MOTIVERING

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs att medlemsstaterna ska betrakta den ekonomiska politiken och främjandet av sysselsättningen som frågor av gemensamt intresse och samordna politiken på dessa områden inom rådet. I två separata artiklar föreskrivs att rådet ska anta allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (artikel 121) och riktlinjer för sysselsättningen (artikel 148), och att de sistnämnda ska stämma överens med de förstnämnda. Med tanke på denna rättsliga grund läggs riktlinjerna för sysselsättningen och den ekonomiska politiken fram i form av följande två separata, men sammanlänkade, rättsakter:

· Rådets rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik – del I av de integrerade riktlinjerna.

· Rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik – del II i de integrerade riktlinjerna.

Riktlinjerna antogs för första gången tillsammans (som ”integrerade riktlinjer”) 2010 och utgör grunden för Europa 2020-strategin. Man beslutade 2010 att de integrerade riktlinjerna på det stora hela bör vara stabila fram till 2014. De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bör gälla för en längre tidsperiod medan riktlinjerna för sysselsättningen behöver utarbetas varje år.

Riktlinjerna fastställer i vilken utsträckning och i vilken riktning medlemsstaternas politik bör samordnas, och utgör grunden för landsspecifika rekommendationer inom respektive område. 

Syftet med de nuvarande integrerade riktlinjerna är att stödja Europa 2020-strategin i den nya ekonomiskpolitiska inriktningen som bygger på investeringar, strukturreformer och finanspolitiskt ansvar i enlighet med kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2015. Samtidigt ska de integrerade riktlinjerna stödja en smart och hållbar tillväxt för alla och målen för den europeiska planeringsterminen.

De integrerade riktlinjerna är följande:

Riktlinje 1:      Stimulera investeringar

Riktlinje 2:      Främja tillväxt genom strukturreformer i medlemsstaterna

Riktlinje 3:      Undanröja viktiga tillväxt- och sysselsättningshinder på unionsnivå

Riktlinje 4:      Mer hållbara och tillväxtfrämjande offentliga finanser

Riktlinje 5:      Stimulera efterfrågan på arbetskraft

Riktlinje 6:      Öka arbetskraftsutbudet och arbetskraftens kompetens

Riktlinje 7:      Förbättra arbetsmarknadens funktion

Riktlinje 8:      Säkerställa rättvisa, bekämpa fattigdom och främja lika möjligheter

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 121.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, och

av följande skäl:

(1) Medlemsstaterna bör betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse och samordna denna politik inom rådet. Riktlinjer för sysselsättningspolitiken och allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken bör antas av rådet som en vägledning för medlemsstaternas och unionens politik.

(2) I enlighet med fördragets bestämmelser har unionen utarbetat och genomfört instrument för politisk samordning av finanspolitiken och den makrostrukturella politiken. I den europeiska planeringsterminen kombineras de olika instrumenten i en övergripande ram för en integrerad multilateral övervakning av ekonomi och budget. Den europeiska planeringsterminen kommer att fungera bättre om den förenklas och stärks såsom kommissionen föreslår i sin årliga tillväxtöversikt för 2015.

(3) Under den finansiella och ekonomiska krisen har stora svagheter i unionens och dess medlemsstaters ekonomi blivit uppenbara. Krisen har också tydligt visat hur nära sammanlänkade medlemsstaternas ekonomier och arbetsmarknader är. Att skapa stark och hållbar tillväxt för alla och nya arbetstillfällen är unionens största utmaning i dag. Detta kräver en samordnad och ambitiös politik både på unions- och medlemsstatsnivå, i överensstämmelse med fördragets bestämmelser och unionens ekonomiska styrning. Insatserna bör göras på både utbuds- och efterfrågesidan och omfatta investeringsstimulans, förnyade satsningar på strukturreformer samt finanspolitiskt ansvar.

(4) Medlemsstaterna och unionen bör även ta itu med krisens sociala konsekvenser och sträva efter att bygga ett sammanhållet samhälle, där människor kan förutse och hantera förändringar samt aktivt delta i samhällsliv och ekonomi. Tillträde och möjligheter för alla bör tryggas samt fattigdom och social utestängning minskas, framför allt genom väl fungerande arbetsmarknader och sociala välfärdssystem och undanröjande av hindren för deltagande på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna också garantera att alla invånare och regioner gynnas av den ekonomiska tillväxten.

(5) Åtgärder enligt riktlinjerna är ett viktigt steg mot att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Riktlinjerna består av en rad politiska insatser på europeisk och nationell nivå som medlemsstaterna och unionen bör göra för att de samordnade strukturreformerna ska få positiva spridningseffekter, den övergripande ekonomiska politiken bli balanserad och europeiska politiska strategierna kan bidra på ett mer enhetligt sätt till Europa 2020-strategins mål.  

(6) Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna och unionen, men de bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället.

(7) De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vägleder medlemsstaterna i genomförandet av reformer med hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan länderna. Riktlinjerna är i linje med stabilitets- och tillväxtpakten. Riktlinjerna bör ligga till grund för eventuella landsspecifika rekommendationer som rådet kan ge medlemsstaterna.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

1. Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, unionen bör i sin ekonomiska politik beakta de riktlinjer som fastställs i bilagan. Riktlinjerna ska utgöra en del av de integrerade riktlinjerna.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande