12.11.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 327/11

1.1

Ett av de viktigaste inslagen i en strategi som har som mål att återigen uppnå hållbar tillväxt i EU består i att säkra en adekvat tillgång till långsiktig finansiering till rimlig kostnad. Kommissionens samrådsdokument om denna fråga är välkommet, och det kommer vid rätt tidpunkt.

1.2

Kommittén välkomnar grönbokens inriktning på produktiva investeringar och skapande av materiellt och immateriellt kapital med lång livslängd, men vi uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid behovet av att finansiera mer samhällsnyttiga kapitalinvesteringar.

1.3

Då det är troligt att bankerna i framtiden kommer att spela en mindre framträdande roll som tillhandahållare av långsiktig finansiering kan andra mellanhänder tas i anspråk, t.ex. nationella och multilaterala utvecklingsbanker, institutionella investerare, statliga investeringsfonder samt framför allt obligationsmarknaderna. Det är dock viktigt att man inte skapar hinder för att bankerna ska kunna fungera som de främsta tillhandahållarna av långsiktig finansiering. Det är också viktigt att man inför en rättslig ram som säkerställer att finansiering och kapitalflöden inte drivs bort från den reglerade sektorn.

1.4

EESK välkomnar den rekapitalisering av EIB som nyligen genomförts, eftersom detta kommer att stärka bankens kapacitet att påskynda ytterligare finansiering från privata investeringar och spela en starkare konjunkturutjämnande roll när det gäller finansiering av investeringar och krediter till små och medelstora företag. Även om ett kapitaltillskott på tio miljarder euro är ett betydande belopp är det under nuvarande omständigheter ändå otillräckligt.

1.5

Införandet av EU 2020-projektobligationer är också positivt, även om de befinner sig på försöksstadiet. Projektobligationerna har tagits fram gemensamt av kommissionen och EIB. Ett liknande samarbete bör även övervägas när det gäller statliga investeringsfonder.

1.6

Om man genom sådana initiativ som projektobligationerna lyckas utöka marknaden för finansiering via obligationer bör de utökas så snart försöksfasen är avslutad och utvärderad.

1.7

I grönboken granskas sparkapitalets roll i utbudet av långsiktig finansiering av investeringar. Medan vissa medlemsstater har infört särskilda sparformer för att öka det långsiktiga sparandet i syfte att finansiera bredare samhällsinvesteringar kan det vara värt att överväga att inrätta ett sparinstrument på EU-nivå eller inom eurozonen, som eventuellt kan erbjuda en högre ränta.

1.8

Genom att använda skattesystemet på ett skickligt sätt har vissa medlemsstater varit relativt framgångsrika när det gäller att uppmuntra pensionssparande och andra sparformer. Medborgarna är ofta ovilliga att först betala skatt på inkomsten av sitt arbete och sedan betala mer skatt på ett långsiktigt sparande av en del av denna inkomst efter skatt. När det gäller socialt ansvarsfulla investeringar borde det vara möjligt att utforma och marknadsföra lämpliga personliga sparprodukter med låg eller ingen skatt och med adekvata årliga gränser för att uppmuntra en ökad långsiktig ekonomisk planering.

1.9

Kortsiktighet i det finansiella systemet har utgjort ett allvarligt hinder för lämpliga, långsiktiga investeringar och är nära knutet till företagsstyrning. Det är inte någon lätt utmaning att ändra incitamenten i syfte att främja långsiktiga resultat. EESK välkomnar kommissionens förslag om att öka långsiktiga investerares rösträtter och utdelningar samt att ändra direktivet om aktieägares rättigheter. Vidare skulle man kunna överväga en samordnad användning av skattereduktion på realisationsvinster för att stimulera fondförvaltarna till ett långsiktigare aktieinnehav.

1.10

Beträffande riskkapital innehåller grönboken några intressanta förslag. EESK har redan föreslagit att Europeiska investeringsfondens roll bör utvidgas från beviljande av lån till att även omfatta tillhandahållande av riskkapital. Detta är också vad dess skapare ursprungligen avsåg 1994. Om EIF i likhet med EIB rekapitaliserades på ett adekvat sätt skulle den kunna bli en av de viktigaste aktörer som tillhandahåller riskkapital för de små och medelstora företagen.

1.11

Mot bakgrund av att nationella och regionala regeringar redan främjar de små och medelstora företagens överlevnad och tillväxt på lång sikt via sina organ för regional utveckling, bör dessa organ bidra till verksamheten i sådana handelsplattformar för små och medelstora företag. Denna roll skulle kunna sträcka sig från bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet till att bevilja institutionella investerare begränsade garantier.

