MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för ökad rörlighet för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter 2005/0214 (COD) /* COM/2014/098 final - 2005/0214 (COD) */
2005/0214 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om rådets ståndpunkt vid första behandlingen
inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för
ökad rörlighet för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och
bevarande av kompletterande pensionsrättigheter
2005/0214 (COD) 1. Bakgrund Överlämnande av förslaget till Europaparlamentet och rådet (dokument KOM(2005) 507 slutlig – 2005/0214 COD): || 20.10.2005 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande: (CESE 589/2006 fin) || 20.4.2006 Europaparlamentets yttrande vid första behandlingen: (Betänkande av Ria Oomen-Ruijten – 52007AP0269) || 20.6.2007 Överlämnande av det ändrade förslaget: (dokument KOM(2007) 603 slutlig – COD oförändrat) || 9.10.2007 Antagande av rådets ståndpunkt: || 17.2.2014 2. Syfte med kommissionens
förslag Eftersom befolkningen blir allt äldre och de
offentliga finansernas hållbarhet måste bevaras förväntas det att
tjänstepensionssystemen kommer att fylla en viktigare funktion för att trygga
tillräckliga pensionsinkomster. Det är därför viktigt att se till att reglerna
för dessa system inte hindrar den fria rörligheten för arbetstagare mellan
medlemsstaterna eller rörligheten inom en och samma medlemsstat, så att
flyttande arbetstagares möjligheter att tjäna in och bibehålla tillräckliga
pensionsrättigheter under sitt yrkesliv inte försämras. Om detta inte görs
kommer också flexibiliteten och effektiviteten på arbetsmarknaden att minska.
Det är många faktorer som påverkar individens flyttbenägenhet, men risken att
gå miste om kompletterande pensionsrättigheter kan påverka individens beslut
att byta jobb. 3. Kommentarer till rådets
ståndpunkt Rådets ståndpunkt avviker från kommissionens
förslag i två huvudsakliga aspekter. Den ena avser tillämpningsområdet för
direktivet, som rådet vill inskränka till gränsöverskridande rörlighet.
Kommissionen hade föreslagit att alla arbetstagare som byter arbete bör
omfattas av direktivet, oavsett om de byter jobb inom ett och samma land eller
flyttar till ett annat land. Detta var främst av praktiska skäl, eftersom det
inte stod klart hur de olika systemen i praktiken kunde tillämpa olika regler
för människor som byter till ett jobb i ett annat land och för dem som byter
jobb i samma land. Rådet framhöll att artikel 46 EUF-fördraget inte kunde
användas som rättslig grund för att skydda personer som byter jobb i ett och
samma land och utformade därför en metod för att särskilja gränsöverskridande
rörlighet från rörlighet inom landet, som ska förbli medlemsstaternas ansvar.
Kommissionen kan godta denna ståndpunkt, men uppmanar medlemsstaterna att
tillämpa bestämmelserna i direktivet även på arbetstagare som byter jobb inom
ett och samma land. De flesta medlemsstaterna har redan uppgett att de tänker
tillämpa direktivet på ett enhetligt sätt på alla som byter arbete. Den andra väsentliga ändringen av
kommissionens förslag gäller villkoren för intjänande av
tjänstepensionsrättigheter. Kommissionen hade föreslagit att intjänandet av
tjänstepensionsrättigheter inte får vara föremål för någon längre karenstid
(innan en arbetstagare kan anslutas till pensionssystemet) än ett år och att
förvärvandetiden (hur länge en person måste ha varit ansluten till ett system
för att rättigheterna inte ska förverkas om anställningen upphör i ett tidigt
skede) inte heller får vara längre än ett år. Rådet ansåg att karens- och
förvärvandetiden tillsammans inte får vara längre än tre år. Samtidigt valde
rådet en fördelaktigare bestämmelse om den högsta tillåtna lägsta ålder för
intjänande av en förvärvad pensionsrättighet. I stället för 25 år ska
minimiåldern inte överstiga 21 år. Rådets ståndpunkt motsvarar inte
kommissionens förslag om karens- och förvärvandetidens totala längd, men är
ändå en förbättring med avseende på minimiåldern. Kommissionen kan därför godta
rådets ståndpunkt. 4. Slutsats Kommissionen anser därför att den kan bifalla
rådets ståndpunkt så att Europaparlamentet kan anta den slutliga texten vid
andra behandlingen före den nuvarande mandatperiodens slut.