C_2009317SV.01008401.xml

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om telemedicin till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdssystem och samhället”

Den 4 november 2008 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om telemedicin till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdssystem och samhället”

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 26 juni 2009. Föredragande var Lucien Bouis.

Vid sin 455:e plenarsession den 15–16 juli 2009 (sammanträdet den 15 juli 2009) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 160 röster för och 3 nedlagda röster:

1.1 EESK har med intresse tagit del av kommissionens meddelande, som stöder och uppmuntrar medlemsstaterna när det gäller att integrera telemedicin i sin hälso- och sjukvårdspolitik.

1.2 EESK noterar att kommissionen med respekt för subsidiaritetsprincipen vill öka förtroendet för telemedicinen och få den accepterad och uppnå ett tydligt rättsläge inom detta område, samt lösa de tekniska frågorna och främja marknadsutvecklingen. Medlemsstaterna ska utifrån sin investeringskapacitet fortsätta att ansvara för sin folkhälsopolitik och för utvecklingen av telemedicinen.

1.3 Enligt EESK behöver de som ansvarar för folkhälsan, vårdpersonal och patienter mer information och kontinuerliga underlag för bedömningen av kostnadseffektiviteten.

1.4 EESK kommer att noga bevaka att den forskning och utveckling som bedrivs verkligen garanterar en säker användning, förenklad ergonomi och lägre inköps- och användningskostnader. Vi noterar att kommissionen ämnar stödja ett storskaligt pilotprojekt om fjärrövervakning.

1.5 EESK konstaterar att det är svårt att utveckla telemedicin, trots att den under vissa tydligt definierade villkor kan förbättra hälso- och sjukvårdssystemet till fördel för patienterna, vårdgivarna och socialförsäkringsorganen. Vi anser att telemedicinens tillämpningsområden måste definieras och att den måste få en solid rättslig grund.

1.6 Enligt kommittén bör man hålla sig till en förenklad definition av de medicinska verksamheterna inom telemedicinen för att garantera konfidentialitet och en så hög patientsäkerhet som möjligt.

1.7 EESK välkomnar ambitionen att redan 2009 skapa en europeisk plattform för att stödja medlemsstaternas informationsutbyte om nationella rättsliga ramar.

1.8 EESK anser att den medicinska verksamhet som använder sig av telemedicin som en kompletterande teknik måste respektera de rättigheter och skyldigheter som är förbundna med all medicinsk verksamhet och också beakta de skyldigheter som hör ihop med telemedicinens speciella art, exempelvis information om tekniska medel för överföring av uppgifter och säkerheten för detta.

1.9 Det är uppenbart att tillgången till bredband (1) i samma omfattning i varje land och full uppkoppling är viktiga förutsättningar för utvecklingen av telemedicin. Tillgången på digital utrustning måste öka, framför allt på landsbygden och i de yttersta randområdena, för att allmänheten ska få lika tillträde till hälso- och sjukvård.

1.10 EESK ser positivt på kommissionens avsikt att lägga fram ett strategidokument på grundval av befintliga eller nya standarder i syfte att säkerställa interoperabilitet, kvalitet och säkerhet för systemen.

1.11 Utöver de tekniska och organisatoriska aspekterna måste man enligt EESK också utveckla utbytet av god klinisk praxis inom telemedicin.

1.12 EESK välkomnar förslaget att fastställa åtgärder på tre nivåer under de närmaste åren.

1.13 På medlemsstatsnivå bör särskild uppmärksamhet ägnas klassificeringen av verksamheterna, deras kostnader och deras ersättningsnivå.

1.14 För de medlemsstater som kommer att få stöd från EU bör man införa styr- och utvärderingsinstrument med avseende på telemedicinens tekniska aspekter och effektivitet.

1.15 För att bemöta användarnas rädsla och stärka deras självförtroende anser EESK med avseende på de åtgärder som kommissionen ska vidta att man bör stödja informations- och utbildningsprogram för användningen av ny teknik som är riktade till hälsovårdspersonal och den breda allmänheten.

1.16 EESK beklagar att de aspekter som rör fortbildning av vårdgivare inte har uppmärksammats specifikt. Det behövs ett strukturerat fortbildningsprogram på universitetsnivå och ett senare under arbetslivet. Denna utbildning ska emellertid inte producera ”teleläkare”, utan utbilda samtliga läkare i telemedicin.

1.17 EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt iaktta rekommendationerna i det föreliggande meddelandet och att respektera den föreslagna tidsplanen.

1.18 EESK anser att de organisationer som företräder patienter, konsumenter och anställda inom hälsovården bör medverka till att definiera formerna för hur denna nya teknik ska utvecklas. Det är viktigt att kommittén får delta i bedömningen av hur de åtaganden som gjorts framskrider.

