[pic] | EUROPEISKA KOMMISSIONEN |

Bryssel den 15.12.2010

KOM(2010) 743 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 Utnyttja IKT för att skapa en smart, hållbar och innovativ förvaltning

SEK(2010) 1539 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 Utnyttja IKT för att skapa en smart, hållbar och innovativ förvaltning

I den digitala agendan för Europa[1] tas e-förvaltning upp som en av många avgörande satsningar för att man ska kunna utnyttja fördelarna med IKT (informations- och kommunikationsteknik) i hela Europa. I en situation som i dag, med ytterst begränsade offentliga resurser, kan den offentliga sektorn utnyttja IKT för att utveckla innovativa lösningar för att tillhandahålla tjänster till allmänheten på ett effektivare och mindre kostsamt sätt.

Genomförandet av EU:s första handlingsplan för e-förvaltning[2] ledde till att medlemsstaternas förvaltningar utbytte bästa praxis, och att en rad storskaliga pilotprojekt inleddes för att ta fram konkreta lösningar för gränsöverskridande e-förvaltningstjänster[3]. Ett online-användarforum[4] som inrättades 2002 har fungerat som debattforum och samlat in synpunkter från runt 80 000 deltagare om möjligheterna att tillhandahålla innovativa lösningar inom områden som e-förvaltning, hälsovård och integration. Men även i fråga om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn har framsteg gjorts[5], och det har skapat en elektronisk plattform för offentlig upphandling, som ska hjälpa företag från hela EU att erbjuda sina tjänster till förvaltningar utanför deras hemland[6]. EU-övergripande elektroniska id-system håller också på att införas, så att man kommer att kunna komma åt offentliga tjänster elektroniskt inom hela EU[7].

Genom att innovativ teknik som sociala nät har blivit allt vanligare har allmänhetens förväntningar på att få snabba svar ökat när de söker upp olika tjänster online. Men det är fortfarande ont om gränsöverskridande e-förvaltningstjänster, och EU-befolkningen är ofta obenägen att utnyttja e-förvaltning till och med där sådan finns[8]. Det finns ett klart behov av att göra onlinetjänsternas utförande och tillhandahållande öppnare, genom att utnyttja de möjligheter som samarbetet mellan allmänheten, företagare och civilsamhället erbjuder. Genom att kombinera ny teknik med öppna specifikationer, innovativ arkitektur och den enkla åtkomsten av information i den offentliga sektorn kan man med mindre resursinsatser erbjuda allmänheten ett stort mervärde.

Därför föreslår kommissionen en andra handlingsplan för e-förvaltning, som ska konkretisera de ambitiösa mål som ingick i den deklaration som gjordes vid den femte ministerkonferensen för e-förvaltning (Malmödeklarationen[9]). Malmödeklarationen stöddes av näringslivet[10] och av en panel för allmänheten[11].

Enligt den ambitiösa visionen ska EU:s offentliga förvaltningar till 2015 ha gjort sig kända som öppna, flexibla och samarbetsvilliga i sina kontakter med allmänheten och företagen. De ska använda e-förvaltning för att bli effektivare och ständigt förbättra sina offentliga tjänster på ett sätt som motsvarar användarnas olika behov och optimerar den allmänna nyttan så att EU:s övergång till att bli en ledande kunskapsbaserad ekonomi främjas.

I Malmödeklarationen fastställs fyra politiska prioriteringar för alla EU:s offentliga förvaltningar för de kommande fem åren:

- Allmänheten och näringslivet får bättre villkor genom att e-förvaltningstjänster byggs upp kring deras behov, och utvecklas i samarbete med tredjeparter: Tillgången till offentlig information ökas, öppenhet och insyn byggs ut och det skapas konkreta möjligheter för berörda parter att ta del i beslutsprocesserna.

- Rörligheten på inre marknaden ökas genom skarvlösa e-förvaltningstjänster för att starta och driva företag, och det blir lättare att studera, arbeta, bosätta sig och pensionera sig överallt i Europeiska unionen.

- Genom en löpande satsning på e-förvaltning för att minska den administrativa bördan, förbättra organisationen och främja en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp ökas förvaltningens effektivitet.

- Genomförandet av politiska prioriteringar möjliggörs genom skapandet av lämpliga nyckelfigurer och av de rättsliga och tekniska förutsättningar som krävs.

De statliga förvaltningarna måste tillhandahålla bättre tjänster med mindre resurser. De ovanstående prioriteringarna ska alla bidra till detta, och ge större möjlighet att uppnå ett aktivt samspel med allmänheten. IKT:s möjligheter att spela en avgörande roll i denna strävan efter effektivare offentlig förvaltning ökas genom innovativ teknik som tjänsteorienterade arkitekturer eller "moln" av tjänster, men också öppnare specifikationer som möjliggör delning, vidareutnyttjande och interoperabilitet.

Denna handlingsplan, som ingår i de kommissionsövergripande satsningarna på en smart, hållbar och integrerande ekonomi för Europeiska unionen, så som det utmålas i strategin Europa 2020[12], ska bidra till uppnåendet av följande två viktiga mål i den digitala agendan för Europa:

- Till 2015 ska en rad gränsöverskridande tjänster finnas tillgängliga online, och bland annat ge företagare möjlighet att starta och driva företag var som helst i EU, oberoende av företagets ursprungliga etableringsort, eller göra det möjligt för enskilda att studera, arbeta, bo och pensionera sig var som helst i Europeiska unionen.

