsarna kan anpassas (skalas ned) till anordningar på massmarknaden (persondatorer, smarttelefoner, fordonsindustrin).

1.4

EESK uppmanar kommissionen att lägga större tonvikt vid initiativets starka utgångsläge och det faktum att initiativet är avgörande för fortsättningen av den europeiska framgångssaga som har sin grund i de befintliga pelarna partnerskapet för avancerad datateknik i Europa (Prace) och det europeiska multigigabitnätet för forskning, som sedan många år förser vetenskapen och industrin med HPC-tjänster på hög nivå samt sammanlänkar forsknings-, utbildnings- och nationella forskningsnätverk och HPC-centrum med säkra högkapacitetsnätverk.

1.5

EESK betonar därför den yttersta vikten av att integrera det nya gemensamma företaget EuroHPC med redan befintliga strukturer och program och att detta är det bästa sättet att gemensamt utnyttja europeiska resurser. Exempelvis bör den kollegiala granskning som anordnas av Prace bibehållas för att upprätthålla världsklasstandarden.

1.6

EESK uppmanar fler medlemsstater att ansluta sig till det nya gemensamma företaget EuroHPC och se det som en möjlighet att dra nytta av datorkapacitet i världsklass. Med tanke på hur komplicerat ett gemensamt företag är ber kommittén kommissionen att göra lämpliga insatser för att förklara och lyfta fram fördelarna och möjligheterna med detta rättsliga instrument, i synnerhet för mindre länder och med avseende på möjligheten till icke-finansiellt bistånd.

1.7

EESK välkomnar att två av kommissionens partner i det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet skulle kunna bli de första privata medlemmarna, vilket är avgörande för att industrin ska delta, inbegripet små och medelstora företag. EESK välkomnar möjligheten till fler partner, men insisterar även på att eventuella nya partner, i synnerhet de utanför EU, ska uppfylla kraven på reciprocitet. EU bör kunna dra nytta av den möjlighet som utgörs av utvecklingen av HPC-teknik för att fullborda den europeiska industrisektorn i syfte att täcka hela produktionskedjan (utformning, tillverkning, genomförande, tillämpning). Europeiska unionen bör göra det till ett medelfristigt mål att uppnå kapacitet att planera och genomföra ett högpresterande datorsystem med europeisk teknik.

1.8

EESK rekommenderar att medborgare och företag informeras om detta nya, viktiga initiativ för att återvinna medborgarnas förtroende för den europeiska integrationsprocessen och för att hjälpa europeiska företag, i synnerhet små och medelstora företag, att bli medvetna om dess fördelar. Även universitet och forskningscentrum måste involveras genom en särskild kommunikationsverksamhet som syftar till att öka intresset och främja projekt för högpresterande datorsystem.

1.9

EESK rekommenderar även att så mycket som möjligt av digitaliseringsprocessens sociala dimension förstärks, som en grundläggande del av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Införandet och utnyttjandet av högpresterande maskiner måste ha en uppenbar och mätbar positiv inverkan på alla medborgares vardag.

2. Inledning

2.1

Efter att ursprungligen ha utnyttjats i klimatforskning, numeriska väderprognoser, astrofysik, partikelfysik och kemi har högpresterande datorsystem (HPC) nu också använts inom de flesta andra vetenskapliga områden, alltifrån biologi, livsvetenskaper och hälso- och sjukvård, förbränningssimuleringar med hög precision och materialvetenskap till samhällsvetenskap och humaniora. Inom industrin har HPC i stor utsträckning använts för olje- och gasprospektering, luftfart, bilindustrin och finanssektorn och är på väg att bli en förutsättning för individualiserad vård, utveckling av nanoteknik samt utveckling och användning av förnybara energikällor. Högpresterande datorsystem håller slutligen på att bli ett allt viktigare verktyg för att stödja det offentliga beslutsfattande genom att simulera scenarier med anknytning till incidenter med naturrisker, industriella risker, biologiska risker och risker för (cyber)terrorism, och är således mycket viktiga för nationell säkerhet och försvar.

2.2

Inom datorsystem är flyttalsoperationer per sekund (FLOPS) ett mått på datorprestanda. HPC-prestanda utgör den bortre gränsen för vad som är tekniskt möjligt. Denna höga prestanda ökar stadigt tack vare de allt mindre integrerade kretsarna (Moores lag) och övergången från vektorexekvering till parallell exekvering. Med tio–tolv års mellanrum har beräkningshastigheten multiplicerats med 1 000 och man har således gått från gigaskala (1985) till teraskala (1997) till petaskala (2008). Övergången från petaskala till exaskala (giga = 109, tera = 1012, peta = 1015, exa = 1018)förväntas ske någon gång mellan 2020 och 2023.

