5.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 170/68

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har i mer än tjugo år efterlyst ett instrument för kollektiv prövning på unionsnivå som ger ett effektivt rättsskydd vid överträdelser av kollektiva rättigheter. Åtgärderna för kollektiv prövning bör omfatta alla områden där medborgarna skyddas genom EU-lagstiftningen. Samtidigt bör man ta hänsyn till medlemsstaternas olika rättstraditioner.

1.2

EESK välkomnar att kommissionen äntligen har tagit detta initiativ och uppmanat medlemsstaterna att införa nationella system för kollektiv prövning på grundval av gemensamma europeiska principer. Detta initiativ borde ha tagits för länge sedan. Såväl EU-medborgarna som de företag som drivs i enlighet med gällande lag och god affärssed har intresse av instrument för kollektiv prövning. Dessa instrument skyddar ekonomin mot illojal konkurrens och stärker EU-medborgarnas förtroende för näringslivet.

1.3

EESK beklagar att kommissionen inte har lagt fram något förslag till direktiv. Det räcker inte med bara ett meddelande och en rekommendation för att åstadkomma den enhetliga tillämpning som behövs i medlemsstaterna. EESK uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv. Kollektiv prövning är det enda förfarande genom vilket man kan garantera ett övergripande och effektivt rättsmedel i EU.

1.4

EESK stöder kommissionens strävan efter en väl avvägd strategi, som ska garantera parternas grundläggande rättssäkerhet och förhindra rättegångsmissbruk. EESK välkomnar också att kommissionen vill införa kollektiva ansökningar om såväl förbudsföreläggande som skadestånd. En utvidgning av antalet former för talan bör också övervägas.

1.5

EESK välkomnar att kommissionen inte inför class action, en typ av grupptalan enligt amerikansk förebild. En grupptalan enligt EU-lagstiftningen får alltså inte vara som en amerikansk class action. Kommissionen föreslår relevanta och lämpliga skyddsåtgärder i detta avseende och gör rätt i att inte tillåta resultatbaserade arvoden för juridiska ombud och straffskadestånd. Bestämmelserna om tillgången till rättslig prövning och om rättegångskostnaderna måste utformas mot bakgrund av tillgången till rättslig prövning.

1.6

EESK håller med kommissionen om att enskilda personer borde få rätt att genom en ”opt-in”-modell välja om de vill delta i en kollektiv tvist. EESK anser dock att det i vissa fall finns fördelar med en ”opt-out”-modell. Det kan vara lämpligt att låta tvisten omfatta alla skadelidande, i synnerhet om det är många som har lidit skada i liten omfattning. Det framgår inte helt klart om kommissionen i sådana fall betraktar ”opt-out”-modellen som tillåtlig. EESK uppmanar därför kommissionen att precisera förslaget. EESK rekommenderar dessutom att man i informationssyfte upprättar ett centralt europeiskt register över skadeståndstalan som potentiella kärande kan ta del av.

1.7

EESK har alltid framhållit potentialen i ett utomrättsligt tvistlösningsförfarande och välkomnar därför att kommissionen har valt att även föreskriva detta förfarande som ett kompletterande och frivilligt instrument för parterna och att ge domarna i uppgift att främja utomrättslig tvistlösning.

1.8

EESK rekommenderar att man inför särskilda lagvalsregler för ansökningarna om kollektiv prövning. Bestämmelserna om finansieringen av möjligheten till kollektiv prövning bör kompletteras. Den finansiella risken för icke-vinstdrivande organisationer måste vara överskådlig. Det finns bestämmelser i medlemsstaterna om detta.

2.1

I meddelandet sammanfattar kommissionen resultatet av det offentliga samråd som genomfördes 2011 under rubriken ”Mot en enhetlig EU-strategi för kollektiv prövning” (1). Kommissionen redogör också för sin ståndpunkt i centrala frågor om kollektiv prövning. I den rekommendation (2) som offentliggörs parallellt med meddelandet uppmanar kommissionen medlemsstaterna att införa nationella system för kollektiv prövning som bygger på ett antal gemensamma europeiska principer. Medlemsstaterna bör genomföra principerna i sina nationella system inom två år. Efter fyra år kommer kommissionen att bedöma om det behövs förslag till ytterligare lagstiftningsåtgärder.

2.2

Nationella prövningsmöjligheter bör finnas inom de områden där EU-lagstiftningen garanterar rättigheter för medborgare och företag. Kommissionen vill förbättra tillgången till rättslig prövning men vill samtidigt vidta lämpliga åtgärder för att förhindra rättegångsmissbruk.

