19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/1

(1)

Den 3 maj 2012 antog rådet förordning (EU) nr 377/2012.

(2)

Rådet har genomfört en fullständig översyn av förteckningen över de personer som enligt bilaga I till förordning (EU) nr 377/2012 omfattas av artikel 2.1 och 2.2 i den förordningen. Rådet har fastställt att de personer som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 377/2012 även i fortsättningen bör omfattas av de särskilda restriktiva åtgärder som avses i den förordningen.

(3)

Den 20 mars 2013 uppdaterade den kommitté inom Förenta nationernas säkerhetsråd som inrättats i enlighet med Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 2048 (2012) informationen om en person som är upptagen på förteckningen. I syfte att genomföra beslutet av kommittén antog rådet genomförandebeslut 2013/293/Gusp om genomförande av beslut 2012/285/Gusp om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ som hotar freden, säkerheten och stabiliteten i Republiken Guinea-Bissau (2).

(4)

Uppgifterna om personen i fråga i bilaga I till förordning (EU) nr 377/2012 bör ändras i enlighet med detta.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/3

(1)

Kommissionen har i enlighet med artikel 53.1 första stycket i kommissionens förordning (EU) nr 1151/2012 granskat Förenade kungarikets ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Traditional Grimsby Smoked Fish” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 986/2009 (2).

(2)

Ansökan avser en ändring av produktionsmetoden som ger en viss flexibilitet vad gäller råvarorna i och med att både filéer och hel frusen fisk får användas.

(3)

Kommissionen har granskat ändringarna och funnit att de är befogade. Eftersom ändringarna är s.k. mindre ändringar i den mening som avses i artikel 53.2 i förordning (EU) nr 1151/2012 får kommissionen godkänna dem utan det förfarande som anges i artiklarna 50 och 52 i den förordningen.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/8

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Tysklands ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade geografiska beteckningen ”Schwarzwälder Schinken” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 123/97 (3).

(3)

Eftersom den aktuella ändringen inte är en mindre ändring har kommissionen i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 510/2006 offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (4). Då inga invändningar enligt artikel 7 i samma förordning har inkommit till kommissionen, bör ändringen av produktspecifikationen godkännas.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/10

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 trädde i kraft den 3 januari 2013. Den upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Portugals ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Queijo Serra da Estrela”, vilken registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 (3) i dess ändrade lydelse enligt förordning (EG) nr 197/2008 (4).

(3)

Syftet med ansökan är att ändra produktspecifikationen. Man ansöker om att få saluföra ”Queijo Serra da Estrela” i ett mindre format (0,5 kg). Ostens minimidiameter minskas därmed från 11 till 9 cm. Ansökan avser också att göra det obligatoriskt att märka osten med ett kaseinmärke med ett nummer, för att förbättra spårbarheten.

(4)

Kommissionen har granskat ändringen i fråga och funnit att den är befogad. Eftersom det rör sig om en mindre ändring får kommissionen godkänna den utan att tillämpa det förfarande som anges i artiklarna 50–52 i förordning (EU) nr 1151/2012.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/15

(1)

Förordning (EU) nr 1151/2012 upphäver och ersätter rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (2).

(2)

Kommissionen har i enlighet med artikel 9.1 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 granskat Spaniens ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Arroz del Delta del Ebro”/”Arròs del Delta de l’Ebre” som registrerats med stöd av kommissionens förordning (EG) nr 1059/2008 (3).

(3)

Eftersom den aktuella ändringen inte utgör en mindre ändring har kommissionen offentliggjort ansökan om ändring i Europeiska unionens officiella tidning  (4) i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 510/2006. Inga invändningar enligt artikel 7 i samma förordning har inkommit till kommissionen, och därför bör ändringen godkännas.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/17

(1)

Man bör fastställa strukturen för och storleken på de avgifter som ska betalas till Europeiska kemikaliemyndigheten (nedan kallad kemikaliemyndigheten), samt betalningsvillkoren.

(2)

Strukturen för och storleken på avgifterna bör fastställas med hänsyn till den arbetsinsats som enligt förordning (EU) nr 528/2012 krävs av kemikaliemyndigheten. Avgifterna bör fastställas på en sådan nivå att avgiftsinkomsterna tillsammans med kemikaliemyndighetens övriga inkomster täcker kostnaderna för de tjänster som tillhandahålls.

(3)

Enligt artikel 80.3 d i förordning (EU) nr 528/2012 ska strukturen för och storleken på avgifterna ta hänsyn till huruvida information har lämnats gemensamt eller separat. För att ta hänsyn till kemikaliemyndighetens faktiska arbetsinsats och för att främja gemensamt inlämnande är det lämpligt att bara ta ut en avgift per ansökan om flera personer ansöker gemensamt om godkännande av ett verksamt ämne eller förnyat godkännande för ett verksamt ämne.

(4)

För att beakta de behov som gäller för unionens små och medelstora företag i den mening som avses i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2), bör nedsatta avgifter för godkännande av verksamma ämnen, förnyat godkännande eller införlivande i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012, och för godkännande av biocidprodukter och förnyat godkännande tillämpas för sådana företag. När avgiftsnedsättningen fastställs bör man beakta den signifikanta andelen mikroföretag samt små och medelstora företag inom biocidsektorn, utan att för den skull belasta övriga företag med för stora avgifter, samtidigt som man ser till att kemikaliemyndighetens arbetsinsats kan finansieras helt. För att avråda från ansökningar för produkter som innehåller verksamma ämnen som uppfyller något av substitutionskriterierna enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 528/2012, såväl som för sådana verksamma ämnen, bör nedsättningar inte tillämpas på ansökningar för sådana biocidprodukter eller verksamma ämnen.

(5)

Med beaktande av den arbetsinsats som krävs av kemikaliemyndigheten för att handlägga ett överklagande som lämnas enligt artikel 77 i förordning (EU) nr 528/2012 är det lämpligt att ta ut en avgift för sådana överklaganden, enligt tredje stycket i artikel 77.1 i den förordningen. Det är dock lämpligt att återbetala avgiften om överklagandet avgörs till förmån för klaganden, för att undvika negativa påföljder för sådana klaganden.

(6)

Med beaktande av den begränsade arbetsinsats som krävs om en ansökan avvisas före eller under valideringen, eller dras tillbaka under utvärderingen, är det lämpligt att fastställa delvis återbetalning i sådana fall.

(7)

För att uppmuntra ansökningar för godkännande av verksamma ämnen som är lämpliga alternativ till godkända verksamma ämnen som omfattas av något av uteslutningskriterierna förtecknade i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 528/2012, är det lämpligt att fastställa återbetalning av avgiften för sådana ansökningar.

(8)

Avgiften för ansökningar om införlivande i bilaga I till förordning (EU) nr 528/2012 i fråga om verksamma ämnen som inte föranleder betänkligheter bör fastställas med beaktande av den uppskattade arbetsinsats som krävs av kemikaliemyndigheten för handläggning av sådana ansökningar, och med beaktande av det allmänna intresset när det gäller att godkänna produkter som innehåller sådana ämnen.

(9)

För att avråda från ansökningar för godkännande eller förnyat godkännande av verksamma ämnen som omfattas av något av substitutionskriterierna enligt artikel 10.1 i förordning (EU) nr 528/2012 eller ansökningar för godkännande eller förnyat godkännande av produkter för vilka det krävs jämförande bedömning enligt artikel 23 i förordning (EU) nr 528/2012, och för att bidra till finansiering av undantag och nedsättningar enligt förordningen, är det lämpligt att fastställa högre avgifter för sådana ansökningar.

(10)

Med hänsyn till den arbetsinsats som krävs av kemikaliemyndigheten för att handlägga en begäran om yttrande om klassificering av en ändring enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 354/2013 av den 18 april 2013 om ändringar av biocidprodukter som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (3), är det lämpligt att ta ut en avgift för sådan begäran. För att i den utsträckning det är möjligt undvika negativa påföljder för sökande vars begäran om att få en ändring klassificerad som mindre betydande eller administrativ är välgrundad, är det lämpligt att bevilja nedsättning av avgiften för den påföljande ansökan om ändring, om begäran leder till en rekommendation om att klassificera ändringen såsom administrativ eller mindre betydande.

(11)

Med tanke på den arbetsinsats som krävs av kemikaliemyndigheten när det gäller införlivande av relevanta personer enligt det som anges i artikel 95 i förordning (EU) nr 528/2012, är det lämpligt att ta ut en avgift för sådana ansökningar. Den arbetsinsats som krävs för dessa ansökningar varierar betydligt beroende på om den relevanta personen lämnar in fullmakt för tillgång eller en ny dossier, eftersom kemikaliemyndigheten i det senare fallet måste kontrollera att dossiern uppfyller kraven enligt bilaga II till förordning (EU) nr 528/2012 eller, där det är tillämpligt, bilaga II A till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (4). Det är lämpligt att differentiera avgiften enligt detta.

(12)

Med tanke på den arbetsinsats som krävs av kemikaliemyndigheten för att handlägga en begäran om konfidentialitet enligt artikel 66.4 i förordning (EU) nr 528/2012, är det lämpligt att ta ut en avgift för en sådan begäran.

(13)

Eftersom kemikaliemyndighetens budget görs upp och genomförs i euro, och myndighetens räkenskaper också läggs fram i euro enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (5), artikel 17 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) och artikel 17 i budgetförordningen för Europeiska kemikaliemyndigheten av den 24 september 2008 (7), är det lämpligt att avgifterna endast tas ut i euro.

(14)

Av artikel 80.3 f i förordning (EU) nr 528/2012 följer att tidsfristerna för betalning av avgifterna bör fastställas med vederbörlig hänsyn tagen till tidsfristerna inom ramen för de förfaranden som fastställs i den förordningen.