1.12

Kommittén skulle önska att större tonvikt läggs på socialt ansvarsfulla investeringar, och föreslår att det inrättas en observationsgrupp för att övervaka villkoren för långsiktiga investeringar.

2.1

Den viktigaste anledningen till att kommissionen utarbetat denna grönbok är behovet av att återigen uppnå smart och hållbar tillväxt för alla inom EU. EU står inför krav på betydande, långsiktiga och storskaliga investeringar som en grundval för hållbar tillväxt. Att uppnå detta försvåras dock betydligt av den riskovillighet som hushållen och företagen för närvarande uppvisar samt många regeringars behov av budgetkonsolidering, vilket sammantaget begränsar tillgången till långsiktig finansiering av investeringar.

2.2

För närvarande är även misslyckanden inom de traditionella kanalerna för finansförmedling ett problem. Bankerna har varit den huvudsakliga källan till finansiering av investeringar i EU, men vissa av dem är nu framför allt upptagna med att minska skuldsättningen och således ur stånd att fullgöra sin vanliga uppgift. Grönboken är inte begränsad till den nuvarande krisen, utan söker lösningar när det gäller tillhandahållandet av nödvändig långsiktig finansiering av investeringar.

2.3

Kommissionen fokuserar på produktiva investeringar och skapandet av materiellt och immateriellt kapital med lång livslängd, som tenderar att verka mindre konjunkturförstärkande än kapital med kortare livslängd. Kommissionen definierar långsiktig finansiering som en process där det finansiella systemet står för finansieringen av investeringar som sträcker sig över en längre tidsperiod.

2.4

EU har inlett ett reformprogram för den finansiella sektorn för att återställa stabiliteten och förtroendet på finansmarknaderna. Det finansiella systemets stabilitet är nödvändigt för att uppmuntra långsiktiga investeringar, men det är inte tillräckligt. Kommissionen fastställer ytterligare en rad områden där åtgärder är nödvändiga, till exempel följande:

3.1.1

Affärsbanker. Kommissionens analys av utmaningarna när det gäller att säkra adekvat långsiktig finansiering i EU är i princip korrekt. Den ledande roll som bankerna av tradition innehaft i egenskap av de viktigaste tillhandahållarna av långsiktig finansiering håller på att förändras, och bankerna kommer antagligen att spela en mindre framträdande roll i framtiden. De eventuella inkonsekvenserna mellan viss ny banklagstiftning och grönbokens målsättningar, som syftar till att stimulera långsiktiga investeringar, behandlas inte. I grönboken konstateras endast att effekterna av nyligen genomförda finansiella reformer och sannolika framtida reformer kan innebära att bankernas verksamhet inom förmedlingskedjan kommer att minska. Det behövs en bättre balans mellan tillsynskraven i Basel III och incitamenten för bankerna att fortsätta att tillhandahålla långsiktig finansiering av investeringar. Hur som helst är det troligt att andra typer av mellanhänder kommer att tas i anspråk, exempelvis nationella och multilaterala utvecklingsbanker, institutionella investerare, samt en ökad användning av obligationsmarknader och statliga investeringsfonder.

3.1.2

Nationella och multilaterala utvecklingsbanker. Dessa institutioner spelar en viktig roll när det gäller att dela risken med privata investerare och operatörer i syfte att utveckla viktiga projekt och därigenom förebygga marknadsmisslyckanden. De spelar även en konjunkturutjämnande roll genom sina mer långsiktiga strategiska åtgärder. EIB och EIF har spelat en alltmer framträdande roll när det gäller riskdelning, och den nyligen genomförda rekapitaliseringen av EIB kommer utan tvivel att stärka dess kapacitet att påskynda ytterligare finansiering från privata investeringar, även om EESK anser att den är otillräcklig. EESK uppmuntrar EIB att vidta ytterligare åtgärder för att främja viktiga gränsöverskridande infrastrukturprojekt som står inför specifika finansieringshinder.

3.1.3

EESK välkomnar införandet av EU 2020-projektobligationerna, som nu håller på att prövas inom ett antal offentlig-privata partnerskap för investeringar i infrastrukturprojekt på områdena energi, transport och IKT (1). Kommissionen omnämner de statliga investeringsfondernas potentiella roll i samband med finansiering av mer långsiktiga investeringsprojekt. Liksom när det gäller projektobligationerna, som tagits fram gemensamt av kommissionen och EIB, skulle det kunna vara en fördel att utarbeta ett liknande gemensamt initiativ med de statliga investeringsfonderna för att därigenom öka den tillgängliga reserven för finansiering av mer långsiktiga investeringsprojekt.