- Till 2015 ska 50 % av EU:s befolkning ha utnyttjat e-förvaltningstjänster.

Eftersom e-förvaltning också är mycket viktig för företag, har man i denna handlingsplan dessutom satt som mål att 80 % av alla företag ska ha utnyttjat e-förvaltningstjänster till 2015.

HANDLINGSPLANENS RÄCKVIDD

Syftet med denna handlingsplan är att nationella och europeiska policyinstrument ska komplettera varandra så väl som möjligt. Planen ska främja till övergången från de nuvarande e-förvaltningstjänsterna till en ny generation öppna, flexibla och samarbetsfrämjande skarvlösa e-förvaltningstjänster på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, som ska ge allmänheten och företagen ökade möjligheter att aktivt delta i beslutsprocesserna.

Det finns tungt vägande politiska och ekonomiska skäl för att stödja det europeiska samarbetet kring e-förvaltning. gemensamma insatser på detta område kan bidra till att den nuvarande ekonomiska krisen övervinns, eftersom de skulle kunna leda till ett effektivare utnyttjande av offentliga resurser och därmed till minskade offentliga utgifter. E-förvaltningstjänster kan utvecklas mer ekonomiskt om man samordnar och slår ihop offentliga och privata resurser.

Med tanke på den centrala roll som de statliga förvaltningarna i medlemsstaterna har i genomförandet av denna handlingsplan är Europeiska kommissionens huvuduppgift i första hand att skapa gynnsamma villkor för utvecklingen av gränsöverskridande e-förvaltningstjänster till enskilda och till företag oberoende av deras ursprungsland. Denna uppgift omfattar bland annat att man skapar förutsättningarna för sådana tjänster, exempelvis genom att främja interoperabilitet, införa e-signaturer och e-legitimation. Gränsöverskridande tjänster förstärker den inre marknaden, och kompletterar EU:s lagstiftning och gör den effektivare[13] på olika områden där IKT kan bidra till bättre tjänster, till exempel upphandling, rättsväsende, hälsovård, miljö, mobilitet och social säkerhet. Sådana tjänster främjar också genomförandet av medborgarinitiativ[14] med hjälp av IKT-verktyg. Kommissionen vill föregå med gott exempel på detta område.

Prioriteringar och satsningar

Här nedan föreslås olika insatser som har koppling till de fyra politiska prioriteringarna, tillsammans med ett planerat tidsschema. Insatserna kan delas in i tre grupper, beroende på vilka aktörer som är inblandade och vem som är behörig enligt fördraget.

- Om medlemsstaterna leder insatserna och utnyttjar sina egna resurser kommer kommissionen att hjälpa till med stöd och samordning. De föreslagna åtgärderna går främst ut på att sätta mål tillsammans med medlemsstaterna och att uppnå dessa mål med hjälp av utbyte av bästa praxis och information, genomförande av studier samt benchmarking.

- Om kommissionen och medlemsstaterna samarbetar för att utveckla, införa eller förbättra de gränsöverskridande tjänsterna kommer kommissionen att ta ledningen i de insatser som bygger på gemensamma resurser, medan medlemsstaterna har det slutliga ansvaret för de insatser där de använder sina egna resurser. De föreslagna insatserna omfattar forskning och utveckling, pilotprojekt, gemensam utveckling av tjänster mellan flera medlemsstater och kunskapsöverföring till marknaden.

- Om kommissionen kan skapa bättre förutsättningar kommer de föreslagna åtgärderna att omfatta rättsliga instrument, standardisering, utveckling av gemensamma ramar, utveckling av generiska verktyg, tillhandahållande av tekniska byggmoduler (som kan vidareutnyttjas) och främjande av interoperabilitet.

Ökad delaktighet för användarna

Ökad delaktighet innebär att allmänheten, företagen och andra organisationer ska få större möjligheter att redan från början aktivt delta i samhällsdebatten med hjälp av nya tekniska verktyg. Offentliga tjänster kan bli effektivare och användarna kan i större utsträckning få sina behov tillfredsställda om tjänsterna utvecklas kring användarbehoven och i samarbete med användarna där så är möjligt. Ökad delaktighet innebär också att statliga förvaltningar gör offentlig information mer lättillgänglig, ökar öppenheten och insynen och ger allmänheten och företagen möjlighet att konkret delta i beslutsprocessen.

Tjänster som utvecklas kring användarnas behov och integrerande tjänster

Om man vill bygga ut en effektiv e-förvaltning måste man bygga upp tjänsterna kring användarnas behov och tillhandahålla flexibla och individualiserade möjligheter att kommunicera med offentliga förvaltningar och genomföra transaktioner. Som exempel kan nämnas att följa tilldelningen av förmåner och bidrag, skriva in sig på skolor och universitet, begära och ta emot intyg och certifikat online och lämna in skattedeklarationer online. Dessutom bör e-förvaltningstjänster göras användbarare och tillgängligare genom att erbjudas via flera olika kanaler (som internet, tv, telefon, mobil apparatur eller, där så är lämpligt, via mellanhänder).