2.3

Hittills har varje EU-medlemsstat investerat i HPC på egen hand. Jämfört med konkurrenterna i Förenta staterna, Kina och Japan underinvesterar EU utan tvivel i HPC och finansieringsgapet är 500–700 miljoner euro per år. EU har därför inte de snabbaste superdatorerna och dessutom är de befintliga HPC-datorerna i EU beroende av utomeuropeisk teknik. De nästkommande stegen inom HPC-teknik kan bäst tas genom gemensamma europeiska insatser med investeringar på en skala som ligger bortom vad enskilda medlemsstater klarar av.

2.4

Utvecklingen av nästa generation mikrochips i Europa skulle bidra till att EU blir oberoende när det gäller tillgång till den absolut bästa HPC-tekniken. Den europeiska leveranskedjan för HPC-teknik kan dock endast förbättras om det finns tydliga utsikter till en pionjärmarknad och till att utveckla ett ekosystem för datorer som förstorats till exaskala. Den offentliga sektorn har en viktig roll att spela för denna målsättning, annars kommer europeiska leverantörer inte att ta risken att utveckla datorerna på egen hand.

2.5

Följaktligen planerar kommissionen att i inledningsskedet investera en miljard euro tillsammans med medlemsstaterna för att bygga upp en europeisk infrastruktur för superdatorer i världsklass. Tanken med en sådan gemensam infrastruktur och gemensamt utnyttjande av befintlig kapacitet är att det ska gynna alla, från industrin, små och medelstora företag, vetenskapen, den offentliga sektorn och i synnerhet (mindre) medlemsstater utan självständiga nationella HPC-infrastrukturer.

2.6

Kommissionen klargjorde 2012 tydligt vikten av HPC i sin strategi Högpresterande datorsystem: Europas plats i en global kapplöpning (1). I april 2016 lanserade kommissionen det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster (2). Initiativet omfattar två huvuddelar: den europeiska datainfrastrukturen med superdatorkapacitet i världsklass och höghastighetsuppkoppling samt det europeiska öppna forskningsmolnet med ledande datalagring och datahantering och gränssnitt för molnbaserat tillhandahållande av tjänster. Den första delen tillhandahålls nu genom förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (3).

2.7

Förslaget är en uppföljning av EuroHPC-förklaringen som undertecknades den 23 mars 2017 vid den digitala dagen i Rom av sju medlemsstater – Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Spanien. Under 2017 anslöt sig Belgien, Slovenien, Bulgarien, Schweiz, Grekland och Kroatien till dessa. Dessa länder enades om att bygga upp en alleuropeisk integrerad infrastruktur för superdatorer i exaskala. Även andra medlemsstater och associerade länder uppmanas att underteckna EuroHPC-förklaringen.

2.8

Efter en konsekvensbedömning fann kommissionen (4) att ett gemensamt företag var det bästa alternativet för att genomföra EuroHPC, vilket skulle göra det möjligt att på ett effektivt sätt kombinera gemensam upphandling, gemensamt ägande och drift av superdatorerna.

3. Förslagets innehåll

3.1

Kommissionen lägger fram ett förslag till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC). Denna nya juridiska person kommer att

—	tillhandahålla en finansieringsstruktur för att förvärva, bygga och över hela Europa använda en infrastruktur för högpresterande datorsystem i världsklass,

—	stödja ett program för forskning och innovation i syfte att utveckla den teknik och de datorer (den maskinvara) samt de tillämpningar (den programvara) som ska köras på dessa superdatorer,

—	tillhandahålla finansiellt stöd i form av upphandling eller bidrag för forskning och innovation till deltagare efter öppna och konkurrensutsatta ansökningsomgångar samt ge den europeiska industrin och i synnerhet små och medelstora företag bättre tillgång till superdatorer.

3.2

EU:s bidrag till EuroHPC kommer att vara cirka 486 miljoner euro inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, och detta kommer att matchas av ett liknande belopp från medlemsstaterna och associerade länder. Privata medlemmar i initiativet kan även bidra med icke-finansiellt bistånd. Totalt sett kommer omkring en miljard euro i offentligt stöd att investeras fram till 2020.