3.1.4

Beträffande institutionella investerare konstateras i grönboken att det kan finns en konflikt mellan behovet av en effektiv reglering av placeringsrisker hos försäkringsbolag och behovet av att skapa incitament som gör dem beredda att finansiera långsiktiga investeringsprojekt. Det pågår diskussioner mellan kommissionen och EU:s försäkringsmyndigheter om denna fråga. Kommissionen avser att lägga fram förslag om långsiktiga investeringsfonder (LTIF) i syfte att stimulera inrättandet av en rad verktyg för poolning av risker, där olika typer av institutionella investerare deltar. Det är ett lovvärt förslag. Pensionsfonderna skulle kunna spela en mer framträdande roll i samband med långsiktiga investeringar, men detta stöter på en rad institutionella, lagstiftningsmässiga och politiska hinder. De är särskilt oroade över att beslutsfattarna försöker ge dem i uppdrag att finansiera vissa typer av projekt som inte ligger i deras medlemmars intresse. Man bör rådgöra med pensionsfonderna om hur dessa hinder kan minimeras eller övervinnas. Inrättandet av en bankunion kan vara till hjälp i detta sammanhang.

3.1.4.1

När det gäller att få de institutionella investerarna att i större utsträckning bidra till tillhandahållandet av långsiktig finansiering kan även incitament i fråga om företagsbeskattning spela en viss roll. Ett system med degressiva avdrag i samband med investeringar i stora infrastrukturprojekt skulle kunna leda till att fler institutionella investerare deltar.

3.2.1

I grönboken noteras att vissa kapitalmarknader i Europa måste utvecklas och mogna för att man ska kunna utöka och fördjupa reserven av långsiktig finansiering. Obligationsmarknaderna i EU är mindre utvecklade än i USA och anses vara otillgängliga för de flesta medelstora företag och småföretag. Också införandet av projektobligationer har mottagits med försiktighet av kreditvärderingsinstituten, vilket tydligt visar på den stora insats som krävs för att förbättra obligationsmarknadernas kapacitet. Om initiativ som projektobligationer, som skulle kunna skapa så mycket som 4,6 miljarder euro för nya infrastrukturprojekt, lyckas utöka marknaden för finansiering via obligationer bör de utökas så snart försöksfasen är avslutad och utvärderad.

3.3.1

Grönboken innehåller en utförlig översikt över de faktorer som påverkar långsiktigt sparande och finansiering. Trots att en del medlemsstater har arbetat för att främja utbudet av långsiktigt sparande återstår fortfarande mycket att göra på utbudssidan. I grönboken föreslås att man kunde skapa verktyg för sparande på EU-nivå i syfte att öka långsiktigt sparande, kopplat till bredare samhällsmål. Denna idé kan ha fördelar när det gäller att utvidga gränsöverskridande infrastruktur. Den kan också främja en större rörlighet för arbetskraften samt pensionsplaneringen inom hela den inre marknaden. Det kan vara nödvändigt att erbjuda nya sparprodukter till högre eller differentierade räntesatser för att stimulera mer långsiktigt sparande.

3.3.2

Beskattning. Förhållandet mellan beskattning, långsiktigt sparande och långsiktiga investeringar undersöks relativt detaljerat. Det faktum att investeringar är underställda företagsbeskattning tenderar att gynna skuldsättning framför finansiering med eget kapital. För att hitta lämpliga reformer för att uppmuntra en större användning av eget kapital för finansiering av långsiktiga investeringar kan det vara värt att överväga att införa ett system med gradvis avtagande lättnader. Sådana system är vanliga för beskattning av realisationsvinster, och de skulle kunna konfigureras så att de utjämnar en del av de nuvarande skattefördelarna med finansiering genom skuld.

3.3.3

Vad gäller långsiktigt sparande och skattesystemet noterar kommissionen betydelsen av att säkra ett stabilt och tillräckligt utbud av sparande och av de incitament som behövs för att uppnå detta utbud. Genom att använda skattesystemet på ett skickligt sätt har vissa medlemsstater varit relativt framgångsrika när det gäller att uppmuntra pensionssparande och andra sparformer. Medborgarna är ofta ovilliga att betala skatt först på inkomsten av sitt arbete och sedan mer skatt på ett långsiktigt sparande av en del av denna inkomst efter skatt. Det borde vara möjligt att utforma och marknadsföra lämpliga personliga sparprodukter med låg eller ingen skatt och med adekvata årliga gränser för att uppmuntra en ökad långsiktig ekonomisk planering.

