Konsoliderad TEXT: 32012R1025 — SV

02012R1025 — SV — 09.07.2023 — 002.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1025/2012

av den 25 oktober 2012

om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 316 14.11.2012, s. 12)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/28/EU av den 26 februari 2014	L 96	1	29.3.2014
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/29/EU av den 26 februari 2014	L 96	45	29.3.2014
M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/31/EU av den 26 februari 2014	L 96	107	29.3.2014
►M4	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/32/EU av den 26 februari 2014	L 96	149	29.3.2014
►M5	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/33/EU av den 26 februari 2014	L 96	251	29.3.2014
►M6	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2014/34/EU av den 26 februari 2014	L 96	309	29.3.2014
►M7	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015	L 241	1	17.9.2015
►M8	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/2480 av den 14 december 2022	L 323	1	19.12.2022

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1025/2012

av den 25 oktober 2012

(Text av betydelse för EES)

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

standard :

en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande tillämpning, som inte är tvingande och som tillhör någon av följande typer:

a)	internationell standard : en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan,

b)	europeisk standard : en standard som antagits av en europeisk standardiseringsorganisation,

c)	harmoniserad standard : en europeisk standard som antagits på grundval av kommissionens begäran för tillämpningen av unionens harmoniseringslagstiftning,

d)	nationell standard : en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan.

2.	europeisk standardiseringsprodukt : varje teknisk specifikation som inte är en europeisk standard, som antagits av en europeisk standardiseringsorganisation för upprepad eller fortlöpande tillämpning och som inte är tvingande.

3.	utkast till standard : ett dokument med texten till tekniska specifikationer för ett visst ämne, som övervägs antas enligt det relevanta standardiseringsförfarandet, i den utformning som dokumentet har efter det förberedande arbetet och vid remissförfarandet.

teknisk specifikation :

ett dokument som föreskriver de tekniska krav som en produkt, process, tjänst eller ett system ska uppfylla och som fastställer ett eller flera av följande:

De egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis i fråga om kvalitetsnivåer, prestanda, interoperabilitet, miljöskydd, hälsa, säkerhet eller dimensioner, och inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering samt förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

Produktionsmetoder och processer för de jordbruksprodukter som definieras i artikel 38.1 i EUF-fördraget, för produkter avsedda att konsumeras av människor eller djur samt läkemedel, liksom produktionsmetoder och processer för andra produkter om de påverkar dessa produkters egenskaper.

De krav som ställs på en tjänst, inklusive kvalitetsnivåer, prestanda, interoperabilitet, miljöskydd, hälsa eller säkerhet, och inbegripet krav på leverantören om att ställa uppgifter till tjänstemottagarnas förfogande i enlighet med artikel 22.1–22.3 i direktiv 2006/123/EG.

Metoder och kriterier för bedömning av byggprodukters prestanda enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter ( 1 ), i förhållande till deras väsentliga egenskaper.

5.	teknisk specifikation på IKT-området : en teknisk specifikation inom området informations- och kommunikationsteknik.

6.	produkt : alla industriellt framställda produkter och alla jordbruksprodukter, inklusive fiskprodukter.

7.	tjänst : prestation som utövas av egenföretagare, i regel mot ersättning, enligt definitionen i artikel 57 i EUF-fördraget.

8.	europeisk standardiseringsorganisation : en organisation som förtecknas i bilaga I.

9.	internationellt standardiseringsorgan : Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) och Internationella teleunionen (ITU).

10.	nationellt standardiseringsorgan : ett organ som en medlemsstat har underrättat kommissionen om i enlighet med artikel 27 i denna förordning.

KAPITEL II

INSYN OCH INTRESSENTERS DELTAGANDE

Artikel 3

Insyn i standardiseringsorganens arbetsprogram

Minst en gång om året ska varje europeisk standardiseringsorganisation och varje nationellt standardiseringsorgan fastställa ett arbetsprogram. Arbetsprogrammet ska innehålla information om standarder och europeiska standardiseringsprodukter som en europeisk standardiseringsorganisation eller ett nationellt standardiseringsorgan avser att utarbeta eller ändra, som den utarbetar eller ändrar och som den har antagit under den period som omfattas av det föregående arbetsprogrammet, såvida det inte rör sig om en identisk eller likvärdig överföring av en internationell eller europeisk standard.

I arbetsprogrammet ska för varje standard och europeisk standardiseringsprodukt följande anges:

ämnesområde,

vilket stadium som uppnåtts i utarbetandet av standarderna och de europeiska standardiseringsprodukterna,

hänvisningar till eventuella internationella standarder som använts som utgångspunkt.