1.19 EESK anser att utvecklingen av telemedicin i patienternas, hälsosystemens och samhällets tjänst bör utformas inom ramen för den allmänna utvecklingen av hälsosystemen och hälsopolitiken.

2.1.1 Telemedicin (2) – hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls på distans – kan bidra till att förbättra livet för patienter och vårdpersonal och bemöta de problem som hälso- och sjukvårdssystemen står inför (en åldrande befolkning, utbredningen av kroniska sjukdomar, möjligheterna att bo kvar hemma, sjuka som är isolerade eller har svårt att förflytta sig, demografin inom vården, geografiskt ojämnt fördelade hälso- och sjukvårdstjänster m.m.).

2.1.2 Förutom att förbättra vården och göra hälsovårdssystemen effektivare, kan telemedicin bidra till EU:s ekonomi på grund av dynamiken inom denna verksamhetssektor (här finns företrädesvis små och medelstora företag). Telemedicin används dock alltjämt i begränsad omfattning och marknaden är fortfarande fragmenterad.

2.2.1 Meddelandet stöder och uppmuntrar medlemsstaterna vad gäller att integrera telemedicin i sin hälsovårdspolitik genom att kartlägga hindren för en användning av telemedicin och hjälpa till att undanröja dessa hinder samt genom att tillhandahålla fakta som kan väcka intresse för dessa tjänster så att läkarkåren och patienterna ska acceptera dem.

2.2.2 Eftersom det är medlemsstaterna som har huvudansvaret för att organisera, finansiera och tillhandahålla hälso- och sjukvård och som ensamma kan göra telemedicin till verklighet, med full hänsyn till subsidiaritetsprincipen, avgör kommissionen vilka åtgärder som medlemsstaterna, kommissionen eller berörda parter ska vidta.

3.1 EESK noterar meddelandets räckvidd, men vill påminna om fördelen med digitala patientjournaler och att denna fråga är nära förknippad med utvecklingen av telemedicin.

Kommittén är positiv till utvecklingen av telemedicin för att uppnå det grundläggande målet att säkerställa att alla får lika tillgång till en hälsovård med hög kvalitet. Vi noterar den inverkan som telemedicinen kan få på hälsosystemet och sjukvårdspersonalens rutiner, och anser att det krävs en ökad vaksamhet vad gäller risken för en kommersialisering av sektorn.

3.2.1 Även om utvecklingen av telemedicinen har stor betydelse för en standardisering av arbetsmetoder bland läkare och för hälsovårdens organisation i nätverk, och kan bidra till att göra vården bättre och mer tillgänglig, bör man emellertid föregripa denna utveckling genom att tänka över hur uppgifterna ska organiseras, prioriteras och fördelas samt hur rutinerna ska protokollföras.

EESK välkomnar de åtgärder på tre nivåer som föreslås och formulerar i sammanhanget ett antal kommentarer.

3.3.1.1 Medvetenheten behöver fortfarande stärkas hos vårdmyndigheter, vårdpersonal och patienter och hos deras respektive organisationer genom inrättande av debattforum. För detta ändamål måste man lägga fram bevis för telemedicinens effektivitet. I sammanhanget måste underlag för bedömningen av kostnadseffektiviteten presenteras. Här måste man erinra om att utvecklingen och en varaktig användning av telemedicin är avhängiga av hur stor del av kostnaderna för dessa tjänster som ersätts och hur mycket som patienterna ska betala.

3.3.1.2 EESK påpekar att de små och medelstora företagen i sektorn inte har tillräckligt stor finansiell kapacitet på områdena forskning och utveckling. Den offentliga sektorn och offentlig-privata partnerskap kan därför bidra till en storskalig spridning av fjärrövervakningssystem. Med avseende på utrustningen kommer EESK att bevaka att utvecklingen av den ger garantier för en säker användning, förenklad ergonomi och lägre inköps- och användningskostnader. Denna utveckling kan inte endast vara en angelägenhet för industrin.

3.3.1.3 EESK understryker att en utökad användning av telemedicin i allmänhet och fjärrövervakning i synnerhet ger upphov till nya etiska frågor, med tanke på att förhållandet mellan patient och läkare förändras. För att denna teknik, som inte kan ersätta de mänskliga kontakterna, ska accepteras anser vi det mycket viktigt att förhållandet vårdgivare/patient tydligt definieras för de patienter som söker mänsklig värme och begripliga, exakta och lugnande förklaringar.

3.3.1.4 EESK anser att det är viktigt att demokratisera användningen av de tekniska verktygen så att patienterna kan behålla kontrollen över sitt liv och sina val.

3.3.1.5 Dessutom bör den vårdpersonal som sitter vid telefonen eller framför skärmen ha fått utbildning i psykologi så att de kan göra distansförhållandet mänskligare och mildra bristen på fysisk närvaro, den närvaro som hittills har varit grundvalen för det enskilda samtalet mellan läkare och patient.

