KOMMISSIONENS BESLUT av den 29 juli 1991 om de riktlinjer för klassificering som avses i artikel 4 i direktiv 90/219/EEG (91/448/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 90/219/EEG av den 23 april 1990 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer(1), särskilt artikel 4 i detta, och

med beaktande av följande:

För tillämpningen av bestämmelserna i direktivet är det nödvändigt att genetiskt modifierade mikroorganismer klassificeras i någon av grupperna I eller II enligt kriterierna angivna i bilaga 2 och riktlinjerna för klassificering som avses i artikel 4.3.

Kommissionen skall fastställa dessa riktlinjer för klassificering innan direktiv 90/219/EEG träder i kraft.

Kommittén med företrädare för medlemsstaterna har i enlighet med den ordning som anges i artikel 21 i direktiv 90/219/EEG, tillstyrkt detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid klassificering av genetiskt modifierade mikroorganismer i enlighet med artikel 4 i direktiv 90/219/EEG skall de bifogade riktlinjerna för klassificering användas för tolkning av bilaga 2 till direktiv 90/219/EEG.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 29 juli 1991.

På kommissionens vägnar

Carlo RIPA DE MEANA

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 117, 8.5.1990, s 1.

BILAGA

RIKTLINJER FÖR KLASSIFICERING AV GENETISKT MODIFIERADE MIKROORGANISMER I GRUPP I, ENLIGT ARTIKEL 4.3 I DIREKTIV 90/219/EEG

För klassificering i grupp I skall följande riktlinjer användas för tolkning av bilaga 2 till direktiv 90/219/EEG:

A. Egenskaper hos mottagar- eller moderorganismer

1. Icke-patogena

Mottagar- eller moderorganismerna kan klassificeras som icke-patogena om de uppfyller villkoren i någon av nedanstående punkter:

i) Genom erfarenheter från laboratorier eller industrin har det fastslagits att användning av mottagar- eller moderstammen är säker och utan negativ inverkan på hälsa eller miljö.

ii) Mottagar- eller moderstammen uppfyller inte villkoren i punkt i, men tillhör en art för vilken det finns en lång tids erfarenhet från biologiskt arbete inklusive säker användning i laboratorier eller industri, utan observerad negativ inverkan på hälsa eller miljö.

iii) Om mottagar- eller moderorganismen tillhör en stam som inte uppfyller villkoren i punkt i och tillhör en art för vilken det inte finns lång tids erfarenhet från biologiskt arbete inklusive säker användning i laboratorium eller industri, måste undersökningar genomföras (vid behov även djurförsök) för att visa att organismen är icke-patogen och säker i miljön.

iv) Om en icke-virulent stam av en känt patogen art används, skall stammen vara så fri som möjligt från det genetiska material som bestämmer virulensen, så att en återgång till patogenicitet undviks. När det gäller bakterier skall plasmid- eller fagburna virulensdeterminanter särskilt uppmärksammas.

2. Inga utifrån tillkomna agenser

Mottagar- eller moderstammen/cellinjen får inte innehålla kända biologiska kontaminanter (symbionter, mykoplasma, virus, viroider, osv.) som är potentiellt skadliga.

3. Det skall beträffande mottagar- eller moderstammen/cellinjen finnas en avsevärd tids erfarenheter och bevis om säker användning eller finnas inbyggda biologiska barriärer som utan att inverka på optimal tillväxt i reaktor eller fermentor medför begränsad överlevnads- och reproduktionsförmåga, utan negativa konsekvenser i miljön (gäller endast typ B-verksamhet).

B.1. Vektorns egenskaper

1.1. Vektorn skall vara väl karakteriserad.

För detta ändamål skall följande egenskaper beaktas:

1.1.1. Uppgifter om sammansättning och konstruktion

a) Vektorns typ skall vara definierad (virus, plasmid, kosmid, fasmid, transposon, minikromosom, osv.).

b) Följande information om vektorns beståndsdelar skall finnas:

i) Ursprung till varje fragment (utgångsgenelement och i vilken organismstam detta var naturligt förekommande.)

ii) Om några av fragmenten är syntetiska, skall deras funktion vara känd.

c) De metoder som använts för konstruktionen skall vara kända.

1.1.2. Upplysningar om vektorns struktur

a) Vektorns storlek skall vara känd och uttryckas i baspar eller i D.

b) Funktion och placering skall vara kända för följande:

i) Strukturgener.

ii) Markörgener för selektion (antibiotikaresistens, tungmetallresistens, fagimmunitet, gener som kodar för nedbrytning av xenobiotika, osv.).

iii) Regulatoriska element.

iv) Målsekvenser (nic-sekvenser, klyvningsställen för restriktionsenzym, linkers, osv.).

v) Transposoner (inbegripet provirus-sekvenser).

vi) Gener med anknytning till överföring och mobilitet (t. ex. med avseende på konjugering, transduktion eller kromosomal integrering).

vii) Replikon(-er).