2011-2013 | Kommissionen kommer att hjälpa medlemsstaterna med att utveckla e-förvaltningstjänster kring användarnas behov, och att garantera integration och tillgänglighet genom att komma överens med medlemsstaterna om gemensamma mål och utvärderingskriterier, organisera utbyte av värdefulla erfarenheter på nationell, regional eller lokal nivå för att bidra till ökad acceptans, genom demonstration stödja effektiva och konkreta åtkomstlösningar som är förenliga med gällande europeiska och internationella standarder där sådana finns. |

2013 | Medlemsstaterna kommer att utveckla personaliserade onlinetjänster, med funktioner som övervakning av ärendegången i transaktioner med offentliga förvaltningar. |

Gemensam utveckling av tjänster

- Sociala nätverk och samarbetsredskap (t.ex. Web 2.0-teknik) ger användarna möjlighet att aktivt delta i utformningen och utvecklingen av offentliga tjänster. Det finns ett litet men växande antal tjänster som är inriktade på allmänhetens behov, ofta utvecklade av det civila samhällets organisationer och baserade på effektivt samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn[15]. Nu måste man pröva vilka verktyg som är mest lämpade och hur de bäst kan användas för att aktivera företagen, det civila samhället och de enskilda medborgarna.

Först och främst behövs det en analys av IKT-baserade gemensamma utvecklingstekniker samt deras kostnadseffektivitet och förmåga att leverera tillförlitliga offentliga tjänster av hög kvalitet. När detta har klargjorts bör målet vara att aktivera tredjeparter i utvecklingen av tjänster.

2011 | Kommissionen kommer först och främst att utgående från en studie undersöka hur användarna kan förmås att aktivt delta i utformning och utveckling av e-förvaltningstjänster, och sedan att utveckla rekommendationer och riktlinjer tillsammans med, och för, medlemsstaterna. |

2011-2013 | Kommissionen kommer att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan berörda parter och med medlemsstaterna komma överens om gemensamma mål för införandet av gemensamma tjänster. |

Vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn sitter på en guldgruva av information[16]. Många uppgifter som samlas in av offentliga myndigheter används aldrig, eller tjänar bara ett begränsat syfte. Om man tillgängliggör icke-personliga offentliga uppgifter (geografiska, demografiska, statistiska, miljörelaterade osv.), särskilt om de kan erbjudas i maskinläsbar form, kan allmänheten och företagen finna nya sätt att använda dessa uppgifter och skapa nya, innovativa produkter och tjänster.

Kommissionen och medlemsstaterna har åtagit sig att se till att vidareutnyttjandet av information från den offentliga sektorn får så stort mervärde som möjligt, till exempel genom att göra rådata och dokument tillgängliga för vidareutnyttjande i en rad olika format (bland annat i maskinläsbar form) och på en rad olika språk, samt genom att skapa portaler för sådan information[17]. Insatserna på detta område kommer att kopplas till genomförandet av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[18], översynen av kommissionens beslut om vidareutnyttjande av kommissionens information[19] och ett effektivt samarbete inom PSI-gruppen (PSI = Public Sector Information – information från den offentliga sektorn)[20].

2011 | Medlemsstaterna kommer överens om gemensamma indikatorer för vidareutnyttjande av information från offentliga förvaltningar. |

2011 | Kommissionen genomför en undersökning för att se i vilken utsträckning medlemsstaterna har utvecklat och infört öppna datakataloger och/eller portaler för information från offentliga förvaltningar (som data.gov.uk). |

2011-2013 | Kommissionen underlättar utbyte av bästa praxis och informationskampanjer och antar en egen, intern strategi för vidareutnyttjande av information från offentliga förvaltningar, utgående från en översyn av beslutet om vidareutnyttjande av kommissionens information. |

2011-2012 | Kommissionen ser över direktivet om information från offentliga förvaltningar, i enlighet med den digitala agendan för Europa, och undersöker möjligheterna att utvidga strategin för vidareutnyttjandet av information från offentliga förvaltningar i EU. |

Ökad insyn och öppenhet

Insyn och öppenhet i den statliga förvaltningens beslutsprocesser och i fråga om hur personuppgifter utnyttjas bidrar till att öka allmänhetens förtroende och göra det enklare att ställa beslutsfattarna till svars för deras handlingar. Många medlemsstater har fastställt mål för öppenhet och insyn, men det finns ännu inga gemensamma euroepiska mål.

Undersökningar har visat att ny teknik och nya tjänster som gör det möjligt för användarna att kontrollera de personuppgifter som offentliga förvaltningar har lagrat om dem, att se vem som har haft insyn i deras ärenden, eller att få en överblick över beslutsprocessen hör till de mest efterfrågade e-förvaltningstjänsterna. Insatser på detta område bör vara förenliga med direktivet om skydd av personuppgifter (direktiv 95/46/EG).

