ISSN 1725-2628

doi:10.3000/17252628.L_2009.119.swe

Europeiska unionens

officiella tidning

L 119

European flag  

Svensk utgåva

Lagstiftning

52 årgången
14 maj 2009


Innehållsförteckning

 

I   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

Sida

 

 

FÖRORDNINGAR

 

*

Rådets förordning (EG) nr 393/2009 av den 11 maj 2009 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina

1

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 394/2009 av den 13 maj 2009 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

19

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 395/2009 av den 13 maj 2009 om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

21

 

 

II   Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

 

 

BESLUT

 

 

Kommissionen

 

 

2009/380/EG

 

*

Kommissionens beslut 13 januari 2009 om statligt stöd C 22/07 (ex N 43/07) beträffande utvidgning till muddrings- och kabelläggningsverksamhet av den ordning enligt vilken sjötransportföretag beviljas undantag från att betala inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk i Danmark [delgivet med nr K(2008) 8886]  ( 1 )

23

 

 

2009/381/EG

 

*

Kommissionens beslut av den 13 maj 2009 om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning [delgivet med nr K(2009) 3710]  ( 1 )

32

 

 

III   Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

 

 

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

 

*

Addendum TILL BESLUT ATALANTA/3/2009 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK om inrättande av en bidragande länders kommitté för Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust (Atalanta) (2009/369/Gusp) (EUT L 112 av den 6.5.2009)

40

 


 

(1)   Text av betydelse för EES

SV

De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid.

Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk.


I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras

FÖRORDNINGAR

14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 393/2009

av den 11 maj 2009

om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 9,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

1.1   Provisoriska åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 1130/2008 av den 14 november 2008 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Folkrepubliken Kina (2) (nedan kallad förordningen om preliminär tull) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Kina.

1.2   Efterföljande förfarande

(2)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten. De parter som önskade bli hörda gavs tillfälle till det. Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som ansågs nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(3)

Kommissionen fortsatte sin undersökning av aspekter rörande gemenskapens intresse och gjorde ytterligare analyser av de uppgifter som importörer, detaljhandlare och branschsammanslutningar i gemenskapen lämnat efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna hade införts.

(4)

De muntliga och skriftliga synpunkter som de berörda parterna lämnade togs under övervägande, och när så var lämpligt ändrades de preliminära undersökningsresultaten i enlighet med dessa. Ytterligare kontrollbesök gjordes därför hos följande företag:

Icke-närstående importörer i gemenskapen:

Koopman International BV, Amsterdam, Nederländerna

Salco Group PLC, Essex, Förenade kungariket

Det gjordes också kontrollbesök hos de företag som anges i skäl 31.

(5)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter med ursprung i Kina och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter.

(6)

Det erinras om att undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av tendenser av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med 2004 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(7)

Vissa berörda parter menade att valet av 2007 som undersökningsperiod var olämpligt, eftersom vissa händelser, t.ex. ändrad exportsubventions- och arbetsmarknadspolitik i Kina samt växelkursfluktuationer, under 2007 och 2008 spelade en roll i bedömningen av skada.

(8)

Det bör noteras att enligt artikel 6.1 i grundförordningen bör undersökningsperioden omfatta en period som omedelbart föregår inledandet av förfarandet. Det erinras om att den aktuella undersökningen inleddes den 16 februari 2008. När det gäller undersökningen av tendenser av betydelse för skadebedömningen, omfattar denna period normalt de tre eller fyra år som föregår inledandet och slutar samtidigt som undersökningsperioden. Följaktligen avvisades invändningen.

(9)

En berörd part ifrågasatte procenttalet i skäl 2 i förordningen om preliminär tull, som anger de klagandes andel av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen.

(10)

Efter en granskning av invändningen bör det noteras att siffran 60 % i skäl 2 i förordningen om preliminär tull avser det totala stödet för undersökningen, dvs. de klagande och de gemenskapstillverkare som stödde klagomålet och var samarbetsvilliga i undersökningen; det avser alltså inte de klagandes andel av tillverkningen i gemenskapen. Detta bekräftas i skäl 92 i förordningen om preliminär tull. När det gäller procenttalet i skäl 2 i förordningen om preliminär tull bör det läsas ”34 %”.

2.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

2.1   Berörd produkt

(11)

Den berörda produkten definierades preliminärt som vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter, dock inte gravljus och andra utomhusljus, som exporteras till gemenskapen och som har sitt ursprung i Kina (nedan kallad ljus eller den berörda produkten).

(12)

Vid införandet av de provisoriska åtgärderna ansågs det, trots att de olika typerna av ljus kunde variera i storlek, form, färg och andra egenskaper, t.ex. doft, att alla typer av ljus som omfattas av definitionen av den berörda produkten har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper samt användningsområden och i stor utsträckning är utbytbara.

(13)

De synpunkter som berörda parter lämnade vid den tidpunkten motiverade inte att vissa typer av ljus, särskilt s.k. festljus eller prydnadsljus, skulle undantas från undersökningen. Parterna lämnade inga synpunkter avseende särskiljande egenskaper som skulle ha kunnat möjliggöra en tydlig åtskillnad mellan de typer av ljus som borde omfattas av undersökningen och de typer som inte borde omfattas. Tvärtemot vissa påståenden visade undersökningen inte heller på några resultat beträffande dumpning och skada inom de undersökta företag som ingick i urvalet vilka varierade kraftigt beroende på typerna av ljus. Den preliminära slutsatsen var därför att alla typer av ljus som omfattades av den aktuella undersökningen tillhörde samma produkt och borde omfattas av undersökningen.

(14)

Efter det att de provisoriska åtgärderna införts hävdades det igen att exporterande tillverkare i Kina i stor utsträckning tillverkar handgjorda ljus eller prydnadsljus som omfattar ytterligare förädlingssteg. Det upprepades att det var arbetsintensiva produkter och att de tillverkades i begränsad omfattning av gemenskapstillverkarna. Man menade också återigen att kundernas uppfattning av prydnadsljus skilde sig från uppfattningen av klassiska typer och standardtyper av ljus. Till exempel hävdades det att prydnadstyperna, till skillnad från klassiska ljus, inte är avsedda att brännas eller användas som värmekälla, utan att vara prydnadsföremål som så längre som möjligt hålls oförändrade.

(15)

Man menade också att det är relativt enkelt att särskilja prydnadsljus från andra typer av ljus, t.ex. värmeljus och koniskt formade ljus, eftersom prydnadsljus har minst en av följande egenskaper: i) flera färger och flera lager, ii) särskilda former, iii) en rispad yta med dekorationer, och iv) ytterligare dekorationer av annat material än vax/paraffin.

(16)

Andra berörda parter hävdade att tårtljus inte tillverkas i gemenskapen, utan nästan enbart i Kina, och därför också borde undantas från det aktuella förfarandet.

(17)

Det hävdades också att värmeljus kan ersätta ljus som ljuskälla, men att andra typer av ljus inte kan ersätta värmeljus som värmekälla. Dessa två produkttyper skulle därför inte vara utbytbara, i likhet med gravljus och andra utomhusljus, som inte ingår i den berörda produkten, och andra typer av ljus, inbegripet värmeljus. Följaktligen menade man att även värmeljus borde undantas från det aktuella förfarandet.

(18)

När det gäller påståendet om prydnadsljus är de utmärkande egenskaper som parterna angett mycket allmänna och skulle inte möjliggöra en tydlig åtskillnad mellan de typer av ljus som borde omfattas och de som inte borde omfattas av undersökningen och åtgärderna. Många standardtyper av ljus har mer än en färg, de kan ha en särskild form eller en eller flera ytterligare dekorationer, t.ex. för olika högtider under året. Dessutom skulle de uppgifter som parterna lämnat och som samlats in under undersökningens gång, särskilt om produkttyperna och produktkontrollnumren såsom de definierades, inte alltid möjliggöra en tydlig åtskillnad mellan de olika typerna av ljus på grundval av ovannämnda egenskaper. För det första bör det noteras att det faktum att gemenskapstillverkarna, enligt vad som påstås, inte tillverkar vissa produkttyper inte automatiskt medför att dessa typer bör undantas från definitionen av den berörda produkten. För det andra kan det inte uteslutas att vissa typer av ljus inte tillverkas av gemenskapstillverkarna till följd av skadevållande dumpning. När det gäller tårtljus lade de berörda parterna inte fram någon bevisning för att dessa typer av ljus faktiskt inte tillverkas i gemenskapen, och de förklarade inte heller varför sådana ljus inte skulle tillverkas i gemenskapen. Dessutom angavs, i likhet med fallet med prydnadsljus, inga tydliga skiljelinjer mellan tårtljus och övriga typer av ljus som skulle göra det möjligt att undanta dessa produkttyper. Dessa synpunkter gäller också för handgjorda ljus. Det är värt att notera att såsom anges i skäl 26 var påståendet att handgjorda ljus inte tillverkas i gemenskapen felaktigt.

(19)

När det gäller påståendet om användningsområdet för vissa typer av ljus, dvs. som ljus- och/eller värmekälla, erinras det om att det i skäl 26 i förordningen om preliminär tull nämndes att olika typer av ljus var utbytbara och att ljus främst används som inomhusdekoration och inte som värmekälla. Parterna lade inte fram några uppgifter som motsade detta konstaterande. När det gäller påståendena om gravljus och utomhusljus, bekräftas det att dessa produkter kan särskiljas från andra typer av ljus på grundval av de tekniska och kemiska kriterierna i skäl 17 i förordningen om preliminär tull.