3.3

Verksamheterna inom det gemensamma företaget EuroHPC som kommer att vara i drift 2019–2026 kommer att bestå av

—	anskaffning och drift av två superdatorer i pre-exaskala i världsklass och minst två superdatorer i mellansegmentet (petaskala), samt tillhandahållande och hantering av tillgång till dessa superdatorer för en stor mängd offentliga och privata användare med start 2020,

—

ett program för forskning och innovation om högpresterande datorsystem: till stöd för utvecklingen av europeisk superdatorteknik, inklusive första generationen av europeisk teknik med mikroprocessorer med låg energiförbrukning, och medskapande design av europeiska datorer i exaskala samt främjande av tillämpningar, kompetens och en bredare användning av högpresterande datorsystem.

3.4

Enligt förslaget är syftet att uppnå exaskala-prestanda senast 2022 eller 2023. Ett mellanliggande steg (50 % av exaskala-prestanda) bör uppnås senast 2019. Den planerade infrastrukturen kommer att ägas gemensamt och skötas av dess medlemmar som till en början består av de länder som har undertecknat EuroHPC-förklaringen och privata medlemmar från den akademiska världen och industrin. Andra medlemmar kan när som helst ansluta sig till detta samarbete, förutsatt att de lämnar ett ekonomiskt bidrag (inbegripet icke-finansiellt bistånd).

3.5

I förslaget fastslås att två infrastrukturer kommer att skapas och genomföras parallellt. Sådana infrastrukturer kommer att hysas av två EU-länder i enlighet med särskilda kriterier.

3.6

Det gemensamma företaget kommer att förvaltas av en styrelse som består av representanter för de offentliga medlemmarna av det gemensamma företaget. Den kommer att ansvara för strategiskt beslutsfattande och finansieringsbesluten med anknytning till det gemensamma företagets upphandlings- och FoI-verksamheter. Medlemmarnas rösträttigheter och röstningsförfaranden kommer att stå i proportion till deras finansiella bidrag. Den gemensamma företagsmodellen baseras på lärdomar som dragits av andra gemensamma företag som är i drift, t.ex. Ecsel. De båda gemensamma företagen har liknande struktur och mål. Den största skillnaden är den omfattande upphandlingsverksamheten i EuroHPC, som saknas i Ecsel. Denna skillnad är anledningen till att rösträtten fördelas i proportion till deltagarnas bidrag.

3.7

Styrelsen kommer att stödjas av en rådgivande industri- och vetenskapsnämnd, som består av representanter för de privata medlemmarna av det gemensamma företaget. För att undvika intressekonflikter kommer den rådgivande nämnden enbart att ha en rådgivande roll.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK stöder detta initiativ som en konkret åtgärd i linje med den europeiska strategin för molnbaserade tjänster: det strategiska valet av ett öppet europeiskt datormoln avsett för forskarsamhället och industrin inom ramen för en stark politisk och ekonomisk satsning på digital innovation (5). Initiativet ger ett tydligt europeiskt mervärde med en nyckelteknik som kommer att bidra till att bemöta vårt moderna samhälles största utmaningar och i slutändan gynna vårt välbefinnande, vår konkurrenskraft och våra arbetstillfällen.

4.2

Mer allmänt är HPC-initiativet en avgörande del av en större EU-strategi (som inbegriper cybersäkerhetsakten (6), strategin för den digitala inre marknaden (översyn) (7), det europeiska gigabitsamhället (8), öppen forskning osv.) som syftar till att återupprätta Europas digitala suveränitet och oberoende i syfte att göra EU till en nyckelspelare inom den digitala utvecklingen med direkt inverkan på konkurrenskraft och medborgarnas livskvalitet.

4.3

EESK anser att den inledande investeringen på en miljard euro för inköp och drift av superdatorer i pre-exaskala i världsklass och minst två superdatorer i mellansegmentet är betydelsefull, men inte särskilt ambitiös jämfört med EU:s konkurrenter. Kommittén är dock övertygad om att det kommer att vara nödvändigt med en avsevärd ökning av investeringarna (i EU:s medlemsstater) tillsammans med ett starkt europeiskt program för forskning och innovation för att ligga kvar på världsklassnivå inom HPC-tillämpningar. Kapplöpningen kommer att fortsätta och det råder inget tvivel om att det krävs liknande insatser inom nästa fleråriga budgetram för att matcha de globala konkurrenternas insatser.