Varje europeisk standardiseringsorganisation och nationellt standardiseringsorgan ska göra sitt arbetsprogram tillgängligt på sin webbplats eller på någon annan offentligt tillgänglig webbplats, och dessutom ska ett meddelande om förekomsten av arbetsprogrammet göras tillgängligt i en nationell eller, i förekommande fall, europeisk publikation över standardiseringsverksamhet.

Senast när arbetsprogrammet offentliggörs ska varje europeisk standardiseringsorganisation och nationellt standardiseringsorgan underrätta övriga europeiska standardiseringsorganisationer och nationella standardiseringsorgan och kommissionen om att arbetsprogrammet föreligger. Kommissionen ska göra den informationen tillgänglig för medlemsstaterna via den kommitté som avses i artikel 22.

Nationella standardiseringsorgan får inte invända mot att ett ämne för standardisering i deras arbetsprogram behandlas på europeisk nivå i enlighet med de regler som fastställts av de europeiska standardiseringsorganisationerna, och får inte vidta några åtgärder som skulle kunna påverka ett beslut på området.

Under utarbetandet av en harmoniserad standard eller efter det att denna godkänts får de nationella standardiseringsorganen inte vidta någon åtgärd som kan skada den avsedda harmoniseringen, och i synnerhet inte på det aktuella området offentliggöra en ny eller reviderad nationell standard som inte helt överensstämmer med en befintlig harmoniserad standard. Efter det att en ny harmoniserad standard har offentliggjorts ska alla motstridiga nationella standarder dras tillbaka inom en rimlig tidsfrist.

Artikel 4

Insyn i standarder

De europeiska standardiseringsorganisationerna och de nationella standardiseringsorganen ska på begäran och åtminstone i elektronisk form översända utkast till nationella standarder, europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter till andra europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan eller till kommissionen.

De europeiska standardiseringsorganisationerna och de nationella standardiseringsorganen ska inom tre månader besvara och ta vederbörlig hänsyn till eventuella synpunkter som de får från andra europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan eller från kommissionen när det gäller utkast som avses i punkt 1.

När ett nationellt standardiseringsorgan får synpunkter om att utkastet till standard skulle få en negativ inverkan på den inre marknaden ska det samråda med de europeiska standardiseringsorganisationerna och kommissionen innan det antar utkastet.

Nationella standardiseringsorgan ska

se till att tillgången till utkast till nationella standarder säkerställs på ett sätt som gör det möjligt för alla berörda parter, i synnerhet de som är etablerade i andra medlemsstater, att lämna synpunkter, och

se till att det är möjligt för andra nationella standardiseringsorgan att delta passivt eller aktivt, genom att skicka en observatör, i den planerade verksamheten.

Artikel 5

Intressenters deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska främja och underlätta en lämplig representation och ett effektivt deltagande i sin standardiseringsverksamhet av alla berörda intressenter, inbegripet små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och arbetstagarintressenter. De ska framför allt främja och underlätta sådan representation och sådant deltagande genom de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning, på politisk beslutsnivå och i följande etapper av utarbetandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter:

Förslag till och godkännande av nya arbetsuppgifter.

Teknisk diskussion av förslag.

Inlämning av synpunkter på utkast.

Översyn av befintliga europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter.

Spridning av information om och ökning av medvetenheten om antagna europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter.

Utöver samarbetet med marknadsövervakningsmyndigheterna i medlemsstaterna, kommissionens forskningsanläggningar och de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning ska de europeiska standardiseringsorganisationerna främja och underlätta en lämplig representation på teknisk nivå för företag, forskningscentrum och universitet samt andra juridiska personer i standardiseringsverksamhet som gäller ett framväxande område med betydande politisk eller tekniskt innovativ betydelse, om berörda juridiska personer deltagit i ett projekt som har samband med området och finansieras av unionen inom ett flerårigt arbetsprogram för verksamhet inom forskning, innovation och teknisk utveckling, som antagits enligt artikel 182 i EUF-fördraget.

Artikel 6

Små och medelstora företags tillgång till standarder

De nationella standardiseringsorganen ska främja och underlätta de små och medelstora företagens tillgång till standarder och utvecklingen av standarder för att öka deras delaktighet i standardiseringssystemet, bland annat genom att

i sina årliga arbetsprogram ange vilka standardiseringsprojekt som är av särskilt intresse för små och medelstora företag,

erbjuda tillgång till standardiseringsverksamheten utan att kräva att de små och medelstora företagen blir medlemmar i ett nationellt standardiseringsorgan,

erbjuda fri tillgång till deltagande i standardiseringsverksamhet eller tillämpa särskilda taxor för en sådan tillgång,

erbjuda fri tillgång till utkast till standarder,

på sina webbplatser avgiftsfritt tillhandahålla sammanfattningar av standarder,

tillämpa särskilda taxor för standarder eller tillhandahålla samlingar av standarder till ett nedsatt pris.