(20)

Sammanfattningsvis ansågs det att parternas påståenden inte var tillräckligt specifika och inte styrktes med bevisning för att definitionen av den berörda produkten i förordningen om preliminär tull inte var korrekt. Det erinras om att alla typer av ljus som ingår i den berörda produkten har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper. I detta fall konstaterades det också att ljus har samma eller liknande användningsområden och att de ofta är utbytbara. De tillverkas av ljustillverkare i Kina och exporteras via samma försäljningskanaler, och tillhör således samma produkt.

(21)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande definitionen av den berörda produkten, bekräftas skälen 15–23 i förordningen om preliminär tull.

2.2   Likadan produkt

(22)

Vissa parter ifrågasatte undersökningsresultaten i skäl 28 i förordningen om preliminär tull, där de kriterier som tillämpades vid fastställandet av den ”likadana produkten” främst grundades på produktens tekniska och kemiska egenskaper samt slutliga användningsområden eller funktioner. Andra faktorer, t.ex. form, doft, färg eller andra egenskaper som den berörda parten uppgett, ansågs inte vara relevanta för definitionen av den likadana produkten. Möjliga variationer i fråga om storlek inverkar inte på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten, särskilt som det inte gick att göra någon tydlig åtskillnad mellan de produkttyper som tillhör samma produkt på grundval av deras främsta grundläggande tekniska och kemiska egenskaper, slutliga användningsområde och användarnas uppfattning.

(23)

I detta sammanhang bör det betonas att parterna inte bestred att alla typer av ljus har samma grundläggande kemiska och tekniska egenskaper eller att alla typer av ljus framställs av samma råvaror, främst vaxer, att de tillverkas av samma tillverkare och att de vid export säljs via samma försäljningskanaler till liknande kunder på gemenskapsmarknaden.

(24)

De berörda parternas huvudsakliga argument stödde sig på att de typer av ljus som tillverkas i Kina och exporteras till gemenskapen inte är likadana som de typer som tillverkas i gemenskapen av gemenskapstillverkarna. Alla påståenden granskades noga, men de innehöll inga nya väsentliga uppgifter i förhållande till de påståenden som gjordes och besvarades under det preliminära skedet.

(25)

Påståendet i skäl 14 angående definitionen av den berörda produkten gjordes också i samband med den likadana produkten. Man hävdade att de exporterande tillverkarna i Kina i stor utsträckning tillverkar handgjorda ljus eller arbetsintensiva prydnadsljus som omfattar ytterligare förädlingssteg och har olika former och som inte tillverkas eller endast i begränsad omfattning tillverkas av gemenskapstillverkarna. Det hävdades därför att dessa typer av ljus inte är likadana som de som tillverkas av gemenskapstillverkarna.

(26)

Undersökningen visade att detta påstående inte var korrekt. De tillverkare som omfattas av definitionen av gemenskapsindustrin inriktar sig visserligen på marknadssegmentet med standardljus, men tillgängliga uppgifter visar att det finns många tillverkare i gemenskapen som tillverkar prydnadsljus, inbegripet handgjorda och arbetsintensiva ljus, i vissa medlemsstater, t.ex. Estland, Frankrike, Grekland, Italien, Polen, Slovenien och Tyskland.

(27)

På grundval av de argument som framförts och den bevisning som lagts fram av berörda parter samt alla andra uppgifter som kommit fram under undersökningen, anses det att den berörda produkten och de ljus som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna på deras hemmamarknad och av tillverkarna i gemenskapen, som även fungerade som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina, kan betraktas som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen. Dessa produkter har i allt väsentligt samma grundläggande tekniska och kemiska egenskaper och samma eller liknande grundläggande användningsområden.

3.   STICKPROVSFÖRFARANDE

3.1   Stickprovsförfarande avseende gemenskapstillverkare, importörer och exporterande tillverkare i Kina

(28)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande stickprovsförfarandet avseende gemenskapstillverkare, importörer och exporterande tillverkare i Kina som skulle kunna ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 31–40 i förordningen om preliminär tull.

3.2   Individuell undersökning

(29)

Såsom anges i skälen 41–43 i förordningen om preliminär tull kunde en exporterande tillverkares ansökan om individuell undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen inte godtas under det preliminära skedet, eftersom det vid den tidpunkten skulle ha förhindrat att undersökningen avslutades i rätt tid.

(30)

Med tanke på omständigheterna i fallet ansågs det emellertid administrativt möjligt att tillmötesgå denna enda välgrundade ansökan efter det att de provisoriska åtgärderna införts.

(31)

Ett kontrollbesök gjordes därför på plats hos följande företag i Kina:

M.X. Candles and Gifts (Taicang) Co., Ltd, Taicang

Dessutom gjordes kontrollbesök hos dess nedanstående närstående importörer i gemenskapen:

Müller Fabryka Świec SA, Grudziądz, Polen

Gebr. Müller Kerzenfabrik AG, Straelen, Tyskland

4.   DUMPNING

4.1   Tillämpning av artikel 18 i grundförordningen

(32)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte det företag på vilket artikel 18 i grundförordningen tillämpats kommissionens undersökningsresultat. Företaget upprepade i stort sett argumenten från det preliminära skedet utan att lägga fram någon underbyggd bevisning som kunde motivera en ändring av de preliminära undersökningsresultaten.

(33)

Mot bakgrund av detta bekräftas härmed skälen 44–47 i förordningen om preliminär tull.

4.2   Marknadsekonomisk status

(34)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasattes de preliminära undersökningsresultaten av fem kinesiska exporterande tillverkare vars ansökningar om att bli behandlade som företag som är verksamma under marknadsmässiga förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) inte beviljats.

(35)

När det gäller den exportör som inte kunde visa att företaget uppfyllde kriterierna 1 och 3 i artikel 2.7 c i grundförordningen, gjorde företaget gällande att det uppfyllde kriterium 1, eftersom statligt ekonomiskt stöd till ett litet eller medelstort företag för att bygga t.ex. ett teknikcentrum även skulle kunna förekomma i länder med marknadsekonomi. Företaget hävdade också att i ett annat antidumpningsförfarande hade subventioner som ett annat företag fått inte lett till att det företaget förlorat sin marknadsekonomiska status.

(36)

När det gäller det första påståendet måste det noteras att gemenskapsinstitutionerna grundar bedömningen av marknadsekonomisk status på artikel 2.7 c i grundförordningen och inte på allmänna jämförelser av marknadsvillkoren för företag som bedriver verksamhet i Kina och företag som bedriver verksamhet i länder med marknadsekonomi. Detta påstående avvisades därför. När det gäller det andra påståendet måste det understrykas att varje antidumpningsfall undersöks separat och att man kommer fram till slutsatserna i varje undersökning på grundval av sammanhanget och omständigheterna i det enskilda fallet. I det aktuella fallet visade dessutom det statliga stödets karaktär och frekvens samt den ekonomiska situation i vilken stödet beviljades att kriteriet inte var uppfyllt. Detta argument avvisades därför.

(37)

Samma exportör hävdade att alla relevanta inlämnade handlingar i samband med kriterium 3 i artikel 2.7 c visade att det pris som betalats för nyttjanderätten till mark var resultatet av fria förhandlingar med de lokala myndigheterna och att priset därför grundades på marknadsvärden.

(38)

I detta avseende måste det noteras att de relevanta handlingar på vilka inköpspriset på nyttjanderätten till mark grundades härrör från 1997 och gjorde det möjligt för denna exportör att förvärva denna nyttjanderätt på obestämd tid till ett pris som fastställdes vid den tidpunkten. Genom att ingen hänsyn tagits till en eventuell prisökning mellan 1997 och det faktiska överlåtandet av nyttjanderätten till mark och eftersom det inte fanns någon fastighetsvärderingsrapport kunde exportören inte redogöra för på vilken grund överlåtelsepriset för nyttjanderätten till mark hade fastställts.

(39)

På ovanstående grunder dras slutsatsen att denna exportör inte uppfyller vare sig kriterium 1 eller kriterium 3 i artikel 2.7 c i grundförordningen och att slutsatserna från det preliminära skedet därför bekräftas.

(40)

En exportör som inte uppfyllde kriterium 2 hävdade att företaget uppfyllde detta kriterium, eftersom det ekonomiska stöd som getts till två personer i ledningen inte borde betraktas som ”lån”, såsom gjordes i det preliminära skedet (se skäl 53 i förordningen om preliminär tull). I stället skulle det betraktas som reservfonder.

(41)

I detta avseende bör det noteras att en reservfond är en typ av konto i en balansräkning som reserveras för långsiktiga kapitalinvesteringsprojekt eller andra större och förväntade, framtida utgifter. När de tagits upp i balansräkningen ska dessa medel endast spenderas på de kapitalutgiftsprojekt som de ursprungligen avsågs för, såvida inga oförutsedda händelser inträffar.

(42)

Av protokollet från styrelsemötet framgår det att det inte fanns några sådana syften. Dessutom har de respektive posterna bokförts i balansräkningskontot ”övriga fordringar”, som normalt används för kortfristiga lån och förskott till ägare och anställda.