3.1

Även om diskussionen har präglats av skilda meningar har EESK i mer än tjugo år förespråkat kollektiva prövningsinstrument på EU-nivå som den enda metod som skulle ge ett effektivt rättsskydd vid överträdelser av de kollektiva rättigheterna (3). Effektiv tillgång till rättslig prövning är en grundläggande rättighet och en medborgerlig rättighet enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Förfaranden för kollektiv prövning behövs för EU-medborgarna, men även för små och medelstora företag, vid masskador och enstaka skador som innebär en kostnadsrisk som eventuellt inte står i proportion till skadan. Det gäller en rad områden, t.ex. konsumentskydd, konkurrens, miljöskydd och dataskydd. Detta är det enda sättet att skydda den rättighet som avses i artikel 47 första stycket i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

3.2

Mot denna bakgrund välkomnar EESK det initiativ som kommissionen nu tar, även om EESK hade önskat att kommissionen hade agerat betydligt snabbare, tidigare och – när det gäller valet av rättsinstrument – mer målinriktat. Frågan om möjligheterna till rättslig prövning av kollektiva rättsanspråk har diskuterats på EU-nivå sedan 1985, och det är därför hög tid att fatta beslut (4).

3.3

EESK beklagar att det bara är på området konkurrenslagstiftning (5) som kommissionen har valt ett direktiv som instrument. EESK har redan framhållit att det inte räcker med en rekommendation för att garantera den effektiva och enhetliga tillämpning som behövs i medlemsstaterna (6). Med tanke på att förfarandena är långt ifrån enhetliga i de olika medlemsstaterna är det bara genom ett direktiv som man skulle få den grundläggande harmonisering som krävs och ändå få tillräckligt med utrymme för att ta hänsyn till varje medlemsstats nationella rättsordning. EESK uppmanar därför kommissionen att snarast möjligt lägga fram ett direktiv.

3.4

Det är positivt att kommissionen tillämpar en övergripande strategi. EESK har redan tidigare konstaterat att sådana politikområden som konsumentskydd, inre marknaden och konkurrenspolitik hänger nära samman med varandra (7). Initiativen för att förenkla tillgången till rättsmedel måste samordnas så mycket som möjligt, så att man undviker onödiga överlappningar mellan olika juridiska instrument. EESK välkomnar därför att kommissionen betraktar rekommendationen och förslaget till direktiv inom konkurrenslagstiftningen som ett paket (8).

3.5

EESK ställer sig bakom kommissionens väl avvägda strategi, som med erkännande av de olika rättstraditionerna ska garantera parternas grundläggande rättssäkerhet och samtidigt förhindra rättegångsmissbruk.

3.6

ESSK har redan efterlyst ett effektivt skydd mot missbruk och välkomnar därför varmt att kommissionen tar avstånd från den amerikanska typen av grupptalan class action. EESK har redan betonat att en grupptalan enligt EU-lagstiftningen inte får vara som en amerikansk class action (9). EESK har därför också framhållit att resultatbaserade arvoden och bestämmelser som ger ekonomiska incitament för tredje part måste förhindras (10). Dessa uppmaningar har kommissionen beaktat i sin rekommendation.

3.7

Kommissionen påpekar dessutom med rätta att en kollektiv skadeståndstalan bör avse ersättningen för den skada som bevisligen har uppstått på grund av en överträdelse av unionslagstiftningen. Straff- och avskräckningsfunktionerna bör utövas genom offentlig tillämpning.

3.8

EESK beklagar dock att kommissionen inte har lagt fram något särskilt förslag om rättsläget och om tillämplig lagstiftning. Detta kan leda till att domstolen måste tillämpa olika skadeståndsregler vid gränsöverskridande tvister. Man kan inte utesluta överlappningar och därmed en risk för forum shopping.

4.1.1

EESK välkomnar att förslagen omfattar såväl talan om förbudsföreläggande som skadeståndstalan vid masskadeärenden. I detta sammanhang är det även positivt att kommissionens förslag uppenbarligen ska gälla tvister om både mindre och större värden.

4.1.2

Oberoende av detta skulle man ur konsumentskyddssynpunkt kunna ifrågasätta begränsningen till talan om förbudsföreläggande och talan om skadestånd. Det kunde eventuellt vara lämpligt att införa ytterligare kollektiva prövningsmöjligheter för situationer då två eller flera personer har drabbats av samma överträdelse av EU-lagstiftningen. Man skulle kunna överväga detta för t.ex. fastställelsetalan, bestridanden på grund av villfarelse eller garantianspråk. Kommissionen bör beakta detta.

4.2.1

EESK har redan i sina tidigare yttranden betonat domarnas centrala roll i förfaranden för kollektiv prövning (11). Dessa synpunkter har kommissionen glädjande nog tagit fasta på. Att en domare i ett tidigt skede bedömer om en ansökan är uppenbart ogrundad är ett viktigt skydd mot missbruk av möjligheten till kollektiv prövning.

4.2.2

Om en offentlig myndighet har bemyndigats att fatta beslut som fastställer att en överträdelse av unionslagstiftningen har ägt rum bör man inte först avsluta detta förfarande innan den civilrättsliga talan behandlas. Ett utdraget förfarande kan leda till att rättsskyddet inte upprätthålls. Här kan domarens roll stärkas, t.ex. genom ett tillfälligt upphävande av förfarandet.

