Europeiska unionens L 104/2018

24.4.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/625

av den 5 mars 2018

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2017/1430

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (1), särskilt artiklarna 48, 49.3, 65, 73, 96.4, 97.6, 98.5, 100.2, 101.5, 103.3, 106.3, 121, 168, 194.3 och 196.4, och

av följande skäl:

(1)	Genom rådets förordning (EG) nr 40/94 (2), som har kodifierats som förordning (EG) nr 207/2009 (3), inrättas ett särskilt EU-system för skydd av varumärken på unionsnivå på grundval av en ansökan till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (nedan kallad myndigheten).

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 (4) om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 anpassades de befogenheter som tilldelats kommissionen till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Anpassningen innebär en ny rättslig ram, och för att följa den antogs kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 (5) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1431 (6).

(3)

Förordning (EG) nr 207/2009 kodifierades som förordning (EU) 2017/1001. För tydlighetens och enkelhetens skull bör hänvisningarna i en delegerad förordning återspegla den omnumrering av artiklar som följer av att grundrättsakten kodifierats. Delegerad förordning (EU) 2017/1430 bör därför upphävas och bestämmelserna i den delegerade förordningen bör upptas i den här förordningen, med uppdaterade hänvisningar till förordning (EU) 2017/1001.

(4)

Förfarandereglerna om invändning bör säkerställa en effektiv, ändamålsenlig och snabb prövning och registrering av ansökningar om EU-varumärken hos myndigheten med hjälp av ett förfarande som är öppet, noggrant, rättvist och skäligt. För att stärka rättssäkerheten och tydligheten bör förfarandereglerna om invändning ta hänsyn till de breddade relativa registreringshinder som fastställs i förordning (EU) 2017/1001, särskilt när det gäller kraven för upptagande till prövning och på dokumentation vid invändningsförfaranden, och justeras så att de bättre återspeglar rättspraxis vid Europeiska unionens domstol och kodifierar praxis vid myndigheten.

(5)

För att öppna för ett flexiblare, konsekventare och modernare varumärkessystem i EU, samtidigt som rättssäkerheten säkerställs, är det lämpligt att minska den administrativa bördan för parterna i förfaranden mellan parter genom att mildra kraven på bevis för äldre rättigheter i fall där innehållet i de relevanta bevisen är tillgängligt på nätet från en av myndigheten godkänd källa, liksom kravet att lämna in bevis på handläggningsspråket.

(6)	Av rättssäkerhets- och tydlighetsskäl är det viktigt att specificera kraven för att ändra en ansökan om EU-varumärke på ett tydligt och uttömmande sätt.

(7)

Förfarandereglerna om upphävande och ogiltigförklaring av ett EU-varumärke bör säkerställa att ett EU-varumärke kan upphävas eller ogiltigförklaras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt med hjälp av öppna, noggranna, rättvisa och skäliga förfaranden. För att uppnå ökad tydlighet, konsekvens, effektivitet och rättssäkerhet bör förfarandereglerna för upphävande och ogiltigförklaring av ett EU-varumärke anpassas till de bestämmelser som gäller för invändningsförfaranden; endast de skillnader som är nödvändiga på grund av särarten hos förfarandena om upphävande och ogiltigförklaring bör bibehållas. Vidare bör en begäran om överlåtelse av ett EU-varumärke som utan innehavarens tillstånd är registrerat i en agents namn följa samma förfarandesteg som ogiltigförfarandet, varvid överlåtelsen i praktiken kommer att fungerar som ett alternativ till ogiltigförklaring av varumärket.

(8)

Enligt fast rättspraxis i domstolen (7) har myndigheten, om inget annat föreskrivs, befogenhet att på egen hand bedöma för sent inlämnade bevis som antingen underbygger en invändning eller styrker verklig användning av ett äldre varumärke i ett invändnings- eller ogiltigförfarande. Av rättssäkerhetsskäl bör de relevanta gränserna för den befogenheten framgå tydligt av de regler som styr invändningsförfarandet eller förfarandet för ogiltigförklaring av EU-varumärken.

(9)

För att göra det möjligt att ändamålsenligt, effektivt och, inom överklagandets omfång såsom definierat av parterna, fullständigt ompröva myndighetens förstainstansbeslut med hjälp av ett öppet, noggrant, rättvist och opartiskt överklagandeförfarande som är anpassat till immaterialrättens särart och som beaktar principerna i förordning (EU) 2017/1001, är det lämpligt att stärka rättssäkerheten och förutsägbarheten genom att klargöra och specificera förfarandereglerna och parternas procedurmässiga garantier, särskilt när svaranden använder sig av rätten att inge ett anslutningsöverklagande.

(10)

För att det ska gå att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisation av överklagandenämnderna, bör direktören samt ordförandena och ledamöterna i överklagandenämnderna, vid utövandet av sina respektive uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2017/1001 och med den här förordningen, underkastas krav på att säkerställa en hög kvalitet och samstämmighet i de beslut som fattas självständigt av överklagandenämnderna, liksom effektivitet i överklagandeförfarandet.

(11)

För att säkerställa oavhängighet enligt artikel 166 i förordning (EU) 2017/1001 för överklagandenämndernas direktör samt ordförande och ledamöter bör styrelsen beakta den artikeln när den antar lämpliga regler för tillämpning av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

(12)

För att stärka öppenheten och förutsägbarheten i överklagandeförfarandet bör överklagandenämndernas förfaranderegler, som ursprungligen fastställdes i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 (8) och kommissionens förordning (EG) nr 216/96 (9), sammanställas till en enda text som bör vara noggrant anpassad till förfarandereglerna för de av myndighetens instanser vars beslut kan överklagas.

(13)

Av tydlighets- och rättssäkerhetsskäl är det nödvändigt att kodifiera och klargöra vissa förfaranderegler för muntliga förhandlingar, särskilt avseende språket i förhandlingarna. Det är vidare lämpligt att öppna för ökad effektivitet och flexibilitet genom att införa en möjlighet att delta i en muntlig förhandling via tekniska hjälpmedel och att ersätta protokollföringen med ljudinspelning.

(14)	I syfte att ytterligare rationalisera förfarandena och göra dem mer enhetliga är det lämpligt att fastställa disposition och format för bevis som ska lämnas till myndigheten i alla förfaranden, samt följderna av att inte lämna in bevisen med den dispositionen och i det formatet.

(15)	För att modernisera EU:s varumärkessystem och anpassa det till internetåldern är det vidare lämpligt att tillhandahålla en definition av ”elektroniska medel” vid delgivning och ange former för kommunikation som inte är föråldrade.

(16)	Med effektivitet, öppenhet och användarvänlighet för ögonen bör myndigheten tillhandahålla standardformulär på alla sina officiella språk för kommunikation i förfaranden vid myndigheten, och formulären bör gå att fylla i på nätet.

(17)	För ökad tydlighet, konsekvens och effektivitet bör en bestämmelse om vilandeförklaring av invändnings-, upphävande-, ogiltig- och överklagandeförfaranden införas, dock med en föreskriven maximal längd när båda parter begär att förfarandet ska förklaras vilande.

(18)

De regler som styr tidsfristerna, förfarandena för upphävande av ett beslut eller annullering av en registrering i registret, närmare rutiner för att återuppta ett förfarande samt närmare reglering avseende ombudskap inför myndigheten måste säkerställa att EU:s varumärkessystem fungerar smidigt, ändamålsenligt och effektivt.

(19)	Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig registrering av internationella varumärken i full överensstämmelse med reglerna i protokollet om Madridöverenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken.

(20)

Genomförandeförordning (EU) 2017/1431 och delegerad förordning (EU) 2017/1430 ersatte de tidigare bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 och dessa förordningar upphävdes därför. Trots att förordningarna (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 upphävts måste vissa bestämmelser i dem tillämpas även framöver på vissa förfaranden som inleddes före tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2017/1430, tills dessa förfaranden avslutats.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs

a)	närmare bestämmelser om förfarandet för inlämning och prövning av en invändning mot en registrering av ett EU-varumärke vid Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (nedan kallad myndigheten),

b)	närmare bestämmelser om förfarandet för ändring av en ansökan om ett EU-varumärke,

c)	närmare bestämmelser om upphävande och ogiltigförklaring av ett EU-varumärke samt om överlåtelse av ett EU-varumärke registrerat av en agent utan innehavarens tillåtelse,

det formella innehållet i överklagandet och förfarandet vid inlämning och prövning av ett överklagande, det formella innehållet i och formen för överklagandenämndernas beslut och återbetalning av överklagandeavgiften, närmare bestämmelser om överklagandenämndernas organisation samt de villkor på vilka beslut om överklaganden får fattas av en enda ledamot,

e)	närmare bestämmelser om muntliga förhandlingar och bevisupptagning,

f)	närmare bestämmelser om delgivning från myndigheten och om medel för kommunikation med myndigheten,

g)	närmare bestämmelser om beräkning av tidsfrister och tidsfristernas längd,

h)	förfarandet för återkallelse av ett beslut eller för borttagande av en uppgift ur registret över EU-varumärken,

i)	närmare bestämmelser om återupptagande av förfarandet vid myndigheten,

j)	villkoren och förfarandet för att utse en gemensam företrädare, de villkor på vilka anställda och yrkesmässiga företrädare ska inge en fullmakt, fullmaktens innehåll och de omständigheter under vilka någon får avföras från förteckningen över yrkesmässiga företrädare,

k)	närmare bestämmelser om förfarandet för internationella registreringar på grundval av en basansökan eller en basregistrering som rör ett kollektivmärke, kontrollmärke eller garantimärke samt för förfarandet för inlämning och prövning av en invändning mot en internationell registrering.

AVDELNING II

FÖRFARANDET FÖR INVÄNDNING OCH BEVIS PÅ ANVÄNDNING

Artikel 2

Invändning

1. En invändning får göras på grundval av ett eller flera äldre varumärken eller andra rättigheter i den mening som avses i artikel 8 i förordning (EU) 2017/1001, under förutsättning att innehavarna eller de behöriga personer som i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2017/1001 lämnar in ansökan har rätt att göra det för samtliga äldre varumärken eller rättigheter. När ett äldre varumärke har mer än en innehavare (samägande) eller när en äldre rättighet får utövas av mer än en person får en invändning i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) 2017/1001 lämnas in av någon eller samtliga av innehavarna eller de behöriga personerna.

2. Invändningen ska innehålla följande:

a)	Ärendenummer på den ansökan som invändningen gäller och namnet på den som ansöker om EU-varumärket.

Tydliga uppgifter om det äldre varumärke eller den äldre rättighet som invändningen baseras på, nämligen

när invändningen baseras på ett äldre varumärke i den mening som avses i artikel 8.2 a eller b i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om det äldre märkets ärende- eller registreringsnummer, en uppgift om huruvida det äldre märket är en registrering eller en ansökan samt en uppgift om de medlemsstater, eventuellt inklusive Beneluxländerna, i eller för vilka det äldre märket är skyddat eller, i tillämpliga fall, en uppgift om att det är ett EU-varumärke,

ii)	när invändningen baseras på ett välkänt varumärke i den mening som avses i artikel 8.2 c i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om den medlemsstat eller de medlemsstater där märket är välkänt och en återgivning av märket,

iii)

när invändningen baseras på att det saknas medgivande från innehavaren i den mening som avses i artikel 8.3 i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om det område där det äldre varumärket är skyddat, en återgivning av märket och, i tillämpliga fall, en uppgift om huruvida det äldre märket är en ansökan eller en registrering, varvid ärende- eller registreringsnummer ska anges,

iv)

när invändningen baseras på ett äldre varumärke eller annat tecken i den mening som avses i artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om dess slag eller typ, en återgivning av det äldre märket eller tecknet och en uppgift om huruvida rättigheten till det äldre märket eller tecknet gäller i hela unionen eller i en eller flera medlemsstater och i så fall en uppgift om de medlemsstaterna,

när invändningen baseras på en äldre ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i den mening som avses i artikel 8.6 i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om dess typ, en återgivning av den äldre ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen och en uppgift om huruvida den är skyddad i hela unionen eller i en eller flera medlemsstater och i så fall en uppgift om de medlemsstaterna.

c)	De grunder som invändningen baseras på i form av en försäkran om att kraven i artikel 8.1, 8.3, 8.4, 8.5 eller 8.6 i förordning (EU) 2017/1001 med avseende på vart och ett av de äldre varumärken eller rättigheter som åberopas av den invändande parten är uppfyllda.

d)	Om det är fråga om en äldre varumärkesansökan eller varumärkesregistrering, ansökningsdag samt registreringsdag och prioritetsdag för det äldre varumärket om dessa uppgifter är tillgängliga.

e)	Om det är fråga om äldre rättigheter enligt artikel 8.6 i förordning (EU) 2017/1001, den dag då ansökan om registrering lämnades in eller, om den uppgiften inte är tillgänglig, den dag från vilken skyddet gäller.

f)	Om det är fråga om en äldre varumärkesansökan eller varumärkesregistrering, en återgivning av det äldre varumärket enligt registreringen eller ansökan. Om det äldre märket är i färg ska återgivningen vara i färg.

g)	Uppgift om de varor eller tjänster som var och en av grunderna för invändningen baseras på.

Med avseende på den invändande parten:

i)	identifiering av den invändande parten i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626 (10),

ii)	när den invändande parten har utsett en företrädare eller när det enligt artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 är obligatoriskt att vara företrädd, företrädarens namn och tjänsteadress i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626,

iii)	när invändningen görs av en licenstagare eller en person som enligt gällande EU-lagstiftning eller nationell rätt är berättigad att utnyttja en äldre rättighet, en försäkran om detta och uppgifter om fullmakt eller behörighet att lämna in invändningen.

i)	Uppgift om de varor eller tjänster som invändningen avser. Om den uppgiften saknas, ska invändningen anses avse alla de varor eller tjänster som omfattas av den ansökan om EU-varumärke som invändningen gäller.

3. När invändningen baseras på fler än ett äldre märke eller fler än en äldre rättighet, ska punkt 2 tillämpas på vart och ett av märkena eller tecknen eller var och en av ursprungsbeteckningarna eller de geografiska beteckningarna.

4. Invändningen får också innehålla en motiverad redogörelse för de grunder, sakomständigheter och argument som invändningen baseras på, och styrkande bevis.

Artikel 3

Språkanvändning i invändningsförfaranden

Före den dag då den kontradiktoriska delen av invändningsförfarandet anses börja i enlighet med artikel 6.1 får den invändande parten eller sökanden underrätta myndigheten om att sökanden och den invändande parten i enlighet med artikel 146.8 i förordning (EU) 2017/1001 har kommit överens om ett annat språk för invändningsförfarandet. Om invändningen inte ingavs på det språket får sökanden begära att den invändande parten lämnar in en översättning till det språket. En sådan begäran måste inkomma till myndigheten senast den dag då den kontradiktoriska delen av invändningsförfarandet anses börja. Myndigheten ska fastställa den tid inom vilken den invändande parten ska lämna in en översättning. Om översättningen inte lämnas in eller lämnas in för sent ska handläggningsspråket såsom fastställt i enlighet med artikel 146 i förordning (EU) 2017/1001 (nedan kallat handläggningsspråk) inte ändras.

Artikel 4

Underrättelser till parterna i invändningsförfaranden

Invändningen och alla handlingar som lämnas in av den invändande parten, liksom även all kommunikation från myndigheten till någon av parterna före beslutet om sakprövning, ska sändas till den andra parten av myndigheten som underrättelse om att en invändning har lämnats in.

Artikel 5

Avvisning av invändningen

1. Om invändningsavgiften inte betalas inom den invändningsperiod som fastställs i artikel 46.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska invändningen inte anses inlämnad. Om invändningsavgiften betalas efter invändningsperioden ska den återbetalas till den invändande parten.

2. Om invändningen lämnas in efter invändningsperioden ska myndigheten avvisa invändningen.

3. Om invändningen lämnas in på ett språk som inte är ett av myndighetens språk enligt vad som fastställs i artikel 146.5 i förordning (EU) 2017/1001 eller om den inte uppfyller kraven i artikel 2.2 a, b eller c i den här förordningen, och dessa brister inte rättas till inom invändningsperioden, ska myndigheten avvisa invändningen.

4. Om den invändande parten inte tillhandahåller en översättning enligt artikel 146.7 i förordning (EU) 2017/1001 ska invändningen avvisas. Om den invändande parten lämnar in en ofullständig översättning ska den del av invändningen som inte har blivit översatt inte beaktas vid prövningen av tillåtligheten.

5. Om invändningen inte uppfyller kraven i artikel 2.2 d–h ska myndigheten underrätta den invändande parten om detta och uppmana den att rätta till de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas inom tidsfristen ska myndigheten avvisa invändningen.

6. Myndigheten ska underrätta sökanden om varje slutsats på grundval av punkt 1 som innebär att invändningen inte anses inlämnad och om varje beslut att avvisa invändningen på grundval av punkterna 2, 3, 4 eller 5. Om invändningen avvisas helt på grundval av punkterna 2, 3, 4 eller 5, före underrättelsen enligt artikel 6.1, ska det inte fattas något beslut om kostnaderna.

Artikel 6

Inledning av den kontradiktoriska delen av invändningsförfarandet och förtida avslutning av förfarandet

1. När invändningen inte avvisas i enlighet med artikel 5 utan tas upp till sakprövning ska myndigheten underrätta parterna om att den kontradiktoriska delen av invändningsförfarandet anses börja två månader efter mottagandet av underrättelsen. Den tiden får utsträckas till totalt 24 månader om båda parterna begär en förlängning inom de två månaderna.

2. Om ansökan inom den tid som avses i punkt 1 dras tillbaka eller inskränks till varor eller tjänster som invändningen inte riktar sig mot eller om myndigheten får veta att parterna har träffat en uppgörelse, eller om ansökan avslås i ett parallellt förfarande, ska invändningsförfarandet avslutas.

3. Om sökanden inom den tid som avses i punkt 1 begränsar sin ansökan genom att utesluta några av de varor eller tjänster mot vilka invändningen riktas, ska myndigheten uppmana den invändande parten att inom den tid som myndigheten fastställer förklara om invändningen vidhålls och, i så fall, mot vilka av de återstående varorna eller tjänsterna. Om den invändande parten drar tillbaka invändningen på grund av begränsningen ska invändningsförfarandet avslutas.

4. Om invändningsförfarandet avslutas enligt punkterna 2 eller 3 inom den tid som avses i punkt 1, ska det inte fattas något beslut om kostnaderna.

5. Om invändningsförfarandet inom den tid som avses i punkt 1 avslutas på grund av att ansökan dras tillbaka eller inskränks i enlighet med punkt 2 eller att ansökan dras tillbaka eller begränsas i enlighet med punkt 3, ska invändningsavgiften återbetalas.

Artikel 7

Dokumentation av invändningen

1. Myndigheten ska ge den invändande parten möjlighet att lägga fram sakomständigheter, bevis och argument till stöd för invändningen eller att komplettera de sakuppgifter, bevis och argument som redan har lämnats in enligt artikel 2.4. För detta ändamål ska myndigheten fastställa en tidsfrist på minst två månader räknat från den dag då den kontradiktoriska delen av invändningsförfarandet anses börja i enlighet med artikel 6.1.

2. Inom den tid som avses i punkt 1 ska den invändande parten också lämna bevis för förekomst, giltighet och omfattning av skyddet för partens äldre märke eller rättighet och dessutom styrka sin rätt att lämna in invändningen. Särskilt ska den invändande parten lägga fram följande bevis:

När invändningen baseras på ett äldre varumärke i den mening som avses i artikel 8.2 a och b i förordning (EU) 2017/1001, som inte är ett EU-varumärke, bevis på ansökan eller registrering genom

i)	en kopia av inlämningsbeviset eller någon annan motsvarande handling från den myndighet till vilken varumärkesansökan lämnades in, om varumärket ännu inte har registrerats, eller

ii)

om varumärket har registrerats, en kopia av det relevanta registreringsbeviset och, i tillämpliga fall, det senaste förnyelseintyget, av vilket det ska framgå att varumärkets skydd sträcker sig längre än den tidsfrist som avses i punkt 1 eller än en eventuell förlängning av tidsfristen, eller motsvarande handling från den myndighet där varumärket har registrerats.

b)	När invändningen baseras på ett välkänt märke i den mening som avses i artikel 8.2 c i förordning (EU) 2017/1001, bevis på att märket är välkänt inom det aktuella området för de varor eller tjänster som anges i enlighet med artikel 2.2 g i den här förordningen.

c)	När invändningen baseras på att det saknas medgivande från innehavaren i den mening som avses i artikel 8.3 i förordning (EU) 2017/1001, bevis på den invändande partens rätt till det äldre varumärket och på dennes relation till agenten eller företrädaren.

När invändningen baseras på en äldre rättighet i den mening som avses i artikel 8.4 i förordning (EU) 2017/1001, bevis på användning av den rättigheten i näringsverksamhet i mer än lokal omfattning, liksom även bevis på dess förvärv, fortsatta förekomst och skyddsomfång, samt, när den äldre rättigheten åberopas i kraft av nationell rätt, en tydlig angivelse av det lagrum i den nationella rätten som åberopas genom att publikationer av relevanta bestämmelser eller relevant rättspraxis anges.

När invändningen baseras på en äldre ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i den mening som avses i artikel 8.6 i förordning (EU) 2017/1001, bevis på dess förvärv, fortsatta förekomst och skyddsomfång, samt, när den äldre ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen åberopas i kraft av nationell rätt, en tydlig angivelse av det lagrum i den nationella rätten som åberopas genom att publikationer av relevanta bestämmelser eller relevant rättspraxis anges.

När invändningen baseras på ett märke som är känt i den mening som avses i artikel 8.5 i förordning (EU) 2017/1001, utöver de bevis som avses i led a i denna punkt, bevis på att märket är känt i unionen eller i den berörda medlemsstaten för de varor eller tjänster som anges i enlighet med artikel 2.2 g i den här förordningen, liksom bevis eller argument som visar att användning utan skälig anledning av det varumärke som ansökan avser skulle dra otillbörlig fördel av eller vara till förfång för det äldre varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé.

3. Om bevis avseende ansökan eller registreringen av de äldre rättigheter som avses i punkt 2 a eller, i tillämpliga fall, punkt 2 d eller e eller bevis ur innehållet i relevant nationell rätt finns tillgängliga på nätet från en av myndigheten godkänd källa, får den invändande parten lägga fram de bevisen genom att hänvisa till den källan.

4. Varje ansökan, registrering eller förnyelseintyg eller motsvarande handlingar som avses i punkt 2 a, d eller e, liksom alla bestämmelser i gällande nationell rätt som reglerar de rättighetsförvärv och det skyddsomfång som avses i punkt 2 d och e, inbegripet bevis tillgängliga på nätet enligt punkt 3, ska vara på handläggningsspråket eller åtföljas av en översättning till det språket. Översättningen ska lämnas in av den invändande parten på eget initiativ inom den tid som gäller för inlämning av originalet. Artikel 24 i genomförandeförordning (EU) 2018/626 är tillämplig på alla andra bevis som den invändande parten lämnar in till stöd för invändningen. Översättningar som lämnas in efter den fastställda tidsfristen ska inte beaktas.

5. Myndigheten ska inte beakta skriftliga inlagor eller delar därav som inte har lämnats in på eller som inte har översatts till handläggningsspråket inom den tid som är fastställd av myndigheten i enlighet med punkt 1.

Artikel 8

Prövning av invändningen

1. Om den invändande parten inte lägger fram några bevis inom den tid som avses i artikel 7.1 eller om de framlagda bevisen är uppenbart irrelevanta eller uppenbart otillräckliga för att uppfylla kraven i artikel 7.2 gällande någon av de äldre rättigheterna, ska invändningen avslås som ogrundad.

2. Om invändningen inte avslås enligt punkt 1, ska myndigheten underrätta sökanden om att invändningen lämnats in och uppmana sökanden att framföra sina synpunkter inom en tid som myndigheten fastställer.

3. Om sökanden inte framför några synpunkter ska myndigheten basera sitt beslut om invändningen på framlagda bevis.

4. Sökandens synpunkter ska delges den invändande parten som, om myndigheten anser det nödvändigt, ska uppmanas att svara inom en tid som myndigheten fastställer.

5. Om den invändande parten efter den tid som avses i artikel 7.1 lägger fram sakomständigheter eller bevis som kompletterar relevanta sakuppgifter eller bevis framlagda inom den tiden och som avser samma krav fastställt i artikel 7.2, ska myndigheten använda sin befogenhet i enlighet med artikel 95.2 i förordning (EU) 2017/1001 att göra en skönsmässig bedömning och besluta om huruvida den ska godta de kompletterande sakuppgifterna eller bevisen. För detta ändamål ska myndigheten särskilt beakta förfarandets skede och om sakomständigheterna eller bevisen vid ett första påseende ser ut att vara relevanta för utgången i ärendet och om det finns giltiga skäl för att sakuppgifterna eller bevisen lämnades in för sent.

6. Myndigheten ska uppmana sökanden att lämna ytterligare synpunkter om den anser det lämpligt.

7. Om invändningen inte avslås i enlighet med punkt 1 och den invändande partens bevis inte är tillräckliga för att styrka invändningen i enlighet med artikel 7 gällande någon av de äldre rättigheterna, ska invändningen avslås som ogrundad.

8. Artikel 6.2 och 6.3 ska gälla i tillämpliga delar efter den dag då invändningsförfarandet anses börja. Om sökanden vill återkalla eller begränsa den ifrågasatta ansökan ska sökanden göra det i en separat handling.

9. När så är lämpligt får myndigheten uppmana parterna att inskränka sina synpunkter till särskilda frågor, och den ska då låta dem ta upp de övriga frågorna i ett senare skede av förfarandet. Det får inte ställas krav på myndigheten att underrätta en part om möjligheten att lägga fram vissa relevanta sakomständigheter eller bevis som den parten tidigare underlät att lägga fram.

Artikel 9

Flera invändningar

1. När ett antal invändningar mot samma ansökan om registrering av ett EU-varumärke lämnas in får myndigheten pröva dem tillsammans i ett förfarande. Myndigheten får senare besluta att pröva invändningarna separat.

2. Om en preliminär granskning av en eller flera invändningar visar att det EU-varumärke som registreringsansökan gäller inte kan komma i fråga för registrering för vissa eller samtliga av de varor eller tjänster som ansökan omfattar, får myndigheten avbryta de andra invändningsförfarandena rörande den ansökan. Myndigheten ska underrätta de invändande parter som påverkas av avbrotten om alla relevanta beslut som fattas i samband med de förfaranden som fortsätter.

3. När ett beslut om avslag på en sådan ansökan som avses i punkt 1 har vunnit laga kraft ska de invändningsförfaranden som avbröts i enlighet med punkt 2 anses vara avslutade och de berörda invändande parterna ska underrättas om detta. En sådan avslutning på förfarandet ska anses utgöra en fråga som inte avgjorts slutligt i den mening som avses i artikel 109.5 i förordning (EU) 2017/1001.

4. Myndigheten ska återbetala 50 % av invändningsavgiften till varje invändande part vars invändning anses avslutad i enlighet med punkt 3, förutsatt att förfarandet avbröts innan den kontradiktoriska delen började.

Artikel 10

Bevis på användning

1. En begäran om bevis på användning av ett äldre varumärke i enlighet med artikel 47.2 eller 47.3 i förordning (EU) 2017/1001 ska godtas om den lämnas in som ovillkorlig begäran i en separat handling inom den tid som myndigheten fastställer enligt artikel 8.2 i den här förordningen.

2. Om sökanden har lämnat in en begäran om bevis för att det äldre varumärket används som uppfyller kraven i artikel 47.2 eller 47.3 i förordning (EU) 2017/1001, ska myndigheten uppmana den invändande parten att lägga fram de bevis som krävs inom den tid som myndigheten fastställer. Om den invändande parten inte lägger fram några bevis på eller skäl till att varumärket inte används inom den fastställda tiden eller om de framlagda bevisen eller grunderna är uppenbart irrelevanta eller uppenbart otillräckliga, ska myndigheten avslå den del av invändningen som baseras på det äldre varumärket.

3. Uppgifterna och bevisen för användning ska ange plats, tid, omfattning och typ av användning av märket för de varor eller tjänster för vilka det är registrerat och på vilka invändningen grundas.

4. De bevis som avses i punkt 3 ska lämnas in i enlighet med artiklarna 55.2, 63 och 64, och de ska begränsas till styrkande handlingar och sådana föremål som förpackningar, etiketter, prislistor, kataloger, fakturor, fotografier, tidningsannonser och sådana skriftliga utlåtanden som avses i artikel 97.1 f i förordning (EU) 2017/1001.

5. En begäran om bevis på användning får lämnas in samtidigt med synpunkter på de grunder som invändningen baseras på. Sådana synpunkter får också framföras samtidigt med de synpunkter som framförs som svar på beviset på användning.

6. Om den invändande partens bevis inte är på handläggningsspråket får myndigheten begära att den invändande parten tillhandahåller en översättning av bevisen till det språket enligt artikel 24 i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

7. Om den invändande parten efter den tid som avses i punkt 2 lägger fram uppgifter eller bevis som kompletterar relevanta uppgifter eller bevis framlagda inom den tiden och som avser samma krav fastställt i punkt 3, ska myndigheten använda sin befogenhet i enlighet med artikel 95.2 i förordning (EU) 2017/1001 att göra en skönsmässig bedömning och besluta om huruvida den ska godta de kompletterande uppgifterna eller bevisen. För detta ändamål ska myndigheten särskilt beakta förfarandets skede och om uppgifterna eller bevisen vid ett första påseende ser ut att vara relevanta för utgången i ärendet och om det finns giltiga skäl för att uppgifterna eller bevisen lämnades in för sent.

AVDELNING III

ÄNDRING AV ANSÖKAN

Artikel 11

Ändring av ansökan

1. En begäran om ändring av en ansökan enligt artikel 49.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Ansökans ärendenummer.

b)	Sökandens namn och adress i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

c)	Uppgift om vilket inslag i märket som ska ändras och inslaget i dess ändrade version.

d)	När ändringen gäller märkets egenskaper, en återgivning av märket i dess ändrade version i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

2. Om kraven för ändring av en ansökan inte är uppfyllda, ska myndigheten underrätta sökanden om bristerna och ange en tidsfrist för att åtgärda dem. Om sökanden inte avhjälper bristerna innan tidsfristen löper ut, ska myndigheten avvisa begäran om ändring.

3. Om den ändrade varumärkesansökan offentliggörs i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska artiklarna 2–10 i den här förordningen gälla i tillämpliga delar.

4. En samlad begäran om ändring får göras för ändring av samma inslag i två eller flera av samma sökandes ansökningar.

5. Punkterna 1, 2 och 4 ska gälla i tillämpliga delar för ansökningar om att rätta namnet eller tjänsteadressen för en företrädare som utsetts av sökanden.

AVDELNING IV

HÄVNING OCH OGILTIGHET ELLER ÖVERLÅTELSE

Artikel 12

Ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

1. En ansökan till myndigheten om upphävande eller ogiltigförklaring i enlighet med artikel 63 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för det EU-varumärke för vilket upphävande eller ogiltigförklaring begärs och innehavarens namn.

b)	De grunder som ansökan baseras på i form av en försäkran om att kraven i artiklarna 58, 59, 60, 81, 82, 91 eller 92 i förordning (EU) 2017/1001 är uppfyllda.

Med avseende på sökanden:

i)	Identifiering av sökanden i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

ii)	När sökanden har utsett en företrädare eller när det är obligatoriskt att vara företrädd i enlighet med artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001, företrädarens namn och tjänsteadress i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

d)	Uppgift om de varor eller tjänster för vilka upphävande eller ogiltigförklaring begärs, i vars frånvaro ansökan ska anses gälla alla de varor eller tjänster som det ifrågasatta EU-varumärket omfattar.

2. Utöver kraven i punkt 1 ska en ansökan om ogiltigförklaring baserad på relativa grunder innehålla följande:

a)	För en ansökan i enlighet med artikel 60.1 i förordning (EU) 2017/1001, uppgift om den äldre rättighet som ansökan baseras på i enlighet med artikel 2.2 b i den här förordningen som ska gälla i tillämpliga delar för en sådan ansökan.

b)	För en ansökan enligt artikel 60.2 i förordning (EU) 2017/1001, uppgift om typ för den äldre rättighet som ansökan baseras på, en återgivning och en uppgift om huruvida den äldre rättigheten gäller i hela unionen eller i en eller flera medlemsstater och i så fall en uppgift om de medlemsstaterna.

c)	Närmare uppgifter enligt artikel 2.2 d–g i den här förordningen som ska gälla i tillämpliga delar för en sådan ansökan.

d)	När ansökan lämnas in av en licenstagare eller en person som enligt gällande EU-lagstiftning eller nationell rätt är berättigad att utnyttja en äldre rättighet, uppgifter om fullmakt eller behörighet att lämna in ansökan.

3. När ansökan om ogiltigförklaring enligt artikel 60 i förordning (EU) 2017/1001 baseras på fler än ett äldre märke eller fler än en äldre rättighet, ska punkterna 1 b och 2 i denna artikel gälla vart och ett av märkena eller var och en av rättigheterna.

4. Ansökan får innehålla en motiverad redogörelse för grunderna med de viktigaste sakomständigheter och argument som ansökan baseras på och styrkande bevis.

Artikel 13

Språkanvändning i förfaranden om hävning eller ogiltighet

Sökanden om upphävande eller ogiltigförklaring eller innehavaren av EU-varumärket får inom två månader från den dag då innehavaren av EU-varumärket tog emot den underrättelse som avses i artikel 17.1 underrätta myndigheten om att man har kommit överens om ett annat handläggningsspråk i enlighet med artikel 146.8 i förordning (EU) 2017/1001. Om ansökan inte ingavs på det språket får innehavaren begära att sökanden lämnar in en översättning till det språket. En sådan begäran ska inkomma till myndigheten inom två månader från den dag då innehavaren av EU-varumärket tog emot den underrättelse som avses i artikel 17.1. Myndigheten ska fastställa den tid inom vilken sökanden ska lämna in översättningen. Om översättningen inte lämnas in eller om den lämnas in för sent ska handläggningsspråket inte ändras.

Artikel 14

Underrättelser till parterna vid ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

Ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring och alla handlingar som lämnas in av sökanden, liksom även all kommunikation från myndigheten till någon av parterna före beslutet om sakprövning, ska sändas till den andra parten av myndigheten som underrättelse om att en ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring har lämnats in.

Artikel 15

Avvisning av en ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

1. Om den avgift som krävs enligt artikel 63.2 i förordning (EU) 2017/1001 inte betalas ska myndigheten uppmana sökanden att betala den inom den tid som myndigheten fastställer. Om avgiften inte betalas inom den fastställda tiden ska myndigheten meddela sökanden att ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring inte anses inlämnad. Om avgiften betalas efter den fastställda tiden ska den återbetalas till sökanden.

2. Om ansökan lämnas in på ett språk som inte är ett av myndighetens språk enligt vad som fastställs i artikel 146.5 i förordning (EU) 2017/1001 eller om den inte uppfyller kraven i artikel 12.1 a eller b eller, i tillämpliga fall, artikel 12.2 a eller b i den här förordningen, ska myndigheten avvisa ansökan.

3. Om den översättning som krävs enligt artikel 146.7 andra stycket i förordning (EU) 2017/1001 inte lämnas in inom en månad från dagen för ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring, ska myndigheten avvisa ansökan.

4. Om ansökan inte är förenlig med bestämmelserna i artikel 12.1 c, 12.2 c eller d, ska myndigheten meddela sökanden detta och uppmana sökanden att åtgärda de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas inom den tiden ska myndigheten avvisa ansökan.

5. Myndigheten ska underrätta sökanden och innehavaren av EU-varumärket om varje slutsats på grundval av punkt 1 som innebär att ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring inte anses inlämnad och om alla beslut att avvisa ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring på grundval av punkterna 2, 3 eller 4. Om ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring avvisas helt på grundval av punkterna 2, 3 eller 4, före underrättelsen enligt artikel 17.1, ska det inte fattas något beslut om kostnaderna.

Artikel 16

Dokumentation av ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

1. Sökanden ska lägga fram sakomständigheter, bevis och argument till stöd för sin ansökan fram till dess att den kontradiktoriska delen av hävnings- eller ogiltigförfarandet slutar. Särskilt ska sökanden lägga fram följande:

a)	För en ansökan i enlighet med artikel 58.1 b eller c eller artikel 59 i förordning (EU) 2017/1001, de sakomständigheter, argument och bevis som styrker grunderna för ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring.

b)	För en ansökan i enlighet med artikel 60.1 i förordning (EU) 2017/1001, de bevis som krävs i artikel 7.2 i den här förordningen, och bestämmelserna i artikel 7.3 ska gälla i tillämpliga delar.

För en ansökan i enlighet med artikel 60.2 i förordning (EU) 2017/1001, bevis på förvärv, fortsatt förekomst och skyddsomfång med avseende på den relevanta äldre rättigheten, liksom bevis för att sökanden är behörig att lämna in ansökan, samt, när den äldre rättigheten åberopas i kraft av nationell rätt, en tydlig angivelse av det lagrum i den nationella rätten som åberopas genom att publikationer av relevanta bestämmelser eller relevant rättspraxis anges. Om bevis avseende ansökan eller registreringen av en äldre rättighet i enlighet med artikel 60.2 d i förordning (EU) 2017/1001 eller bevis ur innehållet i relevant nationell rätt finns tillgängliga på nätet från en av myndigheten godkänd källa, får sökanden lägga fram de bevisen genom att hänvisa till den källan.

2. Bevis avseende ansökan, registrering eller förnyelse av äldre rättigheter eller, i tillämpliga fall, innehållet i relevant nationell rätt, inklusive bevis tillgängliga på nätet enligt vad som avses i punkt 1 b och c, ska lämnas in på handläggningsspråket eller ska åtföljas av en översättning till det språket. Översättningen ska lämnas in av sökanden på eget initiativ inom en månad från den dag då bevisen lämnades in. Artikel 24 i genomförandeförordning (EU) 2018/626 är tillämplig på alla andra bevis som läggs fram till stöd för ansökan av sökanden eller, när det rör sig om en ansökan om hävning enligt artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001, av innehavaren av det ifrågasatta EU-varumärket. Översättningar som lämnas in efter den fastställda tidsfristen ska inte beaktas.

Artikel 17

Sakprövning av ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

1. När ansökan inte avvisas i enlighet med artikel 15 utan tas upp till sakprövning ska myndigheten sända en underrättelse till parterna om att den kontradiktoriska delen av förfarandet för upphävande eller ogiltigförklaring har inletts och uppmana innehavaren av EU-varumärket att lämna synpunkter inom en viss tid.

2. Om myndigheten i enlighet med artikel 64.1 i förordning (EU) 2017/1001 uppmanar en part att lämna synpunkter inom en viss tid och parten inte lämnar några synpunkter inom den tiden ska myndigheten avsluta den kontradiktoriska delen av förfarandet och basera sitt beslut om hävning eller ogiltighet på framlagda bevis.

3. Om sökanden inte lämnar in de sakomständigheter, argument eller bevis som krävs för att styrka ansökan, ska ansökan avslås som ogrundad.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 62 ska alla synpunkter från parterna sändas till den andra berörda parten.

5. Om innehavaren avstår det EU-varumärke som är föremål för en ansökan enligt artikel 12, så att det endast omfattar varor eller tjänster mot vilka ansökan inte riktas, eller om EU-varumärket upphävs eller ogiltigförklaras i ett parallellt förfarande eller upphör att gälla, ska förfarandet avslutas utom i de fall där artikel 57.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska gälla eller där sökanden styrker ett berättigat intresse av att få ett avgörande i sak.

6. Om innehavaren avstår EU-varumärket delvis genom att utesluta några av de varor eller tjänster mot vilka ansökan riktas, ska myndigheten uppmana sökanden att förklara inom den tid som myndigheten fastställer om ansökan vidhålls och, i så fall, mot vilka av de återstående varorna eller tjänsterna. Om sökanden drar tillbaka ansökan på grund av avståendet eller om myndigheten underrättas om en uppgörelse mellan parterna ska förfarandet avslutas.

7. Om innehavaren vill avstå det ifrågasatta EU-varumärket ska det göras i en separat handling.

8. Artikel 8.9 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 18

Flera ansökningar om upphävande eller ogiltigförklaring

1. När ett antal ansökningar om upphävande eller ogiltigförklaring lämnas in rörande samma EU-varumärke får myndigheten pröva dem tillsammans i ett förfarande. Myndigheten får senare besluta att pröva ansökningarna separat.

2. Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 19

Bevis på användning i samband med en ansökan om upphävande eller ogiltigförklaring

1. I händelse av en ansökan om upphävande baserad på artikel 58.1 a i förordning (EU) 2017/1001 ska myndigheten uppmana innehavaren av EU-varumärket att, inom den tid som myndigheten fastställer, lägga fram bevis på verklig användning av märket eller ange skälig grund för att varumärket inte används. Om, inom den fastställda tiden, innehavaren inte lägger fram några bevis på verklig användning av varumärket eller anger en skälig grund för att det inte används, eller om de framlagda bevisen eller grunderna är uppenbart irrelevanta eller uppenbart otillräckliga, ska EU-varumärket upphävas. Artikel 10.3, 10.4, 10.6 och 10.7 i denna förordning ska gälla i tillämpliga delar.

2. En begäran om bevis på användning i enlighet med artikel 64.2 eller 64.3 i förordning (EU) 2017/1001 ska godtas om innehavaren av EU-varumärket lämnar in den som ovillkorlig begäran i en separat handling inom den tid som myndigheten fastställer i enlighet med artikel 17.1 i den här förordningen. Om innehavaren av EU-varumärket har lämnat in en begäran om bevis på användning eller skälig grund för att det äldre varumärket inte används som uppfyller kraven i artikel 64.2 eller 64.3 i förordning (EU) 2017/1001, ska myndigheten uppmana den som ansöker om ogiltigförklaring att tillhandahålla de bevis som krävs inom den tid som myndigheten fastställer. Om, inom den fastställda tiden, den som ansöker om en ogiltigförklaring inte lägger fram några bevis på verklig användning av varumärket eller anger en skälig grund för att det inte används, eller om de framlagda bevisen eller grunderna är uppenbart irrelevanta eller uppenbart otillräckliga, ska myndigheten avslå den del av ansökan om ogiltigförklaring som baseras på det äldre varumärket. Artikel 10.3–10.7 i denna förordning ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 20

Ansökan om överlåtelse

1. När innehavaren av ett varumärke i enlighet med artikel 21.1 och 21.2 a i förordning (EU) 2017/1001 ansöker om överlåtelse i stället för om ogiltigförklaring ska bestämmelserna i artiklarna 12–19 i den här förordningen gälla i tillämpliga delar.

2. När en ansökan om överlåtelse i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU) 2017/1001 beviljas helt eller delvis av myndigheten eller av en domstol för EU-varumärken och beslutet eller domen har vunnit laga kraft ska myndigheten säkerställa att den fullständiga eller partiella överlåtelsen av EU-varumärket förs in i registret och offentliggörs.

AVDELNING V

ÖVERKLAGANDEN

Artikel 21

Överklagandets innehåll

1. Ett överklagande som lämnas in i enlighet med artikel 68.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Klagandens namn och adress i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

b)	När klaganden har utsett en företrädare, företrädarens namn och tjänsteadress i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

c)	När det enligt artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 är obligatoriskt att vara företrädd, företrädarens namn och tjänsteadress i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

d)	En tydlig och otvetydig angivelse av det beslut som överklagas med uppgift om den dag då det utfärdades och det ärendenummer på förfarandet som det överklagade beslutet hänför sig till.

e)	När det överklagade beslutet endast ifrågasätts delvis, en tydlig och otvetydig angivelse av de varor eller tjänster som överklagandet gäller.

2. Om överklagandet lämnas in på ett annat av unionens officiella språk än handläggningsspråket ska klaganden tillhandahålla en översättning av det inom fyra månader från dagen för delgivningen av det överklagade beslutet.

3. Om, i förfaranden med en part, det överklagade beslutet har fattats på ett annat officiellt språk än handläggningsspråket får klaganden lämna in överklagandet antingen på handläggningsspråket eller på det språk som det överklagade beslutet fattades på, varvid överklagandets språk i båda fallen ska bli handläggningsspråk för överklagandet, och punkt 2 inte ska tillämpas.

4. I förfaranden mellan parter ska överklagandet delges svaranden så snart det har lämnats in.

Artikel 22

Redogörelse för grunderna

1. En redogörelse för grunderna till det överklagande som lämnas in i enlighet med artikel 68.1 fjärde meningen i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla tydliga och otvetydiga uppgifter om följande:

a)	Det överklagande som det hänför sig till genom en uppgift antingen om ärendenumret eller det överklagade beslutet i enlighet med kraven i artikel 21.1 d i denna förordning.

b)	De grunder för överklagandet som den begärda annulleringen av det överklagade beslutet baseras på och överklagandets omfång i enlighet med artikel 21.1 e i denna förordning.

c)	De sakomständigheter, bevis och argument som styrker de åberopade grunderna i enlighet med kraven i artikel 55.2.

2. Redogörelsen för grunderna ska lämnas in på det språk som fastställdes för överklagandeförfarandet i enlighet med artikel 21.2 och 21.3. Om redogörelsen för grunderna lämnas in på något annat av unionens officiella språk ska klaganden tillhandahålla en översättning av den inom en månad från den dag då den ursprungliga redogörelsen lämnades in.

Artikel 23

Avvisning av ett överklagande

1. Överklagandenämnden ska avvisa ett överklagande i följande fall:

a)	Om överklagandet inte lämnas in inom två månader från dagen för delgivning av det beslut som är föremål för överklagandet.

b)	Om överklagandet inte uppfyller kraven i artiklarna 66 och 67 i förordning (EU) 2017/1001 eller kraven i artikel 21.1 d, 21.2 och 21.3 i den här förordningen, såvida inte bristerna har avhjälpts inom fyra månader från dagen för delgivningen av det beslut som är föremål för överklagandet.

c)	Om överklagandet inte uppfyller kraven i artikel 21.1 a, b, c och e, och klaganden, trots en påminnelse från överklagandenämnden, inte har åtgärdat bristerna inom den tid som överklagandenämnden fastställer.

d)	Om redogörelsen för grunderna inte lämnas in inom fyra månader från dagen för delgivning av det beslut som är föremål för överklagandet.

Om redogörelsen för grunderna inte uppfyller kraven i artikel 22.1 a och b, och klaganden, trots en erinran från överklagandenämnden, inte åtgärdar bristerna inom den tid som överklagandenämnden fastställer eller inte enligt vad som föreskrivs i artikel 22.2 lämnar in översättningen av redogörelsen för grunderna inom en månad från den dag då redogörelsen i original lämnades in.

2. Om det är troligt att överklagandet inte kommer att tas upp till prövning får ordföranden i den överklagandenämnd som tilldelats ärendet i enlighet med artikel 35.1 begära att överklagandenämnden beslutar om avvisning utan dröjsmål och innan överklagandet eller, i förekommande fall, redogörelsen för grunderna delges svaranden.

3. Överklagandenämnden ska förklara ett överklagande såsom inte inlämnat, om överklagandeavgiften inte betalas inom den tid som fastställs i artikel 68.1 första meningen i förordning (EU) 2017/1001. I sådana fall ska punkt 2 i denna artikel tillämpas.

Artikel 24

Svaromål

1. I förfaranden mellan parter får svaranden lämna in ett svaromål inom två månader från dagen för delgivningen av klagandens redogörelse för grunderna. På motiverad begäran av svaranden kan tiden i undantagsfall förlängas.

2. Svaromålet ska innehålla namn och adress på svaranden i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626, och ska uppfylla tillämpliga delar av kraven i artiklarna 21.1 b, c och d, 22.1 a och c och 22.2 i den här förordningen.

Artikel 25

Anslutningsöverklagande

1. När svaranden i enlighet med artikel 68.2 i förordning (EU) 2017/1001 yrkar på ett beslut om annullering eller ändring på en punkt i det överklagade beslutet som inte nämns i överklagandet, ska det anslutningsöverklagandet lämnas in inom den tid som anges för inlämning av ett svaromål i artikel 24.1 i den här förordningen.

2. Ett anslutningsöverklagande ska lämnas in genom en handling som är separat från svaromålet.

3. Anslutningsöverklagandet ska innehålla svarandens namn och adress i enlighet med artikel 2.1 b i genomförandeförordning (EU) 2018/626, och ska uppfylla tillämpliga delar av kraven i artiklarna 21.1 b–e och 22 i den här förordningen.

4. Ett anslutningsöverklagande ska avvisas i följande fall:

a)	Om det inte lämnas in inom den tid som fastställs i punkt 1.

b)	Om det inte lämnas in i överensstämmelse med kraven i punkt 2 eller artikel 21.1 d.

Om det inte uppfyller kraven i punkt 3, och svaranden, trots en påminnelse från överklagandenämnden, inte åtgärdar bristerna inom den tid som överklagandenämnden fastställer eller inte lämnar in översättningen av anslutningsöverklagandet och tillhörande redogörelse för grunderna inom en månad från den dag då originalet lämnades in.

5. Klaganden ska uppmanas att lämna synpunkter på svarandens anslutningsöverklagande inom två månader från den dag då klaganden delgavs. På motiverad begäran av klaganden får överklagandenämnden i undantagsfall förlänga tiden. Artikel 26 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 26

Replik och duplik i förfaranden mellan parter

1. På motiverad begäran från klaganden, som ska lämnas in inom två veckor från delgivningen av svaromålet, får överklagandenämnden i enlighet med artikel 70.2 i förordning (EU) 2017/1001 tillåta klaganden att komplettera redogörelsen för grunderna med en replik, som ska lämnas in inom en tid fastställd av överklagandenämnden.

2. I sådana fall ska överklagandenämnden även tillåta svaranden att komplettera svaromålet med en duplik, som ska lämnas in inom en tid fastställd av överklagandenämnden.

Artikel 27

Prövning av överklagandet

1. I förfaranden med en part ska överklagandenämnden med avseende på de varor eller tjänster som överklagandet omfattar och i överensstämmelse med artikel 45.3 i förordning (EU) 2017/1001 tillämpa artikel 42 i förordning (EU) 2017/1001 när den prövar ett registreringshinder för varumärkesansökan som inte ingick i prövningen när det beslut som är föremål för överklagandet fattades.

2. I förfaranden mellan parter ska prövningen av överklagandet och, i förekommande fall, av anslutningsöverklagandet begränsas till de grunder som åberopas i redogörelsen för grunderna till överklagandet och, i förekommande fall, i anslutningsöverklagandet. Rättsliga frågor som parterna inte tar upp ska prövas av överklagandenämnden endast om det rör sig om väsentliga formkrav eller sådant som måste lösas för att säkerställa en korrekt tillämpning av förordning (EU) 2017/1001 med beaktande av sakomständigheter, bevis och argument framlagda av parterna.

3. Prövningen av överklagandet ska omfatta följande yrkanden eller anspråk, förutsatt att de togs upp i redogörelsen för grunderna till överklagandet eller, i förekommande fall, i anslutningsöverklagandet och att de togs upp vid rätt tidpunkt i förfarandet vid den instans vid myndigheten som fattade det överklagade beslutet:

a)	Den särskiljningsförmåga erhållen genom användning som avses i artiklarna 7.3 och 59.2 i förordning (EU) 2017/1001.

b)	Kännedom om det äldre varumärket på marknaden som erhållits genom användning för de ändamål som avses i artikel 8.1 b i förordning (EU) 2017/1001.

c)	Bevis på användning i enlighet med artikel 47.2 och 47.3 i förordning (EU) 2017/1001 eller artikel 64.2 och 64.3 i förordning (EU) 2017/1001.

4. I enlighet med artikel 95.2 i förordning (EU) 2017/1001 får överklagandenämnden endast godta sådana sakomständigheter eller bevis som åberopas för första gången inför den om de uppfyller följande krav:

a)	De ser vid ett första påseende ut att vara relevanta för utgången i ärendet.

De lämnades in för sent av giltiga skäl, och de är endast ett komplement till relevanta sakomständigheter och bevis som redan har lämnats in i rätt tid eller de lämnas in för att bestrida uppgifter som konstaterats eller prövats i den första instansen på eget initiativ när det överklagade beslutet fattades.

5. Överklagandenämnden ska, senast i sitt beslut om överklagandet och, i förekommande fall, om anslutningsöverklagandet, besluta om ansökningar om begränsning, förklaringar om delning eller om partiellt avstående av det ifrågasatta varumärket som sökanden eller innehavaren kan ha lämnat in i enlighet med artiklarna 49, 50 eller 57 i förordning (EU) 2017/1001 under överklagandeförfarandet. Om överklagandenämnden godtar begränsningen, delningen eller det partiella avståendet, ska den utan dröjsmål underrätta avdelningen med ansvar för att föra registret och de avdelningar som handlägger parallella förfaranden om samma märke.

Artikel 28

Underrättelser från överklagandenämnden

1. Underrättelser från överklagandenämnden under prövningen av överklagandet eller för att bereda väg för en uppgörelse i godo ska utarbetas av föredraganden och undertecknas av föredraganden på överklagandenämndens vägnar, i samförstånd med nämndens ordförande.

2. När överklagandenämnden delger parterna sin preliminära åsikt om faktiska eller rättsliga omständigheter ska den ange att den inte är bunden av en sådan underrättelse.

Artikel 29

Synpunkter på frågor av allmänt intresse

Överklagandenämnden får på eget initiativ eller på en skriftlig motiverad begäran från myndighetens verkställande direktör uppmana verkställande direktören att framföra sina synpunkter på frågor av allmänt intresse som uppkommer i samband med handläggningen av ett ärende. Parterna ska ha rätt att yttra sig över verkställande direktörens synpunkter.

Artikel 30

Återupptagande av prövningen på grund av absoluta registreringshinder

1. Om, i förfaranden med en part, överklagandenämnden anser att ett absolut registreringshinder kan vara tillämpligt på de varor eller tjänster som varumärkesansökan omfattar och detta faller utanför överklagandets räckvidd, ska nämnden informera granskaren med ansvar för den ansökan, som får besluta att återuppta prövningen i enlighet med artikel 45.3 i förordning (EU) 2017/1001 med avseende på de varorna eller tjänsterna.

2. Om ett beslut av invändningsenheten överklagas får överklagandenämnden med ett motiverat interimistiskt beslut, som inte ska påverka tillämpningen av artikel 66.1 i förordning (EU) 2017/1001, avbryta överklagandeförfarandet, hänskjuta den ifrågasatta ansökan till granskaren med ansvar för den ansökan och rekommendera granskaren att återuppta prövningen i enlighet med artikel 45.3 i förordning (EU) 2017/1001, när nämnden anser att ett absolut registreringshinder ska tillämpas på vissa eller alla av de varor eller tjänster som förtecknas i varumärkesansökan.

3. Om en ifrågasatt ansökan hänskjuts i enlighet med punkt 2 ska granskaren utan dröjsmål underrätta överklagandenämnden om huruvida prövningen av den ifrågasatta ansökan har återupptagits. Om prövningen har återupptagits ska överklagandeförfarandet förbli vilande tills granskaren har fattat sitt beslut och, om den ifrågasatta ansökan avslås helt eller delvis, tills granskarens beslut om avslag har vunnit laga kraft.

Artikel 31

Förtur för ett överklagande

1. På motiverad begäran från klaganden eller svaranden och efter att ha hört den andra parten får överklagandenämnden, med beaktande av ärendets brådskande art och särskilda omständigheter, besluta om förtur, varvid detta inte ska påverka tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 23 och 26, inbegripet bestämmelserna om tidsfrister.

2. Begäran om förtur för ett överklagande får lämnas in när som helst under överklagandeförfarandet. Den ska lämnas in som separat handling och ska styrkas med bevis på ärendets brådskande art och särskilda omständigheter.

Artikel 32

Formellt innehåll i överklagandenämndens beslut

Överklagandenämndens beslut ska innehålla följande:

a)	En uppgift om att beslutet har fattats av överklagandenämnden.

b)	Uppgift om den dag då beslutet fattades.

c)	Namnen på parterna och deras företrädare.

d)	Nummer på det överklagande som det hänför sig till samt uppgift om det överklagade beslutet i enlighet med kraven i artikel 21.1 d.

e)	Uppgift om överklagandenämndens sammansättning.

Namnen på och, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39.5, underskrift av ordföranden och de ledamöter som deltog i beslutet samt även en uppgift om vem som var föredragande i ärendet eller, om beslutet fattades av en enda ledamot, namn på och underskrift av den ledamot som fattade beslutet.

g)	Namn på och underskrift av registratorn eller, i förekommande fall, den medarbetare på registraturet som undertecknar på registratorns vägnar.

h)	Ett sammandrag av de sakomständigheter och argument som anförts av parterna.

i)	En redogörelse för skälen till beslutet.

j)	Överklagandenämndens avgörande och, i förekommande fall, ett beslut om kostnader.

Artikel 33

Återbetalning av avgiften för överklagande

Överklagandenämnden ska besluta om återbetalning av avgiften för överklagandet när något av följande gäller:

a)	När överklagandet i enlighet med artikel 68.1 andra meningen i förordning (EU) 2017/1001 inte anses inlämnat.

b)	När den beslutande instans hos myndigheten som fattade det ifrågasatta beslutet beviljar omprövning i enlighet med artikel 69.1 i förordning (EU) 2017/1001 eller återkallar det ifrågasatta beslutet med tillämpning av artikel 103 i förordning (EU) 2017/1001.

När granskaren, efter det att överklagandeförfarandet har återupptagits i enlighet med artikel 45.3 i förordning (EU) 2017/1001 på en rekommendation från överklagandenämnden i enlighet med artikel 30.2 i den här förordningen, har avslagit den ifrågasatta ansökan i ett slutligt avgörande och överklagandet till följd därav inte längre är meningsfullt.

d)	När överklagandenämnden betraktar sådan återbetalning som skälig på grund av ett väsentligt förfarandefel.

Artikel 34

Omprövning och återkallelse av det överklagade beslutet

1. När, i förfaranden med en part, överklagandet inte avvisas i enlighet med artikel 23.1 ska överklagandenämnden för de ändamål som avses i artikel 69 i förordning (EU) 2017/1001 lämna överklagandet och redogörelsen för dess grunder till den instans hos myndigheten som fattade det ifrågasatta beslutet.

2. När den instans hos myndigheten som fattade det överklagade beslutet beslutar att bevilja omprövning i enlighet med artikel 69.1 i förordning (EU) 2017/1001, ska den utan dröjsmål underrätta överklagandenämnden om detta.

3. När den instans hos myndigheten som fattade det överklagade beslutet har inlett förfarandet för återkallelse av det överklagade beslutet i enlighet med artikel 103.2 i förordning (EU) 2017/1001, ska den utan dröjsmål underrätta överklagandenämnden om detta för de ändamål som avses i artikel 71 i den här förordningen. Den ska också utan dröjsmål underrätta överklagandenämnden om det slutliga avgörandet i det förfarandet.

Artikel 35

Tilldelning av ett överklagande till en nämnd och utnämnande av en föredragande

1. Så snart överklagandet har lämnats in ska direktören för överklagandenämnderna tilldela ärendet till en överklagandenämnd i enlighet med de objektiva kriterier som fastställts av det presidium för överklagandenämnderna som avses i artikel 166.4 c i förordning (EU) 2017/1001.

2. För varje ärende tilldelat en överklagandenämnd enligt punkt 1, ska dess ordförande utse en ledamot i överklagandenämnden – eller ordföranden – till föredragande.

3. När ett ärende får avgöras av en enda ledamot i enlighet med artikel 36.1, ska den överklagandenämnd som handlägger ärendet utnämna föredraganden till enda ledamot i enlighet med artikel 165.5 i förordning (EU) 2017/1001.

4. När ett beslut av en överklagandenämnd i ett ärende har annullerats eller ändrats genom en lagakraftvunnen dom i tribunalen eller, i förekommande fall, domstolen, ska direktören för överklagandenämnderna för att följa den domen i enlighet med artikel 72.6 i förordning (EU) 2017/1001 omfördela ärendet i enlighet med punkt 1 till en överklagandenämnd, där inga av de ledamöter som fattade det annullerade beslutet sitter, utom i de fall då ärendet hänskjuts till den stora överklagandenämnden (nedan kallad besvärskammaren) eller om det annullerade beslutet fattades av besvärskammaren.

5. När flera överklaganden mot samma beslut lämnas in ska de handläggas tillsammans i samma förfarande. När överklaganden rörande samma parter lämnas in mot separata beslut som avser samma varumärke eller har andra gemensamma relevanta sakförhållanden eller rättsliga aspekter, får de överklagandena handläggas i gemensamma förfaranden efter godkännande från parterna.

Artikel 36

Ärenden som får avgöras av en enda ledamot

1. Den handläggande överklagandenämnden får utse en enda ledamot i den mening som avses i artikel 165.2 i förordning (EU) 2017/1001 till att fatta följande beslut:

a)	Beslut med tillämpning av artikel 23.

b)	Beslut om att avsluta överklagandet efter återkallelse, avslag, avstående eller annullering av det ifrågasatta eller det äldre varumärket.

c)	Beslut om att avsluta överklagandet efter återkallelse av invändningen, av ansökan om upphävande eller om ogiltigförklaring eller av överklagandet.

d)	Beslut om åtgärder enligt artiklarna 102.1 och 103.2 i förordning (EU) 2017/1001, förutsatt att rättelsen eller, i förekommande fall, återkallelsen av beslutet om överklagandet hänför sig till ett beslut fattat av en enda ledamot.

e)	Beslut i enlighet med artikel 104.4 i förordning (EU) 2017/1001.

f)	Beslut i enlighet med artikel 109.4, 109.5 och 109.8 i förordning (EU) 2017/1001.

g)	Beslut om överklaganden av beslut i förfaranden med en part som har fattats på de grunder som fastställs i artikel 7 i förordning (EU) 2017/1001, vilka antingen är uppenbart ogrundade eller uppenbart välgrundade.

2. När den enda ledamoten anser att de villkor som fastställs i punkt 1 eller i artikel 165.5 i förordning (EU) 2017/1001 inte är eller inte längre är uppfyllda, ska den enda ledamoten återföra ärendet till överklagandenämnden i dess sammansättning med tre ledamöter och därvid lämna ett utkast till beslut i enlighet med artikel 41 i den här förordningen.

Artikel 37

Hänskjutning av ärenden till besvärskammaren

1. Utan hinder av möjligheten att hänskjuta ett ärende till besvärskammaren i enlighet med artikel 165.3 i förordning (EU) 2017/1001, ska en överklagandenämnd hänskjuta ett ärende som den fått sig tilldelat till besvärskammaren om den anser att den måste frångå den tolkning av ett relevant lagrum som gjordes vid ett tidigare beslut i besvärskammaren eller om den märker att överklagandenämnderna har fattat motstridiga beslut i en rättsfråga som kan komma att påverka avgörandet i ärendet.

2. Alla beslut om att hänskjuta ärenden till besvärskammaren ska innehålla en redogörelse för skälen till att överklagandenämnden eller, i förekommande fall, presidiet för överklagandenämnderna anser att detta är motiverat, och de ska delges parterna i tvisten och offentliggöras i myndighetens officiella tidning.

3. Besvärskammaren ska utan dröjsmål återföra ärendet till den överklagandenämnd där det tidigare handhades om kraven för att hänskjuta det inte är eller inte längre är uppfyllda.

4. Förfrågningar om ett motiverat yttrande i en rättsfråga i enlighet med artikel 157.4 l i förordning (EU) 2017/1001 ska hänskjutas till besvärskammaren skriftligen, ska ange de rättsfrågor där tolkning efterfrågas och får också ange verkställande direktörens åsikt om de olika möjliga tolkningarna och om deras respektive rättsliga och praktiska följder. Förfrågningarna ska offentliggöras i myndighetens officiella tidning.

5. När en överklagandenämnd måste fatta beslut i ett pågående ärende om samma rättsfråga som har rests i en hänvändelse till besvärskammaren i enlighet med artikel 165.3 eller 157.4 l i förordning (EU) 2017/1001, ska den låta förfarandet vila tills besvärskammaren har fattat sitt beslut eller utfärdat sitt motiverade yttrande.

6. Grupper eller organ som företräder tillverkare, producenter, tjänsteleverantörer, näringsidkare eller konsumenter och som kan visa att resultatet av ett överklagande eller en förfrågan om ett motiverat yttrande vid besvärskammaren har betydelse för dem, får lämna skriftliga synpunkter inom två månader efter offentliggörandet i myndighetens officiella tidning av beslutet om hänskjutande eller, i förekommande fall, förfrågan om ett motiverat yttrande. De ska inte vara parter i förfarandet vid besvärskammaren och de ska bära sina egna kostnader.

Artikel 38

Ändring av överklagandenämndens sammansättning

1. Om en överklagandenämnds sammansättning ändras i enlighet med artikel 43.2 och 43.3 efter den muntliga förhandlingen, ska alla parter i förfarandet underrättas om att vem som helst av dem får begära att en ny muntlig förhandling hålls inför överklagandenämnden i dess nya sammansättning. En ny muntlig förhandling ska även hållas om den nya ledamoten begär det, förutsatt att de övriga ledamöterna i nämnden har gett sitt godkännande.

2. Den nya ledamoten i en överklagandenämnd ska i samma utsträckning som de övriga ledamöterna vara bunden av varje redan fattat interimistiskt beslut.

Artikel 39

Överläggningar, omröstning och undertecknande av beslut

1. Föredraganden ska lämna ett utkast till beslut till överklagandenämndens övriga ledamöter och fastställa en rimlig tidsfrist för invändningar eller föreslagna ändringar.

2. Överklagandenämnden ska sammanträda för att överlägga om det beslut som ska fattas, om det förefaller som om alla dess ledamöter inte har samma uppfattning. Endast överklagandenämndens ledamöter ska delta i överläggningarna. Överklagandenämndens ordförande får dock tillåta andra anställda, t.ex. registratorn eller tolkar, att närvara. Överläggningarna ska vara och förbli hemliga.

3. Under överläggningarna mellan ledamöterna i en överklagandenämnd ska föredraganden yttra sig först, och ordföranden, utom när ordföranden är föredragande, ska yttra sig sist.

4. Om det blir nödvändigt att rösta ska rösterna avges i samma ordning, utom att ordföranden alltid ska rösta sist. Nedlagda röster är inte tillåtna.

5. Alla ledamöter i överklagandenämnden som fattar beslutet ska underteckna det. När en överklagandenämnd har nått ett slutligt avgörande och en ledamot inte kunde delta, ska den ledamoten inte ersättas, utan ordföranden ska underteckna avgörandet på ledamotens vägnar. När ordföranden inte kan delta ska den ledamot i överklagandenämnden som har högst rangordning såsom fastställt i enlighet med artikel 43.1 underteckna beslutet på ordförandens vägnar.

6. Punkterna 1–5 ska inte tillämpas när ett beslut fattas av en enda ledamot i enlighet med artikel 165.2 i förordning (EU) 2017/1001 och artikel 36.1 i den här förordningen. I sådana fall ska beslutet undertecknas av den enda ledamoten.

Artikel 40

Ordförande för en överklagandenämnd

En ordförande ska leda en överklagandenämnd och ha följande uppgifter:

a)	Att utse en ledamot av överklagandenämnden, eller sig själv, till föredragande för varje ärende som tilldelas den överklagandenämnden i enlighet med artikel 35.2.

b)	Att, på överklagandenämndens vägnar, utnämna föredraganden till enda ledamot i enlighet med artikel 165.2 i förordning (EU) 2017/1001.

c)	Att uppmana överklagandenämnden att besluta om huruvida överklagandet kan tas upp till prövning i enlighet med artikel 23.2 i denna förordning.

d)	Att leda föredragandens preliminära granskning av överklagandet i enlighet med artikel 41 i denna förordning.

e)	Att leda muntliga förhandlingar och bevisupptagning samt underteckna protokollen.

Artikel 41

Föredragande i en överklagandenämnd

1. Föredraganden ska utföra en preliminär granskning av det överklagande som tilldelats föredraganden, bereda ärendet för sakprövning och överläggningar i överklagandenämnden och skriva ett utkast till det beslut som ska fattas av överklagandenämnden.

2. För detta ändamål ska föredraganden, när det behövs och under ledning av ordföranden i överklagandenämnden, ha följande uppgifter:

a)	Att uppmana parterna att lämna synpunkter i enlighet med artikel 70.2 i förordning (EU) 2017/1001.

b)	Att fatta beslut vid begäran om anstånd och, i förekommande fall, fastställa tidsfrister i överensstämmelse med artiklarna 24.1, 25.5 och 26 i den här förordningen samt besluta om vilandeförklaring i enlighet med artikel 71.

c)	Att förbereda underrättelser i enlighet med artikel 28 och den muntliga förhandlingen.

d)	Att underteckna protokoll över muntliga förhandlingar och bevisupptagning.

Artikel 42

Registratur

1. Ett registratur ska upprättas av överklagandenämnderna. Det ska ha till uppgift att ta emot, vidarebefordra, arkivera och delge alla handlingar under förfarandet vid överklagandenämnderna och att sammanställa akter.

2. Registraturet ska ledas av en registrator. Registratorn ska utföra de uppgifter som avses i denna artikel under ledning av direktören för överklagandenämnderna utan hinder av bestämmelserna i punkt 3.

3. Registratorn ska säkerställa att alla de formkrav och de tidsfrister som fastställs i förordning (EU) 2017/1001 och i den här förordningen eller i de beslut som presidiet för överklagandenämnderna antar i enlighet med artikel 166.4 c och d i förordning (EU) 2017/1001 upprätthålls. För detta ändamål ska registratorn ha följande uppgifter:

a)	Att underteckna överklagandenämndernas beslut om överklaganden.

b)	Att föra och underteckna protokoll över muntliga förhandlingar och bevisupptagning.

c)	Att förse, antingen på eget initiativ eller på begäran av överklagandenämnden, överklagandenämnden med motiverade yttranden om förfarande- och formkrav, även om brister i enlighet med artikel 23.2 i denna förordning.

d)	Att i enlighet med artikel 34.1 i denna förordning lämna överklagandet till den instans hos myndigheten som fattade det ifrågasatta beslutet.

e)	Att på överklagandenämndens vägnar besluta om återbetalning av överklagandeavgiften i de fall som avses i artikel 33 a och b i denna förordning.

4. Registratorn ska på uppdrag av direktören för överklagandenämnderna ha följande uppgifter:

a)	Att fördela ärenden i enlighet med artikel 35.1 och 35.4.

b)	Att i enlighet med artikel 166.4 b i förordning (EU) 2017/1001 genomföra beslut fattade av presidiet för överklagandenämnderna om handläggningen av ärenden vid överklagandenämnderna.

5. Registratorn får, på uppdrag av presidiet för överklagandenämnderna efter förslag från direktören för överklagandenämnderna, utföra andra uppgifter kopplade till handläggningen av överklaganden vid överklagandenämnderna och organisationen av deras arbete.

6. Registratorn får delegera de uppgifter som avses i denna artikel till en medarbetare på registraturet.

7. När registratorn har förhinder i den mening som avses i artikel 43.4 eller när registratorsbefattningen är vakant, ska direktören för överklagandenämnderna utse en medarbetare på registraturet som ska utföra registratorns uppgifter under registratorns frånvaro.

8. Medarbetarna på registraturet ska ledas av registratorn.

Artikel 43

Rangordning efter tjänstgöringstid och ersättande av ledamöter och ordförande

1. Tjänstgöringstid för ordförande och ledamöter ska räknas från den dag då de tillträdde funktionen enligt handlingen om deras förordnande eller, om sådan saknas, den dag som fastställs av myndighetens styrelse. Vid lika tjänstgöringstid ska rangordningen bestämmas efter ålder. Ordförande och ledamöter som får sitt förordnande förlängt ska behålla sina tidigare tjänstgöringstider.

2. När ordföranden för en överklagandenämnd har förhinder ska den ordföranden ersättas på grundval av tjänstgöringstid i enlighet med punkt 1 av ledamoten med längst tjänstgöringstid i den överklagandenämnden eller, när ingen ledamot i den överklagandenämnden är tillgänglig, av ledamoten med längst tjänstgöringstid i överklagandenämnderna.

3. När en ledamot i en överklagandenämnd har förhinder ska den ledamoten ersättas på grundval av tjänstgöringstid i enlighet med punkt 1 av ledamoten med längst tjänstgöringstid i den överklagandenämnden eller, när ingen ledamot i den överklagandenämnden är tillgänglig, av ledamoten med längst tjänstgöringstid i överklagandenämnderna.

4. För de ändamål som avses i punkterna 2 och 3 ska ordförande och ledamöter i överklagandenämnderna anses ha förhinder vid ledighet, sjukdom, andra ofrånkomliga åtaganden och jäv i enlighet med artikel 169 i förordning (EU) 2017/1001 och artikel 35.4 i den här förordningen. En ordförande ska också anses ha förhinder när den ordföranden tillfälligt utövar funktionen som direktör för överklagandenämnderna i enlighet med artikel 47.2 i denna förordning. När befattningen som ordförande eller ledamot är vakant ska deras respektive funktioner utövas tillfälligt i enlighet med bestämmelserna i punkt 2 och 3 i denna artikel om ersättande.

5. En ledamot som anser sig ha förhinder ska utan dröjsmål underrätta ordföranden för den överklagandenämnd som berörs. En ordförande som anser sig ha förhinder ska utan dröjsmål samtidigt underrätta sin suppleant, utsedd i enlighet med punkt 2, och direktören för överklagandenämnderna.

Artikel 44

Jäv

1. Innan ett beslut fattas av en överklagandenämnd ska, i enlighet med artikel 169.4 i förordning (EU) 2017/1001, ordföranden eller den ledamot som berörs uppmanas att yttra sig om huruvida det finns grund för jäv.

2. När överklagandenämnden får kunskap från en annan källa än den berörda ledamoten eller en part i förfarandet om en möjlig grund för jäv enligt artikel 169.3 i förordning (EU) 2017/1001 ska det förfarande som fastställs i artikel 169.4 i förordning (EU) 2017/1001 tillämpas.

3. Det berörda förfarandet ska förklaras vilande tills ett beslut har fattats om vad som ska göras i enlighet med artikel 169.4 i förordning (EU) 2017/1001.

Artikel 45

Besvärskammaren

1. Den förteckning över namnen på alla ledamöter i överklagandenämnderna utom nämndernas direktör och ordförande som anger turordning för ledamöterna i den besvärskammare som avses i artikel 167.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska upprättas efter tjänstgöringstid fastställd i enlighet med artikel 43.1 i den här förordningen. När ett överklagande har hänskjutits till besvärskammaren i enlighet med artikel 165.3 b i förordning (EU) 2017/1001 ska besvärskammaren omfatta den föredragande som utsetts före hänskjutningen.

2. Artikel 40 ska gälla för direktören för överklagandenämnderna i egenskap av ordförande i besvärskammaren. Artikel 41 ska gälla för föredraganden inför besvärskammaren.

3. När direktören för överklagandenämnderna är förhindrad att utöva funktionen som ordförande för besvärskammaren, ska direktören för överklagandenämnderna ersättas i den funktionen och, i förekommande fall, i funktionen som föredragande vid besvärskammaren, på grundval av tjänstgöringstid fastställd i enlighet med artikel 43.1, av den ordförande för överklagandenämnderna som har längst tjänstgöringstid. När en ledamot av besvärskammaren har förhinder ska den ledamoten ersättas av en annan ledamot av överklagandenämnderna som ska utses i enlighet med artikel 167.2 i förordning (EU) 2017/1001 och punkt 1 i denna artikel. Artikel 43.4 och 43.5 i denna förordning ska gälla i tillämpliga delar.

4. Minst sju av besvärskammarens ledamöter, däribland ordföranden och föredraganden, måste vara närvarande för att besvärskammaren ska få överlägga eller rösta i ärenden samt hålla muntliga förhandlingar.

5. Artikel 39.1–39.5 ska gälla för överläggningar och omröstning i besvärskammaren. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande.

6. Artikel 32 ska gälla besvärskammarens beslut och i tillämpliga delar dess motiverade yttranden i den mening som avses i artikel 157.4 l i förordning (EU) 2017/1001.

Artikel 46

Presidium för överklagandenämnderna

1. Presidiet för överklagandenämnderna ska ha följande uppgifter:

a)	Att besluta om överklagandenämndernas sammansättning.

b)	Att fastställa objektiva kriterier för fördelningen av ärenden mellan överklagandenämnderna och lösa eventuella konflikter vad gäller tillämpningen.

c)	Att på förslag av direktören för överklagandenämnderna fastställa överklagandenämndernas behov av utlägg för att beräkna myndighetens kostnader.

d)	Att fastställa sin arbetsordning.

e)	Att fastställa regler för handläggning av jäv i enlighet med artikel 169 i förordning (EU) 2017/1001.

f)	Att fastställa instruktioner för arbetet i registraturet.

g)	Att vidta varje annan åtgärd i syfte att utöva sin funktion att fastställa reglerna och organisera arbetet för överklagandenämnderna i enlighet med artiklarna 165.3 a och 166.4 a i förordning (EU) 2017/1001.

2. Presidiet ska vara beslutsmässigt om minst två tredjedelar av ledamöterna, däribland presidiets ordförande och hälften av nämndordförandena, avrundade uppåt vid behov, är närvarande. Presidiet ska fatta beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal är ordförandens röst utslagsgivande.

3. Beslut fattade av presidiet i enlighet med artiklarna 43.1, 45.1 och punkt 1 a och b i denna artikel ska offentliggöras i myndighetens officiella tidning.

Artikel 47

Direktören för överklagandenämnderna

1. Om direktören för överklagandenämnderna har förhinder i den mening som avses i artikel 43.4, ska de lednings- och förvaltningsuppgifter som åligger direktören för överklagandenämnderna i enlighet med artikel 166.4 i förordning (EU) 2017/1001 utövas av den ordförande för överklagandenämnderna som har längst tjänstgöringstid beräknad i enlighet med artikel 43.1 i den här förordningen.

2. När befattningen som direktör för överklagandenämnderna är vakant ska direktörens uppgifter utövas tillfälligt av den ordförande för överklagandenämnderna som har längst tjänstgöringstid beräknad i enlighet med artikel 43.1 i denna förordning.

Artikel 48

Tillämplighet för bestämmelser rörande andra förfaranden på överklagandet

Om inget annat föreskrivs i denna avdelning ska bestämmelser rörande förfaranden vid den instans i myndigheten som fattade det överklagade beslutet tillämpas på överklagandet i tillämpliga delar.

AVDELNING VI

MUNTLIG FÖRHANDLING OCH BEVISUPPTAGNING

Artikel 49

Kallelse till muntlig förhandling

1. Parterna ska kallas till sådan muntlig förhandling som anges i artikel 96 i förordning (EU) 2017/1001, och de ska göras uppmärksamma på punkt 3 i denna artikel.

2. När det behövs ska myndigheten i kallelsen uppmana parterna att lämna in alla relevanta uppgifter och handlingar före förhandlingen. Myndigheten får uppmana parterna att koncentrera sig på en eller flera särskilda frågor under den muntliga förhandlingen. Den får också erbjuda parterna att delta i den muntliga förhandlingen via videolänk eller något annat tekniskt hjälpmedel.

3. Om en part som har kallats i vederbörlig ordning till muntlig förhandling vid myndigheten inte inställer sig enligt kallelsen, får förhandlingen fortsätta utan den parten.

4. Myndigheten ska sörja för att beslut i ärendet kan fattas efter den muntliga förhandlingen, om inte särskilda skäl talar mot detta.

Artikel 50

Språk i muntliga förhandlingar

1. Muntliga förhandlingar ska vara på handläggningsspråket, om inte parterna har kommit överens om att använda ett annat officiellt EU-språk.

2. Myndigheten får överlägga i muntliga förhandlingar på ett annat officiellt EU-språk och den får, på begäran, tillåta en part att göra det, förutsatt att simultantolkning till handläggningsspråket går att ordna. Kostnaden för simultantolkningen ska bäras av den part som gör begäran eller av myndigheten i förekommande fall.

Artikel 51

Muntligt vittnesmål från parterna, vittnen eller sakkunniga och kontroller

1. När myndigheten anser det nödvändigt att höra muntligt vittnesmål från parterna, vittnen eller sakkunniga, eller utföra kontroller, ska myndigheten fatta ett interimistiskt beslut om detta och då ange vilka medel som ska användas för bevisupptagningen, vilka relevanta sakomständigheter som ska bevisas samt dag, tid och plats för utfrågningen eller kontrollen. När en part begär att muntligt vittnesmål tas upp från vittnen eller sakkunniga, ska myndigheten i sitt beslut fastställa den tid inom vilken den parten måste underrätta myndigheten om vittnenas eller de sakkunnigas namn och adress.

2. Kallelsen till parterna, vittnen eller sakkunniga att avge vittnesmål ska innehålla följande:

a)	Ett utdrag ur det beslut som nämns i punkt 1, som anger dag, tid och plats för den beslutade utfrågningen samt de sakomständigheter som parterna, vittnena och de sakkunniga ska höras om.

b)	Namn på parterna i förfarandet och uppgifter om de rättigheter som vittnena eller de sakkunniga får åberopa enligt artikel 54.2–54.5.

I kallelsen ska parterna, vittnena eller de sakkunniga också erbjudas att delta i den muntliga förhandlingen via videolänk eller något annat tekniskt hjälpmedel.

3. Artikel 50.2 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 52

Sakkunnigutlåtanden

1. Myndigheten ska besluta vilken form sakkunnigutlåtanden ska ha.

2. Den sakkunniges uppdrag ska omfatta följande:

a)	En noggrann beskrivning av uppgiften.

b)	Den fastställda tidsfristen för inlämning av utlåtandet.

c)	Namnen på parterna i förfarandet.

d)	Uppgifter om de rättigheter som sakkunniga får åberopa enligt artikel 54.2, 54.3 och 54.4.

3. När en sakkunnig utses ska utlåtandet lämnas in på handläggningsspråket eller åtföljas av en översättning till det språket. En kopia av ett eventuellt skriftligt utlåtande, och översättning om det behövs, ska skickas till parterna.

4. Parterna får invända mot valet av sakkunnig med hänvisning till inkompetens eller på samma grunder som vid en invändning mot en granskare eller en ledamot i en enhet eller överklagandenämnd i enlighet med artikel 169.1 och 169.3 i förordning (EU) 2017/1001. En invändning mot valet av sakkunnig ska lämnas in på handläggningsspråket eller åtföljas av en översättning till det språket. Den berörda avdelningen på myndigheten ska besluta om invändningen.

Artikel 53

Protokoll över muntliga förhandlingar

1. Protokoll över muntliga förhandlingar eller bevisupptagning ska innehålla följande:

a)	Nummer på det ärende som den muntliga förhandlingen hänför sig till och förhandlingens datum.

b)	Namn på myndighetens tjänstemän, parterna, deras företrädare samt närvarande vittnen och sakkunniga.

c)	Inlagor och yrkanden från parterna.

d)	Metod för att lägga fram eller erhålla bevis.

e)	I tillämpliga fall, myndighetens beslut.

2. Protokollet ska läggas till akten för ansökan om eller registrering av det berörda EU-varumärket. Det ska delges parterna.

3. När muntliga förhandlingar och bevisupptagning vid myndigheten spelas in ska ljudinspelningen ersätta protokollet och punkt 2 ska gälla i tillämpliga delar.

Artikel 54

Kostnaderna för bevisupptagning i muntliga förhandlingar

1. Myndigheten får ange som villkor för bevisupptagning att en depositionsavgift i nivå med de uppskattade kostnaderna betalas av den part som har begärt att bevis ska inhämtas.

2. Vittnen och sakkunniga som kallas och infinner sig på myndigheten ska ha rätt till ersättning för skäliga kostnader för resor och uppehälle, när sådana kostnader har uppkommit. Myndigheten får bevilja ett förskott för sådana kostnader.

3. Vittnen som har rätt till ersättning enligt punkt 2 ska också ha rätt till lämplig kompensation för förlust av inkomst, och sakkunniga till arvode. Den kompensationen ska betalas till vittnena och de sakkunniga efter det att de har avslutat sina uppgifter eller skyldigheter, om de har kallats av myndigheten på dess eget initiativ.

4. De belopp och förskott som ska betalas enligt punkterna 1, 2 och 3 ska fastställas av myndighetens verkställande direktör och offentliggöras i myndighetens officiella tidning. Beloppen ska beräknas på samma grund som anges i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (11) och i bilaga VII till den förordningen.

5. Betalningsansvar för utestående eller betalda belopp enligt punkterna 1–4 ska ligga hos

a)	myndigheten, när den har kallat vittnen eller sakkunniga på eget initiativ,

den berörda parten, när den parten har begärt muntligt vittnesmål från vittnen eller sakkunniga, med förbehåll för beslut om fördelning och fastställande av kostnader enligt artiklarna 109 och 110 i förordning (EU) 2017/1001 och artikel 18 i genomförandeförordning (EU) 2018/626. Den parten ska ersätta myndigheten för eventuella utbetalda förskott.

Artikel 55

Granskning av skriftliga bevis

1. Myndigheten ska granska alla framlagda eller inhämtade bevis i alla förfaranden i den utsträckning som krävs för att fatta ett beslut i förfarandet i fråga.

2. Handlingarna eller annat bevismaterial ska upptas i bilagor till en inlaga, vilka ska numreras i ordningsföljd. Inlagan ska omfatta ett index där följande ska anges om varje handling eller annan typ av bevis:

a)	Bilagans nummer.

b)	En kort beskrivning av handlingen eller bevismaterialet och, i tillämpliga fall, sidantal.

c)	Nummer på den sida i inlagan där handlingen eller bevismaterialet nämns.

Den inlämnande parten kan också i indexet över bilagorna ange vilka särskilda delar i en handling den åberopar till stöd för sina argument.

3. Om inlagan eller bilagorna inte uppfyller de krav som anges i punkt 2 får myndigheten uppmana den inlämnande parten att avhjälpa eventuella brister inom en tid som myndigheten fastställer.

4. Om bristerna inte avhjälps inom den av myndigheten fastställda tiden, och om det fortfarande inte är möjligt för myndigheten att otvetydigt avgöra till vilken grund eller vilket argument en handling eller annat bevismaterial hänför sig, ska den handlingen eller det bevismaterialet inte beaktas.

AVDELNING VII

DELGIVNING

Artikel 56

Allmänna bestämmelser om delgivning

1. I förfaranden vid myndigheten ska myndighetens delgivningar vara förenliga med artikel 94.2 i förordning (EU) 2017/1001, och de ska utgöras av en överföring av den handling som ska delges till de berörda parterna. Överföringen får ske genom elektronisk åtkomst till handlingen.

2. Delgivningar ska göras på ett av följande sätt:

a)	Elektroniska medel enligt artikel 57.

b)	Post- eller budbefordran enligt artikel 58.

c)	Kungörelse enligt artikel 59.

3. När adressaten har angett kontaktuppgifter för kommunikation på elektronisk väg, ska myndigheten kunna välja mellan elektronisk väg och delgivning via post- eller budbefordran.

Artikel 57

Delgivning med elektroniska medel

1. Delgivning med elektroniska medel inbegriper överföring via kabel, radiovåg, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel, inklusive internet.

2. Verkställande direktören ska närmare ange exakt vilka elektroniska medel som ska användas, hur de ska användas och tidsfristen för delgivning med elektroniska medel.

Artikel 58

Delgivning med post- eller budbefordran

1. Trots vad som sägs i artikel 56.3 ska beslut som måste överklagas inom fastställd tid, kallelser och andra handlingar enligt beslut av verkställande direktören delges med hjälp av budfirma eller rekommenderad försändelse, i båda fall med mottagningsbevis. All annan delgivning ska ske antingen med budfirma eller rekommenderad försändelse, med eller utan mottagningsbevis, eller med vanlig postbefordran.

2. Trots vad som sägs i artikel 56.3 ska delgivning till adressater som varken har sitt hemvist eller säte eller verklig och faktisk industriell eller kommersiell verksamhet i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som heller inte har utsett någon företrädare enligt vad som krävs i artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 ske genom att den handling som måste delges skickas med vanlig post.

3. När delgivningen sker med hjälp av budfirma eller rekommenderad försändelse, med eller utan mottagningsbevis, ska försändelsen anses vara lämnad till adressaten på den tionde dagen efter det att den sändes, utom när försändelsen inte nådde adressaten eller nådde adressaten på ett senare datum. I händelse av tvist åligger det myndigheten att visa att försändelsen nådde fram eller, i förekommande fall, att fastställa på vilken dag försändelsen lämnades till adressaten.

4. Delgivning med budfirma eller rekommenderad försändelse ska anses ha skett även om adressaten vägrar att ta emot försändelsen.

5. Delgivning med vanlig post ska anses ha skett på den tionde dagen efter det att försändelsen sändes.

Artikel 59

Delgivning genom kungörelse

När adressatens adress inte kan fastställas eller när delgivning i enlighet med artikel 56.2 a och b har visat sig vara omöjlig efter minst ett försök, ska delgivningen ske genom kungörelse.

Artikel 60

Delgivning med företrädare

1. När en företrädare har utsetts eller när den först angivna sökanden i en gemensam ansökan anses vara den gemensamma företrädaren i enlighet med artikel 73.1, ska delgivning ske med den utsedda eller gemensamma företrädaren.

2. När en enda part har utsett flera företrädare ska delgivning ske i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626. När flera parter har utsett en gemensam företrädare ska det räcka att delge en enda handling med den gemensamma företrädaren.

3. En delgivning eller annan underrättelse från myndigheten ställd till den vederbörligen bemyndigade företrädaren ska ha samma verkan som om den hade varit ställd till den företrädda personen.

Artikel 61

Oriktigheter vid delgivningen

Om en handling har nått adressaten och myndigheten inte kan bevisa att den vederbörligen har delgetts, eller om bestämmelserna om delgivning inte har följts, ska handlingen anses ha delgetts den dag som fastställs som dagen för mottagande.

Artikel 62

Delgivning av handlingar i händelse av flera parter

Handlingar från parter ska som regel delges de andra parterna. Delgivningen behöver inte ske om handlingen inte innehåller några nya inlagor och ärendet är klart för beslut.

AVDELNING VIII

SKRIFTLIGA MEDDELANDEN OCH FORMULÄR

Artikel 63

Meddelanden till myndigheten i skrift eller med andra medel

1. Ansökningar om registrering av ett EU-varumärke liksom andra ansökningar i enlighet med förordning (EU) 2017/1001 samt all annan kommunikation ställd till myndigheten ska lämnas in enligt följande:

a)	Överföring med elektroniska medel av ett meddelande, varvid en angivelse av avsändarens namn anses vara likvärdigt med en underskrift.

b)	Inlämning med post eller bud av ett undertecknat original av den aktuella handlingen.

2. I förfaranden vid myndigheten ska den dag då ett meddelande tas emot av myndigheten anses vara dagen för ingivandet eller inlämnandet.

3. Om ett meddelande som tas emot på elektronisk väg är ofullständigt eller oläsligt, eller myndigheten har skäl att betvivla överföringens riktighet, ska myndigheten underrätta avsändaren om detta och uppmana denne att inom den tid som myndigheten bestämmer åter sända eller lämna in originalet enligt vad som föreskrivs i punkt 1 b. Om den begäran iakttas inom den fastställda tiden ska dagen för mottagandet av den nya sändningen eller inlämningen av den undertecknade handlingen anses vara mottagningsdagen för det ursprungliga meddelandet. Om bristen emellertid påverkar ansökningsdagen för en ansökan om registrering av ett varumärke ska bestämmelserna om ansökningsdag gälla. Om begäran inte iakttas inom den fastställda tiden ska meddelandet inte anses vara mottaget.

Artikel 64

Bilagor till meddelanden skickade med post eller bud

1. Bilagor till meddelanden får lämnas in på databärare i enlighet med de tekniska specifikationer som verkställande direktören bestämmer.

2. När ett meddelande med bilagor lämnas in i enlighet med artikel 63.1 b av en part i ett förfarande som rör mer än en part ska parten lämna in lika många kopior av bilagorna som det finns parter i förfarandet. Bilagorna ska förtecknas i enlighet med kraven i artikel 55.2.

Artikel 65

Formulär

1. Myndigheten ska kostnadsfritt tillhandahålla allmänheten formulär, som ska gå att fylla i på nätet, för följande ändamål:

a)	Inlämning av en ansökan om ett EU-varumärke, inklusive, i förekommande fall, begäran om granskningsrapporter.

b)	Inlämning av en invändning.

c)	Ansökan om upphävande av rättigheter.

d)	Ansökan om ogiltigförklaring eller överlåtelse av ett EU-varumärke.

e)	Ansökan om registrering av en överlåtelse och de överlåtelseformulär och överlåtelsehandlingar som avses i artikel 13.3 d i genomförandeförordning (EU) 2018/626.

f)	Ansökan om registrering av en licens.

g)	Ansökan om förnyelse av ett EU-varumärke.

h)	Inlämning av ett överklagande.

i)	Befullmäktigande av en företrädare genom en individuell fullmakt eller en generell fullmakt.

j)	Inlämning av en internationell ansökan till myndigheten eller en senare designering i enlighet med protokollet till Madridöverenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken, antaget i Madrid den 27 juni 1989 (12).

2. Parterna i förfaranden vid myndigheten får också använda

a)	formulär fastställda enligt varumärkeskonventionen eller rekommendationerna från generalförsamlingen i Pariskonventionen för industriellt rättsskydd,

b)	formulär med samma innehåll och format som de vilka avses i punkt 1, utom det formulär som avses i punkt 1 i.

3. Myndigheten ska tillhandahålla de formulär som avses i punkt 1 på alla officiella EU-språk.

Artikel 66

Meddelanden från företrädare

Ett meddelande ställt till myndigheten från den vederbörligen bemyndigade företrädaren ska ha samma verkan som om det hade lämnats av den företrädda personen.

AVDELNING IX

TIDSFRISTER

Artikel 67

Löptider för frister

1. En tidsfrist ska börja löpa dagen efter den relevanta händelsen, som kan vara antingen ett förfarandesteg eller slutet på en tidigare tidsfrist. När förfarandesteget är delgivning, ska händelsen vara mottagandet av den delgivna handlingen, om inte annat föreskrivs.

2. När en tidsfrist uttrycks som ett år eller ett visst antal år, ska den upphöra det relevanta kommande året i den månad som har samma namn och på den dag som har samma sifferbeteckning som den månad och dag då den relevanta händelsen inträffade. När den relevanta månaden inte har någon dag med samma sifferbeteckning ska tidsfristen löpa ut den sista dagen i den månaden.

3. När en tidsfrist uttrycks som en månad eller ett visst antal månader, ska den upphöra den relevanta kommande månaden på den dag som har samma sifferbeteckning som den dag då den relevanta händelsen inträffade. När den relevanta kommande månaden inte har någon dag med samma sifferbeteckning ska tidsfristen löpa ut den sista dagen i den månaden.

4. När en tidsfrist uttrycks som en vecka eller ett visst antal veckor, ska den upphöra den relevanta kommande veckan på den dag som har samma namn som den dag då den relevanta händelsen inträffade.

Artikel 68

Förlängning av tidsfrister

Med förbehåll för särskilda eller längsta tidsfrister fastställda i förordning (EU) 2017/1001, genomförandeförordning (EU) 2018/626 eller den här förordningen får myndigheten bevilja anstånd på motiverad begäran. En sådan begäran ska framföras av den berörda parten innan den aktuella tidsfristen löper ut. När det finns två eller flera parter får myndigheten göra förlängningen avhängig av att de andra parterna ger sitt godkännande.

Artikel 69

Utgången av tidsfrister i specialfall

1. När en tidsfrist löper ut en dag när myndigheten inte är öppen för mottagande av handlingar eller när, av andra anledningar än de som avses i punkt 2, normal post inte bärs ut till myndighetens lokaler, ska tidsfristen förlängas till första dagen därefter när myndigheten är öppen för mottagande av handlingar och när normal post bärs ut.

2. När en tidsfrist löper ut en dag när det inträffar ett allmänt avbrott i postgången i den medlemsstat där myndigheten är belägen eller när, i den utsträckning som verkställande direktören har tillåtit att meddelanden sänds elektroniskt i enlighet med artikel 100.1 i förordning (EU) 2017/1001, det inträffar ett faktiskt avbrott i myndighetens uppkoppling till de elektroniska kommunikationsmedlen, ska tidsfristen förlängas till den första dag efter avbrottet när myndigheten är öppen för mottagande av handlingar och när normal post bärs ut eller myndighetens uppkoppling till de elektroniska kommunikationsmedlen har återupprättats.

AVDELNING X

ÅTERKALLELSE AV ETT BESLUT

Artikel 70

Återkallelse av ett beslut eller borttagande av en uppgift i registret

1. När myndigheten på egen hand eller genom information från parterna i förfarandet får veta att ett beslut kommer att återkallas eller en uppgift i registret kommer att tas bort i enlighet med artikel 103 i förordning (EU) 2017/1001, ska den underrätta den berörda parten om den planerade återkallelsen.

2. Den berörda parten ska framföra synpunkter på den planerade återkallelsen eller det planerade borttagandet inom den tid som myndigheten fastställer.

3. När den berörda parten samtycker till det planerade återkallandet eller borttagandet eller inte framför synpunkter inom den fastställda tiden, ska myndigheten återkalla beslutet eller ta bort uppgiften. Om den berörda parten inte samtycker till den planerade återkallelsen eller det planerade borttagandet, ska myndigheten fatta ett beslut i ärendet.

4. När den planerade återkallelsen eller det planerade borttagandet sannolikt kommer att påverka mer än en part ska punkterna 1, 2 och 3 gälla i tillämpliga delar. I dessa fall ska de synpunkter som någon av parterna framför enligt punkt 3 alltid delges övriga parter, som ska ges tillfälle att yttra sig.

5. När återkallelse av ett beslut eller borttagande av en uppgift påverkar ett beslut eller en uppgift som har offentliggjorts, ska återkallandet eller borttagandet också offentliggöras.

6. Behörigheten att återkalla ett beslut eller ta bort en uppgift enligt punkterna 1–4 tillhör den avdelning eller enhet som fattade beslutet.

AVDELNING XI

VILANDE FÖRFARANDE

Artikel 71

Vilande förfarande

1. I invändnings-, hävnings-, ogiltighets- och överklagandeförfaranden får den behöriga avdelningen eller överklagandenämnden besluta att låta förfarandet vila i följande fall:

a)	På eget initiativ om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet.

b)	På motiverad begäran från en av parterna i ett förfarande mellan parter om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet och med beaktande av parternas intressen och förfarandets skede.

2. På begäran från bägge parter i ett förfarande mellan parter ska den behöriga avdelningen eller överklagandenämnden förklara förfarandet vilande i högst sex månader. Vilandeförklaringen får förnyas på begäran av bägge parter till en sammanlagd tid av högst två år.

3. Alla tidsfrister kopplade till förfarandet i fråga, utom tidsfristen för betalning av ansökningsavgiften, ska avbrytas från dagen för vilandeförklaringen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 170.5 i förordning (EU) 2017/1001 ska tidsfristerna löpa från början den dag då förfarandet återupptas.

4. Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i fallet får parterna uppmanas att framföra sina synpunkter på vilandeförklaringen och återupptagandet av förfarandet.

AVDELNING XII

AVBROTT I FÖRFARANDET

Artikel 72

Återupptagande av förfarandet

1. När förfaranden vid myndigheten avbryts enligt artikel 106.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska myndigheten informeras om identiteten på den person som är bemyndigad att fortsätta förfarandet vid den enligt artikel 106.2 i förordning (EU) 2017/1001. Myndigheten ska underrätta den personen och alla berörda tredje parter om att förfarandet ska återupptas från en dag som myndigheten fastställer.

2. Om myndigheten tre månader efter det att förfarandet avbrutits enligt artikel 106.1 c i förordning (EU) 2017/1001 inte har informerats om att en ny företrädare blivit utsedd ska myndigheten underrätta sökanden eller innehavaren av EU-varumärket om följande:

a)	Om artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 är tillämplig, ska ansökan om ett EU-varumärke anses vara återkallad om informationen inte lämnas in inom två månader efter delgivning av underrättelsen.

b)	Om artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 inte är tillämplig, ska förfarandet återupptas med sökanden eller innehavaren av EU-varumärket från dagen för delgivning av underrättelsen.

3. De tidsfrister som gäller för sökanden eller innehavaren av EU-varumärket när förfarandet avbryts, utom tidsfristen för att betala förnyelseavgifter, ska börja löpa igen den dag då förfarandet återupptas.

AVDELNING XIII

FÖRETRÄDARE

Artikel 73

Gemensam företrädare

1. När det finns fler än en sökande och ansökan om ett EU-varumärke inte namnger någon gemensam företrädare, ska den sökande som namnges först i ansökan och som har sitt hemvist eller säte eller faktisk industriell eller kommersiell verksamhet i EES, eller den personens företrädare, anses vara den gemensamma företrädaren. När alla sökande måste utse en yrkesmässig företrädare, ska den yrkesmässiga företrädare som namnges först i ansökan anses vara den gemensamma företrädaren. Detta ska gälla i tillämpliga delar för tredje parter som gemensamt lämnar in en invändning eller ansöker om upphävande eller ogiltigförklaring, samt för gemensamma innehavare av EU-varumärken.

2. När en överlåtelse görs till fler än en person under förfarandets gång och dessa personer inte har utsett någon gemensam företrädare ska punkt 1 gälla. Om ett sådant tillvägagångssätt inte är möjligt ska myndigheten ålägga personerna att utse en gemensam företrädare inom två månader. Om den begäran inte iakttas ska myndigheten utse den gemensamma företrädaren.

Artikel 74

Fullmakter

1. Anställda som företräder fysiska eller juridiska personer i den mening som avses i artikel 119.3 i förordning (EU) 2017/1001, liksom utövande jurister och yrkesmässiga företrädare som förtecknas av myndigheten i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2017/1001, ska registrera en skriftlig fullmakt hos myndigheten, vilken ska införas i handlingarna enligt artiklarna 119.3 och 120.1 i förordning (EU) 2017/1001 endast på myndighetens uttryckliga begäran eller, i de fall då det finns flera parter i det förfarande som företrädaren agerar i inför myndigheten, på den andra partens uttryckliga begäran.

2. När myndigheten kräver en skriftlig fullmakt i enlighet med artiklarna 119.3 och 120.1 i förordning (EU) 2017/1001 får den registreras på ett valfritt officiellt EU-språk. Den får täcka en eller flera ansökningar eller registrerade varumärken eller får vara en generell fullmakt som låter företrädaren agera inför myndigheten i alla fullmaktsgivarens förfaranden.

3. Myndigheten ska fastställa en tidsfrist inom vilken en sådan fullmakt ska registreras. Om fullmakten inte lämnas in inom tidsfristen ska förfarandena fortsätta med den företrädda personen. Alla förfarandesteg som har vidtagits av företrädaren utom inlämningen av ansökan ska anses inte ha skett om den företrädda personen inte godkänner dem inom den tid som myndigheten fastställer.

4. Punkterna 1 och 2 ska gälla i tillämpliga delar för den handling som återkallar en fullmakt.

5. En företrädare som inte längre har någon fullmakt ska fortsatt betraktas som företrädare tills myndigheten har blivit informerad om att fullmakten har upphört att gälla.

6. Om inte annat anges i fullmakten ska den inte automatiskt upphöra att gälla gentemot myndigheten om fullmaktsgivaren avlider.

7. När myndigheten informeras om att en företrädare är utsedd ska företrädarens namn och tjänsteadress anges i enlighet med artikel 2.1 e i genomförandeförordning (EU) 2018/626. När en sedan tidigare utsedd företrädare för talan vid myndigheten ska den företrädaren ange namn och det identifieringsnummer som myndigheten tilldelat företrädaren. När flera företrädare utses av samma part får de, oavsett om annat anges i deras fullmakter, agera antingen tillsammans eller var för sig.

8. Om en sammanslutning av företrädare utses eller ges fullmakt ska varje företrädare inom den sammanslutningen anses vara utsedd eller ha fullmakt.

Artikel 75

Ändring av förteckningen över yrkesmässiga företrädare

1. I enlighet med artikel 120.5 i förordning (EU) 2017/1001 ska en förtecknad yrkesmässig företrädare strykas automatiskt om företrädaren

a)	avlider eller förlorar sin rättsliga handlingsförmåga,

b)	inte längre är medborgare i en medlemsstat i EES, såvida inte myndighetens verkställande direktör medgett ett undantag i enlighet med artikel 120.4 b i förordning (EU) 2017/1001,

c)	inte längre driver någon rörelse eller har någon anställning i EES,

d)	inte längre har den behörighet som avses i artikel 120.2 c första meningen i förordning (EU) 2017/1001.

2. Myndigheten ska på eget initiativ avföra en företrädare från förteckningen när företrädarens behörighet att företräda fysiska eller juridiska personer vid Benelux byrå för immateriell äganderätt eller vid den centrala myndigheten för industriell äganderätt i en medlemsstat enligt artikel 120.2 c första meningen i förordning (EU) 2017/1001 har dragits in.

3. När de omständigheter som föranledde strykningen inte längre föreligger ska en person efter ansökan, till vilken ska fogas ett intyg enligt artikel 120.3 i förordning (EU) 2017/1001, åter tas upp på förteckningen över yrkesmässiga företrädare.

4. Benelux byrå för immateriell äganderätt och den centrala myndigheten för industriell äganderätt i berörda medlemsstater ska när de känner till sådana relevanta händelser som avses i punkterna 1 och 2 snarast underrätta myndigheten.

AVDELNING XIV

FÖRFARANDEN FÖR INTERNATIONELLA REGISTRERINGAR AV MÄRKEN

Artikel 76

Kollektiv- och kontrollmärken

1. Om en internationell registrering som designerar EU behandlas som ett EU-kollektivmärke eller ett EU-kontrollmärke i enlighet med artikel 194.1 i förordning (EU) 2017/1001, ska, utan att detta påverkar artikel 193 i förordning (EU) 2017/1001, en underrättelse om möjlig vägran på tjänstens vägnar även lämnas i enlighet med artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2018/626 i följande fall:

a)	när en av de grunder för vägran som anges i artikel 76.1 eller 76.2 i förordning (EU) 2017/1001, jämförd med punkt 3 i den artikeln, eller i artikel 85.1 eller 85.2 i förordning (EU) 2017/1001, jämförd med punkt 3 i den artikeln, föreligger,

b)	när bestämmelserna för användning av märket inte har lämnats in i enlighet med artikel 194.2 i förordning (EU) 2017/1001.

2. Meddelanden om ändringar av bestämmelserna för användning av märket enligt artiklarna 79 och 88 i förordning (EU) 2017/1001 ska offentliggöras i tidningen om EU-varumärken.

Artikel 77

Invändningsförfarandet

1. När en invändning avser en internationell registrering som designerar EU i enlighet med artikel 196 i förordning (EU) 2017/1001 ska invändningen innehålla följande:

a)	Nummer på den internationella registrering som invändningen avser.

b)	Uppgift om de varor eller tjänster som anges i den internationella registrering invändningen avser.

c)	Namn på innehavaren av den internationella registreringen.

d)	Allt det som anges i artikel 2.2 b–h i denna förordning.

2. Artikel 2.1, 2.3 och 2.4 samt artiklarna 3–10 i denna förordning ska gälla för invändningsförfaranden riktade mot internationella registreringar som designerar EU med följande tillägg:

a)	En hänvisning till en ansökan om registrering av EU-varumärket ska betraktas som en hänvisning till en internationell registrering.

b)	En hänvisning till en återkallelse av ansökan om registrering av EU-varumärket ska betraktas som en hänvisning till avståendet från en internationell registrering för EU.

c)	En hänvisning till sökanden ska betraktas som en hänvisning till innehavaren av den internationella registreringen.

3. När invändningen lämnas in före utgången av den enmånadsperiod som avses i artikel 196.2 i förordning (EU) 2017/1001, ska invändningen anses inlämnad den första dagen efter enmånadsperioden.

4. När innehavaren av en internationell registrering är skyldig enligt artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001 att låta sig företrädas i förfaranden vid myndigheten och när innehavaren av den internationella registreringen ännu inte har utsett någon företrädare i den mening som avses i artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001, ska den underrättelse om invändning som i enlighet med artikel 6.1 i den här förordningen tillställs innehavaren av den internationella registreringen innehålla en begäran om att en företrädare i den mening som avses i artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001 utses inom en tidsfrist på två månader från dagen för delgivningen av underrättelsen.

Om innehavaren av den internationella registreringen underlåter att utse en företrädare inom den tidsfristen ska myndigheten besluta att vägra skydda den internationella registreringen.

5. Invändningsförfarandet ska förklaras vilande om en möjlig vägran på tjänstens vägnar att medge skydd lämnas i enlighet med artikel 193 i förordning (EU) 2017/1001. När en möjlig vägran på tjänstens vägnar har lett till ett lagakraftvunnet beslut om vägrat skydd för märket, ska myndigheten inte fatta något beslut i sak och återbetala invändningsavgiften, och det ska inte heller fattas något beslut om fördelning av kostnaderna.

Artikel 78

Underrättelse om möjlig vägran på grundval av en invändning

1. När en invändning mot en internationell registrering lämnas in till myndigheten i enlighet med artikel 196.2 i förordning (EU) 2017/1001 eller när en invändning anses inlämnad i enlighet med artikel 77.3 i den här förordningen ska myndigheten till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallad internationella byrån) lämna en underrättelse om möjlig vägran att medge skydd på grund av en invändning.

2. Underrättelsen om möjlig vägran att medge skydd på grund av en invändning ska innehålla följande:

a)	Nummer på den internationella registreringen.

b)	Uppgift om att vägran grundas på att en invändning har lämnats in tillsammans med en hänvisning till de bestämmelser i artikel 8 i förordning (EU) 2017/1001 som invändningen baseras på.

c)	Den invändande partens namn och adress.

3. När invändningen är baserad på en ansökan om eller en registrering av ett varumärke ska den underrättelse som avses i punkt 2 innehålla följande:

a)	Ansökningsdag, registreringsdag och prioritetsdag, om de finns.

b)	Ärendenummer och registreringsnummer, om detta är annorlunda.

c)	Innehavarens namn och adress.

d)	En återgivning av märket.

e)	En förteckning över de varor eller tjänster som invändningen baseras på.

4. När en möjlig vägran endast gäller en del av varorna eller tjänsterna, ska den underrättelse som avses i punkt 2 ange de varorna eller tjänsterna.

5. Myndigheten ska underrätta internationella byrån om följande:

a)	När invändningsförfarandet ledde till att den möjliga vägran drogs tillbaka, en uppgift om att märket är skyddat i EU.

b)	När ett beslut om att vägra skydda märket har vunnit laga kraft efter ett överklagande i enlighet med artikel 66 i förordning (EU) 2017/1001 eller talan i enlighet med artikel 72 i förordning (EU) 2017/1001, en uppgift om att märket vägras skydd i EU.

c)	När den vägran som avses i led b endast gäller en del av varorna eller tjänsterna, en uppgift om vilka varor eller tjänster märkets skydd i EU omfattar.

6. När fler än en möjlig vägran har lämnats om en internationell registrering i enlighet med artikel 193.2 i förordning (EU) 2017/1001 eller punkt 1 i denna artikel, ska den underrättelse som avses i punkt 5 i denna artikel gälla fullständigt eller partiellt skydd av märket i enlighet med artiklarna 193 och 196 i förordning (EU) 2017/1001.

Artikel 79

Förklaring om beviljat skydd

1. Om myndigheten inte lämnar någon underrättelse om möjlig vägran på tjänstens vägnar i enlighet med artikel 193 i förordning (EU) 2017/1001 och inte tar emot någon invändning inom den invändningsperiod som anges i artikel 196.2 i förordning (EU) 2017/1001 och heller inte lämnar någon möjlig vägran på tjänstens vägnar till följd av tredje parts synpunkter, ska myndigheten skicka en förklaring till internationella byrån om beviljat skydd där det ska anges att märket är skyddat i EU.

2. Vid tillämpning av artikel 189.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska den förklaring om beviljat skydd som avses i punkt 1 i denna artikel ha samma verkan som en förklaring från myndigheten om att underrättelsen om vägran har dragits tillbaka.

AVDELNING XV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 80

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 ska fortsätta att vara tillämpliga på pågående förfaranden där den här förordningen i enlighet med artikel 82 inte gäller förrän de förfarandena har avslutats.

Artikel 81

Upphävande

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 ska upphöra att gälla.

Artikel 82

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med det datum för ikraftträdande som avses i punkt 1, med följande undantag:

a)	Artiklarna 2–6 ska inte tillämpas på invändningar inlämnade före den 1 oktober 2017.

b)	Artiklarna 7 och 8 ska inte tillämpas på invändningsförfaranden vars kontradiktoriska del har påbörjats före den 1 oktober 2017.

c)	Artikel 9 ska inte tillämpas på vilandeförklaringar beslutade före den 1 oktober 2017.

d)	Artikel 10 ska inte tillämpas på en begäran om bevis på användning inlämnad före den 1 oktober 2017.

e)	Avdelning III ska inte tillämpas på en begäran om ändring inlämnad före den 1 oktober 2017.

f)	Artiklarna 12–15 ska inte tillämpas på ansökningar om hävning eller ogiltigförklaring eller på en begäran om överlåtelse, om de har lämnats in före den 1 oktober 2017.

g)	Artiklarna 16 och 17 ska inte tillämpas på förfaranden vars kontradiktoriska del har påbörjats före den 1 oktober 2017.

h)	Artikel 18 ska inte tillämpas på vilandeförklaringar beslutade före den 1 oktober 2017.

i)	Artikel 19 ska inte tillämpas på en begäran om bevis på användning inlämnad före den 1 oktober 2017.

j)	Avdelning V ska inte tillämpas på överklaganden inlämnade före den 1 oktober 2017.

k)	Avdelning VI ska inte tillämpas på muntliga förhandlingar inledda före den 1 oktober 2017 eller på skriftliga bevis om inlämningstiden har börjat löpa före ovannämnda dag.

l)	Avdelning VII ska inte tillämpas på delgivning före den 1 oktober 2017.

m)	Avdelning VIII ska inte tillämpas på meddelanden och formulär mottagna eller åtkomliga före den 1 oktober 2017.

n)	Avdelning IX ska inte tillämpas på tidsfrister fastställda före den 1 oktober 2017.

o)	Avdelning X ska inte tillämpas på upphävanden av beslut fattade eller uppgifter i registret införda före den 1 oktober 2017.

p)	Avdelning XI ska inte tillämpas på vilandeförklaringar efterfrågade av parterna eller beslutade av myndigheten före den 1 oktober 2017.

q)	Avdelning XII ska inte tillämpas på förfaranden avbrutna före den 1 oktober 2017.

r)	Artikel 73 ska inte tillämpas på ansökningar om EU-varumärken mottagna före den 1 oktober 2017.

s)	Artikel 74 ska inte tillämpas på företrädare utsedda före den 1 oktober 2017.

t)	Artikel 75 ska inte tillämpas på yrkesmässiga företrädare förtecknade före den 1 oktober 2017.

u)	Avdelning XIV ska inte tillämpas på internationella registreringar som designerar EU gjorda före den 1 oktober 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 154, 16.6.2017, s. 1.

(2) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om EU-varumärken (EGT L 11, 14.1.1994, s. 1).

(3) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 24.3.2009, s. 1).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (EUT L 341, 24.12.2015, s. 21).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 av den 18 maj 2017 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken samt om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 (EUT L 205, 8.8.2017, s. 1).

(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1431 av den 18 maj 2017 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken (EUT L 205, 8.8.2017, s. 39).

(7) Dom av den 13 mars 2007, harmoniseringsbyrån mot Kaul GmbH (ARCOL/CAPOL), C-29/05 P, ECLI:EU:C:2007:162, punkterna 42–44, dom av den 18 juli 2013, New Yorker SHK Jeans GmbH & Co. KG mot harmoniseringsbyrån (FISHBONE/FISHBONE BEACHWEAR), C-621/11 P, ECLI:EU:C:2013:484, punkterna 28–30, dom av den 26 september 2013 Centrotherm Systemtechnik GmbH mot harmoniseringsbyrån (CENTROTHERM), C-610/11P, ECLI:EU:C:2013:593, punkterna 85–90 och 110–113, dom av den 3 oktober 2013, Bernhard Rintisch mot harmoniseringsbyrån (PROTI SNACK/PROTI), C-120/12 P, ECLI:EU:C:2013:638, punkterna 32 och 38–39, dom av den 3 oktober 2013, Bernhard Rintisch mot harmoniseringsbyrån (PROTIVITAL/PROTI), C-121/12 P, ECLI:EU:C:2013:639, punkterna 33 och 39–40, dom av den 3 oktober 2013, Bernhard Rintisch mot harmoniseringsbyrån (PROTIACTIVE/PROTI), C-122/12 P, ECLI:EU:C:2013:628, punkterna 33 och 39–40, dom av den 21 juli 2016, EUIPO mot Xavier Grau Ferrer, C-597/14 P, ECLI:EU:C:2016:579, punkterna 26–27.

(8) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, 15.12.1995, s. 1).

(9) Kommissionens förordning (EG) nr 216/96 av den 5 februari 1996 om processordningen för överklagningsnämnderna vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (EGT L 28, 6.2.1996, s. 11).

(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/626 av den 5 mars 2018 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1431 (EUT L 104, 24.04.2018, s. 37).

(11) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

(12) EUT L 296, 14.11.2003, s. 22.

24.4.2018

Europeiska unionens officiella tidning

L 104/37

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/626

av den 5 mars 2018

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1431

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken (1), särskilt artiklarna 20.6, 31.4, 35.2, 38.4, 39.6, 44.5, 50.9 och 51.3, artikel 54.3 andra stycket, artikel 55.1 andra stycket, artiklarna 56.8, 57.5, 75.3 och 84.3, artikel 109.2 första stycket, artiklarna 116.4, 117.3, 140.6 och 146.11, artikel 161.2 andra stycket samt artiklarna 184.9, 186.2, 187.2, 192.6, 193.8, 198.4, 202.10 och 204.6, och

av följande skäl:

(1)	Genom rådets förordning (EG) nr 40/94 (2), som har kodifierats som förordning (EG) nr 207/2009, inrättades ett särskilt EU-system för skydd av varumärken på unionsnivå som kan fås på grundval av en ansökan till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (nedan kallad myndigheten).

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 (3) anpassades de befogenheter som tilldelats kommissionen enligt förordning (EG) nr 207/2009 till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Anpassningen innebär en ny rättslig ram, och för att följa den antogs kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1431 (5).

(3)

Rådets förordning (EG) nr 207/2009 (6) kodifierades som förordning (EU) 2017/1001. För tydlighetens och enkelhetens skull bör hänvisningarna i en genomförandeförordning återspegla den omnumrering av artiklar som följer av att grundrättsakten kodifierats. Genomförandeförordning (EU) 2017/1431 bör därför upphävas och bestämmelserna i den genomförandeförordningen bör upptas i den här förordningen, med uppdaterade hänvisningar till förordning (EU) 2017/1001.

(4)

För att skapa klarhet, rättssäkerhet och effektivitet och för att underlätta inlämningen av ansökningar om EU-varumärken är det viktigt att man på ett tydligt och uttömmande sätt anger de obligatoriska och frivilliga uppgifter som en ansökan om ett EU-varumärke ska innehålla, samtidigt som man undviker onödiga administrativa bördor.

(5)

Förordning (EU) 2017/1001 förutsätter inte längre att återgivningen av varumärket måste vara grafisk, så länge som återgivningen ger de behöriga myndigheterna och allmänheten möjlighet att klart och exakt fastställa föremålet för skyddet. För att garantera rättssäkerheten är det därför nödvändigt att man tydligt bekräftar att det exakta föremålet för den ensamrätt som erhålls genom registreringen framgår av återgivningen. Återgivningen bör i förekommande fall kompletteras med uppgifter om vilken typ av varumärke det gäller. Den kan i förekommande fall kompletteras med en beskrivning av varumärket. Sådana uppgifter eller en sådan beskrivning bör stämma överens med återgivningen.

(6)

För att säkerställa konsekvens i processen för inlämning av en ansökan om EU-varumärke och för att effektivisera nyhetsgranskningen är det lämpligt att fastställa generella principer som återgivningen av varje varumärke ska uppfylla, samt fastställa särskilda regler och krav för återgivningen av vissa typer av varumärken, i enlighet med varumärkets särskilda karaktär och egenskaper.

(7)

Införandet av andra tekniker än grafisk återgivning, i linje med ny teknik, härrör från behovet av modernisering, så att registreringsförfarandet kommer närmare den tekniska utvecklingen. Samtidigt bör de tekniska specifikationerna för att lämna in en ansökan om en återgivning av varumärket, även för återgivningar som lämnas in elektroniskt, fastställas så att EU:s varumärkessystem förblir kompatibelt med det system som inrättades genom protokollet till Madridöverenskommelsen om internationell registrering av varumärken, antaget i Madrid den 27 juni 1989 (7) (nedan kallat Madridprotokollet). I enlighet med förordning (EU) 2017/1001, och för att skapa ökad flexibilitet och snabbare anpassning till tekniska framsteg, bör byråns verkställande direktör få fastställa de tekniska specifikationerna för varumärken som lämnas in elektroniskt.

(8)

Det är lämpligt att effektivisera förfarandena för att minska de administrativa bördorna för inlämning och behandling av anspråk på prioritet och företräde. Det bör därför inte längre vara nödvändigt att överlämna bestyrkta kopior av den tidigare ansökan eller registreringen. Myndigheten bör dessutom inte längre vara skyldig att foga en kopia av den föregående ansökan om varumärke till akten om det gäller en begäran om prioritet.

(9)

Efter det att kravet på grafisk återgivning av ett varumärke slopats kan vissa typer av varumärken återges elektroniskt. I så fall är det inte längre lämpligt att offentliggöra dem med traditionella medel. För att garantera att all information om en ansökan offentliggörs, vilket krävs för öppenhetens och rättssäkerhetens skull, bör tillgång till återgivningen av varumärket via en länk till myndighetens elektroniska register erkännas som en giltig form av återgivning av varumärket för offentliggörande.

(10)

Av samma skäl bör det också vara tillåtet för myndigheten att utfärda registreringsbevis där återgivningen av varumärket ersätts med en elektronisk länk. Dessutom är det lämpligt att det för registreringsbevis som utfärdas efter registreringen och för att ta hänsyn till ansökningar som gjorts vid en tidpunkt efter det att registreringsuppgifterna kan ha ändrats, är möjligt att utfärda uppdaterade versioner av beviset, där senare tillägg till sådana uppgifter i registret anges.

(11)	Praktisk erfarenhet av att tillämpa det tidigare systemet avslöjade behovet av att förtydliga vissa bestämmelser, särskilt i fråga om partiell överlåtelse och partiellt avstående, för tydlighetens och rättssäkerhetens skull.

(12)

För att garantera rättssäkerheten, samtidigt som en viss flexibilitet bevaras, är det nödvändigt att fastställa vad som minst måste ingå i bestämmelserna för användningen av EU-kollektivmärken respektive EU-kontrollmärken för vilka ansökningar inlämnats enligt förordning (EU) 2017/1001 för att göra det möjligt för marknadsaktörerna att tillgodogöra sig denna nya typ av varumärkesskydd.

(13)	Högsta tillåtna kostnader för företrädare för den vinnande parten i förfaranden inför myndigheten bör specificeras med hänsyn till behovet av att säkerställa att den andra parten inte kan missbruka skyldigheten att bära kostnaderna av bland annat taktiska skäl.

(14)	Av effektivitetsskäl bör myndigheten få utge elektroniska publikationer.

(15)	Det är nödvändigt att myndigheten och medlemsstaternas myndigheter ska kunna utbyta information sinsemellan ändamålsenligt och effektivt inom ramen för administrativt samarbete, med lämplig hänsyn till de begränsningar som gäller för granskning av berörd dokumentation.

(16)	Kraven på begäran om omvandling bör säkerställa ett smidigt och effektivt gränssnitt mellan EU:s varumärkessystem och de nationella varumärkessystemen.

(17)	För att förenkla processen vid myndigheten bör det vara möjligt att begränsa inlämningen av översättningar till de delar i handlingarna som har betydelse för ärendet i fråga. Av samma skäl bör myndigheten få kräva bevis för att en översättning motsvarar originalet endast i tveksamma fall.

(18)	Av effektivitetsskäl bör vissa av myndighetens beslut om invändningar, upphävande eller ogiltigförklaringar avseende EU-varumärken fattas av en enda ledamot vid myndigheten.

(19)	På grund av att unionen har anslutit sig till Madridprotokollet är det nödvändigt att de detaljerade bestämmelserna som gäller förfarandena för internationell registrering av varumärken helt överensstämmer med bestämmelserna i det protokollet.

(20)

Genomförandeförordning (EU) 2017/1431 ersatte de tidigare bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 (8), som därför upphävdes. Trots att förordning (EG) nr 2868/95 upphävts bör vissa förfaranden som inleddes före tillämpningsdatumet för genomförandeförordning (EU) 2017/1431 även fortsättningsvis regleras av den förordningen, fram till dess att de avslutas genom särskilda bestämmelser i förordning (EG) nr 2868/95.

(21)	De åtgärder som föreskrivs i den här förordningen är förenliga med yttrandet från kommittén för genomförandebestämmelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser om följande:

a)	De uppgifter som en ansökan om ett EU-varumärke som ska lämnas till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (nedan kallad myndigheten) ska innehålla.

b)	Den dokumentation som krävs till stöd för yrkande om prioritet för en tidigare ansökan och för yrkande om företräde, och den bevisning som ska ges in till stöd för ett yrkande om utställningsprioritet.

c)	De uppgifter som offentliggörandet av en ansökan om ett EU-varumärke ska innehålla.

d)	Uppgifterna i en förklaring om delning av en ansökan, hur myndigheten ska behandla en sådan förklaring och uppgifter som offentliggörandet av en delad ansökan ska innehålla.

e)	Innehåll i och form för ett registreringsbevis.

f)	Innehållet i en förklaring om delning av en registrering och hur myndigheten ska behandla en sådan förklaring.

g)	De uppgifter som en begäran om ändring och om ändring av namn eller adress ska innehålla.

h)	Innehållet i en ansökan om registrering av en överlåtelse, den dokumentation som krävs för att fastställa överlåtelsen och hur ansökningar om partiella överföringar ska hanteras.

i)	De uppgifter som en förklaring om avstående ska innehålla och den dokumentation som krävs för att fastställa tredje mans samtycke.

j)	De uppgifter som bestämmelserna om användning av ett EU-kollektivmärke och bestämmelserna om användning av ett EU-kontrollmärke ska innehålla.

k)	Maximibeloppen för de kostnader som är nödvändiga för förfarandet och som faktiskt uppkommit.

l)	Vissa uppgifter om offentliggörandet i tidningen om EU-varumärken och myndighetens officiella tidning.

m)	De närmare bestämmelserna för hur myndigheten och medlemsstaternas myndigheter ska utbyta information sinsemellan och få tillgång till handlingar.

n)	De uppgifter som en begäran om omvandling och offentliggörandet av en begäran om omvandling ska innehålla.

o)	I vilken utsträckning de stödjande handlingar som ska användas i skriftliga förfaranden vid myndigheten får lämnas in på något av unionens officiella språk, och behovet av att tillhandahålla en översättning och relevanta standarder för översättningar.

p)	De beslut som ska fattas av endast en ledamot i invändnings- eller annulleringsenheten.

Om internationell registrering av varumärken:

i)	Det formulär som ska användas för att ge in en internationell ansökan.

ii)	De faktiska omständigheterna och besluten om ogiltighet som ska anmälas till den internationella byrån vid Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (nedan kallad den internationella byrån) och den rätta tidpunkten för en sådan anmälan.

iii)	De detaljerade bestämmelserna om begäran om territoriell utsträckning efter en internationell registrering.

iv)	De uppgifter som ska ingå i ett yrkande om företräde till en internationell registrering, och de uppgifter som ska anmälas till den internationella byrån.

v)	De uppgifter som ska ingå i den underrättelse om möjlig vägran ex officio som ska sändas till den internationella byrån.

vi)	De uppgifter som ska ingå i ett slutligt beviljande eller en slutlig vägran av skydd.

vii)	De uppgifter en underrättelse om ogiltigförklaring ska innehålla.

viii)

De uppgifter som en begäran om omvandling av en internationell registrering och offentliggörandet av en sådan ansökan ska innehålla.

ix)	De uppgifter som en begäran om omvandling ska innehålla.

AVDELNING II

ANSÖKNINGSFÖRFARANDE

Artikel 2

Vad ansökan ska innehålla

1. En ansökan om ett EU-varumärke ska innehålla följande:

a)	En begäran om registrering av märket som ett EU-varumärke.

Sökandens namn, adress och det land där denne är bosatt eller har sitt säte eller ett företag. Namn på fysiska personer ska anges med personens efternamn och förnamn. Namn på juridiska personer, inbegripet sådana institutioner som faller under artikel 3 i förordning (EU) 2017/1001, ska anges med deras officiella namn och omfatta deras juridiska form som får förkortas på normalt sätt. Företagets nationella registreringsnummer får också anges, om ett sådant finns tillgängligt. Myndigheten får be att sökanden tillhandahåller telefonnummer eller andra kontaktuppgifter för elektronisk kommunikation enligt vad verkställande direktören angett. Endast en adress ska i princip anges för varje sökande. Då flera adresser anges ska endast den förstnämnda tas i beaktande, förutom då sökanden anger en av adresserna som delgivningsadress. Om myndigheten redan har gett ett identitetsnummer ska det räcka att sökanden anger det numret och namnet på sökanden.

c)	En förteckning över de varor eller tjänster för vilka varumärket ska registreras i enlighet med artikel 33.2 i förordning (EU) 2017/1001. Denna förteckning får väljas ut, helt eller delvis, från en databas över godtagbara termer som myndigheten tillhandahåller.

d)	En återgivning av märket i enlighet med artikel 3 i denna förordning.

Om sökanden har utsett en företrädare, företrädarens namn och delgivningsadress eller identitetsnummer enligt led b. Om företrädaren har mer än en delgivningsadress eller om det finns två eller flera företrädare med olika tjänsteadresser ska endast den först angivna adressen tas i beaktande som postadress om inte ansökan visar vilken adress som ska användas som delgivningsadress.

f)	Om prioritet från en tidigare ansökan begärs, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) 2017/1001, ska en förklaring om prioritet lämnas i vilken man anger det datum och det land i eller för vilket den tidigare ansökan gjordes.

g)	Om utställningsprioritet begärs i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2017/1001 ska en förklaring ges om detta, i vilken namnet på utställningen och datum för den första utställningen av varorna eller tjänsterna anges.

Då anspråk görs på företräde för ett eller flera äldre varumärken som är registrerade i en medlemsstat, inbegripet ett varumärke som är registrerat i Beneluxländerna eller enligt internationella förfaranden med rättsverkan i en medlemsstat, enligt artikel 39.1 i förordning (EU) 2017/1001, en förklaring om detta i vilken man anger den eller de medlemsstater i eller för vilka det äldre märket är registrerat, det datum från vilket den ifrågavarande registreringen gällde, numret på denna registrering samt de varor eller tjänster för vilka märket är registrerat. En sådan förklaring kan även lämnas inom den tidsfrist som avses i artikel 39.2 i förordning (EU) 2017/1001.

i)	Där så är tillämpligt, en uppgift om att ansökan åsyftar registrering av ett kollektivt EU-varumärke enligt artikel 74 i förordning (EU) 2017/1001 eller om registrering av ett EU-kontrollmärke enligt artikel 83 i förordning (EU) 2017/1001.

j)	En uppgift om vilket språk som har använts i ansökan och om ett andra språk enligt artikel 146.3 i förordning (EU) 2017/1001.

k)	Sökandens eller företrädarens underskrift i enlighet med artikel 63.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 (9).

l)	Där så är tillämpligt, en begäran om den sökrapport som avses i artikel 43.1 eller 43.2 i förordning (EU) 2017/1001.

2. Ansökan får innehålla ett påstående om att kännetecknet har förvärvat särskiljningsförmåga till följd av användning i den mening som avses i artikel 7.3 i förordning (EU) 2017/1001, samt angivande av om detta påstående är avsett som huvudsakligt eller underordnat. Ett sådant påstående får också anges inom den tidsfrist som avses i artikel 42.2 andra meningen i förordning (EU) 2017/1001.

3. Ansökan om ett EU-kollektivmärke eller ett EU-kontrollmärke får innehålla bestämmelser för dess användning. Om sådana bestämmelser inte bifogas ansökan, ska de lämnas in inom den tidsfrist som avses i artiklarna 75.1 och 84.1 i förordning (EU) 2017/1001.

4. Om det finns fler än en sökande får en sökande eller företrädare anges som gemensam företrädare.

Artikel 3

Återgivning av varumärket

1. Varumärket ska återges i valfri lämplig form med användning av allmänt tillgänglig teknik, så länge det kan återges i registret på ett tydligt, exakt, komplett, lättillgängligt, begripligt, varaktigt och objektivt sätt så att de behöriga myndigheterna och allmänheten tydligt och klart kan avgöra vad som är föremål för det skydd som beviljats innehavaren.

2. I återgivningen av varumärket ska föremålet för registreringen definieras. Om återgivningen åtföljs av en beskrivning i ord i enlighet med punkterna 3 d, e, f ii, h eller 4, ska denna beskrivning överensstämma med återgivningen och får inte utvidga dess tillämpningsområde.

3. Om ansökan avser någon av de typer av varumärken som anges i leden a till j ska den innehålla uppgifter om detta. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 eller 2 ska typen av varumärke och dess återgivning stämma överens med varandra enligt följande:

När det gäller ett varumärke som uteslutande består av ord eller bokstäver, siffror, andra vanliga typografiska tecken eller en kombination av dessa (ordmärke) ska varumärket återges genom att man lämnar in en avbildning av varumärket med standardtext och standardlayout, utan någon grafisk utformning eller någon färg.

När det gäller ett varumärke med speciell stiliserad text eller layout, eller speciell grafisk utformning eller färg (figurmärke), däribland varumärken som består endast av figurelement eller av en kombination av orddelar och figurdelar, ska varumärket återges genom att man lämnar in en avbildning av varumärket som visar alla dess delar och, i tillämpliga fall, dess färger.

När det gäller ett varumärke som består av eller omfattar en tredimensionell form, däribland behållare, förpackningar, produkten i sig eller deras utseende (3-d-märke), ska varumärket återges genom att man lämnar in antingen en grafisk avbildning av formen, inklusive datorgenererade bilder eller en fotografisk återgivning. En grafisk eller fotografisk avbildning får innehålla olika vyer. Om återgivningen inte tillhandahålls elektroniskt får den innehålla upp till sex olika vyer.

När det gäller ett varumärke som består av det speciella sätt på vilket varumärket är placerat eller fäst på varorna (positionsmärke), ska varumärket återges genom att man lämnar in en avbildning som på lämpligt sätt anger märkets position och dess storlek eller proportioner i förhållande till de berörda varorna. De delar som inte är föremål för registrering ska avskiljas visuellt, företrädesvis med brutna eller streckade linjer. Återgivningen får åtföljas av en redogörelse av hur märket är fäst på varorna.

När det gäller ett varumärke som uteslutande består av ett antal element som upprepas regelbundet (ornamentmärke), ska varumärket återges genom att man lämnar in en avbildning som visar hur mönstret upprepas. Återgivningen får åtföljas av en beskrivning med närmare uppgifter om hur elementen upprepas regelbundet.

När det gäller en färg som utgör ett varumärke gäller följande:

i)	När varumärket består av endast en färg utan konturer, ska märket återges genom en avbildning av färgen och uppgifter om färgen med en hänvisning till allmänt erkända färgkoder.

ii)

När varumärket består av en kombination av färger utan konturer, ska märket återges genom att man lämnar in en avbildning som visar den systematiska sammansättningen av färgkombinationen på ett enhetligt och på förhand bestämt sätt och uppgifter om dessa färger med en hänvisning till allmänt erkända färgkoder. En beskrivning som anger den systematiska sammansättningen av färgerna får även läggas till.

g)	När det gäller ett varumärke som uteslutande består av ljud eller en kombination av ljud (ljudmärke) ska varumärket återges genom att man lämnar in en ljudfil som återger ljudet eller genom en exakt återgivning av ljudet i notskrift.

När det gäller ett varumärke som består av eller omfattar en rörelse eller en ändring av delarnas position i varumärket (rörelsemärke) ska varumärket återges genom att man lämnar in en videofil eller en serie stillbilder som visar rörelsen eller ändringen i positionerna. Om stillbilder används, kan de vara numrerade eller åtföljas av en beskrivning som förklarar sekvensen.

i)	När det gäller ett varumärke som består av eller omfattar en kombination av bilder och ljud (multimediamärke) ska varumärket återges genom att man lämnar in en audiovisuell fil som innehåller kombinationen av bilden och ljudet.

När det gäller ett varumärke som består av delar med holografiska egenskaper (hologrammärke) ska märket återges genom att man lämnar in en videofil eller en grafisk eller fotografisk avbildning som innehåller de vyer som är nödvändiga för att man i tillräcklig utsträckning ska kunna identifiera den holografiska effekten i sin helhet.

4. Om varumärket inte omfattas av någon av de typer som anges i punkt 3 ska dess återgivning uppfylla de krav som anges i punkt 1 och får åtföljas av en beskrivning.

5. Om återgivningen lämnas elektroniskt ska myndighetens verkställande direktör fatta beslut om den elektroniska filens format och storlek samt alla andra relevanta tekniska specifikationer.

6. Om återgivningen inte lämnas elektroniskt ska varumärket återges på ett enda pappersark som är åtskilt från arket med texten i ansökan. Det ark på vilket märket återges ska innehålla alla relevanta vyer eller bilder och får inte överskrida storleken DIN A4 (21 cm × 29,7 cm). En marginal om åtminstone 2,5 cm ska lämnas runt hela bilden.

7. Om det inte är uppenbart åt vilket håll varumärket ligger, ska det rätta hållet anges med ordet ”Upp” på varje återgivning.

8. Återgivningen av märket ska ha en sådan kvalitet att följande är möjligt:

a)	Det ska kunna minskas till en storlek på minst 8 cm × 8 cm, eller

b)	det ska kunna förstoras till en storlek på högst 8 cm × 8 cm.

9. Att enbart lämna in ett prov eller en modell utgör inte en korrekt återgivning av varumärket.

Artikel 4

Åberopande av prioritet

1. Om prioritet från en eller flera tidigare ansökningar åberopas i ansökan enligt artikel 35 i förordning (EU) 2017/1001 ska sökanden ange ärendenumret för den tidigare ansökan och lämna in en kopia av denna inom tre månader från ansökningsdagen. I denna kopia ska dagen för inlämningen av den tidigare ansökan anges.

2. Om språket i den tidigare ansökan för vilken prioritet åberopas inte är ett av myndighetens språk ska sökanden, om myndigheten så kräver, tillhandahålla en översättning av den tidigare ansökan på ett av myndighetens språk som användes som första eller andra språk i ansökan, inom den tid som myndigheten fastställer.

3. Punkterna 1 och 2 ska gälla i tillämpliga delar om begäran om prioritet avser en eller flera tidigare registreringar.

Artikel 5

Utställningsprioritet

Om utställningsprioritet åberopas samtidigt med ansökan i enlighet med artikel 38.1 i förordning (EU) 2017/1001, ska sökanden inom tre månader från ansökningsdagen lämna in ett intyg som är utställt på utställningen av den myndighet som på utställningen är behörig i immaterialrättsliga frågor. Detta intyg ska styrka att varumärket har använts för de varor eller tjänster som avses i ansökan. I intyget ska också anges det datum då utställningen startade och datumet för den första offentliga visningen, om visningen inte sammanföll med utställningens första dag. Intyget ska åtföljas av en beskrivning av märkets faktiska användning, vederbörligen bestyrkt av den myndigheten.

Artikel 6

Yrkande om företräde på grund av nationellt varumärke före EU-varumärkets registrering

Om företräde för ett äldre registrerat varumärke som avses i artikel 39.1 i förordning (EU) 2017/1001 åberopas enligt artikel 39.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska sökanden lämna en kopia av den berörda registreringen inom tre månader från det att yrkandet om företräde inkommit till myndigheten.

Artikel 7

Innehållet vid offentliggörandet av ansökan

Offentliggörandet av ansökan ska innehålla följande:

a)	Sökandens namn och adress.

I förekommande fall, namnet på och delgivningsadressen till rättsinnehavarens utsedda företrädare, utom för företrädare enligt artikel 119.3 i förordning (EU) 2017/1001. Om det finns mer än en företrädare med samma delgivningsadress, ska endast namnet och delgivningsadressen för den först namngivna företrädaren offentliggöras och detta ska följas av orden ”och andra”. Om två eller flera företrädare har olika delgivningsadresser ska endast den delgivningsadress som bestäms enligt artikel 2.1 e i den här förordningen offentliggöras. Om en sammanslutning av företrädare har utsetts enligt artikel 74.8 i delegerad förordning (EU) 2018/625 ska endast namnet och adressen för sammanslutningen registreras.

c)	Återgivningen av varumärket tillsammans med de delar och beskrivningar som avses i artikel 3, i tillämpliga fall. Om en återgivning har lämnats i elektroniskt format, ska den göras åtkomlig med hjälp av en länk till filen.

d)	Förteckningen över varor eller tjänster, sammanställd enligt Niceklassificeringen, där varje grupp inleds med numret på den klass enligt denna klassificering till vilken denna grupp varor eller tjänster hör, och där grupperna uppförs i samma ordning som i den klassificeringen.

e)	Datum för ingivande och ärendenummer.

f)	I tillämpliga fall, uppgift om prioritet som sökanden åberopat enligt artikel 35 i förordning (EU) 2017/1001.

g)	I tillämpliga fall, uppgift om utställningsprioritet som sökanden åberopat enligt artikel 38 i förordning (EU) 2017/1001.

h)	I tillämpliga fall, uppgift om yrkandet om senioritet som sökanden åberopat enligt artikel 39 i förordning (EU) 2017/1001.

i)	I tillämpliga fall, ett utlåtande enligt artikel 7.3 i förordning (EU) 2017/1001 att varumärket har förvärvat särskiljningsförmåga i fråga om de varor eller tjänster för vilka registrering begärs till följd av det bruk som har gjorts av det.

j)	I tillämpliga fall, uppgift om att ansökan gäller för ett kollektivt EU-märke.

k)	En uppgift om det språk som använts i ansökan och det andra språk som sökanden har angett i sin ansökan i enlighet med artikel 146.3 i förordning (EU) 2017/1001.

I tillämpliga fall, en förklaring om att ansökan härrör från en omvandling av en internationell registrering som designerar unionen enligt artikel 204.2 i förordning (EU) 2017/1001 jämte datum för den internationella registreringen enligt artikel 3.4 i Madridprotokollet eller datum då utsträckning av den territoriella verkan till unionen efter den internationella registreringen enligt artikel 3ter.2 i Madridprotokollet registrerades i det internationella registret och, i tillämpliga fall, prioritetsdag för den internationella registreringen.

Artikel 8

Delning av ansökan

1. En förklaring om delning enligt artikel 50 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Ansökans ärendenummer.

b)	Sökandens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	En förteckning över de varor eller tjänster som är föremål för den delade ansökan eller, om delningen gäller mer än en uppdelad ansökan, en förteckning över varor eller tjänster för varje uppdelad ansökan.

d)	En förteckning över de varor eller tjänster som ska kvarstå i den ursprungliga ansökan.

2. Myndigheten ska upprätta en särskild akt för varje delad ansökan, som ska bestå av en fullständig kopia av den ursprungliga akten, inklusive förklaringen om delning och den därtill hörande korrespondensen. Myndigheten ska ge varje delad ansökan ett nytt ansökningsnummer.

3. Offentliggörandet av varje delning av ansökan ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 7.

AVDELNING III

REGISTRERINGSFÖRFARANDE

Artikel 9

Registreringsbevis

Det registreringsbevis som utfärdas i enlighet med artikel 51.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla de uppgifter som anges i artikel 111.2 i förordning (EU) 2017/1001 och ett uttalande om att dessa poster har registrerats i registret. Om en återgivning av varumärket lämnas i elektroniskt format, ska den relevanta registreringen göras åtkomlig med hjälp av en länk till filen. Registreringsbeviset ska, i tillämpliga fall, kompletteras med ett utdrag som visar alla uppgifter som ska anges i registret enligt artikel 111.3 i förordning (EU) 2017/1001 och ett uttalande om att dessa uppgifter har registrerats i registret.

Artikel 10

Innehållet i begäran om ändring av en registrering

En begäran om ändring av en registrering enligt artikel 54.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för EU-varumärket.

b)	Märkesinnehavarens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	Uppgift om vilket inslag av EU-varumärkets återgivning som ska ändras och detta inslag i dess ändrade version enligt artikel 54.3 i förordning (EU) 2017/1001.

d)	En återgivning av EU-varumärket i dess ändrade form enligt artikel 3 i denna förordning.

Artikel 11

Förklaring om delning av en registrering

1. En förklaring om delning av en registrering enligt artikel 56.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för EU-varumärket.

b)	Märkesinnehavarens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	En förteckning över de varor eller tjänster som ska ingå i den delade registreringen eller då det handlar om en delning till fler än en delad registrering, en förteckning över varorna eller tjänsterna för varje delad registrering.

d)	En förteckning över de varor eller tjänster som ska kvarstå i den ursprungliga registreringen.

2. Myndigheten ska upprätta en särskild akt för den uppdelade registreringen, vilken ska bestå av en fullständig kopia av akten i den ursprungliga registreringen, inklusive förklaringen om delning och den därtill hörande korrespondensen. Myndigheten ska ge den delade registreringen ett nytt registreringsnummer.

Artikel 12

Innehåll i en begäran om ändring av namn och adress för innehavaren av ett EU-varumärke eller för den som ansöker om ett EU-varumärke

En begäran om ändring av namn eller adress för innehavaren av ett registrerat EU-varumärke enligt artikel 55.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för EU-varumärket.

b)	Varumärkesinnehavarens namn och adress som registrerats i registret, såvida inte myndigheten redan gett ett identitetsnummer som redan lämnats till innehavaren, i vilket fall det ska vara tillräckligt att sökanden anger det numret och innehavarens namn.

c)	Varumärkesinnehavarens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

Leden b och c i första stycket ska gälla i tillämpliga delar för en begäran om ändring av namn eller adress för den som ansöker om ett EU-varumärke. En sådan begäran ska också innehålla ansökningsnumret.

AVDELNING IV

ÖVERLÅTELSE

Artikel 13

Ansökan om registrering av en överlåtelse

1. En ansökan om registrering av en överlåtelse enligt artikel 20.5 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för EU-varumärket.

b)	Uppgifter om den nya innehavaren i enlighet med artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	Om alla registrerade varor eller tjänster inte innefattas i överlåtelsen, uppgifter om de registrerade varor eller tjänster som överlåtelsen gäller.

d)	Bevis som i vederbörlig ordning styrker överlåtelsen enligt artikel 20.2 och 20.3 i förordning (EU) 2017/1001.

e)	I förekommande fall namnet på och delgivningsadressen för den nya innehavarens företrädare, som då ska anges enligt artikel 2.1 e i denna förordning.

2. Leden b–e i punkt 1 ska gälla i tillämpliga delar för en ansökan om registrering av en överlåtelse av en ansökan om ett EU-varumärke.

3. Vid tillämpning av punkt 1 d ska något av följande utgöra tillräckligt bevis för överföringen:

a)	Undertecknande av ansökan om registrering av överlåtelsen av den registrerade innehavaren eller en företrädare för innehavaren, och av förvärvaren eller dennes företrädare.

b)	Om ansökan inlämnas av den registrerade innehavaren eller en företrädare för innehavaren, en försäkran som undertecknats av den till vilken rätten har övergått eller en företrädare för den till vilken rätten har övergått att denne lämnar sitt medgivande till registreringen av överlåtelsen.

c)	Om ansökan om registrering inlämnas av förvärvaren, en förklaring, undertecknad av den registrerade innehavaren eller dennes företrädare, om att denne lämnar sitt medgivande till registreringen av förvärvaren.

d)	Undertecknande av ett ifyllt överlåtelseformulär eller dokument enligt artikel 65.1 e i delegerad förordning (EU) 2018/625 av den registrerade innehavaren eller en företrädare för innehavaren, och av förvärvaren eller dennes företrädare.

Artikel 14

Behandling av ansökan om delvis överlåtelse

1. Om en ansökan om registrering av en överlåtelse endast gäller vissa av de varor eller tjänster för vilka varumärket är registrerat, ska sökanden fördela varorna eller tjänsterna i den ursprungliga registreringen mellan den återstående registreringen och ansökan om delvis överlåtelse, så att varorna eller tjänsterna i den återstående registreringen och i den nya registreringen inte överlappar varandra.

2. Myndigheten ska upprätta en särskild akt för den nya registreringen, som ska bestå av en fullständig kopia av det ursprungliga registreringsärendet, inklusive ansökan om registrering av den delvisa överlåtelsen och den därtill hörande korrespondensen. Myndigheten ska ge den nya registreringen ett nytt registreringsnummer.

3. Punkterna 1 och 2 ska gälla i tillämpliga delar för en ansökan om registrering av en överlåtelse av en ansökan om ett EU-varumärke. Myndigheten ska ge den nya ansökan om ett EU-varumärke ett nytt ansökningsnummer.

AVDELNING V

ÅTERKALLELSE

Artikel 15

Återkallelse

1. En förklaring om återkallelse enligt artikel 57.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Registreringsnumret för EU-varumärket.

b)	Innehavarens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	Om återkallelsen endast avser vissa av de varor eller tjänster för vilka varumärket är registrerat, uppgift om de varor eller tjänster för vilka varumärket ska kvarstå registrerat.

2. Om en tredje mans rättighet till EU-varumärket är infört i registret, ska en förklaring om medgivande till återkallelsen, undertecknat av innehavaren av denna rättighet eller en företrädare för denne, anses vara ett tillräckligt bevis för att denne tredje man gett sitt samtycke till återkallelsen.

AVDELNING VI

EU-KOLLEKTIV- OCH EU-KONTROLLMÄRKEN

Artikel 16

Innehåll i bestämmelser för användning av EU-kollektivmärken

I de bestämmelser om EU-kollektivmärken som avses i artikel 75.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska följande anges:

a)	Sökandens namn.

b)	Sammanslutningens syfte eller det syfte för vilket den offentligrättsliga juridiska personen är instiftad.

c)	De organ som är bemyndigade att företräda organisationen eller den offentligrättsliga juridiska personen.

d)	När det gäller en sammanslutning, villkoren för medlemskap.

e)	En återgivning av EU-kollektivmärket.

f)	De personer som har rätt att använda EU-kollektivmärket.

g)	I tillämpliga fall, villkoren för användning av EU-kollektivmärket, inklusive sanktioner.

h)	De varor eller tjänster som omfattas av EU-kollektivmärket, inklusive, i förekommande fall, de begränsningar som införts som en följd av tillämpningen av artikel 7.1 j, k eller l i förordning (EU) 2017/1001.

i)	I tillämpliga fall, den rätt som avses i artikel 75.2 andra meningen i förordning (EU) 2017/1001.

Artikel 17

Innehåll i bestämmelser för användning av EU-kontrollmärken

I de bestämmelser om EU-kontrollmärken som avses i artikel 84 i förordning (EU) 2017/1001 ska följande anges:

a)	Sökandens namn.

b)	En försäkran om att sökanden uppfyller de krav som fastställs i artikel 83.2 i förordning (EU) 2017/1001.

c)	En återgivning av EU-kontrollmärket.

d)	De varor eller tjänster som omfattas av EU-kontrollmärket.

e)	De egenskaper hos varorna eller tjänsterna som certifieras av EU-kontrollmärket, såsom material, sättet för tillverkningen av varor eller utförande av tjänster, kvalitet och noggrannhet.

f)	Villkoren för användning av EU-kontrollmärket, inklusive sanktioner.

g)	De personer som har rätt att använda EU-kontrollmärket.

h)	Hur kontrollorganet ska undersöka dessa egenskaper och övervaka användningen av EU-kontrollmärket.

AVDELNING VII

KOSTNADER

Artikel 18

Högsta tillåtna kostnader

1. De kostnader som avses i artikel 109.2 första stycket i förordning (EU) 2017/1001 ska bäras av den förlorande parten i förfarandet på grundval av följande övre gränser:

Om den vinnande parten saknar företrädare, ska resekostnader eller kostnader för uppehälle för en person för tur- och returresa mellan bosättningsorten eller företagsadressen och den plats där den muntliga förhandlingen i enlighet med artikel 49 i delegerad förordning (EU) 2018/625 äger rum enligt följande:

i)	Kostnaden för en tågresa i första klass, inklusive normala resetillägg, då totalavståndet med tåg inte överskrider 800 km eller kostnaden för en flygresa i turistklass, då totalavståndet med tåg överskrider 800 km eller då rutten innefattar en sjöresa.

ii)	Kostnader för uppehälle enligt artikel 13 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (10).

b)	Resekostnader för företrädare som avses i artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001, enligt de taxor som fastställs i led a i i denna punkt.

Kostnader för företräde i den betydelse som avses i artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001, som har åsamkats den vinnande parten, enligt följande:

i)	I invändningsförfaranden: 300 euro.

ii)	I förhandlingar rörande hävning eller ogiltighet av ett EU-varumärke: 450 euro.

iii)	I överklagandeförfaranden: 550 euro.

iv)	Om muntlig förhandling har ägt rum till vilka parterna har kallats enligt artikel 49 i delegerad förordning (EU) 2018/625 , höjs det belopp som avses i leden i–iii med 400 euro.

2. Om det finns flera sökande till eller innehavare av en ansökan om eller registrering av EU-varumärket eller om det finns flera invändande parter eller sökande om hävning eller ogiltigförklaring som har lämnat in invändningen eller ansökan om hävning eller ogiltigförklaring gemensamt, ska den förlorande parten svara för de kostnader som avses i punkt 1 a endast för en sådan person.

3. Om den vinnande parten representeras av mer än en företrädare i den betydelse som avses i artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001, ska den förlorande parten bära de kostnader som avses i punkt 1 b och c i denna artikel för endast en sådan person.

4. Den förlorande parten ska inte vara skyldig att ersätta den vinnande parten för eventuella andra kostnader, utlägg och avgifter som gäller förhandlingar inför myndigheten än de som avses i punkterna 1, 2 och 3.

AVDELNING VIII

REGELBUNDET UTKOMMANDE PUBLIKATIONER

Artikel 19

Regelbundet utkommande publikationer

1. När uppgifter offentliggörs i tidningen om EU-varumärken enligt förordning (EU) 2017/1001, delegerad förordning (EU) 2018/625 eller den här förordningen ska tidningens utgivningsdatum betraktas som datum för offentliggörande av informationen.

2. I den utsträckning som posterna rörande registreringen av ett varumärke inte innehåller några ändringar jämfört med offentliggörandet av ansökan, ska offentliggörandet av sådana poster göras genom en referens till informationen i offentliggörandet av ansökan.

3. Myndigheten får göra upplagorna av myndighetens officiella tidning offentligt tillgängliga på elektronisk väg.

AVDELNING IX

ADMINISTRATIVT SAMARBETE

Artikel 20

Informationsutbyte mellan myndigheten och medlemsstaternas nationella myndigheter

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 152 i förordning (EU) 2017/1001 ska myndigheten och de centrala myndigheterna för industriellt rättsskydd i medlemsstaterna, inbegripet Benelux byrå för immaterialrätt, på begäran till varandra kommunicera relevant information om inlämningen av ansökningar om gemenskapsvarumärken eller nationella märken och om förfaranden rörande sådana ansökningar och de märken som registreras som ett resultat av detta.

2. Myndigheten samt domstolar eller andra behöriga myndigheter i medlemsstaterna ska utbyta information enligt förordning (EU) 2017/1001, antingen direkt eller via de centrala myndigheterna för industriellt rättsskydd i medlemsstaterna.

3. Kostnader för kommunikation i enlighet med punkterna 1 och 2 ska debiteras den myndighet som utfärdar meddelandet. Sådana meddelanden ska vara befriade från avgifter.

Artikel 21

Tillgång till handlingar

1. Domstolar och myndigheter i medlemsstaterna ska ges insyn i handlingar i EU-varumärkesansökningar och registrerade EU-varumärken genom tillgång till originalhandlingar, kopior av sådana eller på elektroniskt datamedium om handlingarna förvaras på sådant sätt.

2. Myndigheten ska vid tidpunkten för översändandet av akterna rörande EU-varumärken som sökts eller registrerats, eller rörande kopior av dessa till domstolarna eller de allmänna åklagarmyndigheterna i medlemsstaterna, ange vilka begränsningar som gäller för granskning av den dokumentation som krävs enligt artikel 114 i förordning (EU) 2017/1001.

3. Domstolar eller allmänna åklagarmyndigheter i medlemsstaterna kan, under pågående förfarande hos dem, lägga fram de handlingar som har översänts från myndigheten för granskning av tredje man. Sådan insyn ska omfattas av artikel 114 i förordning (EU) 2017/1001.

AVDELNING X

OMVANDLING

Artikel 22

Innehåll i begäran om omvandling

En begäran om omvandling av en ansökan om EU-varumärke eller ett registrerat EU-varumärke till en nationell varumärkesansökan enligt artikel 139 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande uppgifter:

a)	Sökandens namn och adress enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

b)	Ärendenumret för ansökan om EU-varumärke eller registreringsnumret för EU-varumärket.

c)	En uppgift om grunden för omvandlingen enligt artikel 139.1 a eller b i förordning (EU) 2017/1001.

d)	En uppgift om den eller de medlemsstater för vilka omvandling begärs.

Om begäran inte gäller alla de varor eller tjänster för vilka ansökan har inlämnats eller för vilka EU-varumärket har registrerats, en uppgift om de varor eller tjänster för vilka omvandling begärs och, då omvandling begärs för mer än en medlemsstat och förteckningen över varor eller tjänster inte är densamma för alla medlemsstaterna, en uppgift om de olika varorna och tjänsterna för varje medlemsstat.

Om omvandling begärs enligt artikel 139.6 i förordning (EU) 2017/1001, på grund av att ett EU-varumärke har upphört att gälla till följd av ett beslut av en domstol för EU-varumärken, uppgift om det datum då detta beslut vann laga kraft och en kopia på det beslutet, som kan fås på samma språk som beslutet.

Artikel 23

Innehåll i offentliggörande av begäran om omvandling

Ett offentliggörande av en begäran om omvandling enligt artikel 140.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska innehålla följande:

a)	Ärendenumret eller registreringsnumret för det EU-varumärke för vilket omvandling begärs.

b)	En hänvisning till det tidigare offentliggörandet av begäran eller registreringen i tidningen om EU-varumärken.

c)	En uppgift om den eller de medlemsstater för vilka omvandling har begärts.

d)	Om begäran inte avser alla varor eller tjänster som den inlämnade ansökan omfattar och för vilka EU-varumärket har registrerats, en uppgift om de varor eller tjänster för vilka omvandling begärs.

e)	Om omvandling begärs för mer än en medlemsstat och förteckningen över varor eller tjänster inte är densamma för alla medlemsstater, en uppgift om respektive varor eller tjänster för varje medlemsstat.

f)	Datum för ansökan om omvandling.

AVDELNING XI

SPRÅK

Artikel 24

Ingivande av dokument i skriftliga förfaranden

Om inget annat föreskrivs i den här förordningen eller i delegerad förordning (EU) 2018/625 , får dokument som ska användas i skriftliga förfaranden vid myndigheten inges på valfritt officiellt unionsspråk. Om det språk som används i ett dokument inte är det språk som fastställts i enlighet med artikel 146 i förordning (EU) 2017/1001 får myndigheten, på eget initiativ eller på motiverad begäran av den andra parten kräva att en översättning tillhandahålls, inom en period som myndigheten anger, till det språket.

Artikel 25

Krav på översättningarna

1. När en översättning av ett dokument ska lämnas in, ska översättningen innehålla en uppgift om vilket dokument som den avser och återge originalets struktur och innehåll. Om en part har angett att endast delar av dokumentet är relevanta, får översättningen begränsas till dessa delar.

2. Om inte annat föreskrivs i förordning (EU) 2017/1001, i delegerad förordning (EU) 2018/625 eller den här förordningen ska ett dokument för vilket en översättning ska lämnas in anses inte ha mottagits av myndigheten i följande fall:

a)	Om översättningen tas emot av myndigheten efter det att tiden för att lämna in originalet eller översättningen har löpt ut.

b)	Om det intyg som avses i artikel 26 i denna förordning inte har lämnats in inom den tid som fastställs av myndigheten.

Artikel 26

Översättningars juridiska giltighet

I frånvaro av bevis på eller uppgifter om motsatsen ska myndigheten utgå från att en översättning motsvarar den relevanta originaltexten. I tveksamma fall får myndigheten, inom en viss tidsfrist, begära ett intyg över att översättningen överensstämmer med originaltexten.

AVDELNING XII

MYNDIGHETENS ORGANISATION

Artikel 27

Invändningsenheternas eller annulleringsenheternas beslut som fattas av en enda ledamot

Enligt artikel 161.2 eller 163.2 i förordning (EU) 2017/1001 ska endast en ledamot i invändningsenheterna eller annulleringsenheterna fatta följande typer av beslut:

a)	Beslut om fördelning av kostnaderna.

b)	Beslut om att fastställa de belopp för kostnader som ska betalas enligt artikel 109.7 första meningen i förordning (EU) 2017/1001.

c)	Beslut om att lägga ned målet eller beslut som bekräftar att det inte finns något behov av att gå vidare till ett beslut i sakfrågan.

d)	Beslut om att avvisa en invändning som ogiltig före utgången av den period som avses i artikel 6.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625 .

e)	Beslut om att vilandeförklara förfarandet.

f)	Beslut om att förena eller dela upp flera invändningar enligt artikel 9.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625 .

AVDELNING XIII

FÖRFARANDE FÖR INTERNATIONELL REGISTRERING AV VARUMÄRKEN

Artikel 28

Blankett som ska användas för att ge in en internationell ansökan

Det formulär som myndigheten tillhandahåller för att ge in en ansökan om territoriell utsträckning efter en internationell registrering som avses i artikel 184.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska omfatta alla delar av det officiella formulär som tillhandahålls av den internationella byrån. De sökande kan också använda det officiella formulär som tillhandahålls av den internationella byrån.

Artikel 29

Fakta och beslut om ogiltigförklaring som ska anmälas till internationella byrån

1. Myndigheten ska göra en anmälan till den internationella byrån inom fem år från dagen för den internationella registreringen i följande fall:

a)	Om den ansökan om EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundats dragits tillbaka, anses ha dragits tillbaka eller avslagits genom ett slutgiltigt beslut avseende samtliga eller några av de varor eller tjänster som finns förtecknade i den internationella registreringen.

Om ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundats upphört att gälla, eftersom det har återkallats, inte har förnyats, har upphävts eller ogiltigförklarats av myndigheten genom ett slutgiltigt beslut eller på grundval av ett genkäromål i mål om varumärkesintrång, av en domstol för EU-varumärken avseende samtliga eller några av de varor eller tjänster som finns förtecknade i den internationella registreringen.

c)	Om en ansökan om EU-varumärke eller ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundats, uppdelats i två ansökningar eller registreringar.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

a)	Numret på den internationella registreringen.

b)	Namnet på innehavaren av den internationella registreringen.

c)	De fakta och beslut som rör den ursprungliga ansökan eller registreringen samt datum för dessa fakta och beslut.

d)	I det fall som avses punkt 1 a eller b begäran att vägra den internationella registreringen.

e)	Om den handling som avses i punkt 1 a eller b rör en ursprunglig ansökan eller en ursprunglig registrering endast när det gäller vissa varor eller tjänster, dessa varor eller tjänster, eller de varor eller tjänster som inte berörs.

f)	I det fall som avses i punkt 1 c numret på varje ansökan om EU-varumärke eller berörd registrering.

3. Myndigheten ska göra en anmälan till den internationella byrån efter fem år från dagen för den internationella registreringen i följande fall:

a)	Om ett överklagandeförfarande pågår mot ett beslut av en granskare om att avslå den ansökan om EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades enligt artikel 42 i förordning (EU) 2017/1001.

b)	Om en invändning pågår mot en ansökan om EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades.

c)	Om en ansökan om upphävande eller en ansökan om ogiltigförklaring pågår mot ett beslut om ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades.

Om det nämns i registret över EU-varumärken att ett genkäromål om upphävande eller ogiltigförklaring har väckts inför en domstol för EU-varumärken mot ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades, men det ännu inte finns någon anteckning i registret om beslut om motfordran av en domstol för EU-varumärken.

4. När de åtgärder som avses i punkt 3 väl slutförts genom ett slutgiltigt beslut eller en anteckning i registret ska myndigheten meddela den internationella byrån enligt punkt 2.

5. Vid tillämpning av punkterna 1 och 3 ska ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades, innehålla en registrering av ett EU-varumärke som härrör från den ansökan om EU-varumärke på vilken den internationella ansökan grundades.

Artikel 30

Begäran om territoriell utsträckning efter en internationell registrering

1. En begäran om territoriell utsträckning som inkommit till myndigheten enligt artikel 187.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska uppfylla följande krav:

a)	Den lämnas in på ett av de sätt som avses i artikel 31 i den här förordningen och innehåller alla upplysningar och uppgifter som krävs för det formuläret.

b)	Den innehåller numret på den internationella registrering som den gäller.

c)	Förteckningen över varor eller tjänster omfattas av den förteckning över varor eller tjänster som ingår i den internationella registreringen.

d)	Sökanden har, enligt de uppgifter som anges i det internationella formuläret, rätt att skapa en beteckning som följer av den internationella registreringen hos myndigheten enligt artikel 2.1 ii och artikel 3ter.2 i Madridprotokollet.

2. Om en begäran om territoriell utsträckning inte uppfyller kraven i punkt 1, ska myndigheten uppmana sökanden att åtgärda bristerna inom en tidsperiod som den ska fastställa.

Artikel 31

Formulär för begäran om territoriell utsträckning

Det formulär som myndigheten tillhandahåller för att ge in en ansökan om territoriell utsträckning efter en internationell registrering som avses i artikel 187.1 i förordning (EU) 2017/1001 ska omfatta alla delar av det officiella formulär som tillhandahålls av den internationella byrån. De sökande kan också använda det officiella formulär som tillhandahålls av den internationella byrån.

Artikel 32

Yrkande om senioritet inför myndigheten

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 39.7 i förordning (EU) 2017/1001 ska ett yrkande om senioritet enligt artikel 192.1 i förordning (EU) 2017/1001 innehålla följande:

a)	Registreringsnummer på den internationella registreringen.

b)	Namn och adress på innehavaren av den internationella registreringen enligt artikel 2.1 b i denna förordning.

c)	En uppgift om den eller de medlemsstater i eller för vilka det äldre varumärket har registrerats.

d)	Nummer och ansökningsdag för registreringen i fråga.

e)	En uppgift om de varor eller tjänster för vilka det äldre varumärket är registrerat och de för vilka företräde yrkas.

f)	En kopia av den berörda registreringen.

2. Om innehavaren av den internationella registreringen är skyldig att låta sig företrädas vid förhandlingar inför myndigheten enligt artikel 119.2 i förordning (EU) 2017/1001, ska anspråket på senioritet innehålla utnämning av en företrädare enligt artikel 120.1 i förordning (EU) 2017/1001.

3. Om myndigheten har godkänt yrkandet om senioritet ska den underrätta internationella byrån om detta genom att meddela följande:

a)	Numret på den internationella registreringen.

b)	Den eller de medlemsstater i eller för vilka det äldre varumärket har registrerats.

c)	Numret på den berörda registreringen.

d)	Det datum från vilket den berörda registreringen gällde.

Artikel 33

Underrättelse ex officio om möjlig vägran till den internationella byrån

1. Underrättelse ex officio om möjlig vägran om skydd för en internationell registrering, helt eller delvis, ska utfärdas till internationella byrån enligt artikel 193.2 och 193.5 i förordning (EU) 2017/1001, utan att det påverkar tillämpningen av kraven i artikel 193.3 och 193.4 i den förordningen, och ska innehålla följande:

a)	Numret på den internationella registreringen.

b)	En hänvisning till de bestämmelser i förordning (EU) 2017/1001 som är relevanta för den möjliga vägran.

Uppgiften att den möjliga vägran av skydd kommer att bekräftas genom ett beslut av myndigheten om innehavaren av den internationella registreringen inte kan rätta till orsakerna till vägran genom att inkomma med sina synpunkter till myndigheten inom två månader från det datum då myndigheten utfärdar den möjliga vägran.

d)	Om den möjliga vägran endast gäller en del av varorna eller tjänsterna, uppgift om dessa varor eller tjänster.

2. När det gäller varje underrättelse ex officio om möjlig vägran till internationella byrån, och förutsatt att tidsfristen för inlämnande av synpunkter har utgått och att ingen anmälan om möjlig vägran grundad på en invändning enligt artikel 78.1 i delegerad förordning (EU) 2018/625 inkommit, ska myndigheten underrätta den internationella byrån om följande:

a)	Om den möjliga vägran upphävts som ett resultat av att behandlingen inför myndigheten, det faktum att varumärket är skyddat inom unionen.

b)	Om ett beslut att vägra skydd av varumärket blivit slutgiltigt, om tillämpligt, som följd av ett överklagande enligt artikel 66 i förordning (EU) 2017/1001 eller en åtgärd enligt artikel 72 i förordning (EU) 2017/1001, det faktum att skyddet av varumärket vägras inom EU.

c)	Om vägran enligt led b gäller endast en del av varorna eller tjänsterna, de varor eller tjänster för vilka varumärket är skyddat inom EU.

Artikel 34

Anmälan om ogiltigförklaring av en internationell registrerings verkan till internationella byrån

Det meddelande som avses i artikel 198.3 i förordning (EU) 2017/1001 ska vara daterat och innehålla följande:

a)	Uppgift om att ogiltigförklaringen utfärdats av myndigheten eller uppgift om den domstol för EU-varumärken som utfärdat ogiltigförklaringen.

b)	Uppgift om huruvida ogiltigförklaringen utfärdats i form av ett upphävande av rättigheterna för innehavaren av den internationella registreringen, av en förklaring att varumärket är ogiltigt på absoluta grunder eller av en förklaring att varumärket är ogiltigt på relativa grunder.

c)	Uppgift om att ogiltigförklaringen inte längre kan överklagas.

d)	Numret på den internationella registreringen.

e)	Namnet på innehavaren av den internationella registreringen.

f)	Om ogiltigförklaringen inte rör alla varor eller tjänster, uppgift om de varor eller tjänster för vilka ogiltigförklaringen utfärdats eller de för vilka en ogiltigförklaring inte har utfärdats.

g)	Det datum då ogiltigförklaringen utfärdades jämte uppgift om den dag från och med vilken ogiltigförklaringen trädde i kraft.

Artikel 35

Begäran om omvandling av en internationell registrering till en ansökan om ett nationellt varumärke eller till en designering av medlemsstater

1. En begäran om omvandling av en internationell registrering som designerar unionen till en ansökan om ett nationellt varumärke eller till en designering av medlemsstater enligt artiklarna 139 och 202 i förordning (EU) 2017/1001 ska, utan att det påverkar tillämpningen av kraven i artikel 202.4–202.7 i den förordningen, innehålla följande:

a)	Registreringsnummer på den internationella registreringen.

Datum för den internationella registreringen eller datum för den designering av unionen som följer av den internationella registreringen enligt artikel 3ter.2 i Madridprotokollet och, där så är tillämpligt, information om åberopande på prioritet för den internationella registreringen enligt artikel 202.2 i förordning (EU) 2017/1001, och information om åberopande på företräde enligt artiklarna 39, 40 eller 191 i förordning (EU) 2017/1001.

c)	De uppgifter som avses i artikel 140.1 i förordning (EU) 2017/1001 samt artikel 22 a, c och d i den här förordningen.

2. Offentliggörandet av en begäran om omvandling enligt punkt 1 ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 23.

Artikel 36

Omvandling av en internationell registrering som designerar unionen till en ansökan om EU-varumärke

En ansökan om omvandling enligt artikel 204.3 i förordning (EU) 2017/1001 ska, utöver de uppgifter som avses i artikel 2 i denna förordning, innehålla följande:

a)	Numret på den internationella registrering som avförts.

b)	Det datum då den internationella byrån avfört den internationella registreringen.

c)	Om så är lämpligt, datum för den internationella registreringen enligt artikel 3.4 i Madridprotokollet eller datum för registreringen av den territoriella utsträckningen till unionen efter den internationella registreringen enligt artikel 3ter.2 i Madridprotokollet.

d)	Om så är tillämpligt, det prioritetsdatum som åberopas i den internationella ansökan när denna införs i det internationella register som förs av den internationella byrån.

AVDELNING XIV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 37

Övergångsbestämmelser

Bestämmelserna i förordning (EG) nr 2868/95 ska fortsätta att tillämpas på pågående förfaranden där den här förordningen inte gäller i enlighet med artikel 39, till dess att förfarandena har avslutats.

Artikel 38

Upphävande

Genomförandeförordning (EU) 2017/1431 ska upphöra att gälla.

Artikel 39

Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den dag för ikraftträdande som avses i punkt 1, med följande undantag:

a)	Avdelning II ska inte tillämpas på ansökningar om ett EU-varumärke som registrerats före den 1 oktober 2017 eller på internationella registreringar för vilka designeringen av unionen gjordes före detta datum.

b)	Artikel 9 ska inte tillämpas på EU-varumärken som registrerats före den 1 oktober 2017.

c)	Artikel 10 ska inte tillämpas på en begäran om ändring som registrerats före den 1 oktober 2017.

d)	Artikel 11 ska inte tillämpas på en förklaring om delning som registrerats före den 1 oktober 2017.

e)	Artikel 12 ska inte tillämpas på en begäran om ändring av namn eller adress som registrerats före den 1 oktober 2017.

f)	Avdelning IV ska inte tillämpas på ansökningar om registrering av en överlåtelse som registrerats före den 1 oktober 2017.

g)	Avdelning V ska inte tillämpas på en förklaring om avstående som registrerats före den 1 oktober 2017.

h)	Avdelning VI ska inte tillämpas på ansökningar om EU-kollektivmärken eller EU-kontrollmärken som registrerats före den 1 oktober 2017 eller på internationella registreringar för vilka designeringen av unionen gjordes före detta datum.

i)	Avdelning VII ska inte tillämpas på kostnader som uppstår vid förfaranden som inletts före den 1 oktober 2017.

j)	Avdelning VIII ska inte tillämpas på offentliggöranden som gjorts före den 1 oktober 2017.

k)	Avdelning IX ska inte tillämpas på en begäran om uppgifter eller granskning som registrerats före den 1 oktober 2017.

l)	Avdelning X ska inte tillämpas på en begäran om omvandling som registrerats före den 1 oktober 2017.

m)	Avdelning XI ska inte tillämpas på stödjande handlingar eller översättningar som registrerats före den 1 oktober 2017.

n)	Avdelning XII ska inte tillämpas på beslut som fattats före den 1 oktober 2017.

Avdelning XIII ska inte tillämpas på internationella ansökningar, delgivning av fakta och beslut om ogiltigförklaring av ansökan om eller registrering av ett EU-varumärke på vilken den internationella registreringen grundades, begäran om territoriell utsträckning, yrkanden om företräde, anmälan på tjänstens vägnar om möjlig vägran, anmälningar om ogiltigförklaring av verkan av en internationell registrering, begäran om omvandling av en internationell registrering till en ansökan om nationellt varumärke eller ansökningar om omvandling av en internationell registrering som designerar unionen till en ansökan om EU-varumärke som registrerats eller gjorts före den 1 oktober 2017, beroende på det enskilda fallet.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 mars 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1) EUT L 154, 16.6.2017, s. 1.

(2) Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om EU-varumärken (EGT L 11, 14.1.1994, s. 1).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2424 av den 16 december 2015 om ändring av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om gemenskapsvarumärken och av kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke samt om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 2869/95 om de avgifter som skall betalas till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (EUT L 341, 24.12.2015, s. 21).

(4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1430 av den 18 maj 2017 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken samt om upphävande av kommissionens förordningar (EG) nr 2868/95 och (EG) nr 216/96 (EUT L 205, 8.8.2017, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1431 av den 18 maj 2017 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 207/2009 om EU-varumärken (EUT L 205, 8.8.2017, s. 39).

(6) Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 24.3.2009, s. 1).

(7) EUT L 296, 14.11.2003, s. 22.

(8) Kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke (EGT L 303, 15.12.1995, s. 1).

(9) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 av den 5 mars 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2017/1430 (EUT L 104, 24.4.2018, s. 1).

(10) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

		ISSN 1977-0820
Europeiska unionens officiella tidning		L 104

Svensk utgåva	Lagstiftning	61 årgången 24 april 2018

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/625 av den 5 mars 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av delegerad förordning (EU) 2017/1430	1
	*	Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/626 av den 5 mars 2018 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 om EU-varumärken och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2017/1431	37
	*	Kommissionens förordning (EU) 2018/627 av den 20 april 2018 om rättelse av vissa språkversioner av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 om livsmedelstillsatser ( 1 )	57