De nationella standardiseringsorganen ska utbyta bästa praxis i syfte att öka de små och medelstora företagens deltagande i standardiseringsverksamheten och öka och underlätta små och medelstora företags användning av standarder.

De nationella standardiseringsorganen ska skicka årliga rapporter till de europeiska standardiseringsorganisationerna när det gäller deras verksamhet i punkterna 1 och 2 och alla andra åtgärder för att förbättra villkoren för att små och medelstora företag ska kunna använda standarder och delta i utvecklingen av standarder. De nationella standardiseringsorganen ska offentliggöra dessa rapporter på sina webbplatser.

Artikel 7

Myndigheters deltagande i det europeiska standardiseringsarbetet

Medlemsstaterna ska, där så är lämpligt, främja deltagande av myndigheter, däribland marknadsövervakningsmyndigheter, i nationell standardiseringsverksamhet som syftar till att utarbeta eller revidera standarder på begäran av kommissionen i enlighet med artikel 10.

KAPITEL III

EUROPEISKA STANDARDER OCH EUROPEISKA STANDARDISERINGSPRODUKTER SOM STÖDER UNIONENS LAGSTIFTNING OCH POLITIK

Artikel 8

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering

Kommissionen ska anta unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering, vilket ska identifiera de strategiska prioriteringarna för den europeiska standardiseringen med hänsyn till unionens långsiktiga tillväxtstrategier. Det ska anges i arbetsprogrammet vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganisationerna i enlighet med artikel 10.

I unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering ska det anges vilka specifika mål och politiken för europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganisationerna i enlighet med artikel 10. I brådskande fall kan kommissionen utfärda begäran utan att ange det på förhand.

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering ska även innehålla mål för den internationella dimensionen av den europeiska standardiseringen, till stöd för unionens lagstiftning och politik.

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering ska antas efter det att ett omfattande samråd med de berörda intressenterna har genomförts, inklusive de europeiska standardiseringsorganisationerna och de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning, och med medlemsstaterna via den kommitté som avses i artikel 22 i denna förordning.

Sedan unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering har antagits ska kommissionen göra det tillgängligt på sin webbplats.

Artikel 9

Samarbete med forskningsanläggningar

Kommissionens forskningsanläggningar ska bidra till utarbetandet av unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i artikel 8 och tillhandahålla de europeiska standardiseringsorganisationerna vetenskaplig information inom sina fackområden, i syfte att säkerställa att de europeiska standarderna tar hänsyn till ekonomisk konkurrenskraft och samhälleliga behov, som till exempel miljöhållbarhet och säkerhetsfrågor.

Artikel 10

Begäran om standardisering riktade till europeiska standardiseringsorganisationer

▼M8

Kommissionen får, inom ramen för de befogenheter som fastställs i fördraget, begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt inom en viss tidsfrist, förutsatt att den berörda europeiska standardiseringsorganisationen uppfyller kraven i punkt 2a. Europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter ska vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och de politiska mål som tydligt angetts i kommissionens begäran och ska bygga på samförstånd. Kommissionen ska fastställa de innehållskrav som det begärda dokumentet ska uppfylla samt en tidsfrist för antagande av dokumentet.

▼B

De beslut som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 22.3 efter samråd med de europeiska standardiseringsorganisationerna och de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning och med den kommitté som inrättats genom motsvarande unionslagstiftning, om en sådan kommitté finns, eller efter andra former av samråd med sektorsexperter.

▼M8

2a.

Utan att det påverkar andra rådgivande yttranden ska varje europeisk standardiseringsorganisation säkerställa att följande beslut om europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter enligt punkt 1 fattas uteslutande av företrädare för de nationella standardiseringsorganen i organisationens behöriga beslutande organ:

Beslut om godkännande och avslag av begäran om standardisering.

Beslut om godkännande av nya arbetsuppgifter som behövs för att tillmötesgå begäran om standardisering.

Beslut om antagande, översyn och återkallande av europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter.

▼B

Den relevanta europeiska standardiseringsorganisationen ska, inom en månad från mottagandet, ange om den godtar den begäran som avses i punkt 1.

Om en begäran om finansiering lämnas in ska kommissionen, inom två månader från mottagandet av det godkännande som avses i punkt 3, underrätta de berörda europeiska standardiseringsorganisationerna om beviljande av bidrag för att utarbeta en europeisk standard eller en europeisk standardiseringsprodukt.

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska underrätta kommissionen om den verksamhet som genomförs för att utarbeta de dokument som avses i punkt 1. Kommissionen ska tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna bedöma i vad mån de dokument som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganisationerna är förenliga med dess ursprungliga begäran.