(15)

De avgifter som fastställs i denna förordning bör ses över med lämpliga tidsintervall, för att anpassa dem efter inflationen och de faktiska kostnaderna för kemikaliemyndigheten när den tillhandahåller tjänsterna. Syftet bör vara att ta hänsyn till kemikaliemyndighetens ökande erfarenhet av hur ansökningar handläggs enligt förordningen och de effektivitetsvinster detta medför.

(16)

Den ständiga kommittén för biocidprodukter som anges i artikel 82.1 i förordning (EU) nr 528/2012 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning. Eftersom det ansågs att en genomförandeakt var nödvändig lade ordföranden fram utkastet till genomförandeakten för omprövningskommittén för ytterligare överläggningar. Omprövningskommittén har inte avgett något yttrande.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/26

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (2) fastställs gemensamma regler för hur medlemsstaterna ska anmäla uppgifter och dokument till kommissionen. Reglerna omfattar i synnerhet medlemsstaternas skyldighet att använda de informationssystem som kommissionen gjort tillgängliga och godkännandet av tillträdesrätt för de myndigheter och enskilda som har rätt att skicka anmälningar. I förordning (EG) nr 792/2009 fastställs också gemensamma principer för informationssystemen så att de kan garantera dokumentens äkthet, integritet och läsbarhet under hela den tid de måste bevaras. Dessutom innehåller förordningen regler för skydd av personuppgifter. Skyldigheten att använda dessa informationssystem måste anges i varje förordning som fastställer en specifik anmälningsskyldighet.

(2)

Kommissionen har utvecklat ett informationssystem som gör att den elektroniskt kan hantera dokument och förfaranden i sina interna arbetsrutiner och i sina kontakter med de myndigheter som administrerar den gemensamma jordbrukspolitiken.

(3)

Flera anmälningsskyldigheter kan fullgöras genom det systemet, särskilt de som anges i kommissionens förordningar (EG) nr 1731/2006 av den 23 november 2006 om särskilda tillämpningsföreskrifter för exportbidrag för vissa nötköttkonserver (3), (EG) nr 273/2008 av den 5 mars 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller de metoder som ska användas för analys och kvalitetsbedömning av mjölk och mjölkprodukter (4), (EG) nr 566/2008 av den 18 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller saluföring av nötkött från djur som är högst tolv månader gamla (5), (EG) nr 867/2008 av den 3 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller aktörsorganisationer inom olivsektorn, deras arbetsprogram och finansiering (6), (EG) nr 606/2009 av den 10 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 beträffande kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa (7), och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 av den 7 juni 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker (8).

(4)

I syfte att skapa en effektiv förvaltning, och mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts, bör vissa anmälningar förenklas, specificeras eller avskaffas.

(5)

Kommissionens förordning (EG) nr 491/2007 av den 3 maj 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1947/2005 när det gäller meddelande av uppgifter inom utsädessektorn (9) omfattar endast anmälningar som inte längre behövs eftersom det särskilda stödet för vissa arter av utsäde har upphört.

(6)

Genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 föreskriver i artikel 135 att de sedvanliga marknadsdagarna ska meddelas för de representativa marknaderna. Eftersom det elektroniska anmälningssystemet gör det möjligt att meddela priser dagligen är det inte längre nödvändigt att meddela de sedvanliga marknadsdagarna.

(7)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1333/2011 (10) föreskriver i artikel 9 en skyldighet att till kommissionen meddela förteckningen över aktörer som saluför bananer och som beviljats dispens från kontroller av överensstämmelse med handelsnormerna. Dessa meddelanden har inte visat sig bidra till att säkerställa efterlevnaden av handelsnormerna inom banansektorn. Skyldigheten bör därför avskaffas.

(8)

Förordningarna (EG) nr 1731/2006, (EG) nr 273/2008, (EG) nr 566/2008, (EG) nr 867/2008, (EG) nr 606/2009 samt genomförandeförordningarna (EU) nr 543/2011 och (EU) nr 1333/2011 bör därför ändras i enlighet med detta. Förordning (EG) nr 491/2007 bör upphävas.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

1.

Artikel 19 ska utgå.

2.

Följande artikel ska införas som artikel 19a:

”Artikel 19a

Anmälningar

De anmälningar som avses i artikel 2, artikel 4.1 och i bilaga III C ska göras i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 (12).

1.

I artikel 4 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.   Anmälan av uppgifter eller dokument till kommissionen enligt punkterna 1 c, 3 och 4 ska göras i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 (15).

2.

Punkt 2 i tillägg 3 till bilaga I A ska ersättas med följande:

3.

I del A punkt 3 i bilaga I B ska andra meningen ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen, i förväg och i enlighet med förordning (EG) nr 792/2009, om all nödvändig teknisk dokumentation för de berörda vinerna, inklusive specifikationer och årsproduktion.”

4.

I punkt 3 i bilaga I C ska andra stycket ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om dessa undantag i enlighet med förordning (EG) nr 792/2009. Kommissionen ska sedan underrätta övriga medlemsstater.”

1.

I artikel 134 ska punkt 1 a ersättas med följande:

2.

Artikel 135 ska utgå.

3.

I artikel 146 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.   De meddelanden som avses i artiklarna 9.2, 18.3, 18.4, 97, 128, 129.1, 130, 131 och i den här artikeln samt den ansökan som föreskrivs i artikel 92.1 ska lämnas i enlighet med förordning (EG) nr 792/2009.”

4.

Rubriken till bilaga XVII ska ersättas med följande: ”Representativa marknader som avses i artikel 134.1 a”.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/29

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 44/2001 anges de nationella bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 3.2 och 4.2 i förordningen.

(2)

Bilaga I till förordning (EG) nr 44/2001 har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast genom kommissionens förordning (EU) nr 156/2012 (2), i syfte att aktualisera bestämmelserna om nationell behörighet.

(3)

Polen har till kommissionen anmält ytterligare ändringar av förteckningen i bilaga I.

(4)

Enligt artikel 2 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (3), ska denna förordning enligt internationell rätt gälla i förbindelserna mellan Europeiska unionen och Danmark.

(5)

Förordning (EG) nr 44/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

”—

I Polen: Artikel 1103 punkt 4 och artikel 1110 i civilprocesslagen (Kodeksu postępowania cywilnego) i den mån som behörighet i sistnämnda artikel uteslutande fastslås på grundval av följande omständigheter: sökanden är polsk medborgare eller har sin vanliga vistelseort, hemvist eller sitt stadgeenliga säte i Polen.”

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/30

(1)

Bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 1235/2008 (2) innehåller en förteckning över tredjeländer vars produktionssystem och kontrollåtgärder för ekologisk produktion av jordbruksprodukter har erkänts som likvärdiga med dem som fastställs i förordning (EG) nr 834/2007. Beträffande vissa länder som förtecknas i den bilagan, som ändrats genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 508/2012 (3), är webbadresserna för vissa kontrollorgan inte korrekta eller inte längre korrekta.

(2)

Bilaga IV till förordning (EG) nr 1235/2008 innehåller en förteckning över de kontrollorgan och kontrollmyndigheter som är behöriga att genomföra kontroller och utfärda intyg om likvärdighet i tredjeländer. Texten i den bilagan, som ändrats genom genomförandeförordning (EU) nr 508/2012 och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 125/2013 (4), innehåller beträffande vissa kontrollorgan eller kontrollmyndigheter felaktigheter när det gäller produktkategorierna för vissa tredjeländer.

(3)

Dessutom är den webbadress för ett kontrollorgan som anges i bilagorna III och IV till förordning (EG) nr 1235/2008 inte korrekt.

(4)

Bilagorna III och IV till förordning (EG) nr 1235/2008 bör därför rättas i enlighet med detta.

(5)

Av rättssäkerhetsskäl bör de korrigerade bestämmelserna beträffande Agreco R.F. Göderz GmbH gälla från och med den dag då bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 508/2012 började tillämpas och de korrigerade bestämmelserna beträffande IMO-Control Sertifikasyon Tic. Ltd Ști och Organización Internacional Agropecuaria från och med den dag då bilaga II till genomförandeförordning (EU) nr 125/2013 började tillämpas.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från föreskrivande kommittén för ekologisk produktion.

1.

Bilaga III ska rättas i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

2.

Bilaga IV ska rättas i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/33

(1)

Vad gäller förfarandet och villkoren för godkännande ska rådets direktiv 91/414/EEG (2) i enlighet med artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 tillämpas på de verksamma ämnen för vilka ett beslut har antagits i enlighet med artikel 6.3 i det direktivet före den 14 juni 2011. För tymol uppfylls villkoren i artikel 80.1 a i förordning (EG) nr 1107/2009 genom kommissionens genomförandebeslut 2011/266/EU (3).

(2)

I enlighet med artikel 6.2 i direktiv 91/414/EEG tog Förenade kungariket den 7 mars 2008 emot en ansökan från Eden Research plc om upptagande av det verksamma ämnet tymol i bilaga I till direktiv 91/414/EEG. Genom genomförandebeslut 2011/266/EU bekräftades att dokumentationen var fullständig, dvs. att den i princip kunde anses uppfylla uppgiftskraven i bilagorna II och III till direktiv 91/414/EEG.

(3)

Effekterna av detta verksamma ämne på människors och djurs hälsa och på miljön har bedömts i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.2 och 6.4 i direktiv 91/414/EEG för de användningsområden som sökanden har föreslagit. Den rapporterande medlemsstaten överlämnade ett utkast till bedömningsrapport den 30 juni 2011.

(4)

Utkastet till bedömningsrapport granskades av medlemsstaterna och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (nedan kallad myndigheten). Myndigheten lade fram sin slutsats om granskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet tymol (4) för kommissionen den 15 oktober 2012. Medlemsstaterna och kommissionen granskade utkastet till bedömningsrapport och myndighetens slutsats i ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och utkastet till bedömningsrapport färdigställdes den 17 maj 2013 i form av kommissionens granskningsrapport om tymol.

(5)

De olika undersökningar som gjorts har visat att växtskyddsmedel som innehåller tymol i allmänhet kan antas uppfylla kraven i artikel 5.1 a och b samt 5.3 i direktiv 91/414/EEG, särskilt när det gäller de användningsområden som undersökts och som beskrivs i kommissionens granskningsrapport. Tymol bör därför godkännas.

(6)

I enlighet med artikel 13.2 i förordning (EG) nr 1107/2009 jämförd med artikel 6 i samma förordning och i ljuset av aktuella vetenskapliga och tekniska rön är det dock nödvändigt att införa vissa villkor och restriktioner. Främst bör ytterligare bekräftande uppgifter krävas in.

(7)

Innan ett godkännande beviljas bör medlemsstaterna och berörda parter medges en rimlig tidsfrist för att anpassa sig till de nya krav som följer av godkännandet.

(8)

Utan att det påverkar tillämpningen av de skyldigheter som anges i förordning (EG) nr 1107/2009 som en följd av godkännandet och med hänsyn till den specifika situation som uppstår genom övergången från direktiv 91/414/EEG till förordning (EG) nr 1107/2009 bör dock följande gälla. Medlemsstaterna bör medges en sexmånadersperiod efter godkännandet för att se över godkännanden för växtskyddsmedel som innehåller tymol. Medlemsstaterna bör i förekommande fall ändra, ersätta eller återkalla godkännanden. Genom undantag från tidsfristen bör i enlighet med direktiv 91/414/EEG en längre period medges för inlämnande och bedömning av uppdateringen av den fullständiga dokumentationen enligt bilaga III för varje växtskyddsmedel och för varje avsett användningsområde i överensstämmelse med de enhetliga principerna.

(9)

Erfarenheter från upptaganden i bilaga I till direktiv 91/414/EEG av verksamma ämnen som bedömts enligt kommissionens förordning (EEG) nr 3600/92 av den 11 december 1992 om närmare bestämmelser för genomförandet av den första etappen i det arbetsprogram som avses i artikel 8.2 i rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsprodukter på marknaden (5) har visat att det kan uppstå svårigheter vid tolkningen av de skyldigheter som innehavarna av befintliga godkännanden har i fråga om tillgången till uppgifter. För att ytterligare svårigheter ska undvikas förefaller det därför nödvändigt att klargöra medlemsstaternas skyldigheter, särskilt skyldigheten att kontrollera att innehavarna av ett godkännande kan visa att de har tillgång till dokumentation som uppfyller kraven i bilaga II till det direktivet. Detta klargörande innebär dock inte att medlemsstaterna eller innehavarna av godkännanden åläggs några nya skyldigheter jämfört med de som åläggs i de direktiv om ändring av bilaga I till det direktivet som hittills har antagits eller i förordningarna om godkännande av verksamma ämnen.

(10)

I enlighet med artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1107/2009 bör bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller förteckningen över godkända verksamma ämnen (6) ändras i enlighet med detta.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller tymol som enda verksamma ämne, vid behov ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 maj 2015, eller

b)

om det gäller ett växtskyddsmedel som innehåller tymol som ett av flera verksamma ämnen, vid behov ändra eller återkalla godkännandet senast den 31 maj 2015 eller vid ett datum som fastställs för en sådan ändring eller ett sådant återkallande i respektive rättsakt eller rättsakter om upptagande av ämnet eller ämnena i fråga i bilaga I till direktiv 91/414/EEG eller om godkännande av ämnet eller ämnena, beroende på vilket datum som är det senaste.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/37

(1)

I genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 fastställs, i enlighet med resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna i Uruguayrundan, kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärden vid import från tredjeländer, för de produkter och de perioder som anges i del A i bilaga XVI till den förordningen.

(2)

Varje arbetsdag fastställs ett schablonimportvärde i enlighet med artikel 136.1 i genomförandeförordning (EU) nr 543/2011 med hänsyn till varierande dagliga uppgifter. Denna förordning bör därför träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/39

(1)

Den 31 maj 2012 antog rådet beslut 2012/285/Gusp.

(2)

Rådet har genomfört en fullständig översyn av förteckningarna över de personer som enligt bilagorna II och III till beslut 2012/285/Gusp omfattas av artiklarna 1.1 b, 2.1 och 2.2 i det beslutet. Rådet har fastställt att de personer som förtecknas i bilagorna II och III till beslut 2012/285/Gusp även i fortsättningen bör omfattas av de särskilda restriktiva åtgärder som avses i det beslutet.

(3)

Den 20 mars 2013 uppdaterade den kommitté inom Förenta nationernas säkerhetsråd, som inrättats i enlighet med Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 2048 (2012), informationen om en person som omfattas av det reseförbud som infördes genom resolution 2048 (2012).

(4)

Uppgifterna om personen i fråga i bilagorna I och III till beslut 2012/285/Gusp bör ändras i enlighet med detta.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/41

(1)

Genom en skrivelse av den 13 augusti 2008 anmälde Polen till kommissionen de åtgärder som planerades till stöd för omstruktureringen av PZL Dębica S.A. (nedan kallat PZL Dębica eller företaget). Genom en skrivelse av den 3 oktober 2008 bad kommissionen Polen att inkomma med vissa handlingar som saknades. Handlingarna lämnades den 20 oktober 2008.

(2)

Genom en skrivelse av den 19 december 2008 underrättade kommissionen Polen om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 108.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) avseende åtgärderna (nedan kallat beslutet om att inleda förfarandet).

(3)

Beslutet om att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet från någon berörd tredje part.

(4)

De polska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar med anledning av beslutet om att inleda förfarandet den 12 februari 2009, den 9 juli 2010, den 16 maj 2011, den 7 juni 2011 och den 8 juni 2011.

(5)

Den 18 augusti 2011 bad Polen kommissionen att skjuta upp bedömningen av det anmälda stödet till och med den 31 oktober 2011. Den 10 oktober 2011 återkallade Polen en del av de anmälda åtgärderna, nämligen ett kapitaltillskott och ett lån på förmånliga villkor, som båda skulle ha beviljats av den statligt ägda industriutvecklingsbyrån.

(6)

Den 2 november 2011 lämnade Polen en rapport för att visa att den återstående åtgärd som omfattades av anmälan, uppskov med socialförsäkringsskulder, uppfyllde kriteriet privat borgenär och därför inte utgjorde statligt stöd.

(7)

Genom en skrivelse av den 26 juli 2012 bad kommissionen Polen att lämna ytterligare förklaringar på ett antal punkter. Polen svarade genom en skrivelse av den 31 augusti 2012, där kommissionen underrättades om att ett avtal om uppskov med socialförsäkringsskulder hade ingåtts den 1 mars 2012 och att den utestående skulden till länsmarskalkens lokalkontor hade återbetalats den 14 augusti 2012.

(8)

De senaste upplysningarna från de polska myndigheterna lämnades den 6 december 2012.

(9)

PZL Dębica har 212 anställda. Det är ett medelstort företag som framför allt är verksamt inom produktion av kylutrustning som kompressorer, enheter för isvatten och kylaggregat, luft- och vätskekylare, spray- och avdunstningskondensorer, vertikala och horisontella rörkondensorer och tankutrustning i form av vätskeavskiljare, horisontella tankar, mellankylare, värmeväxlare, oljeavskiljare och kylventiler.

(10)

Företaget är beläget i provinsen Podkarpackie, en region som omfattas av artikel 107.3 a i fördraget. Det grundades 1938 och har varit aktiebolag sedan 1995. Företagets aktier ägdes 1999 av statskassan (25,08 %) och de anställda (74,92 %). Företaget privatiserades helt och hållet 2006, och merparten av aktierna innehades av de dåvarande och tidigare anställda och deras arvingar. En privat investerare, Eurotech, förvärvade 2010 en andel på 16,7 % av PZL Dębica.

(11)

Företagets andel av den polska marknaden för kylutrustning är liten (mindre än 1 % 2006). Exporten stod 2006 för 15,6 % av den totala försäljningen, varav 6,8 % gick till länder utanför EU. På den polska marknaden möter företaget stark konkurrens från ett antal företag, t.ex. York International, GEA GRASSO Refrigeration Division, Mycom International Refrigeration (Ltd), MOSTOSTAL Wrocław S.A., Aerzen Maschinenfabrik GmbH och Zakład Metalowy PILZNO.

(12)

Enligt de polska myndigheterna började företagets ekonomiska svårigheter 2002. Vid den tiden antogs en omstruktureringsplan för 2002–2007. Planen uppdaterades i oktober 2003 och innefattade följande åtgärder:

(13)

På grund av budgetbegränsningar kunde fonden för företagsomstrukturering inte bevilja PZL Dębica det utlovade lånet (se skäl 12 c). Socialförsäkringsmyndigheten beslutade därför att inte bevilja uppskov med återstoden av skulden (se skäl 12 d). Den finansiella omstrukturering som planen syftade till kunde därför inte genomföras av PZL Dębica.

(14)

Företaget lyckades ändå genomföra de övriga delarna av omstruktureringsplanen, vilket ledde till att en blygsam vinst noterades redan 2006. Företagets finansiella resultat mellan 2002 och 2011 sammanfattas i tabell 1 nedan.

Tabell 1

PZL Dębicas finansiella resultat 2002–2011 (miljoner zloty)

(15)

Sedan den finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen inte genomförts anmäldes en andra omstruktureringsplan till kommissionen i augusti 2008. Denna andra plan avsåg i stor utsträckning företagets finansiella omstrukturering. Den innefattade följande åtgärder:

(16)

I beslutet om att inleda förfarandet uttrycktes tvivel beträffande förenligheten med den inre marknaden hos följande stödåtgärder som ingick i den första omstruktureringsplanen:

Kommissionen ifrågasatte också att de åtgärder som anges i tabell 2 nedan betecknats som stöd av mindre betydelse.

(17)

Kommissionen ställde sig dessutom tvivlande till att omstruktureringsplanen innehöll alla delar som krävdes för att återställa PZL Dębicas lönsamhet och undrade om en omstruktureringsperiod på 12 år inte var för lång mot bakgrund av punkt 35 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (4) (nedan kallade riktlinjerna).

(18)

Med tanke på det stöd som redan beviljats inom ramen för den första planen (se skäl 12 a och 12 b) ifrågasatte kommissionen också att företaget var berättigat till nytt omstruktureringsstöd (se skäl 15) mot bakgrund av principen om att stöd endast får ges en gång (se avsnitt 3.3 i riktlinjerna).

(19)

I beslutet om att inleda förfarandet uppgav kommissionen att den inte fått se något rättsligt bindande dokument avseende de åtgärder som Polen betecknat som åtgärder före anslutningen (se skäl 16 a–c), genom vilket berörda nationella myndigheter förbundit sig att bevilja stöd.

(20)

När det gäller det faktiska beloppet för det stöd som företaget redan beviljats ställde sig kommissionen dessutom tvivlande till att det stöd av mindre betydelse som beviljats 2006 kunde betecknas som sådant, eftersom det beviljats ett företag i svårigheter som, enligt artikel 1.1 h i kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse (5), inte hade rätt till sådant stöd.

(21)

Slutligen tvivlade kommissionen på att de föreslagna kompensationsåtgärderna kunde godtas eftersom de var förknippade med återställandet av företagets långsiktiga lönsamhet och därmed inte kunde betecknas som kompensationsåtgärder. Kommissionen uppgav också att Polen inte hade visat att de nedlagda verksamheterna inte var förlustbringande.

(22)

Detta kapitel innehåller endast de polska myndigheternas kommentarer beträffande de åtgärder som inte återkallades under undersökningens lopp.

(23)

När det gäller omstruktureringsprocessens längd menade de polska myndigheterna att de båda omstruktureringsplanerna borde behandlas som en enda plan eftersom det inte var företagets fel att den första planen misslyckades och den andra omstruktureringsplanen i huvudsak avsåg den ofullständiga finansiella omstruktureringen enligt den första planen.

(24)

Polen återkallade de stödåtgärder som anges i skäl 15 a och b eftersom beviljandet av de åtgärderna enligt beslutet om att inleda förfarandet skulle kunna vara oförenligt med principen om att stöd endast får ges en gång. De polska myndigheterna förklarade att återkallandet var en följd av att PZL Dębica inte längre betecknades som ett stort företag. Eftersom PZL Dębica hade färre än 250 anställda var företaget inte längre berättigat till finansiering från industriutvecklingsbyrån, som bara tillhandahåller finansiering för stora företag. Uppskovet med skulden till socialförsäkringsmyndigheten och avskrivningen av skulden till länsmarskalkens kontor återkallades emellertid inte. Polens argument när det gäller de åtgärderna återges nedan.

(25)

När det gäller de tre åtgärder som i beslutet om att inleda förfarandet betecknas som stöd som utlovats före EU-anslutningen (skäl 16 a–c i det här beslutet) lämnade Polen styrkande handlingar till stöd för sitt påstående att stödet beviljats före anslutningen och därför inte utgjorde nytt stöd.

(26)

När det gäller skulden till Dębicas kommunfullmäktige lämnade Polen en notariehandling som bekräftade att skulden reglerats den 31 maj 2004 genom en överföring av egendom till Dębicas kommunfullmäktige. Handlingen avsåg regleringen av kapitalbeloppet på 1 116 788,60 zloty och ränta på 592 669,80 zloty (6).

(27)

Polen förklarade också att denna åtgärd inte hade inkluderats i den första omstruktureringsplanen eftersom den ansökan om stöd som PZL Dębica lämnat till Dębicas kommunfullmäktige hade avslagits.

(28)

När det gäller skulden till skattekontoret på 914 552,15 zloty lämnade Polen ett beslut av den 20 oktober 2003 om villkoren för omstruktureringen, som undertecknats av chefen för det lokala skattekontoret. Enligt det beslutet skulle 636 729,85 zloty plus ränta på 277 822,30 zloty skrivas av.

(29)

Polen förklarade att påståendet i beslutet om att inleda förfarandet att detta stöd utlovats före anslutningen men inte beviljats var felaktigt av ett antal skäl.

(30)

För det första beskrev Polen den stödmekanism som avses i lagen om omstrukturering av företags offentligrättsliga skulder av den 30 augusti 2002 (7) (nedan kallad 2002 års lag). Enligt den lagen kan en beviljande myndighet (t.ex. skattekontoret) efter en ansökan från ett företag i svårigheter utfärda ett beslut om villkoren för omstruktureringen (nedan kallat omstruktureringsbeslut). Detta beslut gör mottagaren berättigad till stöd. Den faktiska utbetalningen eller avskrivningen (beroende på åtgärden) sker på grundval av ett genomförandebeslut där den beviljande myndigheten bekräftar att omstruktureringen har slutförts (nedan kallat genomförandebeslut). Enligt de polska myndigheterna är syftet med detta genomförandebeslut att bekräfta att stödmottagaren i) har lämnat ett uppdaterat omstruktureringsprogram tillsammans med uppgifter om företagets finansiella situation, ii) har betalat en omstruktureringsavgift och iii) inte har fått nya skulder till den beviljande myndigheten. Genomförandebeslutet är endast en administrativ handling som bekräftar att villkoren i omstruktureringsbeslutet har uppfyllts. Enligt 2002 års lag kontrollerar den beviljande myndigheten om villkoren för omstruktureringen har uppfyllts tidigast 15 månader efter det att omstruktureringsbeslutet har delgetts.

(31)

För det andra meddelade Polen kommissionen att skattekontoret inte utfärdat något genomförandebeslut för PZL Dębica. Detta berodde enligt Polen på att vissa offentliga myndigheter var osäkra på hur de regler om statligt stöd som var tillämpliga från och med den 1 maj 2004 skulle tolkas. En del myndigheter hade därför beslutat att avvakta tills kommissionen yttrat sig om dessa åtgärder. Polen hade lämnat en förklaring från chefen för det berörda skattekontoret som bekräftade att så var fallet när det gällde PZL Dębica.

(32)

För det tredje uppgav Polen att skattekontorets beslut av den 20 oktober 2003 hade gjort PZL Dębica berättigat till avskrivningen. Polen hänvisade till kommissionens beslut av den 6 november 2008 om Gdynia-varvet (8) till stöd för sitt påstående att den inhemska rättsordningen måste tillämpas för att avgöra om handlingen i fråga medförde stödberättigande. Polen hänvisade också till stödmottagarnas berättigade förväntningar och uppgav att den beviljande myndighetens underlåtenhet att utfärda ett genomförandebeslut skulle kunna överklagas i domstol av PZL Dębica. I det sammanhanget hänvisade Polen till högsta domstolens och högsta förvaltningsdomstolens domar, där det bekräftas att omstruktureringsbeslut medför en skyldighet för staten och att genomförandebeslut inte kan påverka den skyldigheten eftersom de är påbjudande och alltså inte föremål för administrativt godtycke (9).

(33)

Polen lämnade dessutom en förklaring från chefen för det lokala skattekontoret som bekräftade att PZL Dębica uppfyllde de nödvändiga rättsliga kraven för att genomförandebeslutet (se skäl 30) skulle kunna utfärdas men uppgav att skattekontoret avvaktade resultatet av kommissionens undersökning.

(34)

Den åtgärd som avses i skäl 16 c behandlas i avdelning 5 nedan – Uppskov med skuld till socialförsäkringsmyndigheten.

(35)

De polska myndigheterna meddelade kommissionen att samtliga åtgärder som avsåg stöd av mindre betydelse beviljats företaget 2006 när kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (10) var i kraft (förordning (EG) nr 1998/2006 trädde i kraft först den 1 januari 2007), och enligt förordning (EG) nr 69/2001 var det inte förbjudet att bevilja stöd av mindre betydelse till företag i ekonomiska svårigheter.

(36)

Med anledning av kommissionens tvivel beträffande beräkningsmekanismen förklarade de polska myndigheterna den formel som använts för att beräkna stödinslagen enligt den polska förordningen av den 11 augusti 2004 (11). Formeln tar hänsyn till skillnaden mellan referensräntan och den ränta som används för att beräkna dröjsmålsavgiften. En uppdaterad beräkning av inslaget av stöd av mindre betydelse lämnades (se tabell 2).

Tabell 2

Stöd av mindre betydelse – enligt Polen

(37)

Polen meddelade kommissionen att endast skattekontoret hade ställt säkerhet för uppskovet. Säkerheten täckte 100 % av uppskovets nominella värde. Polen påpekade dessutom att värdet av stödet av mindre betydelse skulle ligga långt under tröskelvärdet på 100 000 euro även om 600 räntepunkter lades till räntesatsen, i enlighet med 1997 års meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (12).

(38)

När det gäller uppskovet med skulden i form av sociala avgifter, som ökade i båda omstruktureringsplanerna, erinrade de polska myndigheterna inledningsvis om att denna skuld ökat som en följd av att den finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen misslyckats. Enligt den planen skulle skulden till socialförsäkringsmyndigheten regleras genom i) återbetalning av 3 890 000 zloty med hjälp av lånet från fonden för företagsomstrukturering och ii) uppskov med ytterligare 1 364 600 zloty. Såsom anges ovan (se skäl 13) misslyckades den finansiella omstruktureringen av denna skuld.

(39)

De polska myndigheterna noterade dessutom att socialförsäkringsmyndigheten beslutat att medverka i den andra omstruktureringsplanen, som gällde i) återbetalning av 5,5 miljoner zloty med hjälp av ett lån som skulle beviljas av industriutvecklingsbyrån och ii) uppskov med ytterligare 3 miljoner zloty. Såsom anges ovan (se skäl 5) beviljades inte PZL Dębica det utlovade lånet, och Polen återkallade motsvarande del av anmälan.

(40)

Polen meddelade kommissionen att PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten, liksom samtliga skulder till offentliga myndigheter, hade påförts en ränta som beräknats med hjälp av den formel som beskrivs i artikel 56 i den polska skattelagen av den 29 augusti 1997 (13). Räntan motsvarar 200 % av den referensränta som offentliggörs av den polska riksbanken, plus 2 % (200 räntepunkter) (se tabell 3 nedan). Räntan får inte vara lägre än 8 %, men i det aktuella fallet var den mellan 10 % och 46 %.

Tabell 3

Ränteförändringar mellan 2000 och 2012

(41)

Polen lämnade detaljerade tabeller som visade förändringarna av skulden till socialförsäkringsmyndigheten. En sammanfattning av förändringarna till och med den 31 augusti 2012 visas i tabell 4. Polen uppgav att företaget trots skulden, som i huvudsak uppstod 2000–2005, gjort stora löpande betalningar till socialförsäkringsmyndigheten – mer än 16 miljoner zloty mellan 2000 och augusti 2012.

Tabell 4

Förändringar av skulden till socialförsäkringsmyndigheten

(42)

De polska myndigheterna lämnade också uppgifter om de övriga åtgärder som socialförsäkringsmyndigheten vidtagit för att säkra och driva in skulden.

Tabell 5

Försäljning av PZL Dębicas tillgångar

(43)

I oktober 2011, efter återkallandet av en del av de anmälda åtgärderna, nämligen kapitaltillskottet och lånet på förmånliga villkor, underrättade Polen kommissionen om sin bedömning att uppskovet med socialförsäkringsskulden (se skäl 15 c) som ingick i den anmälda omstruktureringsplanen uppfyllde kriteriet privat borgenär och därför inte utgjorde statligt stöd.

(44)

I det sammanhanget beställde PZL Dębica 2011 en undersökning av ”Consulting”, ett oberoende företag med säte i Katowice. I rapporten presenterades en analys av kriteriet privat borgenär baserad på en jämförelse mellan följande två scenarier:

(45)

I augusti 2012 meddelade Polen kommissionen att ett avtal om skulduppskov baserat på kriteriet privat borgenär hade ingåtts mellan PZL Dębica och socialförsäkringsmyndigheten den 1 mars 2012. Polen förklarade att socialförsäkringsmyndigheten hade övervägt fördelarna med vart och ett av alternativen för att driva in en så stor del av skulden som möjligt. Avtalet gäller fordringsbeloppet den dagen på [7-13 miljoner] zloty, bestående av skulden på [3,5-6,5 miljoner] zloty och räntan på [3,5-6,5 miljoner] zloty. Till det beloppet lades en uppskovsavgift på [1-1,7 miljoner] zloty. Uppskovet innebär att återbetalning ska ske i 96 månatliga delbetalningar, varav 9 redan gjorts. Polen lämnade 2012 följande jämförelse av de möjliga alternativen till socialförsäkringsmyndigheten (tabell 6).

Tabell 6

Jämförelse av alternativen för indrivning av PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten (i zloty)

(46)

Polen har påpekat att socialförsäkringsmyndigheten fortfarande har inteckningar i företagets tillgångar till ett totalt värde av 6 243 002,55 zloty. Enligt avtalet innebär en eventuell försäljning av tillgångar automatiskt att det belopp för vilket uppskov beviljats minskar, så att återbetalningen kan ske snabbare än på de angivna 96 månaderna.

(47)

Polen bekräftade för kommissionen att den skuld till länsmarskalkens lokalkontor som avsågs i den andra omstruktureringsplanen hade reglerats den 14 augusti 2012. Den bestod av en skuld på 61 104,97 zloty som uppkommit mellan 1999 och 2001 och ränta på 103 566,29 zloty som påförts sedan dess.

(48)

Statligt stöd är enligt artikel 107.1 i fördraget stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(49)

Villkoren i artikel 107.1 i fördraget är kumulativa, och samtliga villkor måste därför vara uppfyllda för att en åtgärd ska betecknas som statligt stöd.

(50)

På grundval av beslutet om att inleda förfarandet kommer kommissionen att bedöma följande åtgärder:

(51)

Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (15) får en medlemsstat återkalla en anmälan sedan det formella granskningsförfarandet inletts om det sker i god tid innan kommissionen har fattat ett beslut om den anmälda åtgärdens karaktär av stöd, och förfarandet ska då avslutas.

(52)

De polska myndigheterna har återkallat två av de åtgärder som skulle genomföras enligt den andra omstruktureringsplanen, nämligen ett kapitaltillskott och ett lån på förmånliga villkor för sammanlagt 10,5 miljoner zloty (se skäl 15 a och 15 b). Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ska alltså kommissionens undersökning av dessa åtgärder avslutas.

(53)

De stödåtgärder som beviljades före Polens EU-anslutning och inte är tillämpliga därefter får inte undersökas av kommissionen vare sig enligt de förfaranden som anges i artikel 108 i fördraget eller enligt övergångsordningen. Enligt den ordningen varken ska eller får kommissionen granska stödåtgärder som inte är tillämpliga efter anslutningen.

(54)

Stöd beviljat av Polen anses ha beviljats före anslutningen om den behöriga myndigheten före den 1 maj 2004 antog en rättsligt bindande handling genom vilket den förband sig att bevilja stödet. Individuellt stöd är inte tillämpligt efter anslutningen om den exakta omfattningen av statens exponering var känd när stödet beviljades.

(55)

Om åtgärderna däremot beviljades efter anslutningen utgör de nytt stöd och deras förenlighet ska då bedömas av kommissionen enligt det förfarande som anges i artikel 108 i fördraget.

(56)

Vid sidan av de två åtgärder som i beslutet om att inleda förfarandet betecknas som åtgärder före anslutningen (se skäl 12 a och 12 b) hävdar Polen att även ett avskrivningsbeslut som utfärdades av det lokala skattekontoret 2003 för ett belopp på 914 522,15 zloty bör behandlas som stöd före anslutningen.

(57)

Med anledning av kommissionens farhågor i beslutet om att inleda förfarandet när det gäller det faktum att inget dokument om beviljande av stöd uppvisats lämnade Polen ett dokument om beviljande av stöd daterat den 20 oktober 2003 som klargjorde mekanismen för beviljande av stöd enligt 2002 års lag (se skäl 30).

(58)

De polska myndigheterna har gett kommissionen en analys av den polska lagstiftningen som visar att 2003 års omstruktureringsbeslut utgör ett rättsligt bindande dokument som innebär att skattekontoret är skyldigt att skriva av resterande skatteskulder. Ett antal objektivt verifierbara villkor var knutna till omstruktureringsbeslutet (se skäl 28). De polska myndigheterna har bekräftat att PZL Dębica uppfyller dessa villkor. Eftersom det inte framkommit något som tyder på motsatsen anser kommissionen därför att avskrivningen beviljades innan Polen anslöt sig till EU.

(59)

Under undersökningens lopp meddelade Polen kommissionen att PZL Dębica hade reglerat följande skulder:

(60)

Polen bekräftade att dessa skulder reglerats.

(61)

Polen meddelade kommissionen att PZL Dębica, som ett led i de omstruktureringsförhandlingar med offentliga borgenärer som ledde till att den första omstruktureringsplanen uppdaterades i oktober 2003, hade bett Dębicas kommunfullmäktige att inkludera kommunfullmäktiges fordran på 1 116 788,60 zloty i omstruktureringsplanen. Dębicas kommunfullmäktige nekade och företaget lyckades reglera skulden den 31 maj 2004, en månad efter Polens EU-anslutning.

(62)

Kommissionen noterar att sammansatt ränta tillämpats på skulden, med en hög räntesats på mellan 44 % och 13,5 % (se tabell 3). Den ackumulerade ränta som PZL Dębica reglerade den 31 maj 2004 uppgick till 592 669,80 zloty.

(63)

Den återkravsränta som kommissionen skulle ha tillämpat på stöd som olagligen betalats ut till ett företag i Polen mellan den 1 och den 31 maj 2004 var 7,62 % (16). Det är en mycket lägre räntesats än den som Polen tillämpade på skulden.

(64)

Eftersom skulden återbetalades i sin helhet och den ränta på 13,5 % som tillämpades på skulden mellan den 1 och den 31 maj 2004 var mycket högre än den återkravsränta på 7,62 % som kommissionen tillämpade, drog kommissionen slutsatsen att återkravet slutförts i enlighet med tillkännagivandet från kommissionen om effektivare verkställande av kommissionsbeslut som ålägger medlemsstater att återkräva olagligt och oförenligt statligt stöd (17) (nedan kallat tillkännagivandet om återkrav). Det räntebelopp som faktiskt återbetalades överstiger det belopp som skulle ha återkrävts vid ett negativt beslut, beräknat i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (18). Kommissionen noterar därför bara att skulden reglerats, utan att det påverkar klassificeringen av denna åtgärd i framtiden för tillämpningen av principen om att stöd endast får ges en gång.

(65)

Kommissionen noterar att länsmarskalkens lokalkontor 2007 beslutade att avskriva skulden, som därför inkluderades i den andra omstruktureringsplanen. Omstruktureringsplanen anmäldes till kommissionen.

(66)

Kommissionen noterar samtidigt att sammansatt ränta tillämpades på skulden, med en räntesats på mellan 46 % och 10 % (se tabell 3). Den totala ränta som reglerades av PZL Dębica den 14 augusti 2012 uppgick till 103 566,29 zloty, nästan dubbelt så mycket som den ursprungliga skulden på 61 104,97 zloty.

(67)

Kommissionen anser att ett faktiskt uppskov beviljades mellan 1999 (när den första delen av skulden uppstod) och 2012 (när skulden återbetalades) och att länsmarskalkens lokalkontor därmed gav företaget, som redan befanns sig i allvarliga ekonomiska svårigheter, en fördel genom att lindra den börda som förknippas med normal affärsverksamhet, vilket inkluderar återbetalning av skulder till offentliga myndigheter.

(68)

Den återkravsränta som kommissionen skulle ha tillämpat på stöd som olagligen betalats ut till ett företag i Polen efter Polens EU-anslutning till dess att skulden reglerats var mellan 5,26 % och 7,62 % (19). Det är en mycket lägre räntesats än den som Polen faktiskt tillämpade på skulden.

(69)

Eftersom skulden återbetalades i sin helhet och den ränta på mellan 10 % och 16 % som tillämpades på PZL Dębicas skuld mellan den 1 maj 2004 och den 14 augusti 2012 var mycket högre än den återkravsränta på mellan 5,26 % och 7,62 % som kommissionen tillämpade, drar kommissionen slutsatsen att återkravet slutförts i enlighet med kommissionens tillkännagivande om återkrav, oavsett stödets laglighet. Det räntebelopp som faktiskt betalades överstiger det räntebelopp som skulle ha betalats i enlighet med förordning (EG) nr 794/2004.

(70)

Polen underrättade kommissionen om fem åtgärder med ett totalt värde av 20 873,65 zloty som man menade borde behandlas som stöd av mindre betydelse (se tabell 2). Dessa åtgärder omfattas av förordning (EG) nr 69/2001.

(71)

Kommissionen bekräftar att förordning (EG) nr 69/2001, enligt vilken upp till 100 000 euro (omkring 400 000 zloty) får beviljas, inte uttryckligen undantar företag i svårigheter. I förordningen anges dock specifikt när det gäller lån, som kan jämföras med uppskov, att det bör ställas ”normala säkerheter” och att de inte får innebära ”ett onormalt risktagande” (skäl 6). I detta fall anser kommissionen att endast skattekontorets uppskov av den 8 september 2006 uppfyllde det kravet.

(72)

För det första anser kommissionen att Polen inte lämnat tillräckliga uppgifter för att möjliggöra kontroll av beräkningsmekanismen för stödet av mindre betydelse och det stödbelopp som Polen angett i tabell 2. Framför lämnades inga närmare uppgifter om de tillämpliga referensräntorna och de räntesatser som använts för beräkningen av dröjsmålsavgiften, vilket skulle ha gjort det möjligt att kontrollera de beräkningar som gjorts enligt den formel som Polen tillämpade (se skäl 36). Kommissionen anser därför att det nominella värdet av de tre uppskov som Dębicas borgmästare beviljade den 7 april, den 28 juli och den 5 oktober 2006, för vilka ingen säkerhet ställdes, är det belopp som ska tas i beaktande när det gäller stöd av mindre betydelse. Två uppskovsbeslut av Dębicas borgmästare avsåg ett belopp på 264 186 zloty. Eftersom dessa beslut gällde samma ämne kommer beloppet endast att beaktas en gång.

(73)

När det gäller det uppskov på sju dagar som skattekontoret beviljade den 8 september 2006, för vilka det ställts en säkerhet som täckte 100 % av det belopp på 614 550 zloty som uppskovet gällde, beräknade kommissionen stödinslaget genom att lägga 400 räntepunkter till den tillämpliga referensräntan på 5,56 %, i enlighet med 1997 års meddelande från kommissionen om metoden för fastställande av referens- och diskonteringsränta (20). Stödet uppgår i detta fall till 1 126 zloty.

(74)

När det gäller det avskrivningsbeslut som utfärdades av Dębicas borgmästare den 5 oktober 2006 motsvarar det ett kontantbidrag och bör därför räknas i sin helhet.

(75)

Det totala värdet av stödet är därför 369 788 zloty (omkring 93 437 euro (21)) (se tabell 7). Eftersom det totala beloppet understiger 100 000 euro omfattas dessa åtgärder av förordning (EG) nr 69/2001. Polen bekräftade att PZL Dębica inte mottagit något annat stöd av mindre betydelse.

Tabell 7

Stöd av mindre betydelse

(76)

Artikel 107.1 i fördraget omfattar olika typer av åtgärder som minskar ett företags normala kostnader och som inte är subventioner i strikt bemärkelse men är av samma karaktär och har samma effekt. I etablerad rättspraxis slås fast att om ett offentligt organ som ansvarar för indrivningen av sociala avgifter har överseende med att avgifterna betalas för sent av ett företag i allvarliga ekonomiska svårigheter innebär detta, genom att de normala kostnaderna för systemet för social trygghet minskar, en kommersiell fördel som inte helt och hållet förtas av de räntor och dröjsmålsavgifter som företaget åläggs att betala (22).

(77)

I detta fall lät socialförsäkringsmyndigheten PZL Dębica ackumulera betydande skuldbelopp 2000–2005. Förändringarna av den totala skulden, inklusive ränta, anges i tabell 4.

(78)

Kommissionen påpekar till att börja med att PZL Dębica kan ha beviljats statligt stöd genom att PZL Dębicas offentliga skuld till socialförsäkringsmyndigheten inte drevs in till fullo (23).

(79)

Polen hävdar att socialförsäkringsmyndighetens uppskov med skulden inte har inslag av statligt stöd eftersom socialförsäkringsmyndigheten agerade som en privat borgenär när den i mars 2012 beviljade uppskov med det totala fordringsbeloppet, som skulle betalas enligt ett återbetalningsschema i 96 delbetalningar. Polen lämnade en analys av kriteriet privat borgenär, som genomförts i oktober 2011 och enligt Polens mening bekräftade att det skulle vara förmånligare för socialförsäkringsmyndigheten att bevilja PZL Dębica uppskov med fordringarna än att driva in dem. Polen hävdar vidare att socialförsäkringsmyndigheten, som medverkade i båda omstruktureringsplanerna, alltid haft utförlig information om PZL Dębicas ekonomiska situation och utsikter och att den alltid agerat med full vetskap om företagets ställning. Slutligen hänvisade Polen till ett antal åtgärder som socialförsäkringsmyndigheten vidtagit för att säkra och driva in skulden. Enligt Polen bekräftar detta att socialförsäkringsmyndigheten agerat som en privat borgenär och försökt driva in sin fordran.

(80)

Enligt etablerad rättspraxis är de villkor som en åtgärd måste uppfylla för att betraktas som ”stöd” enligt artikel 107 i fördraget inte uppfyllda om det mottagande offentliga företaget, under omständigheter som motsvarar normala marknadsvillkor, skulle kunna få samma fördel som det fått med hjälp av statliga medel. När det gäller offentliga företag görs den bedömningen i princip genom tillämpning av kriteriet privat investerare (i detta fall, kriteriet privat borgenär) (24). Om en medlemsstat tillämpar det kriteriet under det administrativa förfarandet måste den i tveksamma fall entydigt och på grundval av objektiv och verifierbar bevisning slå fast att åtgärden verkligen uppfyller kriteriet (25). För att slå fast om en fördel beviljats som skulle kunna betecknas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget måste Polen därför lämna bevis för att de offentliga myndigheterna agerat på samma sätt som en hypotetisk privat borgenär, som inte skulle ha överseende med att betalning uteblev och skulle vidta effektiva åtgärder för att driva in skulden även om det ledde till insolvensförfaranden.

(81)

Den hypotetiska privata borgenären skulle noga övervaka gäldenärens ekonomiska situation, och avsaknaden av en omstruktureringsplanen och dåliga utsikter för återgång till lönsamhet skulle påskynda skuldindrivningen.

(82)

För att avgöra om statligt stöd beviljats av de offentliga myndigheterna måste det alltså i det här fallet slås fast att socialförsäkringsmyndigheten försökt driva in alla sina fordringar utan att lida ekonomisk förlust och att den genom att besluta att inte begära företaget i konkurs hade för avsikt att maximera indrivningen av sina fordringar, i likhet med en hypotetisk privat borgenär (26).

(83)

Kommissionen kommer att analysera den rapport som Polen lämnat om det beslut om att underteckna uppskovsavtalet som fattades 2012. Kommissionen noterar dock att socialförsäkringsmyndigheten låtit skulden ackumuleras under ett antal år. De uppgifter som Polen lämnat avser hela perioden från slutet av den första omstruktureringsperioden (och även dessförinnan) till dess att undersökningen beställdes i oktober 2011 med sikte på att ingå ett uppskovsavtal. Eftersom en andra omstruktureringsplan anmäldes 2008 försökte inte företaget aktivt nå en överenskommelse med sina borgenärer. Kommissionen måste därför också kontrollera om socialförsäkringsmyndighetens agerande från slutet av den första omstruktureringsperioden fram till undertecknandet av uppskovsavtalet uppfyller kriteriet privat borgenär.

(84)

I följande skäl behandlar kommissionen i) socialförsäkringsmyndighetens medverkan i den första omstruktureringsplanen, ii) socialförsäkringsmyndighetens indrivning av en del av skulden mellan 2007 och 2012 sedan den första omstruktureringsplanen misslyckats, och iii) uppskovsavtalet av den 1 mars 2012. Den första omstruktureringsplanen godkändes av den behöriga nationella myndigheten innan Polen anslöt sig till EU och omfattar i huvudsak perioden före anslutningen. Bedömningen av punkterna ii och iii är avgörande för slutsatsen beträffande socialförsäkringsmyndighetens agerande. Kommissionens bedömning inriktas ändå återigen på förändringar av PZL Dębicas situation under den första omstruktureringsplanen, eftersom det är nödvändigt för att förstå hur situationen utvecklades.

(85)

Såsom nämns ovan beslutade socialförsäkringsmyndigheten att medverka i den första omstruktureringsplanen, som upprättades och godkändes 2002, dvs. innan Polen anslöt sig till EU. Planen innefattade omstrukturering av finansiella skulder till socialförsäkringsmyndigheten. På grundval av den omstruktureringsplanen beviljade socialförsäkringsmyndigheten uppskov med en skuld på 1 364 600 zloty, medan ett högre belopp på 3 890 000 zloty skulle regleras med hjälp av ett lån från fonden för företagsomstrukturering. Såsom förklaras ovan (se skäl 13) fick inte PZL Dębica finansiering från fonden. Socialförsäkringsmyndigheten beslutade därför att inte bevilja uppskov med återstoden av skulden, och 2006 hotade man med att inleda förfaranden för att begära företaget i konkurs.

(86)

Kommissionen noterar att PZL Dębica, trots misslyckandet för den första finansiella omstruktureringen och de utestående skulderna i slutet av den första omstruktureringsperioden, lyckades notera en blygsam vinst 2006 (se tabell 1). Detta bekräftar att företagets organisatoriska och tekniska omstruktureringsinsatser gett reslutat.

(87)

Från och med 2001 ställde socialförsäkringsmyndigheten dessutom säkerhet för PZL Dębicas tillgångar för att täcka den ökande skulden. Värdet av inteckningen uppgick 2007 till 11,6 miljoner zloty, vilket motsvarar 100 % av skulden.

(88)

Slutligen noterar kommissionen att socialförsäkringsmyndigheten från och med 2003 började driva in skulden genom försäljningen av PZL Dębicas tillgångar (såsom framgår av tabell 5). Socialförsäkringsmyndigheten beslutade dock att inte genomföra någon nödförsäljning, vilket i allmänhet ger lägre summor än vad som normalt skulle vara fallet. Mot bakgrund av den minskade efterfrågan på industriella tillgångar till följd av det rådande ekonomiska klimatet skulle denna tendens enbart kunna förstärkas. I stället godkände socialförsäkringsmyndigheten en kontrollerad försäljning som organiserades av företaget. Socialförsäkringsmyndigheten måste ge sitt samtycke till försäljningen på grundval av en offert från en tredje part, och nettovinsten från försäljningen överfördes sedan till socialförsäkringsmyndigheten. Den bevisning som Polen lämnat leder till slutsatsen att den försäljning som genomfördes av PZL Dębica visserligen genererade marknadsvärden, men att försäljningsprocessen gick långsammare än vid en nödförsäljning. Mellan 2004 och 2006 drev socialförsäkringsmyndigheten in över 1,6 miljoner zloty genom kontrollerad försäljning av PZL Dębicas tillgångar.

(89)

Misslyckandet för den första finansiella omstruktureringen enligt den första omstruktureringsplanen och PZL Dębicas växande skuld ledde till att socialförsäkringsmyndigheten allvarligt övervägde konkursalternativet i slutet av 2006. Såsom förklaras ovan (se skäl 42 c) meddelade socialförsäkringsmyndigheten den 20 november 2006 företaget om sin avsikt att begära PZL Dębica i konkurs. Sedan PZL Dębica lämnat uppgifter till socialförsäkringsmyndigheten den 12 december 2006 verkställdes inte hotet. Kommissionen har undersökt om socialförsäkringsmyndigheten agerade som en hypotetisk privat borgenär mellan 2007 (när den första omstruktureringsperioden tog slut) och 2012 (när uppskovsavtalet ingicks).

(90)

Kommissionen gjorde till att börja med en bedömning av de uppgifter som PZL Dębica lämnade till socialförsäkringsmyndigheten den 12 december 2006. Företaget lämnade en ingående analys av sin ekonomiska och finansiella situation och beskrev sina framtidsutsikter. Kommissionen noterar att följande aspekter som företaget lade fram för socialförsäkringsmyndigheten skulle vara väsentliga för en hypotetisk privat borgenärs bedömning av gäldenärens situation och av vilket agerande som skulle vara lämpligt för att maximera skuldindrivningen och därför skulle övervakas av borgenären:

(91)

Kommissionen noterar att det på grundval av den omfattande informationen enligt ovan som tyder på tillväxt för PZL Dębica och avsevärda intäkter för socialförsäkringsmyndigheten var rimligt att anta att större summor skulle kunna drivas in om företaget tilläts fortsätta sin verksamhet än om det tvingades i likvidation. Kommissionen noterar dock att socialförsäkringsmyndigheten av försiktighetsskäl inte samtyckte till att avbryta indrivningsförfaranden som enligt PZL Dębica hindrade omstruktureringsprocessen. Socialförsäkringsmyndigheten agerade därför som en privat borgenär, som skulle välja den handlingslinje som skulle möjliggöra en maximal skuldindrivning.

(92)

Kommissionen noterar att socialförsäkringsmyndigheten 2008 anslöt sig till den andra omstruktureringsplanen och därmed beviljade uppskov med en del av skulden. Återstoden av skulden skulle regleras genom ett tillskott av medel från den statligt ägda industriutvecklingsbyrån. Genomförandeförbudet respekterades dock, och åtgärderna genomfördes inte. Kommissionen noterar att socialförsäkringsmyndigheten inte såg genomförandet av den andra omstruktureringsplanen som en lösning på den utestående fordran utan gick vidare med den ovan beskrivna handlingslinje som inletts 2007.

(93)

Tack vare den kontrollerade försäljningen av PZL Dębicas tillgångar kunde socialförsäkringsmyndigheten 2007 och 2008 driva in över 5,4 miljoner zloty (se tabell 5), vid sidan av de belopp som avses i skäl 88. Att ingen försäljning av företagets tillgångar ägde rum efter 2008, trots att socialförsäkringsmyndigheten hade en inteckning i tre fastigheter med ett sammanlagt värde av mer än 6 miljoner euro, måste enligt Polen ses mot bakgrund av det ekonomiska sammanhang i vilket försäljningen av PZL Dębicas tillgångar ägde rum. Polen hävdade att den ekonomiska krisen och den minskade affärsverksamheten i regionen hade bidragit till bristen på intresse för PZL Dębicas tillgångar och gjort det svårt att sälja dem till ett pris som socialförsäkringsmyndigheten såg som godtagbart.

(94)

Å andra sidan hade socialförsäkringsmyndigheten, såsom konstateras ovan, behållit kvarstaden på PZL Dębicas bankmedel, vilket gav den ytterligare 475 369 zloty mellan 2007 och 2010.

(95)

Fortsatt indrivning gav socialförsäkringsmyndigheten mer än 7 miljoner zloty under den period som är föremål för granskning (se skäl 96 b), och det faktum att skuldindrivningen tog längre tid hanterades genom den sammansatta ränta som tillämpades på skulden.

(96)

Kommissionen undersökte dessutom om PZL Dębica mellan 2007 och 2012 hade infriat de utfästelser som gjordes när socialförsäkringsmyndigheten i januari 2007 beslutade att inte inleda insolvensförfaranden mot företaget. Kommissionen noterar följande:

(97)

Kommissionen drar slutsatsen att PZL Dębicas återgång till lönsamhet 2006, de goda utsikterna till långsiktig lönsamhet och det kontinuerliga fullgörandet av de löpande finansiella skyldigheterna sedan 2006, tillsammans med den privata investerarens inträde 2010, är viktiga faktorer som en privat borgenär skulle ta hänsyn till för att avgöra om den handlingslinje som antogs 2007 fortfarande var det bästa sättet att åstadkomma maximal indrivning.

(98)

Polen lämnade en analys av kriteriet privat borgenär som gjorts av en extern konsult i oktober 2011, dvs. innan uppskovet beviljades den 1 mars 2012. I rapporten jämförs två alternativ: i) indrivning av alla fordringar från socialförsäkringsmyndighetens sida, och ii) reglering av skulderna till socialförsäkringsmyndigheten genom uppskov med det totala fordringsbeloppet. Analysen visar att socialförsäkringsmyndigheten bör välja uppskovsalternativet, som garanterar indrivning av hela fordringsbeloppet, medan likvidationsscenariot skulle leda till indrivning av 60–70 % av fordran.

(99)

Kommissionen har gjort en kritisk analys av rapporten och antagandena i den.

(100)

Kommissionen noterar för det första att slutsatserna baseras på analysen av i) PZL Dębicas faktiska ekonomiska och finansiella situation, ii) företagets tillgångar och samtliga skulder, iii) företagets marknadsställning, iv) resultaten av omstruktureringen och v) Polens lagstiftning och rättspraxis i fråga om insolvensförfaranden.

(101)

Med likvidationsscenariot skulle socialförsäkringsmyndigheten endast kunna driva in 60–70 % av skulden på tre eller fyra år (27). Att ett lägre belopp skulle gå att driva in beror främst på de höga likvidationskostnaderna och det låga likvidationsvärdet av företagets tillgångar. När det gäller likvidationsvärdet noterar kommissionen att värdet av tillgångarna vid en nödförsäljning i konkursscenariot minskar med omkring 50 % eftersom de skulle säljas separat och inte användas i fortsatt verksamhet. Siffran påverkas också av den minskade efterfrågan på industriella tillgångar till följd av krisen i realekonomin men ligger ändå över den genomsnittliga intäkten från försäljning av konkurstillgångar i Polen, som är 26,86 % av det verkliga värdet.

(102)

I det uppskovsscenario som beskrivs i skäl 44 anses det i rapporten att följande faktorer är väsentliga för en privat borgenär som försöker maximera indrivningen av sina fordringar:

(103)

Kommissionen håller inte med om att den sista punkten bör beaktas eftersom de obligatoriska framtida betalningarna inte kan jämföras med den intäkt ett privat företag skulle kunna förvänta sig från en ekonomisk verksamhet. Indrivning av obligatoriska sociala avgifter är inte en ekonomisk verksamhet.

(104)

Kommissionen noterar att det undertecknade avtalet innehåller bestämmelser om indrivning av hela fordringsbeloppet per den 1 mars 2012, dvs. [7-13 miljoner] zloty, bestående av skulden på [3,5-6,5 miljoner] zloty och ränta på [3,5-6,5 miljoner] zloty. Till det beloppet lades en uppskovsavgift på [1-1,7 miljoner] zloty. Skulden ska återbetalas i 96 månatliga delbetalningar.

(105)

Kommissionen noterar även att socialförsäkringsmyndigheten behöll en inteckning i PZL Dębicas tillgångar på 6 243 002,55 zloty, som socialförsäkringsmyndigheten har för avsikt att sälja genom ett kontrollerat förfarande liknande det som tillämpades för de tidigare tillgångarna. Eventuella inkomster från försäljningen av dessa tillgångar skulle användas för att minska PZL Dębicas skuld till socialförsäkringsmyndigheten.

(106)

Kommissionen noterar också att rapporten inte innehåller någon jämförelse mellan nuvärdet av inflöden med alternativ 1 respektive alternativ 2, vilket skulle göra det möjligt för den privata borgenären att avgöra vilket av de två alternativen som är mest fördelaktigt. Kommissionen beräknade dessa nuvärden med flera olika diskonteringsräntor och med försiktiga antaganden – tre år vid likvidation av företaget och åtta år vid uppskov. Socialförsäkringsmyndighetens framtida inkomster från löpande betalningar inkluderades inte i kommissionens beräkning. Uppskovsscenariot är mer fördelaktigt än likvidationsscenariot för en privat investerare med alla tänkbara diskonteringsräntor.

(107)

Slutligen noterar kommissionen också att PZL Dębica till och med november 2012 gjort de nio delbetalningarna enligt uppskovsavtalet i tid.

(108)

Kommissionen anser därför att socialförsäkringsmyndigheten genom att bevilja uppskovet i mars 2012 agerade som en privat borgenär som försöker driva in sina fordringar av en gäldenär i ekonomiska svårigheter. Den offentliga borgenären gav därför inte PZL Dębica någon fördel. Regleringen av den utestående skulden på grundval av uppskovet enligt det avtal som undertecknades mellan företaget och socialförsäkringsmyndigheten i mars 2012 utgör därför inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

(109)

Kommissionen anser att de stödåtgärder som avses i skäl 52 har återkallats. Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ska alltså kommissionens undersökning av dessa åtgärder avslutas.

(110)

Kommissionen anser att de stödåtgärder som avses i skäl 56 beviljades innan Polen anslöt sig till EU och inte var tillämpliga efter den tidpunkten. De får inte undersökas av kommissionen enligt det förfarande som anges i artikel 108 i fördraget eller enligt övergångsordningen.

(111)

Vad beträffar de åtgärder som avses i skäl 59 noterar kommissionen att eventuellt stöd som betalats ut olagligen skulle anses ha återkrävts i enlighet med tillkännagivandet om återkrav.

(112)

De stödåtgärder som avses i tabell 7 omfattas av förordning (EG) nr 69/2001 och överstiger inte det tröskelvärde som anges i den förordningen.

(113)

Slutligen anser kommissionen att den åtgärd som avses i skälen 76–108 inte utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

a)

Två åtgärder till ett belopp av 4 965 800 zloty respektive 5 534 200 zloty, som Polen anmälde den 13 augusti 2008 och återkallade den 10 oktober 2011 enligt artikel 8 i procedurförordningen.

b)

En åtgärd till ett belopp av 914 522,15 zloty, för vilken ett beslut av skattekontoret utfärdades den 20 oktober 2003, eftersom den beviljades innan Polen anslöt sig till EU och inte är tillämplig efter den tidpunkten.

c)

En åtgärd med ett nominellt värde av 61 104,97 zloty, plus ränta på 103 566,29 zloty, som reglerades den 14 augusti 2012, som utgör olagligt stöd enligt artikel 7.5 i förordning (EG) nr 659/1999. Stödet återkrävdes av Polen den 14 augusti 2012 i enlighet med tillkännagivandet om återkrav (28).

d)

De fem åtgärder till förmån för PZL Dębica som förtecknas i tabell 7, eftersom de utgjorde stöd av mindre betydelse i den mening som avses i artikel 2 i förordning (EG) nr 69/2001.

e)

Det uppskov på [7-13 miljoner] zloty som PZL Dębica beviljades genom uppskovsavtalet med socialförsäkringsmyndigheten av den 1 mars 2012, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 659/1999, eftersom åtgärden inte utgör stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/57

(1)

Kommissionens beslut 2006/799/EG av den 3 november 2006 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier och de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till dessa kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till jordförbättringsmedel (2) upphör att gälla den 31 december 2013.

(2)

Kommissionens beslut 2007/64/EG av den 15 december 2006 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier och de bedömnings- och kontrollkrav som är knutna till dessa kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till växtmedier (3) upphör att gälla den 31 december 2013.

(3)

Kommissionens beslut 2009/300/EG av den 12 mars 2009 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till TV-apparater (4) upphör att gälla den 31 oktober 2013.

(4)

Kommissionens beslut 2009/543/EG av den 13 augusti 2008 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till utomhusfärger och utomhuslacker (5) upphör att gälla den 30 juni 2013.

(5)

Kommissionens beslut 2009/544/EG av den 13 augusti 2008 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till inomhusfärger och inomhuslacker (6) upphör att gälla den 30 juni 2013.

(6)

Kommissionens beslut 2009/563/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för skodon (7) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(7)

Kommissionens beslut 2009/564/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för campingplatstjänster (8) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(8)

Kommissionens beslut 2009/567/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textilprodukter (9) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(9)

Kommissionens beslut 2009/568/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till mjukpapper (10) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(10)

Kommissionens beslut 2009/578/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för logitjänster (11) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(11)

Kommissionens beslut 2009/598/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till madrasser (12) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(12)

Kommissionens beslut 2009/607/EG av den 9 juli 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för hårda beläggningar (13) upphör att gälla den 10 juli 2013.

(13)

Kommissionens beslut 2009/894/EG av den 30 november 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för möbler av trä (14) upphör att gälla den 1 december 2013.

(14)

Kommissionens beslut 2009/967/EG av den 30 november 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till textila golvbeläggningar (15) upphör att gälla den 1 december 2013.

(15)

Kommissionens beslut 2010/18/EG av den 26 november 2009 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke för golvbeläggningar av trä (16) upphör att gälla den 27 november 2013.

(16)

Kommissionens beslut 2011/331/EU av den 6 juni 2011 om fastställande av ekologiska kriterier för tilldelning av EU:s miljömärke till ljuskällor (17) upphör att gälla den 6 juni 2013.

(17)

En bedömning har genomförts för att utvärdera relevansen och lämpligheten hos de nuvarande ekologiska kriterierna samt hos tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställts genom dessa beslut. Mot bakgrund av att översynen av dessa beslut kommit olika långt är det lämpligt att förlänga giltighetstiden för de ekologiska kriterierna och tillhörande bedömnings- och kontrollkrav. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i beslut 2009/567/EG, 2009/543/EG, 2009/544/EG och 2009/598/EG bör förlängas till och med den 30 juni 2014. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i beslut 2009/300/EG bör förlängas till och med den 31 oktober 2014. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i beslut 2006/799/EG, 2007/64/EG, 2009/894/EG och 2011/331/EU bör förlängas till och med den 31 december 2014. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i besluten 2009/563/EG och 2009/568/EG bör förlängas till och med den 30 juni 2015. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i besluten 2009/564/EG och 2009/578/EG bör förlängas till och med den 30 november 2015. Giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i besluten 2009/967/EG och 2010/18/EG bör förlängas till och med den 31 december 2015 och giltighetstiden för de ekologiska kriterier och de tillhörande bedömnings- och kontrollkrav som fastställs i besluten 2009/607/EG bör förlängas till och med den 30 november 2017.

(18)

Besluten 2006/799/EG, 2007/64/EG, 2009/300/EG, 2009/543/EG, 2009/544/EG, 2009/563/EG, 2009/564/EG, 2009/567/EG, 2009/568/EG, 2009/578/EG, 2009/598/EG, 2009/607/EG, 2009/894/EG, 2009/967/EG, 2010/18/EG och 2011/331/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

(19)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 66/2010.

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/60

19.6.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 167/s3