3.3.1.6 EESK noterar med intresse kommissionens vilja att, med deltagande från upphandlarna, stödja ett storskaligt pilotprojekt om fjärrövervakning genom sitt program för konkurrenskraft och innovation. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att analysera sina behov och prioriteringar när det gäller telemedicin före utgången av 2009.

3.3.1.7 EESK ställer sig också bakom finansieringen av program för IT-stöd i boende (3), som genomförs på grundval av artikel 169 i fördraget, och uppmuntrar medlemsstaterna att delta i det.

3.3.2.1 EESK konstaterar att utvecklingen inom telemedicinen går långsamt trots att den under vissa tydligt fastställda villkor kan förbättra hälso- och sjukvårdssystemet till fördel för patienterna, vårdgivarna och socialförsäkringsorganen. Telemedicinen är ett effektivt sätt att optimera vårdkvaliteten genom snabbt informationsutbyte, och den bidrar till att förbättra effektiviteten i sjukvårdstiden. Vi anser att tillämpningsområdena måste definieras och en solid rättslig grund införas.

3.3.2.2 Kommittén anser att man bör försöka hålla sig till en enkel definition av vilka medicinska åtgärder som kan ingå inom telemedicinen, till exempel följande:

För dessa åtgärder är det av största betydelse att klargöra rättsläget, att se till att systemen för uppgiftsskydd stärks och att patientsäkerheten är den största möjliga, i samband med både insamling, lagring och användning av uppgifter.

3.3.2.3 Kommittén har noterat att definitionen av medicinska åtgärder och deras följder skiljer sig åt på det juridiska och rättsliga planet, och dessutom i samband med ersättning, mellan de olika medlemsstaterna, och påminner om att vårdtagarna har rätt att få behandling i en annan medlemsstat oavsett hur vården ges (4), vilket inbegriper telemedicin.

3.3.2.4 Kommittén anser att man bör inrätta ett system för överklagande i händelse av skada och tydliga förfaranden för tvistlösning, också på gränsöverskridande nivå, vilket bör leda till allmänna system för obligatoriskt försäkringsskydd för yrkesverksamma.

3.3.2.5 EESK välkomnar kommissionens ambition att redan 2009 skapa en europeisk plattform för att stödja medlemsstaternas informationsutbyte om nationella rättsliga ramar och eventuella förändringar av dessa med avseende på telemedicin.

3.3.2.6 Kommittén anser inte att telemedicin kommer att eller bör ersätta andra medicinska åtgärder. Telemedicin är ett komplement, och begränsas av att man inte kan göra några kliniska undersökningar. Telemedicinen måste respektera de rättigheter och skyldigheter som är förbundna med all medicinsk verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas följande punkter:

I synnerhet bör genomförandet av telemedicinsk vård omfatta information om de tekniska medel som använts för överföringen av uppgifter.

Det är uppenbart att tillgången till bredband (1), som är nödvändigt för att garantera maximal säkerhet, och full uppkoppling är viktiga förutsättningar för utvecklingen av telemedicin. För att läkare och patienter ska få förtroende för denna metod krävs att den teknik som utnyttjas är säker och lätt att använda.

3.3.3.1.1 Tillgången till digital utrustning måste öka, framför allt på landsbygden och i de yttersta randområdena. Telemedicinen måste ha effektiv täckning, i synnerhet som befolkningen i dessa områden berörs i särskilt hög utsträckning.

3.3.3.1.2 Avsaknad av bredbandsuppkoppling innebär att vårdpersonalen får oacceptabla svarstider och att stora filer knappast kan överföras. Förlust av delar av informationen kan medföra allvarliga medicinska risker.

3.3.3.2 EESK ställer sig bakom kommissionens avsikt att tillsammans med medlemsstaterna lägga fram ett strategidokument på grundval av befintliga eller nya standarder i syfte att säkerställa interoperabilitet, kvalitet och säkerhet för fjärrövervakningssystemen. Med tanke på den fortlöpande tekniska utvecklingen anser EESK att endast regelbunden utvärdering av utrustningens tillförlitlighet kan säkra förtroendet.

3.4 Utvecklingen av denna teknik utgör en möjlighet för ekonomin i allmänhet, men konsekvenserna för den svaga finansieringen av hälsovårdssystemen behöver utvärderas, och stöd från gemenskapen när det gäller forskning och utveckling vore önskvärt. Kommittén anser att programmet för ”IKT och åldrande” (5) med tanke på framtiden borde intressera sig för telemedicin och alla dess aspekter.

Med tanke på att telemedicinen inte kan betraktas som ett område som har samband enbart med utvecklingen av e-handel (eftersom telemedicin helt och hållet är en medicinsk fråga), gläder sig kommittén åt förslaget att fastställa tre åtgärdsnivåer under de närmaste åren.