Om en harmoniserad standard uppfyller de krav som den avser att omfatta och som fastställs i unionens motsvarande harmoniseringslagstiftning, ska kommissionen utan dröjsmål offentliggöra en hänvisning till denna harmoniserade standard i Europeiska unionens officiella tidning eller med andra medel i enlighet med de villkor som fastställs i motsvarande bestämmelser i unionens harmoniseringslagstiftning.

Artikel 11

Formella invändningar mot harmoniserade standarder

Om en medlemsstat eller Europaparlamentet anser att en harmoniserad standard inte helt uppfyller de krav den ska omfatta och som fastställs i unionens relevanta harmoniseringslagstiftning ska den eller det underrätta kommissionen om detta och ge en detaljerad förklaring, och kommissionen ska, efter samråd med den kommitté som inrättats genom unionens motsvarande harmoniseringslagstiftning, om en sådan kommitté finns, eller efter andra former av samråd med sektorsexperter, besluta följande:

Att offentliggöra eller inte offentliggöra hänvisningar till den berörda harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning eller att offentliggöra hänvisningarna med restriktioner.

Att behålla hänvisningar till den berörda harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning, att behålla hänvisningarna med restriktioner eller att dra tillbaka hänvisningarna.

Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra information om de harmoniserade standarder som har blivit föremål för ett sådant beslut som avses i punkt 1.

Kommissionen ska underrätta den berörda europeiska standardiseringsorganisationen om det beslut som avses i punkt 1 och, om så krävs, begära en översyn av de berörda harmoniserade standarderna.

Det beslut som avses i punkt 1 a i den här artikeln ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.2.

Det beslut som avses i punkt 1 b i den här artikeln ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 22.3.

Artikel 12

Underrättelse av intresseorganisationer

Kommissionen ska inrätta ett underrättelsesystem för alla intressenter, inbegripet de europeiska standardiseringsorganisationerna och de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning, i syfte att säkerställa ett korrekt samråd och marknadsrelevans innan den

antar unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering som avses i artikel 8.1,

antar begäran om standardisering som avses i artikel 10,

fattar ett beslut angående formella invändningar mot harmoniserade standarder enligt vad som avses i artikel 11.1,

fattar ett beslut om fastställande av tekniska specifikationer på IKT-området enligt artikel 13,

antar de delegerade akter som avses i artikel 20.

KAPITEL IV

TEKNISKA SPECIFIKATIONER PÅ IKT-OMRÅDET

Artikel 13

Fastställande av tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till

Kommissionen får, på förslag av en medlemsstat eller på eget initiativ, besluta att fastställa tekniska specifikationer på IKT-området som inte är nationella, europeiska eller internationella standarder men som uppfyller kraven i bilaga II, vilka det får hänvisas till inom offentlig upphandling, i första hand för att möjliggöra interoperabilitet.

När en teknisk specifikation på IKT-området som fastställts i enlighet med punkt 1 ändras, dras tillbaka eller inte längre uppfyller kraven i bilaga II får kommissionen, på förslag av en medlemsstat eller på eget initiativ, besluta att fastställa den ändrade tekniska specifikationen på IKT-området eller att dra tillbaka fastställandet.

De beslut som föreskrivs i punkterna 1 och 2 ska antas efter samråd med det europeiska flerpartsforum om standardisering inom IKT-området, vilket omfattar europeiska standardiseringsorganisationer, medlemsstater och berörda intressenter, och efter samråd med den kommitté som inrättats genom motsvarande unionslagstiftning, om en sådan kommitté finns, eller i annat fall efter andra former av samråd med sektorsexperter.

Artikel 14

Användning av tekniska specifikationer på IKT-området i offentlig upphandling

De tekniska specifikationer på IKT-området som avses i artikel 13 i denna förordning ska utgöra gemensamma tekniska specifikationer enligt direktiven 2004/17/EG, 2004/18/EG och 2009/81/EG samt förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

KAPITEL V

FINANSIERING AV EUROPEISK STANDARDISERING

Artikel 15

Unionens finansiering av standardiseringsorganisationer

Finansiering från unionen får beviljas till europeiska standardiseringsorganisationer för följande standardiseringsverksamheter:

Det utarbetande och den översyn av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som krävs och lämpar sig för att stödja unionens lagstiftning och politik.

Kontroll av kvaliteten hos europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter samt deras överensstämmelse med unionens motsvarande lagstiftning och politik.