2011 | Kommissionen och medlemsstaterna fastställer gemensamma mål för öppenhet och insyn och utbyter tillgängliga erfarenheter. |

2013 | Medlemsstaterna och kommissionen tillhandahåller online-information om statliga lagar och andra författningar, strategier och finanser. |

2014 | I enlighet med direktivet om skydd av personuppgifter (95/46/EG), ger medlemsstaterna allmänheten elektronisk tillgång till de personuppgifter som sparats om dem, såvida dessa finns tillgängliga i elektronisk form, och meddelar de berörda parterna elektroniskt på ett enkelt och entydigt sätt när sådana uppgifter behandlas automatiskt. |

Allmänhetens och företagens delaktighet i beslutsprocessen

Medlemsstaterna har åtagit sig att med hjälp av IKT utveckla och främja bättre metoder för allmänheten och näringslivet att delta i offentliga samråd, debatter och beslutsprocesser. De nya verktyg för modellering av förvaltning och politik som i dag utvecklas inom sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration[21], kommer att hjälpa de statliga förvaltningarna med att tillhandahålla smarta, riktade och anpassningsbara strategier och få bättre kunskap om kostnadseffektivitet och konsekvenser.

De planerade insatserna kommer att ge enskilda personer större möjligheter att göra sig hörda och komma med förslag om politiska åtgärder i medlemsstaterna och Europeiska unionen som helhet. Sådana insatser ska utgå från de projekt om e-förvaltning som redan inletts inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, till exempel genom att man utnyttjar IKT-verktyg för ”e-Petitioning” för att främja medborgarinitiativ[22], eller från nya ansökningsomgångar som inleds inom sjunde ramprogrammet för forskning.

2011 | I samarbete med medlemsstaterna kommer kommissionen att utveckla en elektronisk tjänst som ger stöd till medborgarinitiativ (i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. |

2011 | Kommissionen utvärderar befintliga forskningsprojekt och startar nya inom ramen för målet ”ICT for Governance och Policy Modelling” (IKT för modellering av förvaltning och strategiutveckling) i sjunde ramprogrammets arbetsprogram för perioden 2011-2012 samt verkar för fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. |

2011-2015 | Medlemsstaterna, kommissionen och andra representativa institutioner som de nationella parlamenten bör utveckla tjänster som engagerar berörda parter i offentliga debatter och beslutsprocesser utgående från pilot- och demonstrationsprojekt. |

Inre marknaden

De flesta offentliga onlinetjänsterna fungerar inte över gränserna, eller också förutsätter de invecklade förfaranden för att bli åtkomliga. Personer från ett EU-land kan inte utan problem anlita offentliga tjänster i ett annat EU-land än det där de är etablerade, till exempel med hjälp av elektroniska id-kort. Det är ett allvarligt hinder för företagens och de enskildas rörlighet. I syfte att optimera den inre marknaden bör de statliga förvaltningarna utveckla ”skarvlösa” tjänster för företagare som vill starta och driva företag någonstans i EU, och som också för personer som vill studera, arbeta, bosätta sig, söka hälsovård eller pensionera sig någonstans i EU.

Skarvlösa tjänster för företagen

Företag bör kunna sälja och tillhandahålla sina tjänster och produkter överallt i EU med hjälp av enkla system för elektronisk offentlig upphandling och ett effektivt införande av tjänster som tillhandahåller en enda kontaktpunkt för företagens kontakter med förvaltningen. På båda områden har större initiativ inletts under de senaste två åren:

- SPOCS, ” Simple Procedures Online for Cross-border Services ” (Enkla onlineförfaranden för gränsöverskridande tjänster)[23], syftar till att avlägsna de administrativa hinder som europeiska företag står inför om de vill erbjuda sina tjänster i utlandet, genom att främja införandet av nästa generations enda kontaktpunkter och liknande e-förfaranden.

- PEPPOL, ” Pan-European Public eProcurement On-Line ” (EU-övergripande e-upphandling online)[24] ska vara ett pilotprojekt för en EU-övergripande interoperativ lösning för e-upphandling som gör det möjligt för företagare att genomföra hela upphandlingen online, från beställning till fakturering och tillgång till kataloger. Detta kommer att minska den administrativa bördan och leda till vinster i form av ökad insyn och öppenhet och omfattande potentiella besparingar.

Utgående från resultaten av dessa initiativ bör man sträva efter följande: en gränsöverskridande och interoperativ infrastruktur för e-upphandling utgående från resultaten av det omfattande Peppol-pilotprojektet, och utvecklingen av ”andra generationens” enda kontaktpunkter kombinerade med en utvidgning av tjänstedirektivet till att omfatta andra affärsområden. Därigenom skulle företagen i EU till 2015 få möjlighet att sälja varor och tillhandahålla tjänster till offentliga förvaltningar i andra länder lika lätt som de för närvarande kan göra det i sina egna länder. Det kommer att bli möjligt att utvidga sin affärsverksamhet till andra länder och registrera sig på distans, utan att man behöver lämna sitt kontor.