4.3

Talerätt För att förhindra att talerätten missbrukas bör man fastställa entydiga och klara kriterier för företrädarorganisationers talerätt. EESK välkomnar därför också att kommissionen föreslår minimivillkor för de organisationer som ska företräda skadelidande. EESK håller med om att dessa organisationer ska vara av icke-vinstdrivande natur och att det inte får finnas några intressekonflikter. Det är orimligt och oacceptabelt att till minimivillkoren räkna tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser samt juridisk sakkunskap. Det är oklart vad som i varje enskilt fall rent faktiskt ska ligga till grund för denna bedömning. Här krävs ingående diskussioner. Lagstiftningsförfaranden från senare tid i medlemsstaterna kan ge viktiga impulser i detta avseende.

4.4

Effektivt skadestånd Det är synnerligen viktigt att de skadelidande får full ersättning för det reella värdet av de skador som uppstått (12). Denna princip beaktas i kommissionens rekommendation. I detta sammanhang välkomnas även att man inte kommer att tillåta resultatbaserade advokatarvoden som dras från ersättningen till käranden (13).

4.5.1

I sitt yttrande av den 14 februari 2008 beskrev EESK utförligt för- och nackdelarna med ”opt-in”-modellen och ”opt-out”-modellen för grupptalan (14). EESK förespråkade i detta och senare yttranden ett kombinerat system där fördelarna med de båda modellerna tas till vara (15).

4.5.2

Enskilda personer bör få rätt att ansluta sig till kollektiva tvister genom ”opt-in”-modellen, i stället för att man utgår från att de ingår i kärandesidan, såvida de inte har meddelat något annat (”opt-out”-modellen) (16). EESK anser dock att det i vissa fall finns fördelar med en ”opt-out”-modell. Det kan vara lämpligt att låta tvisten omfatta alla skadelidande, i synnerhet om det är många som har lidit skada i liten omfattning (17).

4.5.3

Talan bör i sådana fall väckas av en kvalificerad företrädarorganisation i enlighet med kommissionens rekommendation.

4.5.4

Det framgår dock inte tydligt om kommissionen i dessa fall betraktar ett ”opt out”-förfarande som rättsligt tillåtligt. I stället påpekar kommissionen bara rent allmänt att undantag från ”opt-in”-principen (endast) får göras med hänvisning till skäl som rör en sund rättskipning. När sådana skäl föreligger anges dock tyvärr inte. EESK uppmanar därför kommissionen att precisera förslaget (18).

4.6

Information om kollektiv prövning EESK beklagar att rekommendationen inte omfattar något elektroniskt register över skadeståndstalan på EU-nivå, som skulle ge möjlighet att underrätta och få kontakt med potentiella kärande. Ett sådant register, som skadelidande i hela EU skulle ha tillgång till, skulle kunna upprättas på ett effektivt sätt och till rimliga kostnader (19) och skulle kunna hjälpa EU-medborgare och företag att bevaka sina rättigheter.

4.7

Kollektiv alternativ tvistlösning Utomrättsliga kollektiva tvistlösningsmekanismer kan vara ett användbart komplement till ordinarie tvistlösning (20). EESK har redan framhållit potentialen i sådana förfaranden (21). EESK välkomnar därför kommissionens strategi att också föreslå dessa förfaranden som komplement och frivilligt instrument för parterna. För övrigt får talefrister eller preskriptionstider inte löpa under utomrättsliga tvistlösningsförfaranden. Detta bör klargöras av kommissionen, liksom när det gäller kollektiva uppföljningsåtgärder.

4.8

Kollektiva uppföljningsåtgärder På områden med offentlig tillämpning, t.ex. konkurrenslagstiftningen, måste man åstadkomma en effektiv offentlig tillämpning och göra det lättare för de drabbade att få skadestånd för skada som uppstått på grund av brott mot unionslagstiftningen (22). Kommissionens förslag är i detta avseende väl avvägt, eftersom talefrister eller preskriptionstider som är till nackdel för den drabbade inte får löpa under tiden det offentliga förfarandet pågår.

4.9.1

Om villkoren för prövning är uppfyllda måste det vara möjligt att väcka skadeståndstalan utan begränsningar i form av höga rättegångskostnader. EESK välkomnar därför att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att se till att förfarandena för kollektiv prövning inte blir oöverkomligt kostsamma.

4.9.2

Kommissionen bör dock redogöra utförligare för sina förslag om detta. För en företrädarorganisation som inte är vinstdrivande kan rättegångs- och advokatkostnaderna utgöra ett oöverstigligt hinder, särskilt om organisationen vid en förlust skulle kunna åläggas så höga kostnader för sakkunnigutlåtandet att dess existens är hotad. För sådana icke-vinstdrivande organisationer bör man därför överväga att införa en begränsning av rättegångskostnaderna, i likhet med de arbets- och socialrättsliga bestämmelser som finns i vissa medlemsstater. Det finns goda skäl att överväga ett system med vinstöverlåtelse för icke-vinstdrivande organisationer.

4.9.3

EESK stöder likaså beslutet att tillåta tredjepartsfinansiering på vissa villkor. De villkor som kommissionen anger, bl.a. redovisning av varifrån käranden fått medlen för finansiering av talan, är lämpliga och rimliga för syftet att förhindra rättegångsmissbruk.