3.3.4

Användningen av skattelättnader för att uppnå önskvärda långsiktiga investeringsresultat har också nackdelar. Allvarliga problem, såsom dödviktseffekt och arbitrage, måste hanteras. Användningen av skattelättnader inom en enhetlig, stark och långsiktig planering är dock nödvändig för att stimulera och uppnå den önskade investeringsnivån.

3.3.5

Företagsstyrning. Frågan om kortsiktighet ligger i kärnan för tillhandahållandet av långsiktiga investeringar och är starkt kopplad till företagsstyrning. Hittills har många av incitamenten för fondförvaltare, investerare och företagsledare tenderat att vara kortsiktiga. Det är inte någon lätt uppgift att ändra dessa incitament i syfte att främja bättre långsiktiga resultat. I grönboken finns ett antal intressanta förslag om bland annat att öka långsiktiga investerares rösträtter och utdelningar samt att ändra direktivet om aktieägares rättigheter. Ett sätt att uppmuntra fondförvaltarna till ett långsiktigare aktieägande skulle kunna vara en mer proaktiv användning av skattereduktion på realisationsvinster.

3.4.1

Kommissionen påpekar i grönboken att små och medelstora företag i många medlemsstater möter allt större svårigheter att få krediter för att överleva och växa. Vid sidan av följderna av bankernas minskningar av utlåningen måste små och medelstora företag också hantera en fragmenterad och ganska osystematisk samling alternativa finansieringskällor. Lokala banker har i stor utsträckning förlorat eller minskat sina kopplingar till de lokala regionerna. Förhållandet mellan banker och små och medelstora företag har försvagats och måste byggas upp på nytt eller förbättras. Man har vidtagit ett flertal initiativ för att tillhandahålla andra finansieringskällor än banker för små och medelstora företag, bland annat vissa riskkapitalfonder, användning av lån mot säkerhet i tillgångar (2), leverantörsfinansiering och gräsrotsfinansiering. Mycket mer måste göras. Försäkringsbranschen och pensionsfonderna är villiga att spela en mer framträdande roll, men kräver lämpliga incitament som nu bör behandlas av kommissionen. Vid framtida åtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till mer långsiktig finansiering bör man se till att företagen också kan dra nytta av dessa åtgärder på det sätt som man ursprungligen har tänkt sig – utan att bankerna lägger till ytterligare orimliga villkor, om åtgärderna ska genomföras via bankerna.

3.4.2

Riskkapital. Kommissionen föreslår ett tillvägagångssätt med fondandelsfonder ("funds-of-funds") för att skapa en kritisk massa för riskkapitalfinansiering. Dessutom skulle den föreslagna säkerhetsfonden för institutionella investerare kunna utvidga marknaden. EESK har redan föreslagit att Europeiska investeringsfondens roll bör utvidgas från beviljande av lån till att även omfatta tillhandahållande av riskkapital (3). Detta är också vad dess skapare ursprungligen avsåg 1994. Om EIF i likhet med EIB rekapitaliserades skulle den kunna bli en av de viktigaste aktörer som tillhandahåller riskkapital för de små och medelstora företagen.

3.4.2.1

Utökandet av riskkapitalfinansieringen för små och medelstora företag går parallellt med utvecklingen av befintliga handelsplattformar för finansieringen av små och medelstora företag genom eget kapital eller skapandet av nya sådana plattformar. Grönboken innehåller ett antal nyttiga förslag vad gäller detta. Mot bakgrund av att nationella och regionala regeringar redan främjar de små och medelstora företagens överlevnad och tillväxt på lång sikt via sina organ för regional utveckling bör dessa organ bidra till verksamheten i sådana handelsplattformar för små och medelstora företag. Denna roll skulle kunna sträcka sig från bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet till att bevilja institutionella investerare begränsade garantier.

3.4.3

EESK skulle ha önskat att grönboken i högre grad stöder investeringar i socialt ansvarsfulla fonder genom skapandet av en lämplig skattereglering och finansiell reglering samt genom offentlig upphandling. I detta hänseende vore det kanske bra att inrätta en europeisk observationsgrupp för långsiktiga investeringar. Detta organ skulle med hjälp av aktivt deltagande av det organiserade civila samhället kunna övervaka utvecklingen vad gäller både utbud och efterfrågan av långsiktiga investeringar och långsiktigt sparande och bidra till att säkra ett tillräckligt utbud av information för ekonomiska aktörer om bra beslut vad gäller långsiktiga investeringar.