2011 | Medlemsstaterna och kommissionen utvärderar resultaten av PEPPOL och SPOCS och ser till att de följs upp på ett hållbart sätt. |

2011 | Kommissionen lägger fram en vitbok om konkreta steg för att sammanlänka e-upphandlingsmöjligheterna över hela inre marknaden[25]. |

2012-2014 | Medlemsstaterna inför gränsöverskridande tjänster utgående från resultaten av PEPPOL och SPOCS. |

2013 | Medlemsstaterna ser till att det finns en andra generation av enda kontaktpunkter som fungerar som fullvärdiga e-förvaltningscentra utöver vad som krävs i tjänstedirektivet i fråga om villkor och tillämpningsområden.[26] |

Personlig rörlighet

Europas befolkning bör kunna förflytta sig och bosätta sig fritt i hela EU[27]. Här ska medlemsstaterna och kommissionen samarbeta för att utveckla tjänster som hjälper personer som vill flytta mellan EU-länder för att studera, arbeta, söka läkarvård, bosätta sig eller gå pension.

Insatserna bör syfta till införandet av interoperativa tjänster som gör det möjligt för enskilda att kommunicera, genomföra transaktioner och skicka och ta emot elektroniska dokument och elektronisk information till och från offentliga förvaltningar i hela EU. Sådana tjänster ska göra det möjligt att utbyta och lagra elektronisk information på ett säkert sätt över gränserna (”eDelivery” av dokument och information). Det ska vara möjligt för enskilda att komma åt personliga dokument som födelsebevis överallt i EU, att vara berättigade till och kunna erhålla pensionsrättigheter när de går i pension men bor i ett annat land än det där de arbetat, eller att elektroniskt skriva in sig på vilket universitet som helst i EU.

2012-2014 | Kommissionen stöder utbyte av bästa praxis och samordnar medlemsstaternas insatser för att tillsammans utveckla och införa interoperativa tjänster för eDelivery. |

2015 | Medlemsstaterna tillhandahåller gränsöverskridande och interoperativa tjänster för eDelivery som är åtkomliga för allmänheten så att enskilda exempelvis kan studera, arbeta, bosätta sig, utnyttja hälsovård och pensionera sig var de vill i EU. |

EU-omfattande införande av gränsöverskridande tjänster

Kommissionen och medlemsstaterna kommer att utbyta resultat och positiva erfarenheter från de storskaliga pilotprojekten[28] för att fastställa och komma överens om vilka viktiga gränsöverskridande tjänster som är redo för att införas i hela EU på ett hållbart sätt. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att undersöka om tjänsterna är mogna genom att analysera de organisatoriska, rättsliga, tekniska och semantiska hinder som föreligger för deras slutgiltiga införande.

Tillgången till gränsöverskridande tjänster i EU kommer att ökas, till en början genom stöd till nya storskaliga pilotprojekt som grundas på väldefinierade behov (t.ex. inom områden som e-rätt eller e-miljö), och på i vilken utsträckning befintlig infrastruktur kan vidareutnyttjas. De planerade insatserna ska skapa förutsättningarna för att medlemsstaterna ska kunna införa gränsöverskridande tjänster fullt ut i hela EU och utveckla nya sådana tjänster.

.

2011 | Kommissionen genomför en studie, i samarbete med medlemsstaterna, om behovet av gränsöverskridande tjänster. Därvid analyseras även de organisatoriska, rättsliga, tekniska och semantiska hindren. |

2011 | Medlemsstaterna kommer överens om ett antal viktiga gränsöverskridande offentliga tjänster som ska införas mellan 2012 och 2015 och identifierar lämpliga livsavsnitt/etapper[29]. |

2012-2015 | Kommissionen stödjer och samordnar medlemsstaternas insatser för att starta och genomföra storskaliga pilotprojekt, och uppmuntrar till samordning och vidareutnyttjande mellan medlemsstaterna och deras projekt. |

2012-2015 | Kommissionen samarbetar med medlemsstaterna och berörda parter för att införa gränsöverskridande e-miljötjänster[30]. |

En effektivare statlig förvaltning och ökad effektivitet inom andra myndigheter

Insatserna inom ramen för denna prioritering kommer att inriktas på användningen av IKT och på att möjliggöra organisatoriska förändringar som leder till bättre, mindre ingripande, hållbarare och snabbare offentliga tjänster genom att minska den administrativa bördan, förbättra organisationsförfaranden och främja övergången till en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Förbättrade organisatoriska förfaranden

E-förvaltning är ett instrument för förändringar som kan förbättra förvaltningarnas organisatoriska förfaranden och minska kostnaderna. Exempelvis kan kostnaderna för fakturering minskas om man övergår till elektronisk offentlig upphandling, samtidigt som effektiviteten ökar genom snabbare behandling. Tjänstemän får tillfälle att förbättra sina datorkunskaper och kan lära sig av erfarenheter i andra delar av EU så att de kan förbättra sina organisatoriska förfaranden. I detta sammanhang ska portalen ePractice.eu spela en viktig roll.

Kommissionen kommer dessutom att föregå med gott exempel och införa de nyaste och mest lämpade metoderna och strategierna för e-förvaltning i den egna organisationen. Handlingsplanen för e-kommissionen 2011–2015 ska stödja effektiviseringen av administrativa förfaranden, underlätta informationsutbyte och förenkla kontakterna med kommissionen.

2011 | Kommissionen underlättar erfarenhetsutbytet, uppmuntrar till vidareutnyttjande av framgångsrika lösningar och tillämpningar och undersöker nya metoder för att hjälpa medlemsstaterna med att förbättra sina organisatoriska processer. |

2011-2012 | Kommissionen förvandlar portalen ePractice.eu till ett effektivt verktyg för utbyte av erfarenheter och information mellan de organ som tillhandahåller e-förvaltning i medlemsstaterna. |

2011-2015 | Kommissionen genomför en ambitiös handlingsplan för e-kommissionen 2011–2015, som omfattar fullständig elektronisk upphandling, en informationsstrategi för den offentliga sektorn och en strategi för öppenhet och insyn[31]. |

2013 | I nära samarbete med medlemsstaterna startar kommissionen ett program för personalutbyten mellan förvaltningarna i olika medlemsstater. |

Minskade administrativa bördor

Många människor och företag anser att den bästa förvaltningen är den som inte märks. I praktiken blir kontakterna med de statliga förvaltningarna emellertid ofta tids- och resurskrävande, till följd av krångliga förfaranden och mängder av krav. Förenkling eller avskaffande av administrativa förfaranden borde därför vara ett viktigt mål, så som det anges i handlingsprogrammet minskning av administrativa bördor i Europeiska unionen[32].

De planerade insatserna ska hjälpa medlemsstaterna att undanröja onödiga administrativa bördor. Detta kan exempelvis uppnås om offentliga myndigheter använder de uppgifter om befolkningen som finns tillgängliga på ett smart sätt, eller om principen om engångsregistrering av uppgifter tillämpas, så att de uppgifter man behöver från befolkningen bara samlas in en gång, förutsatt att kraven avseende uppgiftsskydd och skydd av privatlivet uppfylls.

2011-2013 | Kommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att organisera erfarenhetsutbyten om genomförandet av denna princip om engångsregistrering. Så snart elektroniska förfaranden och kommunikationsmetoder har blivit den huvudsakliga kanalen för e-förvaltningstjänster kommer man också att genomföra en kostnads-/nyttoanalys och ta fram en tidsplan för det framtida genomförandet. |

Grön förvaltning

Kommissionens rekommendation om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att underlätta övergången till en energieffektiv och koldioxidsnål ekonomi omfattar även offentliga organisationer[33]. Det saknas emellertid särskilda mål för e-förvaltning. Dessa bör fastställas och analyseras.

De planerade insatser som beskrivs nedan syftar till att minska förvaltningarnas koldioxidavtryck i medlemsstaterna, exempelvis genom införande av elektronisk arkivering, utnyttjandet av videokonferenser i stället för tjänsteresor osv.

2012 | Kommissionen genomför en studie om e-förvaltningens förutsättningar att minska de statliga förvaltningarnas koldioxidavtryck, och granskar bland annat bästa praxis. |

2013 | Medlemsstaterna bör utveckla och komma överens om indikatorer och utvärderingsmetoder för att mäta hur e-förvaltningstjänsterna har minskat koldioxidavtrycket i deras förvaltningar. |

Förutsättningarna för införandet av e-förvaltning

Ett antal tekniska och rättsliga förutsättningar måste vara uppfyllda för att de insatser som planeras för att förbättra e-förvaltningen i EU ska kunna genomföras. Hit hör bättre interoperabilitet över gränserna, som bland annat skulle möjliggöra informationsutbyte, utnyttjandet av enda kontaktpunkter samt EU-övergripande tillämpning av (nationella) elektroniska id-lösningar och betalsystem. Interoperabilitet främjas av öppna specifikationer och utvecklingen av viktiga drivkrafter som elektronisk id-hantering och innovationsfrämjande inom e-förvaltningen.

Öppna specifikationer och interoperabilitet

Interoperabilitet mellan system eller maskiner innebör att de kan utbyta, behandlas och korrekt tolka information. Det är mer än bara ett tekniskt problem, eftersom det berör de rättsliga, organisatoriska och semantiska aspekterna datahantering. Interoperabilitet är en förutsättning för att tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster ska kunna ske på ett öppet och flexibelt sätt och kommer att möjliggöra samarbete mellanförvaltningar i hela EU. Standarder och öppna plattformar ger också möjligheter till kostnadseffektivare resursanvändning och tillhandahållande av tjänster.

De planerade insatserna kommer att leda till en gemensam strategi för interoperabilitet mellan medlemsstaterna på EU-nivå.

2011-2015 | Kommissionen (via ISA-programmet) vidtar åtgärder för att införa den europeiska kompatibilitetsramen (European Interoperability Framework – EIF) och den europeiska strategin för interoperabilitet (European Interoperability Strategy – EIS) (EIF och EIS förväntas komma att antas under 2010). |

2012 | Kommissionen organiserar kunskapsutbyten och främjar vidareutnyttjande och utbyte av lösningar för genomförandet av interoperationella e-förvaltningstjänster. Hit hör bland anat inrättandet av gränssnitt för åtkomst och användning av autentiska nationella källor. |

2013 | Medlemsstaterna bör ha anpassat sina nationella interoperabilitetsramar till EIF[34]. |

Viktiga aktörer

För många onlinetjänster är det viktigt att identifiera och autentisera den juridiska eller fysiska person till vilken tjänsten ska tillhandahållas. Teknik för elektronisk identifiering och autentisering är en förutsättning för säkra elektroniska transaktioner (både inom den offentliga och den privata sektorn). Det vanligaste sättet att autentisera är i dag lösenord, men det finns ett allt större behov av säkrare lösningar för att skydda personuppgifter. EU behöver ett bättre administrativt samarbete för att utveckla och införa gränsöverskridande offentliga onlinetjänster, med praktiska lösningar för e-legitimation och e-autentisering. Det finns redan pågående initiativ, som det storskaliga pilotprojektet STORK som syftar till införandet av en interoperabilitetsplattform för e-legitimation på EU-nivå som ska göra det möjligt att komma åt e-förvaltningstjänster inom och utanför det egna landet med nationella e-legitimationer.