4.4

EESK vill framhålla att enbart en snabb dator inte är tillräckligt för att nå framgång. Utveckling av programvara och tillämpningar med hög kapacitet som baseras på ett starkt program för forskning och utveckling är också oumbärligt för verkliga framsteg. På detta område släpar EU inte alls efter sina konkurrenter och EESK uppmanar kommissionen att lägga mer tonvikt på initiativets starka utgångsläge samt på det faktum att initiativet är avgörande för fortsättningen av den europeiska framgångssaga som har sin grund i de befintliga pelarna partnerskapet för avancerad datateknik i Europa (Prace) och det europeiska multigigabitnätet för forskning, som i mer än ett årtionde nu har ansvarat för att föra samman och förena områdena HPC respektive nätverksbyggande.

4.5

EU:s samfinansierade partnerskap för avancerad datateknik i Europa (Prace) som inrättades 2010 och omfattar 25 medlemsstater förser vetenskapen och industrin med HPC-tjänster med hög kapacitet och använder sig av de största nationella superdatorsystemen i Europa. År 2017 gav Prace tillgång till ett nätverk av sju system i världsklass som tillhandahölls av fem värdmedlemmar (Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Schweiz) som har investerat över 400 miljoner euro i Prace sedan partnerskapets början. Prace anslår HPC-resurser på grundval av kollegialt granskade förslagsinfordringar, som baseras på vetenskaplig excellens, till forskningsprojekt som kommer från den akademiska världen och industrin, inbegripet små och medelstora företag.

4.6

Det alleuropeiska nätverket det europeiska multigigabitnätet för forskning, som lanserades 2000, sammanlänkar forsknings-, utbildnings- och nationella forskningsnätverk samt HPC-centrum med säkra högkapacitetsnätverk. Nätverket är av avgörande betydelse för att stödja öppen forskning med tjänster för säker åtkomst. Det europeiska multigigabitnätet för forskning är världens största och mest avancerade FoU-nätverk. Det sammanlänkar över 50 miljoner användare vid 10 000 institutioner i hela Europa och bistår alla vetenskapliga ämnesområden. Stomnätet har en hastighet på upp till 500 Gbps (2017). Det europeiska multigigabitnätet för forskning har utarbetat den väldigt framgångsrika eduroam-tjänsten som låter FoU-användare ansluta via alla wifi-nät där eduroam-ssid finns – ett system som EESK har föreslagit som förebild för wifi-åtkomst för alla européer inom ramen för strategin Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (9).

4.7

EESK betonar därför den yttersta vikten av att integrera det nya gemensamma företaget EuroHPC med redan befintliga strukturer och program. Exempelvis bör den kollegiala granskning som anordnas av Prace bibehållas för att upprätthålla världsklasstandarden. Övrig bästa praxis bör integreras eller anpassas. En integrerad strategi för EuroHPC, Horisont 2020 eller dess efterföljare i ramprogrammet och motsvarande nationella verksamheter är det bästa sättet att gemensamt utnyttja europeiska resurser. I detta sammanhang välkomnar EESK kommissionens plan att använda det gemensamma företaget EuroHPC för att samordna finansieringsinstrumentet inom ramen för Horisont 2020 (och dess efterföljare) på HPC-området. EESK noterar att byggandet av infrastrukturer kräver ett toppstyrt system, medan god forskning, så som den främjas av Prace, kräver en nedifrån och upp-strategi där forskarna måste vara drivkraften.

4.8

EESK uppmanar fler medlemsstater att ansluta sig till det gemensamma företaget EuroHPC och utnyttja det som en möjlighet att dra nytta av datorkapacitet i världsklass. Nätverksbyggande är avgörande för den vetenskapliga användningen av högpresterande datorsystem. Med tanke på hur komplicerat ett gemensamt företag är ber kommittén kommissionen att göra lämpliga insatser för att förklara och lyfta fram fördelarna med och möjligheterna inom detta rättsliga instrument, i synnerhet för mindre länder och med avseende på möjligheten till icke-finansiellt bistånd.

4.9

EESK välkomnar att två av kommissionens partner i det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet har lämnat in skrivelser till stöd för genomförandet av det gemensamma företaget EuroHPC: European Technology Platform for High-Performance Computing (ETP4HPC) och Big Data Value Association (BDVA). De skulle kunna bli de första privata medlemmarna, vilket är avgörande för att industrin ska delta, inbegripet små och medelstora företag. EESK välkomnar möjligheten till fler partner, men insisterar även på att eventuella nya partner, i synnerhet de utanför EU, ska uppfylla kraven på reciprocitet. EU bör kunna dra nytta av den möjlighet som utgörs av utvecklingen av HPC-teknik för att fullborda den europeiska industrisektorn i syfte att täcka hela produktionskedjan (utformning, tillverkning, genomförande, tillämpning).