Verksamhet som förbereder eller kompletterar den europeiska standardiseringen, däribland undersökningar, samarbete, inklusive internationellt samarbete, seminarier, utvärderingar, jämförande analyser, forskning, laboratoriearbete, prov som sker i samarbete mellan olika laboratorier, bedömningar av överensstämmelse och åtgärder för att se till att det går snabbare att utarbeta och se över europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter, utan att detta påverkar tillämpningen av grundprinciperna, särskilt principerna om öppenhet, kvalitet, insyn och samförstånd mellan samtliga intressenter.

Verksamhet vid de europeiska standardiseringsorganisationernas centralsekretariat, inklusive utarbetande av policy, samordning av standardiseringsverksamhet, genomförande av tekniskt arbete och tillhandahållande av information till berörda parter.

Översättning av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som används som stöd för unionens lagstiftning och politik till andra av unionens officiella språk än de europeiska standardiseringsorganisationernas arbetsspråk eller, i vederbörligen motiverade fall, till andra språk än unionens officiella språk.

Sammanställande av information för att förklara, tolka och förenkla europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter, bland annat sammanställande av användarhandböcker, sammandrag av standarder, information om bästa praxis och medvetandehöjande åtgärder, strategier och utbildningsprogram.

Verksamhet vars mål är att genomföra program för tekniskt stöd och för samarbete med tredjeländer samt främjande och stärkande av det europeiska systemet för standardisering och av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter hos berörda parter inom unionen och på internationell nivå.

Unionen får även finansiera

nationella standardiseringsorgan, för standardiseringsverksamhet som avses i punkt 1 och som de genomför tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna,

andra organ som fått i uppdrag att bidra till de verksamheter som avses i punkt 1 a eller utföra de verksamheter som avses i punkt 1 c och g, i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Artikel 16

Unionens finansiering av andra europeiska organisationer

Unionen får även finansiera de europeiska intresseorganisationer som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till denna förordning för följande verksamheter:

Driften av organisationerna och deras verksamheter som rör europeiskt och internationellt standardiseringsarbete, bland annat tekniskt arbete och tillhandahållande av information till medlemmar och andra berörda parter.

Tillhandahållande av juridisk och teknisk sakkunskap, bland annat studier, i samband med bedömning av behovet av och utveckling av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter samt utbildning av sakkunniga.

Deltagande i tekniskt arbete i samband med det utarbetande och den översyn av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som krävs och lämpar sig för att stödja unionens lagstiftning och politik.

Främjande av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter samt av information om och användning av standarder hos berörda parter, inklusive små och medelstora företag och konsumenter.

Artikel 17

Finansieringsmöjligheter

Unionens finansiering ska tillhandahållas i följande former:

Bidrag utan ansökningsomgång eller avtal efter förfaranden för offentlig upphandling, till

europeiska standardiseringsorganisationer och nationella standardiseringsorgan, för att bedriva de verksamheter som avses i artikel 15.1,

ii)

organ som identifieras i en grundläggande rättsakt i den mening som avses i artikel 49 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, för att i samarbete med de europeiska standardiseringsorganisationerna genomföra den verksamhet som avses i artikel 15.1 c i den här förordningen.

Bidrag efter ansökningsomgång, eller avtal efter förfaranden för offentlig upphandling, till andra organisationer som avses i artikel 15.2 b

för att bidra till att utveckla och se över europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter enligt artikel 15.1 a,

ii)

för att genomföra de förberedelser eller den komplettering som avses i artikel 15.1 c,

iii)

för att genomföra de verksamheter som avses i artikel 15.1 g.

Bidrag efter ansökningsomgång, till de europeiska intresseorganisationer som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till denna förordning för att genomföra sådana verksamheter som avses i artikel 16.

Verksamhet som bedrivs av de organ som avses i punkt 1 får finansieras med

bidrag till insatser,

administrationsbidrag för de europeiska standardiseringsorganisationerna och de europeiska intresseorganisationer som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till denna förordning, i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Administrationsbidrag ska, om de förnyas, inte automatiskt trappas ned.

Kommissionen ska fastställa de finansieringsmöjligheter som avses i punkterna 1 och 2, beloppen för bidragen samt, i förekommande fall, den högsta procentsatsen för finansieringen per typ av verksamhet.

Utom i vederbörligen motiverade fall ska bidrag till de standardiseringsverksamheter som avses i artikel 15.1 a och b betalas ut i form av schablonbelopp och ska, när det gäller de standardiseringsverksamheter som avses i artikel 15.1 a, betalas ut när följande villkor är uppfyllda:

De europeiska standarder eller europeiska standardiseringsprodukter som begärts av kommissionen enligt artikel 10 antas eller ses över inom en period som inte överstiger den som anges i begäran enligt den artikeln.

Små och medelstora företag, konsumentorganisationer och miljö- och arbetstagarintressenter är tillräckligt väl företrädda och kan delta i den europeiska standardiseringsverksamheten, i enlighet med artikel 5.1.

De gemensamma samarbetsmålen och de administrativa och finansiella villkoren för de bidrag som beviljas europeiska standardiseringsorganisationer och de europeiska intresseorganisationer som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till denna förordning ska definieras i ramavtalen om partnerskap mellan kommissionen och dessa standardiserings- och intresseorganisationer i enlighet med förordningarna (EG, Euratom) nr 1605/2002 och (EG, Euratom) nr 2342/2002. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om ingåendet av dessa avtal.

Artikel 18

Förvaltning

De anslag som budgetmyndigheten fastställer för finansiering av standardiseringsverksamheten får också täcka administrativa utgifter som avser förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att genomföra artiklarna 15, 16 och 17, inklusive undersökningar, möten, information och publiceringar, utgifter för datanät för utbyte av information samt andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan använda i standardiseringsverksamheten.

Artikel 19

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Vid genomförandet av den verksamhet som finansieras i enlighet med denna förordning ska kommissionen säkerställa att unionens ekonomiska intressen tillvaratas genom åtgärder som förebygger bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt, när oegentligheter konstateras, genom tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EG) nr 1073/1999.

För sådan unionsverksamhet som finansieras enligt denna förordning ska begreppet oegentlighet som definieras i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i unionslagstiftningen eller åsidosättande av en avtalsenlig skyldighet som är följden av en ekonomisk aktörs handling eller underlåtenhet och som genom en otillbörlig utgift inverkar eller skulle kunna inverka menligt på unionens allmänna budget eller andra budgetar som den förvaltar.

I överenskommelser och avtal som följer av denna förordning ska det föreskrivas att kommissionen eller en av kommissionen bemyndigad företrädare ska svara för uppföljning och ekonomisk kontroll och att Europeiska revisionsrätten ska svara för revisioner, i förekommande fall på plats.

KAPITEL VI

DELEGERADE AKTER, KOMMITTÉ OCH RAPPORTERING

Artikel 20

Delegerade akter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om ändringar av bilagorna, för att

uppdatera förteckningen över europeiska standardiseringsorganisationer i bilaga I för att ta hänsyn till namn- eller strukturförändringar,

anpassa kriterierna för europeiska intresseorganisationer som uppfyller de kriterier som anges i bilaga III till denna förordning till vidare utveckling när det gäller deras icke-vinstdrivande karaktär och representativitet. Dessa anpassningar får inte medföra att nya kriterier skapas eller att befintliga kriterier eller en befintlig organisationskategori avskaffas.

Artikel 21

Utövande av delegeringen

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 1 januari 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 20 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 22

Kommittéförfarande

Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté enligt förordning (EU) nr 182/2011.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, ordföranden för kommittén så beslutar eller om en enkel majoritet av kommitténs medlemmar så begär.

Artikel 23

Kommitténs samarbete med standardiseringsorganisationer och intressenter

Kommittén som avses i artikel 22.1 ska samarbeta med de europeiska standardiseringsorganisationerna och med de europeiska intresseorganisationer som erhåller finansiering av unionen i enlighet med denna förordning.

Artikel 24

Rapporter

De europeiska standardiseringsorganisationerna ska överlämna en årlig rapport om genomförandet av denna förordning till kommissionen. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om

tillämpningen av artiklarna 4, 5, 10, 15 och 17,

hur små och medelstora företag, konsumentorganisationer samt miljö- och arbetstagarintressenter är företrädda i de nationella standardiseringsorganen,

hur små och medelstora företag är företrädda, på grundval av de årliga rapporter som avses i artikel 6.3,

hur IKT används i standardiseringssystemet,

samarbetet mellan de nationella standardiseringsorganen och de europeiska standardiseringsorganisationerna.

De europeiska intresseorganisationer som erhållit finansiering av unionen i enlighet med denna förordning ska överlämna en årlig rapport om sin verksamhet till kommissionen. Rapporten ska bland annat innehålla närmare information om dessa organisationers medlemmar och om sådana verksamheter som avses i artikel 16.

Senast den 31 december 2015 och vart femte år därefter ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla en analys av de årliga rapporter som avses i punkterna 1 och 2, en utvärdering av hur relevant den standardiseringsverksamhet som får finansiering från unionen är i förhållande till unionens lagstiftning och politik samt en bedömning av potentiella nya åtgärder för att förenkla finansieringen av den europeiska standardiseringen och minska den administrativa bördan för de europeiska standardiseringsorganisationerna.

Artikel 25

Översyn

Senast den 2 januari 2015 ska kommissionen utvärdera vilka konsekvenser det förfarande som införts genom artikel 10 i denna förordning har haft för tidsschemat för att utfärda begäran om standardisering. Kommissionen ska överlämna sina slutsatser i en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska i förekommande fall åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Ändringar

Följande bestämmelser ska utgå:

Artikel 6.1 i direktiv 89/686/EEG.

▼M1 —————

▼M6 —————

▼B

Artikel 6.1 i direktiv 94/25/EG.

Artikel 6.1 i direktiv 95/16/EG.

Artikel 6 i direktiv 97/23/EG.

▼M4 —————

▼B

Artikel 8.4 i direktiv 2007/23/EG.

▼M5 —————

▼M2 —————

▼B

Hänvisningar till de upphävda bestämmelserna ska tolkas som hänvisningar till artikel 11 i denna förordning.

▼M7 —————

▼B

Artikel 27

Nationella standardiseringsorgan

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sina standardiseringsorgan.

Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över nationella standardiseringsorgan och uppdateringar av den förteckningen i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

I unionsakter som föreskriver en presumtion om överensstämmelse med väsentliga krav genom tillämpningen av harmoniserade standarder som antagits i enlighet med direktiv 98/34/EG, ska hänvisningar till direktiv 98/34/EG tolkas som hänvisningar till denna förordning, utom hänvisningar till den kommittén som inrättas genom artikel 5 i direktiv 98/34/EG angående tekniska föreskrifter.

Om en unionsakt innehåller bestämmelser om ett förfarande för invändning mot harmoniserade standarder ska artikel 11 i denna förordning inte tillämpas på den akten.

Artikel 29

Upphävande

Beslut nr 1673/2006/EG och beslut 87/95/EEG ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda besluten ska tolkas som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV till denna förordning.

Artikel 30

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I

EUROPEISKA STANDARDISERINGSORGANISATIONER

1.	CEN – European Committee for Standardisation (Europeiska standardiseringsorganisationen)

2.	Cenelec – European Committee for Electrotechnical Standardisation (Europeiska standardiseringsorganisationen inom elområdet)

3.	ETsi – European Telecommunications Standards Institute (Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder)

BILAGA II

KRAV FÖR FASTSTÄLLANDE AV TEKNISKA SPECIFIKATIONER PÅ IKT-OMRÅDET

1. De tekniska specifikationerna har acceptans på marknaden och den praktiska tillämpningen av dem hindrar inte interoperabiliteten med den praktiska tillämpningen av befintliga europeiska och internationella standarder. Acceptans på marknaden kan visas genom praktiska exempel från olika försäljare på tillämpningar som överensstämmer med de tekniska specifikationerna.

2. De tekniska specifikationerna är enhetliga eftersom de inte står i strid med de europeiska standarderna, dvs. de täcker områden där antagande av nya europeiska standarder inte förutses inom rimlig tid, där de befintliga standarderna inte har spridits på marknaden eller standarderna har blivit föråldrade, och där ett införlivande av de tekniska specifikationerna i europeiska standardiseringsprodukter inte förutses inom rimlig tid.

3. De tekniska specifikationerna har utarbetats av en icke-vinstdrivande organisation som är en yrkesförening, en branschorganisation eller ett yrkesförbund eller annan medlemsorganisation som inom sitt fackområde utarbetar tekniska specifikationer på IKT-området och inte är en europeisk standardiseringsorganisation eller ett nationellt eller internationellt standardiseringsorgan, genom processer som uppfyller följande kriterier:

Öppenhet:

de tekniska specifikationerna har utarbetats på grundval av en öppen beslutsprocess som är tillgänglig för alla berörda parter på den eller de marknader som påverkas av dessa tekniska specifikationer.

Samförstånd:

processen för beslutsfattande bygger på samarbete och samförstånd och gynnar inte någon särskild intressent. Samförstånd innebär en allmän överenskommelse som kännetecknas av frånvaro av varaktigt motstånd mot väsentliga element från någon viktig part och av en process som försöker ta hänsyn till alla berörda parters åsikter och jämka samman motstridiga argument. Samförstånd kräver inte enhällighet.

Insyn:

All information om tekniska diskussioner och beslut har arkiverats och identifierats.

ii)

Information om ny standardiseringsverksamhet har tillkännagivits offentligt och brett via lämpliga, lättillgängliga kanaler.

iii)

För att uppnå balans eftersträvas medverkan från alla relevanta kategorier av berörda parter.

iv)

De berörda parternas synpunkter har beaktats och besvarats.

4. De tekniska specifikationerna uppfyller följande krav:

Underhåll: Fortlöpande stöd för och underhåll av offentliggjorda specifikationer garanteras under lång tid.

Tillgänglighet: Specifikationerna är offentligt tillgängliga för genomförande och användning på skäliga villkor (t.ex. mot en skälig avgift eller gratis).