(43)

Man kan därför dra slutsatsen att de medel som ställdes till de två individernas förfogande inte var avsedda att fungera som kapitalreserv utan att ställa pengar till förfogande utan giltig rättslig grund, särskilt utan ett avtal där återbetalningsdatum eller upplupna räntor anges. En sådan transaktion måste under alla omständigheter betraktas som ett finansiellt instrument i enlighet med IAS 32. Dessutom lämnades inte upplysningar om dessa transaktioner i enlighet med IAS 24, eftersom företaget i sin redovisning inte lämnade uppgifter om i) transaktionsbeloppet, ii) villkoren för transaktionerna, t.ex. om de är säkrade, och iii) vilken typ av ersättning som ska lämnas vid avräkningen och uppgifter om eventuella garantier som lämnats eller mottagits.

(44)

På ovanstående grunder dras slutsatsen att denna exportör inte uppfyller kriterium 2 i artikel 2.7 c i grundförordningen, och således bekräftas slutsatserna från det preliminära skedet.

(45)

Den andra exportör som inte uppfyllde kraven i kriterium 2 ifrågasatte inte att det förekom fel i dess bokföring, men företaget ansåg att vissa av dem vara av mindre betydelse och att andra som inträffat under tidigare år inte påverkade tydligheten i dess räkenskaper.

(46)

I detta avseende bör det noteras att misstagen konstaterades i slumpmässigt utvalda bokföringshandlingar och inte nämndes av revisorerna i revisionsberättelsen, vilket föranleder allvarliga tvivel om att alla räkenskaper granskats i enlighet med IAS. Dessutom fortsätter den felaktiga bokföringen av anläggningstillgångar under tidigare år att snedvrida företagets kostnadsstruktur och kan inte anses överensstämma med IAS 1 och 38.

(47)

Följaktligen bekräftas slutsatsen från det preliminära skedet att denna exporterande tillverkare inte uppfyller kriterium 2 i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(48)

Den samarbetsvilliga tillverkare vars ansökan om marknadsekonomisk status avvisades eftersom företaget inte kunde visa att det uppfyllde kriterium 1 lämnade en skriftlig bekräftelse från lokala kinesiska myndigheter som enligt exportören bevisade att företaget inte var föremål för några begränsningar i fråga om dess inköps- och försäljningsverksamhet.

(49)

Eftersom den inlämnade bekräftelsen emellertid står i strid med denna exporterande tillverkares bolagsordning och den bevisning som lagts fram inte längre kunde kontrolleras, måste ansökan om marknadsekonomisk status emellertid avvisas även i det slutgiltiga skedet.

(50)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som konstaterats inte uppfylla kriterierna 1–3 i artikel 2.7 c i grundförordningen hävdade avseende kriterium 1 att företaget i praktiken inte följde begränsningarna i fråga om inköps- och försäljningsverksamhet i dess bolagsordning. När det gäller kriterium 2 ifrågasatte företaget inte undersökningsresultaten, men hävdade att företagets bokföringsfel berodde på felaktiga rutiner hos deras revisorer och/eller anvisningar från de lokala skattemyndigheterna. När det gäller kriterium 3 lämnade företaget visserligen vissa förklaringar angående den rabatt från staten som betraktades som en oriktig värdering av nyttjanderätt till mark, men det lade inte fram någon bevisning för att det uppfyllde villkoren för rabatten.

(51)

När det gäller kriterium 1 noteras det att bolagsordningen enligt den kinesiska bolagsrätten är bindande för företaget, andelsägarna, styrelseledamöterna, de tillsynsansvariga och ledningen, och därför avvisades företagets synpunkter. Inte heller när det gäller kriterierna 2 och 3 kunde företagets synpunkter motivera en ändring av de relevanta preliminära undersökningsresultaten. Följaktligen bekräftas skäl 54 i förordningen om preliminär tull.

(52)

I fråga om skäl 57 i förordningen om preliminär tull noteras det att granskningen av de uppgifter som mottagits efter meddelandet av undersökningsresultaten avseende marknadsekonomisk status inte motiverar någon ändring av beviljandet av marknadsekonomisk status.

(53)

Det företag som beviljats individuell undersökning visade att det uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c och kunde därför beviljas marknadsekonomisk status.

4.3   Individuell behandling

(54)

En berörd part hävdade att konkurrensbegränsande metoder och statlig inblandning skulle uppmuntra till kringgående av åtgärderna, och att ingen av de kinesiska tillverkarna därför borde beviljas individuell behandling.

(55)

Det noteras att denna part inte lade fram någon underbyggd bevisning för detta påstående. För att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden mellan tullsatserna, anses emellertid särskilda åtgärder vara nödvändiga i detta fall för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna (se skälen 149 och 150).

(56)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande individuell behandling, bekräftas skälen 58–60 i förordningen om preliminär tull.

4.4   Normalvärde

4.4.1   Samarbetsvilliga exportörer som beviljats marknadsekonomisk status

(57)

För det företag i Kina som beviljades individuell undersökning och sedan marknadsekonomisk status (nedan kallat det företag som beviljats individuell undersökning) fastställdes det att det inte hade någon försäljning på hemmamarknaden. Normalvärdet för detta företag konstruerades därför i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen med den metod för samarbetsvilliga exportörer utan representativ inhemsk försäljning som anges i skälen 67–69 i förordningen om preliminär tull.

(58)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande normalvärdet för exportörer som beviljats marknadsekonomisk status, bekräftas skälen 61–69 i förordningen om preliminär tull.

4.4.2   Exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status och jämförbart land

(59)

Vissa parter ifrågasatte valet av gemenskapsindustrin som jämförbart land, främst till följd av att det finns skillnader mellan arbetsmarknaderna och följaktligen arbetskostnaderna. Såsom förklaras närmare i skälen 70–76 i förordningen om preliminär tull gjordes stora insatser för att hitta samarbetsvilliga tillverkare i ett jämförbart land. Med tanke på den totala bristen på samarbetsvilja ansågs det att de tillgängliga uppgifterna för gemenskapsindustrin kunde användas för att fastställa normalvärdet i ett land med marknadsekonomi. Argumentet rörande skillnader på arbetsmarknaderna är inte relevant i samband med uppgifterna för det jämförbara landet. Dessutom lades dessa parters argument och synpunkter fram utan styrkande underlag eller några konkreta alternativa förslag angående valet av jämförbart land. Dessa synpunkter lämnades därför utan beaktande, och de preliminära undersökningsresultaten kan bekräftas.

(60)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande det jämförbara landet, bekräftas skälen 70–76 i förordningen om preliminär tull.

4.5   Exportpris

(61)

Eftersom det företag som beviljats individuell undersökning sålde på export till gemenskapen via närstående företag i gemenskapen, fastställdes exportpriserna på grundval av återförsäljningspriserna till de första oberoende kunderna i gemenskapen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(62)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande exportpriset som skulle kunna ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 77 och 78 i förordningen om preliminär tull.

4.6   Jämförelse

(63)

För det företag som beviljats individuell undersökning gjordes de justeringar som beskrivs i skälen 81–83 i förordningen om preliminär tull för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(64)

En exporterande tillverkare begärde en valutaomräkningsjustering av sitt exportpris i enlighet med artikel 2.10 j i grundförordningen. Företaget kvantifierade denna justering som de nettoväxelkursförluster (skillnaden mellan dess växelkursvinster och dess växelkursförluster) som uppstått under undersökningsperioden vid företagets exportförsäljning av den berörda produkten till gemenskapen. Denna exportör lade dock inte fram någon bevisning för att det förekommit varaktiga förändringar av valutakurserna under undersökningsperioden, och därför måste begäran avvisas.

(65)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter beträffande jämförelsen som skulle kunna ändra de preliminära undersökningsresultaten, bekräftas skälen 79–83 i förordningen om preliminär tull.

4.7   Dumpningsmarginaler

(66)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter menade vissa exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling att enligt artikel 2.11 i grundförordningen borde alla deras exporttransaktioner ha beaktats vid fastställandet av deras dumpningsmarginal.

(67)

Med tanke på dessa synpunkter och för att se till att normalvärden skulle kunna fastställas för den allra största delen av typer som exporterades från Kina, särskilt på grund av att uppgifter för det jämförbara landet användes, ansågs det lämpligt att justera de kriterier som användes för att kartlägga de olika produkttyperna i enlighet med detta. Dumpningsberäkningarna ändrades därför på grundval av de justerade kriterierna.

(68)

För en exporterande tillverkare gjordes en ytterligare justering för fysiska egenskaper på grundval av marknadsvärdet av olikheten mellan råvarorna, i enlighet med artikel 2.10 a i grundförordningen.

(69)

För de företag som beviljats individuell behandling jämfördes sedan i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten enligt ovan.

(70)

På grundval av detta fastställdes följande slutgiltiga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull:

Företag

Slutgiltig dumpningsmarginal

Aroma Consumer Products (Hangzhou) Co., Ltd

47,7 %

Dalian Bright Wax Co., Ltd

13,8 %

Dalian Talent Gift Co., Ltd

48,4 %

Gala-Candles (Dalian) Co., Ltd

0 %

M.X. Candles and Gifts (Taicang) Co., Ltd

0 %

Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co., Ltd

14,0 %

Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co., Ltd

0 %

Qingdao Kingking Applied Chemistry Co., Ltd

18,8 %

Samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet

31,8 %

(71)

Med tanke på de förändrade dumpningsmarginalerna för de företag som ingick i urvalet gjordes en ny beräkning av den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet i enlighet med metoden i skäl 86 i förordningen om preliminär tull, och såsom anges ovan fastställdes den till 31,8 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

(72)

Grunden för fastställandet av den landsomfattande dumpningsmarginalen anges i skälen 87 och 88 i förordningen om preliminär tull, och dumpningsmarginalen minskade med hänsyn till de nya beräkningarna enligt skäl 67 från 66,1 % till 62,9 %.

(73)

En part ifrågasatte den rättsliga grunden för att ge de icke-samarbetsvilliga exportörerna en högre dumpningsmarginal än de samarbetsvilliga exportörer som inte ingick i urvalet. Här klargörs det att metoden i skäl 87 i förordningen om preliminär tull, som grundas på tillgängliga uppgifter, tillämpades med stöd av artikel 18 i grundförordningen.

(74)

På grundval av detta fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen slutgiltigt till 62,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull.

5.   SKADA

5.1   Gemenskapens tillverkning

(75)

Eftersom inga synpunkter inkommit och man inte kommit fram till några nya undersökningsresultat beträffande tillverkningen i gemenskapen, bekräftas skälen 90 och 91 i förordningen om preliminär tull.

5.2   Definition av gemenskapsindustrin

(76)

Eftersom inga synpunkter som kunde ändra de preliminära undersökningsresultaten inkommit beträffande definitionen av gemenskapsindustrin, bekräftas skäl 92 i förordningen om preliminär tull.

5.3   Gemenskapens förbrukning

Tabell

Gemenskapens förbrukning

2004

2005

2006

UP

Ton

511 103

545 757

519 801

577 332

Index

100

107

102

113

Källa: Eurostat och svar på frågeformuläret.

(77)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande förbrukningen i gemenskapen enligt ovanstående tabell, bekräftas skälen 93 och 94 i förordningen om preliminär tull.

5.4   Import till gemenskapen från Kina

5.4.1   Den dumpade importens volym, pris och marknadsandel

(78)

I tabellen nedan visas den totala importen till gemenskapsmarknaden från kinesiska exporterande tillverkare under skadeundersökningsperioden.

Tabell

All import från Kina

2004

2005

2006

UP

Import (ton)

147 530

177 662

168 986

199 112

Index

100

120

115

135

Priser (EUR/ton)

1 486

1 518

1 678

1 599

Index

100

102

113

108

Marknadsandel

28,9 %

32,6 %

32,5 %

34,5 %

Index

100

113

112

119

Källa: Eurostat.

(79)

Såsom anges i skäl 97 i förordningen om preliminär tull är det vid tillämpning av ett stickprovsförfarande för att fastställa dumpning kommissionens praxis att undersöka om det föreligger faktisk bevisning som visar huruvida samtliga företag som inte ingick i urvalet faktiskt dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden.

(80)

Mot bakgrund av de slutgiltiga undersökningsresultaten beträffande dumpning och det faktum att två företag till befanns inte dumpa sina produkter på gemenskapsmarknaden måste den dumpade importens totala volym och pris bestämmas på nytt. För detta ändamål granskades de exportpriser som togs ut av de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet och de exportpriser som togs ut av de icke-samarbetsvilliga exportörerna på nytt på grundval av uppgifter från Eurostat, frågeformulärssvaren från de exporterande tillverkare i Kina som ingick i urvalet och de stickprovsformulärssvar som lämnats in av samtliga samarbetsvilliga företag i Kina.

(81)

Liksom i det preliminära skedet ansågs det att man kunde fastställa nivån på de icke-dumpade exportpriserna genom att lägga till den genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet till de genomsnittliga exportpriser som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet och för vilka dumpning fastställts. De exportpriser som fastställts för de exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet jämfördes sedan med de icke-dumpade exportpriserna.

(82)

Denna prisjämförelse visade att både i) de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet och ii) de exporterande tillverkare som inte var samarbetsvilliga i undersökningen hade genomsnittliga exportpriser som i samtliga fall var lägre än de genomsnittliga icke-dumpade priser som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Detta var ett tillräckligt tecken på att importen från alla företag som inte ingick i urvalet, dvs. både samarbetsvilliga och icke-samarbetsvilliga, kunde anses vara dumpad.

(83)

Såsom anges i skäl 80 konstaterades det att tre exporterande tillverkare i Kina, varav två ingick i urvalet och en beviljats individuell undersökning, inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden. Dessa företags export togs därför inte med i analysen av den dumpade importens utveckling på gemenskapsmarknaden.

(84)

Tabellen nedan omfattar all import av ljus med ursprung i Kina som konstaterades eller ansågs vara dumpad på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

Tabell

Dumpad import från Kina

2004

2005

2006

UP

Import (ton)

137 754

159 979

152 803

181 043

Index

100

116

111

131

Priser (EUR/ton)

1 420

1 470

1 610

1 560

Index

100

104

113

110

Marknadsandel

27,0 %

29,3 %

29,4 %

31,4 %

Index

100

109

109

116

Källa: Eurostat och svar på frågeformuläret.

(85)

Totalt sett ökade den dumpade importen från Kina kraftigt, från 137 754 ton under 2004 till 181 043 ton under undersökningsperioden, dvs. med 31 % eller mer än 43 000 ton under skadeundersökningsperioden. Den motsvarande marknadsandelen ökade inte lika mycket (+ 4,4 procentenheter) till följd av den ökade förbrukningen i gemenskapen. Dessutom förlorade den dumpade importen inga marknadsandelar trots att förbrukningen minskade totalt sett under perioden 2005–2006.

(86)

De genomsnittliga priserna på den dumpade importen från Kina ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden, men det fanns starka tecken på att priserna ändå var kraftigt dumpade, i genomsnitt med över 40 %, under undersökningsperioden. Det genomsnittliga priset på den dumpade importen minskade med över 3 % mellan 2006 och undersökningsperioden och, vilket redogörs för nedan, underskred gemenskapsindustrins priser under den perioden.

(87)

Konstaterandena i skälen 97–105 i förordningen om preliminär tull är på det hela taget fortfarande giltiga och kan bekräftas.

5.4.2   Prisunderskridande

(88)

Den metod för att fastställa prisunderskridandet som beskrivs i skäl 106 i förordningen om preliminär tull bekräftas. Efter kontrollbesöken på plats hos de icke-närstående importörerna efter det att de provisoriska åtgärderna införts har dock justeringen för kostnader efter import setts över mot bakgrund av de kontrollerade uppgifterna från dessa importörer.

(89)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte flera exportörer som beviljats individuell behandling och gemenskapsindustrin den låga jämförbarhetsnivån i prisjämförelsen. Liksom var fallet med dumpningsberäkningarna begärde parterna att jämförbarhetsnivån skulle höjas. Till följd av detta ansågs det lämpligt att tillämpa samma kriterier för att öka jämförbarheten som vid dumpningsberäkningarna (se skäl 67). Beräkningarna av prisunderskridandet ändrades således i enlighet med detta.

(90)

Dessutom påpekade några parter att skrivfel hade gjorts vid de preliminära beräkningarna avseende dem. Dessa fel korrigerades när det var berättigat.

(91)

På grundval av ovanstående fastställdes den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen under undersökningsperioden, uttryckt i procent av gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser fritt fabrik, till 15,7 %.

5.5   Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

(92)

Såsom anges i skälen 130–134 i förordningen om preliminär tull konstaterades det att gemenskapsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(93)

Den preliminära analysen visade att gemenskapsindustrins resultat förbättrades i fråga om vissa volymindikatorer, men att alla indikatorer avseende gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades kraftigt under skadeundersökningsperioden. Trots gemenskapsindustrins förmåga att anskaffa kapital till investeringar blev räntabiliteten negativ under undersökningsperioden, och kassaflödet minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga försäljningspriserna sjönk med 9 % under skadeundersökningsperioden, och förluster uppstod under undersökningsperioden. Dessutom utvecklades även andra skadeindikatorer för gemenskapsindustrin negativt under skadeundersökningsperioden, och gemenskapsindustrin hindrades från att dra nytta av att marknaden ökade med 13 %, eftersom den endast kunde öka sin försäljningsvolym med 3 %.

(94)

När det gäller gemenskapsindustrins lager hävdade en berörd part att den ökade lagernivån vid årets slut och den konstaterade skadan berodde på överproduktion, vilket enligt vad som påstods också var anledningen till att gemenskapsindustrin ingav klagomålet.

(95)

Såsom anges i skäl 119 i förordningen om preliminär tull ökade visserligen lagren under undersökningsperioden i absoluta tal, men procentuellt sett förblev de relativt stabila på ca 25 % av gemenskapsindustrins tillverkningsvolym. Lagren ansågs inte heller vara en relevant skadefaktor i den analys som ledde till slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada. Dessutom lade denna part inte fram någon bevisning som styrkte dess påstående, och inga synpunkter framfördes om de omständigheter och överväganden som ledde till slutsatsen att gemenskapsindustrin led väsentlig skada enligt skälen 130–134 i förordningen om preliminär tull. På grundval av ovanstående avvisades påståendet.

(96)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande de preliminära undersökningsresultaten rörande gemenskapsindustrins ekonomiska situation, bekräftas skälen 109–129 i förordningen om preliminär tull.

(97)

Dessutom bekräftas slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada enligt skälen 130–134 i förordningen om preliminär tull.

6.   ORSAKSSAMBAND

6.1   Den dumpade importens verkningar

(98)

Eftersom det konstaterats att ytterligare två exporterande tillverkare i Kina inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden kontrollerade man om undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 136–142 i förordningen om preliminär tull fortfarande var giltiga.

(99)

Kontrollen visade att de ljus som exporterades från Kina till gemenskapen såldes till avsevärt dumpade priser under undersökningsperioden. Som anges i skäl 71 fann man att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina sålde den berörda produkten med en genomsnittlig dumpningsmarginal på 31,8 %. Slutsatsen att ca 55 % av de kinesiska exportörerna inte var samarbetsvilliga i undersökningen bekräftas. Såsom anges i skäl 82 visade undersökningen att det fanns tillräckliga tecken på att dessa exporterande tillverkare också dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden.

(100)

Den dumpade importen på gemenskapsmarknaden ökade i volym med 31 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning skedde till kraftigt dumpade priser som underskred gemenskapsindustrins priser med 15,7 % under undersökningsperioden. Följaktligen ökade marknadsandelen för de exporterande tillverkare vars import konstaterades eller ansågs vara dumpad från ca 27 % till ca 31,4 %, dvs. en ökning med 4,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(101)

På grundval av ovanstående omständigheter och överväganden ändrar inte det faktum att två exporterande tillverkare till inte dumpade sina produkter på gemenskapsmarknaden analysen i skälen 136–142 i förordningen om preliminär tull.

(102)

Det bekräftas därför att den plötsliga ökningen av dumpad lågprisimport från Kina hade en betydande negativ inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden.

6.2   Verkningar av andra faktorer

(103)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande utvecklingen av efterfrågan på gemenskapsmarknaden, gemenskapsindustrins import av ljus, importen från andra tredjeländer eller resultatet för övriga ljustillverkare i gemenskapen, bekräftas skälen 143–151 i förordningen om preliminär tull.

6.2.1   Gemenskapsindustrins exportresultat

(104)

En part hävdade att gemenskapsindustrin inte kunde hänga med i utvidgningen av gemenskapsmarknaden för att den hade ökat sin exportförsäljning under undersökningsperioden.

(105)

Enligt uppgifter från Eurostat och frågeformulärssvaren från de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet ökade gemenskapstillverkarnas sammanlagda export av ljus till länder utanför gemenskapen med 10 % eller ca 5 000 ton mellan 2006 och undersökningsperioden. Man fann preliminärt att detta relativt goda exportresultat var särskilt fördelaktigt för gemenskapsindustrin under undersökningsperioden.

(106)

För att granska påståendet ingående är det nödvändigt att betrakta gemenskapsindustrins lagernivå, produktionskapacitet och utnyttjande av produktionskapaciteten. Såsom anges i skäl 118 i förordningen om preliminär tull utgjorde gemenskapsindustrins lagernivå i genomsnitt ca 25 % av tillverkningen och var så hög som 56 000 ton under undersökningsperioden. Lagren ökade t.o.m. med ca 2 400 ton mellan 2006 och undersökningsperioden. Såsom visas i tabell 3 i förordningen om preliminär tull ökade dessutom gemenskapsindustrins produktionskapacitet kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, och gemenskapsindustrins utnyttjande av produktionskapaciteten var 76 % under undersökningsperioden mot 82 % under 2005. Gemenskapsindustrin skulle alltså ha kunnat tillverka och sälja mer av sina produkter på gemenskapsmarknaden.

(107)

På grundval av ovanstående omständigheter och överväganden avvisas påståendet om att gemenskapsindustrins ökade exportförsäljning skulle förklara att gemenskapsindustrin inte kunde hänga med i ökningen av förbrukningen. Följaktligen bekräftas slutsatsen i skäl 153 i förordningen om preliminär tull att gemenskapsindustrins exportresultat inte bidrog till den väsentliga skadan.

6.2.2   Gemenskapsindustrins import av ljus och gemenskapsindustrins omlokalisering av tillverkningen

(108)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande gemenskapsindustrins import av ljus och gemenskapsindustrins omlokalisering av tillverkningen, bekräftas skälen 154–160 i förordningen om preliminär tull.

6.2.3   Inverkan av förekomsten av en kartell mellan paraffintillverkare i Europa

(109)

En part upprepade sina argument när det gäller förekomsten av en kartell mellan vissa paraffintillverkare i gemenskapen, såsom fastställts av generaldirektoratet för konkurrens på grundval av en undersökning som inleddes i början av 2005. Denna part lade dock inte fram några nya uppgifter som skulle kunna ifrågasätta den preliminära slutsatsen att kartellen inte hade någon inverkan på den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(110)

Det erinras om att man på grundval av tillgängliga uppgifter drog slutsatsen att denna kartells inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden, dvs. år 2007, på sin höjd var försumbar. Priserna på paraffin i gemenskapen ökade visserligen under undersökningsperioden, men man konstaterade att det inte förekom några väsentliga prisskillnader då gemenskapstillverkarna köpte identiska typer av paraffin från medlemmar i kartellen eller från andra leverantörer. Dessutom fann man att gemenskapstillverkarnas inköpspriser låg på samma nivå som de som konstaterats för de samarbetsvilliga tillverkarna i Kina. Slutligen kunde man under undersökningsperioden inte finna några skillnader som tydde på att prisöverenskommelserna från 2004–2005 fortfarande hade någon verkan.

(111)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit och man inte kommit fram till några nya undersökningsresultat, bekräftas härmed skälen 161–169 i förordningen om preliminär tull.

6.2.4   Slutsats om orsakssamband

(112)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas skälen 170–173 i förordningen om preliminär tull.

7.   GEMENSKAPENS INTRESSE

7.1   Gemenskapsindustrin

(113)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter beträffande gemenskapsindustrins intresse, bekräftas skälen 175–178 i förordningen om preliminär tull.

7.2   Inverkan på detaljhandlare och importörer

(114)

Av de sex frågeformulärssvar som inkom efter det att 32 frågeformulär sänts ut för att bedöma de föreslagna åtgärdernas möjliga inverkan på detaljhandlares och importörers verksamhet, var det såsom anges i skäl 179 i förordningen om preliminär tull endast två svar som kunde betraktas som meningsfulla i samband med analysen av gemenskapens intresse. Dessa två svar kom från importörer av ljus.

(115)

Det erinras om att gemenskapsmarknaden består av stora detaljhandlare, som huvudsakligen importerar ljus direkt från Kina och därefter säljer dem vidare till konsumenterna, och av importörer, som i allmänhet säljer till andra mellanhänder i distributionskedjan, främst detaljhandlare eller grossister, innan produkten når slutkonsumenten. Analysen av gemenskapsmarknaden visade att inom distributionskedjan bestäms konsumentpriset i allmänhet av de stora detaljhandlarna. Detta lämnade dock inte någon meningsfull information i samband med undersökningen som skulle göra det möjligt att tillförlitligt bedöma antidumpningsåtgärdernas troliga inverkan på deras verksamhet.

(116)

Vissa parter hävdade att det finns två separata detaljhandelsmarknader för ljus i gemenskapen och att gemenskapstillverkarna i huvudsak levererar till den dyrare marknaden medan den billigare marknaden försörjs med ljus som importerats från Kina. De menade att den billigare marknaden skulle försvinna genom införandet av antidumpningstullar eftersom detaljhandlarna skulle välja att ta bort ljus från sitt produktsortiment.

(117)

För det första bör det noteras att undersökningsresultaten inte gav något stöd till påståendet om att det skulle finnas två separata detaljhandelsmarknader i gemenskapen eller att denna aspekt skulle ha varit en relevant faktor att ta i beaktande vid analysen av gemenskapens intresse. Även om det skulle finnas en billigare marknad, anses det för det andra att detaljhandlarna, i motsats till dessa parters påstående, även med antidumpningsåtgärderna fortfarande skulle ha möjlighet att köpa åtminstone en del av sina ljus utan att drabbas av antidumpningstullar. Dels finns det olika leveranskällor på gemenskapsmarknaden, dels omfattas vissa kinesiska exporterande tillverkare inte av antidumpningstullarna eller omfattas av antidumpningstullar vars nivå och form troligen gör att importen från Kina fortsätter att vara konkurrenskraftig, om än till icke-skadevållande priser. Slutligen föreföll påståendet inte vara underbyggt, med tanke på de marginaler som detaljhandlarna enligt tillgängliga uppgifter gjorde på den berörda produkten, och således avvisades det.

(118)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte vissa stora detaljhandlare och vissa andra parter den metod som använts för att uppskatta detaljhandlarnas bruttovinstmarginal för den berörda produkten och därigenom slutsatsen i skäl 185 i förordningen om preliminär tull att antidumpningstullarna, med tanke på de höga bruttomarginalerna, på sin höjd skulle ha begränsad inverkan på detaljhandlarna.

(119)

Efter en granskning av invändningen bör det noteras att lydelsen av det berörda skälet i förordningen om preliminär tull bör ändras. Ordet ”bruttovinstmarginaler” i skäl 185 första meningen i förordningen om preliminär tull bör läsas som ”pålägg”. Denna ändrade lydelse ändrar dock inte slutsatserna om åtgärdernas möjliga inverkan på detaljhandlarna. Resultatet av beräkningarna i förordningen om preliminär tull förblir giltigt.

(120)

Dessutom underbyggde dessa parter inte sina påståenden eller lade fram någon bevisning som skulle ha gjort det möjligt att fastställa en tillförlitligare vinstmarginal för det slutgiltiga fastställandet av gemenskapens intresse. Dessa parter föreslog inte heller någon alternativ metod för att bedöma tullarnas inverkan på detaljhandlarna. Mot bakgrund av ovanstående bekräftas beräkningarna i skäl 185 i förordningen om preliminär tull.

(121)

Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter bekräftas skälen 183–187 i förordningen om preliminär tull.

(122)

När det gäller åtgärdernas inverkan på importörerna, som såsom anges i skäl 115 främst levererar ljus som importerats från bl.a. Kina till detaljhandlare och grossister, visade undersökningen att ljus ofta köps eller importeras och sedan förpackas med andra relaterade artiklar, t.ex. ljushållare i glas och keramik. Undersökningen visade att ljus också kan säljas till ett relativt lågt pris för att stimulera försäljningen av andra produkter som är kopplade till ljus och för vilka högre vinster uppnås. Under dessa omständigheter har det visat sig svårt att bedöma åtgärdernas inverkan på den verksamhet som rör enbart ljus.

(123)

På grundval av kontrollerade uppgifter från de två samarbetsvilliga importörerna konstaterades det emellertid att dessa företags sammantagna bruttovinstmarginaler enbart för den berörda produkten inte var låga (väsentligt högre än 25 %). En vinstmarginal för en produktkategori som omfattar alla ljusrelaterade produkter skulle vara ännu högre. Dessutom anses det att en eventuell prisökning, eller åtminstone en del av en eventuell prisökning, till följd av införandet av antidumpningsåtgärder beträffande ljus troligen skulle kunna föras över på distributionskedjan. Man bedömde därför att antidumpningsåtgärdernas eventuella inverkan sannolikt inte skulle vara betydande för den sammantagna ljusrelaterade verksamheten.

(124)

En ytterligare granskning av uppgifterna från importörerna bekräftade att den berörda produkten i genomsnitt endast utgör 3,4 % av deras totala omsättning. För en av de två importörerna var denna andel något högre, och det kan därför inte uteslutas att införandet av åtgärder skulle kunna få en negativ inverkan på denna importör. Med hänsyn till alla intressen som berörs i detta fall drog man emellertid slutsatsen att antidumpningstullarnas genomsnittliga inverkan på importörernas sammantagna företagsverksamhet inte kan anses vara betydande.

(125)

På grundval av ovanstående bekräftas slutsatsen i skäl 182 i förordningen om preliminär tull.

7.3   Inverkan på konsumenterna

(126)

Påståendet i skäl 116 om att det finns två separata detaljhandelsmarknader och att den billigare marknaden skulle kunna försvinna till följd av antidumpningsåtgärderna avsåg även inverkan på konsumenterna, eftersom konsumenternas urval av ljus av lägre kvalitet skulle begränsas.

(127)

Detta påstående har dock inte bestyrkts. Det ansågs att man med tanke på detaljhandelsmarknadens struktur, detaljhandlarnas marginaler och antidumpningstullarnas nivå och form rimligen kan förvänta sig att det inte finns någon risk för att den billigare marknaden försvinner, eftersom importörerna och detaljhandlarna borde kunna absorbera tullen utan att föra över den på kunden.

(128)

Det erinras också om att antidumpningsåtgärdernas syfte, såsom anges i skäl 131, är att återställa rättvisa handelsvillkor på gemenskapsmarknaden, vilket gynnar alla aktörer, även konsumenterna. Ovanstående omständigheter och överväganden samt alla tillgängliga uppgifter i detta fall tyder inte på någon betydande inverkan på konsumenterna.

(129)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter från konsumentorganisationer efter införandet av de preliminära antidumpningstullarna, bekräftas slutsatsen i skäl 191 i förordningen om preliminär tull att antidumpningstullarna inte torde få någon väsentlig inverkan på konsumenterna.

7.4   Konkurrens- och handelssnedvridande effekter

(130)

En part hävdade att på grundval av siffrorna i förordningen om preliminär tull skulle tillverkningen i gemenskapen på egen hand inte kunna tillgodose efterfrågan på ljus i gemenskapen. Därför skulle importerade ljus från Kina behövas för att tillgodose efterfrågan i gemenskapen, och åtgärderna skulle enligt vad som påstods förhindra förekomsten av dessa ljus på marknaden.

(131)

Den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen är visserligen kanske inte tillräcklig för att tillgodose efterfrågan på ljus på gemenskapsmarknaden, men det erinras om att det förekommer import från andra tredjeländer och att vissa exporterande tillverkare i Kina inte omfattas av åtgärderna, och det bör också understrykas att syftet med att införa antidumpningsåtgärder är att återställa rättvisa handelsvillkor och inte att stänga marknaden för import. Således skulle leveransen av ljus från alla aktörer som för närvarande är verksamma på gemenskapsmarknaden fortsätta, och den bör vara tillräcklig för att tillgodose efterfrågan på en marknad där de negativa verkningarna av den skadevållande dumpningen undanröjts. Påståendet anses därför inte vara underbyggt.

(132)

Mot bakgrund av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter inkommit, bekräftas härmed skälen 194 och 195 i förordningen om preliminär tull.

7.5   Slutsats om gemenskapens intresse

(133)

På grundval av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av antidumpningstullar i detta fall.

8.   SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

8.1   Nivå för undanröjande av skada

(134)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada genom den dumpade importen.

(135)

Eftersom det inte inkommit några synpunkter efter det preliminära meddelandet av uppgifter, användes samma metod som den som nämns i skäl 199 i förordningen om preliminär tull för att beräkna de icke-skadevållande priserna. Samma ändringar som de som anges i skälen 89 och 90 har gjorts också vid beräkningen av skademarginalerna, som justerats i enlighet med detta.

8.2   Form för och nivå på tullarna

(136)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på en nivå som är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållat, utan att den konstaterade dumpningsmarginalen överskrids.

(137)

Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit från vissa berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter och mot bakgrund av de ändringar som anges i denna förordning, har vissa marginaler justerats.

(138)

Följande dumpnings- och skademarginaler har fastställts:

Företag

Dumpningsmarginal

Nivå för undanröjande av skada

Aroma Consumer Products (Hangzhou) Co., Ltd

47,7 %

28,3 %

Dalian Bright Wax Co., Ltd

13,8 %

11,7 %

Dalian Talent Gift Co., Ltd

48,4 %

25,9 %

Gala-Candles (Dalian) Co., Ltd

0 %

Ej tillämpligt

M.X. Candles and Gifts (Taicang) Co., Ltd

0 %

Ej tillämpligt

Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co., Ltd

14,0 %

0 %

Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co., Ltd

0 %

Ej tillämpligt

Qingdao Kingking Applied Chemistry Co., Ltd

18,8 %

0 %

Samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet

31,8 %

25,5 %

Övriga företag

62,9 %

37,1 %

(139)

Såsom anges i skäl 203 i förordningen om preliminär tull ansågs det, eftersom ljus mycket ofta importeras i set som även innehåller block, ljushållare eller andra artiklar, lämpligt att fastställa tullarna till fasta belopp på grundval av ljusens innehåll av brännbart ämne, inklusive veken.

(140)

Vissa parter menade att åtgärderna borde bygga på en värdetull, eftersom en åtgärdsform som grundas på vikten av ljusens brännbara ämne skulle vara betungande för importörerna och orsaka betydande förvirring och snedvridning på marknaden.

(141)

I detta avseende erinras det om att set som innehåller ljus vid importen klassificerades som ljus. Detta innebär att en eventuell värdetull skulle tillämpas på setets hela värde. Av denna anledning ansågs det ändamålsenligare att fastställa tullarna som fasta belopp på grundval av ljusens innehåll av brännbart ämne, för att undvika att importerade varor som för närvarande klassificeras som ljus men i vilka ljuset kan utgöra en bråkdel av varornas vikt eller värde i onödan beläggs med antidumpningstullar. På grundval av detta godtogs inte invändningen.

(142)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller för ”övriga företag”) gäller alltså enbart import av produkter som har sitt ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som anges. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen omnämnda företagen närstående, omfattas inte av dessa tullsatser, utan av den tullsats som är tillämplig på ”övriga företag”.

(143)

Ansökningar om tillämpning av en individuell företagsspecifik antidumpningstullsats (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättandet av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande sådana ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(144)

Alla parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter detta meddelande av uppgifter. Parternas skriftliga synpunkter togs i beaktande, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa.

(145)

För att säkerställa likabehandling mellan eventuella nya exporterande tillverkare och de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och som förtecknas i bilaga I till den här förordningen, bör den vägda genomsnittliga tull som införs för de sistnämnda företagen även tillämpas på eventuella nya exportörer, som annars inte skulle ha rätt till en översyn enligt artikel 11.4 i grundförordningen, eftersom artikel 11.4 inte är tillämplig när ett stickprovsförfarande har använts.