På medlemsstatsnivå bör, enligt EESK, särskild uppmärksamhet ägnas klassificeringen av åtgärderna och deras ersättningsnivå. Det är inte alla försäkringssystem som har erkänt telemedicin som medicinsk verksamhet, och vissa intar en försiktig hållning när det gäller villkoren för förskrivning på distans.

4.1.1.1 Med tanke på investeringskostnaderna är det naturligtvis nödvändigt att de folkhälsoinstitut eller organ som är behöriga på folkhälsoområdet inom ramen för en diskussionsplattform mellan de olika berörda parterna undersöker möjligheterna att frigöra och säkerställa ekonomiska medel. EESK hyser emellertid farhågor för att vårdtagarnas bidrag till kostnaderna för vården kommer att öka avsevärt med dessa nya metoder som täckmantel.

När det gäller de medlemsstater som kommer att få stöd från EU konstaterar EESK att det, mot bakgrund av de skilda bestämmelserna i olika länder samt skillnaderna i praxis och bruk på området, finns skäl att redan 2009 offentliggöra analyserna av en rättslig gemenskapsram som kan användas för telemedicintjänster.

4.1.2.1 Kommittén anser att det utöver denna analys vore lämpligt att med stöd från EU skapa instrument för styrning och utvärdering. På samma sätt finns det skäl att fastställa strategiska och enhetliga mål för att säkerställa den tydlighet som beslutsfattarna har behov av. Denna tydlighet uppnår man genom en medicinsk-ekonomisk utvärdering som tar hänsyn till de demografiska utmaningarna och utvecklingen av hälsovårdssystem som medför ökad nytta för patienterna.

När det gäller åtgärder som ska vidtas av kommissionen anser EESK att kommissionen, för att ta hänsyn till användarnas farhågor och det förtroendeproblem som är kopplat till dessa, bör stödja utbildningsprogram som syftar till att göra patienterna mer bekanta med dessa nya metoder och instrument, i synnerhet som patienterna ofta är äldre.

EESK beklagar att kommissionen inte lägger särskild tonvikt vid utbildningen av läkare när det gäller de nya förutsättningarna för att utöva yrket. Kontinuiteten i och samordningen av vården gör det också nödvändigt att behärska de nya möjligheterna att samtala med patienter.

4.1.3.1.1 När det gäller telemedicinområdet liksom många andra områden bör utbildning anpassad till de olika kategorierna av yrkesverksamma inom sjukvårdssektorn betraktas som ett viktigt verktyg i förändringen, anser EESK. Ett strukturerat projekt för universitetsutbildning och fortbildning i syfte att optimera användningen av telemedicin för att förbättra vårdkvaliteten är nödvändigt. Detta inbegriper också information till den breda allmänheten.

4.1.3.1.2 Kommittén noterar också att de interaktiva och yrkesövergripande aspekter som präglar användningen av den nya tekniken i sig själv utgör ett pedagogiskt stöd som gynnar den egna inlärningen inom ramen för ett arbete i partnerskap med utveckling som syfte.

4.1.4 När det gäller teknikforskning anser EESK att det krävs en utveckling av utrustning och programvara både med avseende på de ekonomiska aspekterna av tillhandahållandet av utrustningen och på ersättningen för vården och med avseende på acceptansen och förtroendet för telemedicinen, så att denna betraktas som medicinsk vård fullt ut och inte som en modefluga eller ett surrogat. Kommittén anser att man bör eftersträva harmonisering och typgodkännande för att underlätta utbytet mellan vårdaktörerna och patientdeltagande, tack vare en användarvänlig miljö.

5.1 Den kulturförändring som telemedicinen representerar kräver motsvarande informationsverksamhet. Nya yrken kan dyka upp som en följd.

5.2 EESK anser att utvecklingen av telemedicin bör utformas inom ramen för den allmänna utvecklingen av hälsosystemen och hälsovårdspolitiken.

5.3 De som använder hälsovårdssystemet uppmanas att bli mer delaktiga i vården. De organisationer som företräder patienter, konsumenter och anställda inom hälsovården bör medverka till att definiera formerna för hur denna nya teknik ska utvecklas och finansieras.

5.4 Kommittén anser det viktigt att få delta i bedömningen av hur de åtaganden som gjorts framskrider. Utöver den konkreta utvecklingen av telemedicinen och de medel som ställs till förfogande gäller det att se till att alla medborgare får lika tillgång till vård.

Bryssel den 15 juli 2009

Mario SEPI

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(2) Telemedicin omfattar en rad tjänster som teleradiologi, telepatologi, teledermatologi, distanskonsultationer, fjärrövervakning och teleoftalmologi, men inte telekirurgi. I meddelandet betraktas dock inte portaler för hälsoinformation, elektroniska patientjournaler, elektronisk överföring av recept och remisser, som telemedicin.