4.10

En superdator med en cpu på tolv petaflops har en effektförbrukning på cirka 1,5 MW. Med en linjär skalning till exaskala skulle högpresterande datorsystem som baseras på dagens teknik leda till en effektförbrukning i storleksordningen 150 MW, vilket är oacceptabelt, och utvecklingen av mikrochips med låg energiförbrukning är därför ett viktigt mål för EuroHPC. EESK påpekar att mikrochips med låg energiförbrukning således kommer att spela en viktig roll för målen för EU:s energistrategi, oberoende av målsättningen att göra EU oberoende av import. I linje med ovan nämnda mål kommer ”European Processor Initiative”, som lanserades av kommissionen 2018, stöds av ett konsortium med 23 partner från 10 medlemsstater och finansieras med 120 miljoner euro, att spela en viktig roll för genomförandet av HPC initiativet.

4.11

EESK påpekar att utvecklingen av avancerade mikrochips med låg energiförbrukning även får konsekvenser för småskaliga datorer (persondatorer, smarttelefoner, fordonsindustrin) eftersom de integrerade högkapacitetskretsarna kan anpassas (skalas ned) till anordningar på massmarknaden. Detta kommer att direkt gynna alla medborgare och skulle kunna öppna upp nya marknader för EU:s industri. Högpresterande datorsystem är därför på många sätt en viktig teknik för ett modernt samhälle.

4.12

EESK rekommenderar att medborgare och företag informeras om detta nya, viktiga initiativ som genomförs av EU. För det första kommer det att vara användbart för att återvinna medborgarnas förtroende för den europeiska integrationsprocessen. Det organiserade civila samhället skulle kunna vara ett användbart verktyg för att sprida sådan information. För det andra kommer en fokuserad kampanj att bidra till att göra europeiska företag, och i synnerhet små och medelstora företag, medvetna om de initiativ som pågår. Av denna anledning är det viktigt att på specifika sätt bistå små och medelstora företag som tillverkar varor med högre förädlingsvärde med tillgång till och användning av de nya infrastrukturerna.

4.13

Universitet och forskningscentrum måste involveras genom en särskild kommunikationsverksamhet som syftar till att öka intresset för och uppmuntra till HPC-projekt. En sådan process skulle även kunna stimulera till inrättandet av nya läroplaner för grundskola, yrkesutbildning och universitet i syfte att åtgärda det europeiska kompetensunderskottet i förhållande till de främsta globala konkurrenterna (10).

4.14

EESK rekommenderar även att så mycket som möjligt av digitaliseringsprocessens sociala dimension förstärks, som en grundläggande del av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (11). Av denna anledning föreslår kommittén att man fastställer en rad samhällsutmaningar som ska hanteras med hjälp av den nya digitala infrastrukturen. Införandet och utnyttjandet av högpresterande maskiner måste ha en uppenbar och mätbar positiv inverkan på alla medborgares vardag.

4.15

EESK anser att högpresterande datorsystem och kvantteknik utgör två strategiska mål för europeisk tillväxt och konkurrenskraft. Kommittén rekommenderar således att båda teknikerna utvecklas parallellt för att säkerställa att EU kan dra nytta av bästa prestanda och möjligheter på medellång och lång sikt.

Bryssel den 23 maj 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) COM(2012) 45 final och EUT C 299, 4.10.2012, s. 148.

(2) COM(2016) 178 final och EUT C 487, 28.12.2016, s. 86.

(3) COM(2018) 8 final och bilaga 1.

(4) SWD(2018) 6 final.

(5) EUT C 487, 28.12.2016, s. 86.

(6) EUT C 227, 28.6.2018, s. 86

(7) EUT C 81, 2.3.2018, s. 102.

(8) EUT C 125, 21.4.2017, s. 51.

(9) EUT C 125, 21.4.2017, s. 51 och EUT C 125, 21.4.2017, s. 69.

(10) EUT C 434, 15.12.2017, s. 30, EUT C 173, 31.5.2017, s. 45.

(11) EUT C 125, 21.4.2017, s. 10.