De planerade insatserna ska bidra till EU-omfattande ramar för ömsesidigt erkända e-legitimationer[35], så att enskilda och företag kan identifiera sig elektroniskt i hela EU. Detta ska utgå från resultaten av ovan nämnda initiativ, bland annat STORK, och lita till autentiserade identiteter som är förenliga med reglerna om skydd av personuppgifter. Insatserna ska komplettera och bygga på EU:s befintliga handlingsplan för bättre e-signaturer och e-legitimation[36] och den översyn av direktivet om elektroniska signaturer som planeras under 2011.

2011 | Kommissionen föreslår en översyn av direktivet om elektroniska signaturer för att skapa rättsliga ramar för gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra system för e-autentisering[37]. |

2012 | Kommissionen föreslår ett beslut från rådet och Europaparlamentet för att garantera ömsesidigt erkännande av e-legitimering och e-autentisering i hela EU utgående från onlinetjänster för autentisering som ska tillhandahållas i alla medlemsstater (och utgå från de lämpligaste offentliga legitimationsdokumenten, utfärdade av den offentliga eller privata sektorn)[38]. |

2012-2014 | Medlemsstaterna bör tillämpa och införa lösningar för e-legitimering, utgående från resultaten av STORK och andra projekt med anknytning till e-legitimering. |

Innovativ e-förvaltning

Den nya generationen e-förvaltningstjänster kommer att behöva utgå från och dra nytta av innovativ teknik som moln av offentliga tjänster och tjänsteinriktad arkitektur (SOA) för att skapa öppna, flexibla och samarbetsbaserade e-förvaltningstjänster och samtidigt minska IKT-kostnaderna. Pilotprojekt kommer att startas för att främja tillgängligheten och användningen av praktisk åtkomst på begäran av gemensamma resurser och tjänster för tillhandahållandet av e-förvaltningstjänster. Dessutom kommer förvaltningar att behöva uppdatera sin IPv6-relevanta e-förvaltningsinfrastruktur (portaler, webbplatser, tillämpningar osv.) och online-tjänster av allmänt intresse, med tanke på att IPv4-adresserna kommer att försvinna. Införandet av IPv6 kommer att vara till fördel för de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna eftersom det leder till innovativa, effektiva och tillgängliga tillämpningar och tjänster[39].

De planerade insatserna syftar till att identifiera och sprida beprövade och säkra lösningar för moln av offentliga tjänster, SOA och övergångsstrategier för omvandlingen av IPv4 till IPv6.

2011 | Kommissionen startar en studie och lägger fram rekommendationer om hur ny teknik och nya paradigman kan användas inom den offentliga sektorn (t.ex. SOA och moln av offentliga tjänster). |

2011 | Kommissionen inleder åtgärder inom ramen för CIP-programmet för att hjälpa förvaltningar att genomföra pilotförsök med övergången till IPv6, så att det uppstår illustrativa exempel och övergången till IPv6 i stor skala får ny fart. |

2012 | Kommissionen inleder pilotprojekt för att demonstrera hur offentliga förvaltningar kan tillhandahålla e-förvaltningstjänster på ett flexiblare och effektivare sätt genom att utnyttja innovativ arkitektur och teknik. |

FÖRVALTNING

MEDLEMSSTATERNA har slutit upp kring de politiska prioriteringarna i Malmödeklarationen. De har också uppmanat Europeiska kommissionen att organisera en gemensam förvaltning av denna handlingsplan och låta medlemsstaterna delta aktivt i genomförandet.

I detta syfte kommer Europeiska kommissionen att inrätta en högnivå-expertgrupp med företrädare från medlemsstaterna som är ansvariga för de nationella e-förvaltningsstrategierna. Kommissionen kommer att vara ordförande i gruppen. Denna högnivågrupp ska rapportera till högnivågruppen för den digitala agendan och samordna sig med programkommittén för ISA, Ytterligare samarbete kommer också att uppmuntras.

Det krävs samstämmiga ramar för en diskussion om strategier, övervakning och utvärdering av handlingsplanen och utbyte av erfarenheter. Under 2013 kommer en halvtidsutvärdering av handlingsplanen att genomföras, varvid man kommer att se i vilken utsträckning målen har uppnåtts, vilka framsteg som gjorts och vilka problem man stött på. Beroende på resultaten av denna halvtidsöversyn kommer eventuella förändringar av handlingsplanens mål och åtgärder att diskuteras med den föreslagna högnivågruppen.