1.2. Vektorn skall vara fri från skadliga sekvenser.

Vektorn skall inte innehålla några gener som kodar för potentiellt skadliga eller patogena egenskaper (t. ex. virulensdeterminanter, toxiner, osv.), (såvida inte, för typ-A verksamhet, sådana gener utgör en oundgänglig del av vektorn, utan att under några omständigheter leda till uppkomst av en skadlig eller patogen fenotyp av den genetiskt modifierade mikroorganismen).

1.3. Vektorns storlek skall, så långt det är möjligt, begränsas till de genetiska sekvenser som är nödvändiga för den avsedda funktionen.

1.4. Vektorn skall inte öka den genetiskt modifierade mikroorganismens stabilitet i miljön,(såvida det inte är en del av den avsedda funktionen).

1.5. Vektorn skall inte vara lättmobiliserad.

1.5.1. Om vektorn är en plasmid

i) skall den ha ett begränsat värdspektrum,

ii) skall den inte ha en fullständig uppsättning av transportmobiliseringsfaktorer t. ex. Tra- Mob+ för typ A-verksamhet, eller Tra-, Mob-, för typ B-verksamhet.

1.5.2. Om vektorn är ett virus, en kosmid eller fasmid

i) skall den ha ett begränsat värdspektrum,

ii) skall den göras icke-lysogen om den används som kloningsvektor (t. ex sakna Cl-lambda repressor)

1.6. Den skall inte överföra några resistensmarkörer till mikroorganismer för vilka det inte är känt att de kan förvärva sådana på naturlig väg (om en sådan överföring skulle kunna äventyra användningen av läkemedel mot patogener).

B.2. Erforderliga egenskaper hos det insatta genmaterialet

2.1. Det insatta genmaterialet skall vara väl karakteriserat.

För detta ändamål skall följande egenskaper beaktas:

2.1.1. Genmaterialets ursprung skall vara känt (släkte, art, stam).

2.1.2. Följande uppgifter skall finnas om det bibliotek som genmaterialet härstammar från:

i) Källan till och metoden för erhållande av den aktuella nukleinsyran (cDNA, kromosomer,mitokondrier, osv.).

ii) Den vektor i vilken biblioteket skapades (t. ex. lambda GT 11, pBR 322, osv.) och det ställe dit DNA-sekvensen förts.

iii) Metoden för identifiering (koloni, hybridisering, immunoblotting, osv.).

iv) Den stam vilken använts för att konstruera biblioteket.

2.1.3. Om det insatta genmaterialet är syntetiskt skall dess avsedda funktion vara fastställd.

2.1.4. Följande uppgifter erfordras om strukturen av det insatta genmaterialet:

i) Uppgifter om strukturella gener, regulatoriska element.

ii) Storleken på det insatta genmaterialet.

iii) Klyvningsställen för restriktionsenzym som omger det insatta genmaterialet.

iv) Uppgifter om transposoner och provirus-sekvenser.

2.2. Det insatta genmaterialet skall inte innehålla skadliga sekvenser

i) Funktionen skall vara definierad för varje genetisk enhet i det insatta genmaterialet (ej tillämpligt för typ A-verksamhet).

ii) Det insatta genmaterialet får inte innehålla gener som kodar för potentiellt patogena egenskaper (t. ex. virulensdeterminanter, toxiner etc.), (såvida inte, för typ A-verksamhet, sådana gener utgör en oundgänglig del av det insatta genmaterialet, utan att under några omständigheter leda till uppkomst av en skadlig eller patogen fenotyp av den genetiskt modifierade mikroorganismen).

2.3. Så långt det är möjligt skall det insatta genmaterialets storlek begränsas till de genetiska sekvenser som är nödvändiga för den avsedda funktionen.

2.4. Det insatta genmaterialet skall inte öka konstruktionens stabilitet i miljön, (såvida detta inte är en del av den avsedda funktionen).

2.5. Det insatta genmaterialet skall inte vara lättmobiliserat.

Det skall t. ex. inte innehålla några transposoner eller överförbara provirussekvenser eller andra funktionella mobiliserbara sekvenser.

C. Egenskaper som erfordras hos den genetiskt modifierade mikroorganismen

1. Den genetiskt modifierade mikroorganismen skall vara icke-patogen

Villkoret är rimligt tillgodosett om samtliga ovan angivna krav är uppfyllda.

2. a) Den genetiskt modifierade mikroorganismen skall vara lika säker (för människor och miljön) som mottagar- eller moderstammarna (tillämpligt endast för typ A-verksamhet).

b) De genetiskt modifierade mikroorganismerna skall vara lika säkra i reaktorn eller fermentorn som mottagar- eller moderstammarna, men med begränsad överlevnads- och/eller reproduktionsförmåga utanför reaktorn eller fermentorn utan negativa konsekvenser i miljön (tillämpligt endast för typ B-verksamhet).

D. Andra genetiskt modifierade mikroorganismer som skulle kunna innefattas i grupp I såvida de uppfyller kraven under C ovan:

1. De som framställts från en enda prokaryot mottagare (inklusive dess naturligt förekommande plasmider och virus) eller från en enda eukaryot mottagare (inklusive dess kloroplaster, mitokondrier och plasmider, men inte virus).

2. De som uteslutande består av genetiska sekvenser från olika arter, vilka utbyter dessa sekvenser genom kända fysiologiska processer.