Immateriella rättigheter: De immateriella rättigheter som krävs för att genomföra specifikationerna har licensierats till sökande på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor ((F)RAND), vilket kan innebära att rättighetsinnehavaren väljer att licensera väsentliga immateriella rättigheter utan ersättning.

Relevans:

Specifikationerna är verkningsfulla och relevanta.

ii)

Specifikationer måste tillgodose marknadens behov och regleringskrav.

Neutralitet och stabilitet:

Specifikationerna är i möjligaste mån inriktade på prestanda istället för konstruktionsegenskaper eller beskrivningar.

ii)

Specifikationerna snedvrider inte marknaden och begränsar inte möjligheterna för dem som ska genomföra dem att utifrån specifikationerna utveckla konkurrens och innovation.

iii)

Specifikationerna bygger på avancerad vetenskaplig och teknisk utveckling.

Kvalitet:

Kvaliteten och detaljnivån är tillräcklig för att det ska gå att ta fram en rad konkurrerande tillämpningar av kompatibla varor och tjänster.

ii)

Standardiserade gränssnitt får inte döljas eller kontrolleras av någon annan än de organisationer som antog de tekniska specifikationerna.

BILAGA III

EUROPEISKA INTRESSEORGANISATIONER SOM KAN ERHÅLLA FINANSIERING AV UNIONEN

1. En europeisk organisation som företräder små och medelstora företag i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som

är icke-statlig och icke-vinstdrivande,

har som stadgeenligt mål och verksamhet att företräda de små och medelstora företagens intressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå, att öka deras medvetenhet om standardisering och att motivera dem att bli delaktiga i standardiseringsprocessen,

har getts befogenhet av icke-vinstdrivande organisationer som företräder små och medelstora företag i minst två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda små och medelstora företags intressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå.

2. En europeisk organisation som företräder konsumenterna i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som

är icke-statlig, icke-vinstdrivande och oberoende av industri, handel och företag och andra motstridiga intressen,

har som stadgeenligt mål och verksamhet att företräda konsumentintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå,

har getts befogenhet av nationella icke-vinstdrivande konsumentorganisationer i minst två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda konsumentintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå.

3. En europeisk organisation som företräder miljöintressen i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som

är icke-statlig, icke-vinstdrivande och oberoende av industri, handel och företag och andra motstridiga intressen,

har som stadgeenligt mål och verksamhet att företräda miljöintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå,

har getts befogenhet av nationella icke-vinstdrivande miljöorganisationer i minst två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda miljöintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå.

4. En europeisk organisation som företräder arbetstagarintressen i samband med europeisk standardiseringsverksamhet och som

är icke-statlig, icke-vinstdrivande och oberoende av industri, handel och företag och andra motstridiga intressen,

har som stadgeenligt mål och verksamhet att företräda arbetstagarintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå,

har getts befogenhet av nationella icke-vinstdrivande arbetstagarorganisationer i minst två tredjedelar av medlemsstaterna att företräda arbetstagarintressen inom standardiseringsprocessen på europeisk nivå.

BILAGA IV

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 98/34/EG	Denna förordning
Artikel 1 första stycket led 6	Artikel 2.1
Artikel 1 första stycket led 7	—
Artikel 1 första stycket led 8	Artikel 2.3
Artikel 1första stycket led 9	Artikel 2.8
Artikel 1 första stycket led 10	Artikel 2.10
Artikel 2.1	Artikel 3.1
Artikel 2.2	Artikel 3.2
Artikel 2.3	Artikel 3.3 och 3.4
Artikel 2.4	Artikel 27
Artikel 2.5	Artikel 20 a
Artikel 3	Artikel 4.1
Artikel 4.1	Artikel 3.3 och 3.5 och artikel 4.4
Artikel 4.2	—
Artikel 6.3, första strecksatsen	—
Artikel 6.4 a	Artikel 20 a
Artikel 6.4 b	—
Artikel 6.4 e	Artikel 10.2
Bilaga I	Bilaga I
Bilaga II	Artikel 27
Beslut nr 1673/2006/EG	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artiklarna 2 och 3	Artikel 15
Artikel 4	—
Artikel 5	Artikel 17
Artikel 6.1	Artikel 18
Artikel 6.2	Artikel 24.3
Artikel 7	Artikel 19
Beslut 87/95/EEG	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 2
Artikel 2	Artikel 3
Artikel 3	Artikel 13
Artikel 4	Artikel 8
Artikel 5	Artikel 14
Artikel 6	—
Artikel 7	—
Artikel 8	Artikel 24.3
Artikel 9	—

( 1 ) EUT L 88, 4.4.2011, s. 5.