23.12.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 354/32


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/2339

av den 14 december 2016

om ändring av förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen, vad gäller varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde sjövägen eller med flyg

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

I syfte att underlätta handelsflödet föreskrivs i artikel 136 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (2) att vissa bestämmelser i den förordningen inte ska tillämpas på varor som tillfälligt lämnar unionens tullområde under transport mellan två hamnar eller flygplatser utan något uppehåll utanför unionens tullområde. Dessa bestämmelser reglerar skyldigheten att inge den summariska införseldeklarationen, skyldigheten att anmäla ankomsten av ett havsgående fartyg eller ett luftfartyg, skyldigheten att transportera varor till vissa platser och visa upp dem för tullen på den plats där de lossas eller omlastas, och tillfällig lagring.

(2)

Till följd av detta undantag finns det inte någon rättslig grund för att kräva att varor som lossas eller omlastas anmäls på den plats där de återinförs till unionens tullområde efter att tillfälligt ha lämnat det. Utan en sådan anmälan kan det vara svårare för tullmyndigheterna att säkerställa övervakningen av de berörda varorna, och det finns en risk både att importtull och andra avgifter inte kommer att tas ut korrekt och att andra åtgärder än skattemässiga åtgärder, t.ex. veterinära och fytosanitära kontroller, inte kommer att tillämpas på ett korrekt sätt.

(3)

Artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 bör därför ändras för att ta hänsyn till skillnaderna mellan icke-unionsvarors respektive unionsvarors situation.

(4)

För att säkerställa en effektiv tullövervakning av icke-unionsvaror bör bestämmelserna om skyldigheten att transportera varorna till vissa platser, att anmäla dem till tullen vid lossning eller omlastning och att invänta godkännande före lossning eller omlastning, liksom bestämmelserna om tillfällig lagring, fortsätta att tillämpas på icke-unionsvaror. Artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 bör därför ändras så att det föreskrivs att endast bestämmelserna om skyldigheten att inge den summariska införseldeklarationen och skyldigheten att anmäla ankomsten av ett havsgående fartyg eller ett luftfartyg undantas från tillämpningen på icke-unionsvaror.

(5)

För att säkerställa effektiv övervakning av unionsvaror bör det i artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 göras åtskillnad mellan situationen för unionsvaror vars tullstatus måste bevisas i enlighet med artikel 153.2 i den förordningen och för unionsvaror som har behållit sin status i enlighet med artikel 155.2 i samma förordning.

(6)

För unionsvaror vars tullstatus måste bevisas i enlighet med artikel 153.2 i förordning (EU) nr 952/2013 bör endast tillämpningen av bestämmelserna avseende skyldigheten att inge den summariska införseldeklarationen och skyldigheten att anmäla ankomsten av ett havsgående fartyg eller ett luftfartyg undantas, så att lämpliga tullkontroller möjliggörs.

(7)

De regler som fastställs i artikel 139 i förordning (EU) nr 952/2013 avseende skyldigheten att anmäla varorna för tullen vid lossning eller omlastning och skyldigheten enligt artikel 140 i den förordningen att invänta godkännande före lossning eller omlastning av varor bör inte heller tillämpas på unionsvaror som har behållit sin tullstatus enligt artikel 155.2 i samma förordning, med beaktande av att deras status inte har ändrats och inte behöver bevisas, även om varorna tillfälligt har lämnat unionens tullområde.

(8)

Hänvisningarna i artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 till artikel 135.1 och artikel 137 i den förordningen bör utgå, i syfte att ålägga den person som för in varor i unionens tullområde att transportera dem till den plats som anvisats av tullmyndigheterna, så att dessa myndigheter, om det är nödvändigt, har möjlighet att kontrollera huruvida varorna är unionsvaror eller icke-unionsvaror.

(9)

Hänvisningen i artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 till artikel 141 i den förordningen bör utgå, så att det klargörs att artikel 141.1 i den förordningen, i vilken det föreskrivs ett undantag från tillämpningen av vissa bestämmelser på varor som befordras inom ramen för transiteringsförfarandet, även är tillämplig när varorna återinförs till unionens tullområde efter att tillfälligt ha lämnat det via direkt rutt till havs eller med flyg.

(10)

Hänvisningen i artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 till artiklarna 144–149 i den förordningen om tillfällig lagring bör också utgå. Även om bestämmelserna i dessa artiklar inte är tillämpliga på unionsvaror, bör de vara tillämpliga på icke-unionsvaror. Artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 bör i det avseendet ändras i enlighet med detta.

(11)

Denna förordning bör träda i kraft så snart som möjligt för att säkerställa en effektiv övervakning av varor utan ytterligare dröjsmål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 136 i förordning (EU) nr 952/2013 ska ersättas med följande:

”Artikel 136

Varor som tillfälligt har lämnat unionens tullområde sjövägen eller med flyg

1.   Artiklarna 127–130 och 133 ska inte tillämpas i fall då icke-unionsvaror förs in i unionens tullområde efter att tillfälligt ha lämnat det området sjövägen eller med flyg och ha transporterats via direkt rutt utan något uppehåll utanför unionens tullområde.

2.   Artiklarna 127–130 och 133 ska inte tillämpas i fall då unionsvaror vars tullstatus som unionsvaror måste bevisas i enlighet med artikel 153.2 förs in i unionens tullområde efter att tillfälligt ha lämnat det området sjövägen eller med flyg och ha transporterats via direkt rutt utan något uppehåll utanför unionens tullområde.

3.   Artiklarna 127–130, 133, 139 och 140 ska inte tillämpas i fall då unionsvaror som transporteras utan att deras tullstatus ändras i enlighet med artikel 155.2 förs in i unionens tullområde efter att tillfälligt ha lämnat det området sjövägen eller med flyg och ha transporterats via direkt rutt utan något uppehåll utanför unionens tullområde.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 14 december 2016.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

I. KORČOK

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 1 december 2016 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 8 december 2016.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).