Varje år ska man mäta de framsteg som gjorts i fråga om handlingsplanen och e-förvaltning i allmänhet, med hjälp av lämpliga instrument som benchmarking, bench-learning, självutvärdering osv. Medlemsstaterna ska dela viktiga benchmarkinginitiativ med Europeiska kommissionen och andra medlemsstater för att möjliggöra gemensamma mätningar mellan berörda parter.

2011 | Kommissionen inrättar en högnivågrupp med experter från medlemsstaterna och föreslår lämpliga mandat. |

2012 | Medlemsstaterna informerar kommissionen och högnivågruppen om hur de politiska prioriteringarna från Malmödeklarationen har omsatts eller kommer att omsättas i de nationella e-förvaltningsstrategierna. |

2013 | Alla medlemsstater ska ha infört de politiska prioriteringarna från Malmödeklarationen i sina nationella strategier. |

2013 | Handlingsplanen för e-förvaltning ses över, och resultaten används för en uppdatering av handlingsplanen. |

2015 | Alla medlemsstater informerar kommissionen och högnivågruppen om hur de politiska prioriteringarna från Malmödeklarationen har uppnåtts. |

[1] KOM(2010) 245.

[2] Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010, KOM 2006/173, 25.4.2006. http://ec.europa.eu/information_society/activities/egovernment/library/index_en.htm

[3] CIP ICT PSP: http://ec.europa.eu/information_society/activities/egovernment/implementation/ict_psp/index_en.htm

[4] http://www.epractice.eu/

[5] Direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, 17.11.2003, EUT L345, 31.12.2003, s. 90.

[6] http://www.peppol.eu

[7] http://www.eid-stork.eu

[8] Europeisk rapport om digital konkurrenskraft 2010, s. 88.Se http://intra.infso.cec.eu.int/C4/docs/main%20page/european_competitiveness_report_2010.pdf

[9] Till 2015 ska EU:s offentliga förvaltningar ha gjort sig kända som öppna, flexibla och samarbetsvilliga i sina kontakter med allmänheten och företagen. De ska använda e-förvaltning för att bli effektivare och ständigt förbättra sina offentliga tjänster på ett sätt som motsvarar användarnas olika behov och optimerar den allmänna nyttan så att EU:s övergång till att bli en ledande kunskapsbaserad ekonomi främjas. Se http://www.egov2009.se/wp-content/uploads/Ministerial-Declaration-on-eGovernment.pdf. I den digitala agendan för Europa redogörs det för denna målsättning, och detta bygger i sin tur på resultaten av de föregående ministermötena (som hålls vartannat år )i Bryssel 2001, Como 2003, Manchester 2005 och Lissabon 2007. Se http://ec.europa.eu/information_society/activities/egovernment/library/index_en.htm. Detta omfattade också åtaganden från kandidatländernas och Eftaländernas sida.

[10] Deklaration från ”DigitalEurope”, se http://www.digitaleurope.org/index.php?id=1068&id_article=390

[11] Öppen deklaration om offentliga tjänster 2.0, http://eups20.wordpress.com/the-open-declaration

[12] KOM (2010) 2020.

[13] Sådan EU-lagstiftning omfattar bland annat tjänstedirektivet (2006/123/EG), direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG), upphandlingsdirektiven (2004/17/EG och 2004/18/EG), dataskyddsdirektivet (95/46/EG), direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (2003/98/EG), direktivet om infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (Inspire) (2007/2/EG), samt direktivet om allmänhetens tillträde till miljöinformation (2003/4/EG).

[14] Artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

[15] T.ex. fixmystreet.com.

[16] Kommissionen och medlemsstaterna har i många år varit medvetna om detta värde, och antagit ett direktiv om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn.

[17] T.ex. Data.gov.uk.

[18] Direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, 17.11.2003, EUT L345, 31.12.2003, s. 90-96

[19] Kommissionens beslut 2006/291/EG om vidareutnyttjande av kommissionens information, 7.4.2006.

[20] PSI-gruppen består av tjänstemän från medlemsstaternas nationella, lokala eller regionala myndigheter samt företrädare för den privata sektorns organisationer. Den sammanträder regelbundet för att utbyta bästa praxis om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och initiativ som stöder sådant vidareutnyttjande, samt för att diskutera praktiska frågor i samband med genomförandet av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

[21] EU:s sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. http://ec.europa.eu/informhttp://ec.europa.eu/information_society/activities/egovernment/research/fp7/index_en.htmation_society/policy/psi/index_en.htm

[22] Artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

[23] SPOCS (Simple Procedures Online for Cross-border Services) ( http://www.eu-spocs.eu).

[24] PEPPOL (Pan-European Public Procurement Online) (http://www.peppol.eu).

[25] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[26] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[27] Genomförande av direktivet om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

[28] STORK (Secure identiTy acrOss boRders linKed) (https://www.eid-stork.eu/). epSOS (Smart Open Services for European Patients) (http://www.epsos.eu).

[29] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[30] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[31] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[32] KOM(2007) 23.

[33] KOM(2009) 111.

[34] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[35] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[36] KOM(2008) 798.

[37] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[38] Denna insats definieras i den digitala agendan för Europa.

[39] I enlighet med KOM(2008) 313, kommer kommissionen under 2011 att utarbeta ett arbetsdokument om de uppföljningsåtgärder som eventuellt kan behövas.