8.3   Åtaganden

(146)

Efter meddelandet av de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera införande av slutgiltiga antidumpningstullar erbjöd en exporterande tillverkare i Kina som inte ingick i urvalet ett prisåtagande i enlighet med artikel 8.1 i grundförordningen.

(147)

I detta avseende noteras det att den berörda produkten kännetecknas av hundratals olika produkttyper, med olika egenskaper och kraftigt varierande priser i förhållande till varandra. Den exporterande tillverkaren erbjöd endast ett minimiimportpris för alla produkter på en nivå som inte skulle ha garanterat att den skadevållade dumpningen undanröjdes för alla produkter. Det noteras också att det stora antalet produkttyper gör det praktiskt taget omöjligt att fastställa meningsfulla minimipriser för varje produkttyp som skulle kunna övervakas ordentligt av kommissionen, även om den exporterande tillverkaren hade erbjudit olika minimiimportpriser för varje typ. Under dessa omständigheter fann man att det erbjudna åtagandet måste avvisas, eftersom det skulle vara praktiskt svårt att tillämpa.

8.4   Slutgiltigt uttag av preliminära tullar och särskild övervakning

(148)

Med hänsyn till storleken på de dumpningsmarginaler som fastställts och omfattningen av den skada som gemenskapsindustrin vållats, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av de preliminära antidumpningstullar som infördes genom förordningen om preliminär tull tas ut slutgiltigt, upp till en nivå som motsvarar beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullar som införs. Om de slutgiltiga tullarna är lägre än de preliminära tullarna, bör de belopp frisläppas för vilka det preliminärt ställts säkerhet utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

(149)

För att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden mellan tullsatserna anses det i detta fall krävas särskilda åtgärder för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna. Dessa särskilda åtgärder omfattar uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i bilaga II. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på övriga exporterande tillverkare.

(150)

Om exporten från ett av de företag som beviljats lägre individuella tullsatser skulle öka väsentligt i volym efter införandet av åtgärderna i fråga, skulle en sådan volymökning i sig kunna betraktas som en förändring i handelsmönstret på grund av införandet av åtgärder enligt artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva de individuella tullsatserna och därefter fastställa en landsomfattande tull.

(151)

Det ansågs nödvändigt att göra vissa rättelser av benämningen av företagen i bilagan till förordningen om preliminär tull efter synpunkter och relevanta uppgifter från de berörda företagen. Dessa ändringar har införts i förteckningen över företag i bilaga I.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter, dock inte gravljus och andra utomhusljus, enligt KN-nummer ex 3406 00 11, ex 3406 00 19 och ex 3406 00 90 (Taric-nummer 3406001190, 3406001990 och 3406009090), med ursprung i Kina.

I denna förordning avses med gravljus och andra utomhusljus stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter som har minst en av följande egenskaper:

a)

Deras brännbara ämne innehåller mer än 500 ppm toluen.

b)

Deras brännbara ämne innehåller mer än 100 ppm bensen.

c)

De har en veke med en diameter på minst 5 mm.

d)

De är individuellt förpackade i en plastbehållare med lodräta sidor som är minst 5 cm höga.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser i form av ett fast belopp i euro per ton innehåll av brännbart ämne (vanligtvis, men inte nödvändigtvis, talg, stearin, paraffin eller andra vaxer, inklusive veken) ska tillämpas för de produkter som tillverkas av nedanstående företag:

Företag

Tullsats i EUR per ton brännbart ämne

Taric-tilläggsnummer

Aroma Consumer Products (Hangzhou) Co., Ltd

321,83

A910

Dalian Bright Wax Co., Ltd

171,98

A911

Dalian Talent Gift Co., Ltd

367,09

A912

Gala-Candles (Dalian) Co., Ltd

0

A913

M.X. Candles and Gifts (Taicang) Co., Ltd

0

A951

Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co., Ltd

0

A914

Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co., Ltd, och dess närstående företag Shaoxing Koman Home Interior Co., Ltd

0

A915

Qingdao Kingking Applied Chemistry Co., Ltd

0

A916

Företag som förtecknas i bilaga I

345,86

A917

Övriga företag

549,33

A999

3.   I de fall där varorna har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (4) ska antidumpningstullbeloppet, beräknat på grundval av de tullsatser som fastställs ovan, minskas med en procentsats motsvarande fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.

4.   De individuella tullsatserna för företagen i punkt 2 och i bilaga I ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som uppfyller kraven i bilaga II. Om ingen sådan faktura uppvisas, ska den tullsats som gäller för övriga företag tillämpas.

5.   Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar enligt förordning (EG) nr 1130/2008 på import av vissa stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter enligt KN-nummer ex 3406 00 11, ex 3406 00 19 och ex 3406 00 90 (Taric-nummer 3406001190, 3406001990 och 3406009090) med ursprung i Kina ska tas ut slutgiltigt. De belopp för vilka säkerhet ställts utöver beloppen för de slutgiltiga antidumpningstullarna ska frisläppas. Om de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna ska endast de belopp för vilka säkerhet ställts motsvarande de preliminära tullarna slutgiltigt tas ut.

Artikel 3

Om en part från Kina lägger fram tillräcklig bevisning för kommissionen om

a)

att den inte exporterade de varor som anges i artikel 1.1 med ursprung i Kina under undersökningsperioden, dvs. 1 januari 2007–31 december 2007,

b)

att den inte är närstående någon exportör eller tillverkare som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och

c)

att den efter undersökningsperiodens slut antingen faktiskt har exporterat de berörda varorna eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till gemenskapen,

kan rådet, med enkel majoritet på förslag av kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén, ändra artikel 1.2 så att denna part beviljas den tull som tillämpas på samarbetsvilliga tillverkare som inte ingick i urvalet, dvs. 345,86 EUR per ton brännbart ämne.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2009.

På rådets vägnar

M. KOPICOVÁ

Ordförande


(1)  EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2)  EUT L 306, 15.11.2008, s. 22.

(3)  Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat H, Kontor N105 04/092, 1049 Bryssel, BELGIEN.

(4)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.


BILAGA I

Samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Kina som inte ingick i urvalet

TARIC-tilläggsnummer A917

Beijing Candleman Candle Co., Ltd

Beijing

Cixi Shares Arts & Crafts Co., Ltd

Cixi

Dalian All Bright Arts & Crafts Co., Ltd

Dalian

Dalian Aroma Article Co., Ltd

Dalian

Dalian Glory Arts & Crafts Co., Ltd

Dalian

Dandong Kaida Arts & Crafts Co., Ltd

Dandong

Dehua Fudong Porcelain Co., Ltd

Dehua

Dongguan Xunrong Wax Industry Co., Ltd

Dongguan

Fushun Hongxu Wax Co., Ltd

Fushun

Fushun Pingtian Wax Products Co., Ltd

Fushun

Future International (Gift) Co., Ltd

Taizhou

Greenbay Craft (Shanghai) Co., Ltd

Shanghai

Horsten Xi’an Innovation Co., Ltd

Xian

Ningbo Hengyu Artware Co., Ltd

Ningbo

Ningbo Junee Gifts Designers & Manufacturers Co., Ltd

Ningbo

Qingdao Allite Radiance Candle Co., Ltd

Qingdao

Shanghai Changran Industrial & Trade Co., Ltd

Shanghai

Shanghai Daisy Gifts Manufacture Co., Ltd

Shanghai

Shanghai EGFA International Trading Co., Ltd

Shanghai

Shanghai Huge Scents Factory

Shanghai

Shanghai Kongde Arts & Crafts Co., Ltd

Shanghai

Shenyang Shengwang Candle Co., Ltd

Shenyang

Shenyang Shengjie Candle Co., Ltd

Shenyang

Taizhou Dazhan Arts & Crafts Co., Ltd

Taizhou

Xin Lian Candle Arts & Crafts Factory

Zhongshan

Zhaoyuan Arts & Crafts Co., Ltd

Huangyan, Taizhou

Zhejiang Aishen Candle Arts & Crafts Co., Ltd

Jiaxing

Zhejiang Hong Mao Household Co., Ltd

Taizhou

Zhejiang Neeo Home Decoration Co., Ltd

Taizhou

Zhejiang Ruyi Industry Co., Ltd

Taizhou

Zhongshan Zhongnam Candle Manufacturer Co., Ltd och dess närstående företag Zhongshan South Star Arts & Crafts Manufacturing Co., Ltd

Zhongshan


BILAGA II

Den giltiga faktura som avses i artikel 1.4 i denna förordning ska innehålla en försäkran som undertecknats av en anställd vid den enhet som utfärdat fakturan. Denna försäkran ska innehålla följande uppgifter:

1.

Den anställdes namn och befattning vid den enhet som utfärdat fakturan.

2.

Följande förklaring:

”Jag intygar härmed att den [volym] stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande produkter som säljs på export till Europeiska gemenskapen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.

Datum och namnteckning”.


14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/19


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 394/2009

av den 13 maj 2009

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 14 maj 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.


BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)

KN-nr

Kod för tredjeland (1)

Schablonvärde vid import

0702 00 00

MA

55,4

TN

115,0

TR

101,9

ZZ

90,8

0707 00 05

JO

155,5

MA

41,9

TR

149,3

ZZ

115,6

0709 90 70

JO

216,7

TR

120,2

ZZ

168,5

0805 10 20

EG

43,3

IL

54,0

MA

43,1

TN

49,2

TR

102,3

US

51,0

ZZ

57,2

0805 50 10

AR

50,9

TR

48,7

ZA

62,5

ZZ

54,0

0808 10 80

AR

81,3

BR

72,1

CA

127,2

CL

85,0

CN

99,5

MK

42,0

NZ

110,2

US

131,7

UY

71,7

ZA

78,8

ZZ

90,0


(1)  Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.


14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/21


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 395/2009

av den 13 maj 2009

om ändring av de representativa priser och tilläggsbelopp för import av vissa sockerprodukter som fastställs genom förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 951/2006 av 30 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 318/2006 för handel med tredjeländer i sockersektorn (2), särskilt artikel 36.2 andra stycket andra meningen, och

av följande skäl:

(1)

De representativa priserna och tilläggsbeloppen för import av vitsocker, råsocker och vissa sockerlösningar för regleringsåret 2008/2009 har fastställts genom kommissionens förordning (EG) nr 945/2008 (3). Priserna och tilläggen ändrades senast genom kommissionens förordning (EG) nr 368/2009 (4).

(2)

De uppgifter som kommissionen för närvarande har tillgång till medför att dessa belopp bör ändras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 951/2006,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De representativa priser och tilläggsbelopp för import av de produkter som avses i artikel 36 i förordning (EG) nr 951/2006, och som fastställs i förordning (EG) nr 945/2008 för regleringsåret 2008/2009, ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 14 maj 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 24.

(3)  EUT L 258, 26.9.2008, s. 56.

(4)  EUT L 112, 6.5.2009, s. 7.


BILAGA

De ändrade representativa priser och tilläggsbelopp för import av vitsocker, råsocker och produkter enligt KN-nummer 1702 90 95 som gäller från och med den 14 maj 2009

(EUR)

KN-nummer

Representativt pris per 100 kg netto av produkten i fråga

Tilläggsbelopp per 100 kg netto av produkten i fråga

1701 11 10 (1)

28,95

2,60

1701 11 90 (1)

28,95

7,06

1701 12 10 (1)

28,95

2,47

1701 12 90 (1)

28,95

6,63

1701 91 00 (2)

32,24

9,11

1701 99 10 (2)

32,24

4,67

1701 99 90 (2)

32,24

4,67

1702 90 95 (3)

0,32

0,34


(1)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt III i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(2)  Fastställande för den standardkvalitet som definieras i punkt II i bilaga IV till förordning (EG) nr 1234/2007.

(3)  Fastställande per 1 % sackarosinnehåll.


II Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och vars offentliggörande inte är obligatoriskt

BESLUT

Kommissionen

14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/23


KOMMISSIONENS BESLUT

13 januari 2009

om statligt stöd C 22/07 (ex N 43/07) beträffande utvidgning till muddrings- och kabelläggningsverksamhet av den ordning enligt vilken sjötransportföretag beviljas undantag från att betala inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk i Danmark

[delgivet med nr K(2008) 8886]

(Endast den danska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2009/380/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1) och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

1.   FÖRFARANDE

(1)

Genom en skrivelse av den 15 januari 2007 (2) anmälde Danmark till kommissionen en ändring av ordningen enligt vilken sjötransportföretag beviljas undantag från att betala inkomstskatt och sociala avgifter för sjöfolk i Danmark (den så kallade DIS-ordningen). DIS-ordningen godkändes genom kommissionens beslut av den 13 november 2002 (3).

(2)

Den anmälda ändringen har registrerats under N 43/07. Genom en skrivelse av den 27 mars 2007 (4) översände Danmark nya uppgifter som kommissionen begärt i en skrivelse av den 20 mars 2007 (5).

(3)

Genom en skrivelse av den 10 juli 2007 (6), informerade kommissionen Danmark om sitt beslut att inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 4.4 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (nedan kallad procedurförordningen om statligt stöd) (7). Danmark lämnade sina synpunkter i en skrivelse av den 5 september 2007 (8).

(4)

Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (9). Genom detta beslut har kommissionen uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på de aktuella åtgärderna.

(5)

Kommissionen har mottagit synpunkter från följande berörda parter: European Dredging Association, European Community Ship-owners Association, Chamber of British Shipping, Norges rederiförbund, Armateurs de France, Alcatel-Lucent och Danmarks rederiförening. Kommissionen har översänt deras respektive synpunkter till Danmark, som getts tillfälle att bemöta dem. Danmarks kommentarer mottogs i en skrivelse av den 9 januari 2008 (10).

2.   DETALJERAD BESKRIVNING AV DE ANMÄLDA ÅTGÄRDERNA

(6)

De anmälda åtgärderna beskrevs redan i det ovan nämnda beslutet av den 10 juli 2007.

2.1   Beskrivning av den anmälda ändringen av DIS-ordningen

(7)

Huvudsyftet med de anmälda åtgärderna (lagförslag nr L 110 (2006–07), avsnitt 11) är att utvidga den så kallade DIS-ordningen till att omfatta besättningar ombord på kabelfartyg och mudderverk.

(8)

När det gäller kabelfartyg har deras verksamhet hittills inte omfattats av DIS-ordningen, trots att kabelfartyg enligt dansk lag kunnat registreras i DIS-registret.

(9)

Danmark vill nu att kabelfartyg ska omfattas helt av DIS-ordningen.

(10)

När det gäller mudderverk beskrivs i ett dekret av den 27 maj 2005 om genomförande av DIS-ordningen (nedan kallat dekretet) vad som är att betrakta som sjötransport inom muddringsindustrin, i syfte att fastställa bestämmelser om vilken typ av muddringsverksamhet som får omfattas av ordningen. Enligt avsnitt 13 i dekretet anses följande verksamhet på mudderverk som sjötransport:

1.

Förflyttning mellan hamn och utvinningsplats.

2.

Förflyttning mellan utvinningsplatsen och den plats där muddermassan ska lossas, inklusive själva lossningen.

3.

Förflyttning mellan lossningsplatsen och hamnen.

4.

Förflyttning på och mellan utvinningsplatser.

5.

Förflyttning i syfte att tillhandahålla assistans på begäran av myndigheter i samband med sanering efter oljeutsläpp m.m.

(11)

Enligt den gällande danska lagstiftningen får sandsugare inte registreras i DIS-registret. Sandsugare kan därför inte uppfylla grundvillkoren för att få ansöka om att omfattas av DIS-ordningen. Eftersom sandsugare dessutom i viss mån används för till exempel konstruktionsarbete i territorialvatten har det varit problematiskt för Danmark att låta sandsugare omfattas av den allmänna nettolöneordningen. Danmark har i stället beslutat att beskatta personer ombord på sandsugare i enlighet med allmänna bestämmelser och sedan betala tillbaka skatten till fartygsägarna när villkoren för detta är uppfyllda.

(12)

Således omfattas muddring indirekt av DIS-ordningen och har samma förmåner som sjötransportföretag vars fartyg är registrerade i DIS-registret.

2.2   Beskrivning av den aktuella DIS-ordningen

(13)

DIS-ordningen beskrevs i det ovan nämnda kommissionsbeslutet av den 10 juli 2007 (11).

(14)

Ordningen består i ett undantag för fartygsägare från betalning av sociala avgifter och inkomstskatt för sjöfolk som arbetar ombord på fartyg registrerade i Dansk Internationalt Skibsregister, det danska internationella fartygsregistret (nedan kallat DIS-registret), när fartygen används för kommersiell transport av passagerare eller varor.

(15)

Kommissionen erinrar om att DIS-registret infördes genom lag nr 408 av den 1 juli 1988 och trädde i kraft den 23 augusti 1988. Syftet var att förhindra utflaggning från det nationella danska registret till tredjeländer.

(16)

Det är ett villkor att skatteundantaget beaktas vid lönesättningen. Skatteförmånen tillfaller därmed rederiet och inte den enskilde sjömannen.

(17)

DIS-ordningen godkändes ändå av kommissionen den 13 november 2002.

(18)

Danmark tillämpar också för närvarande en annan ordning till förmån för sjötransportföretag, nämligen tonnageskatteordningen (12).

2.3   Budget

(19)

Den totala budgeten för DIS-ordningen är omkring 600 miljoner danska kronor.

3.   SKÄL TILL ATT GRANSKNINGSFÖRFARANDET INLEDDES

3.1   Tvivel kring åtgärdernas förenlighet när det gäller kabelläggning

(20)

I sitt beslut om att inleda förfarandet ansåg kommissionen att den borde granska de eventuella ekonomiska effekter som den aktuella utvidgningen kunde få för sektorn i fråga. Den aktuella sektorn omfattar utläggning av telekom- och energikablar på havsbotten samt reparation av befintliga kablar på havsbotten.

(21)

Kommissionen ansåg att det var omöjligt att dela upp en viss sjötransport i en del som omfattas av begreppet sjötransport och en del som inte omfattas därav. Den ansåg snarare att det behövs en allmän utvärdering av alla former av maritim verksamhet, i syfte att fastställa om en viss transport helt kan omfattas av begreppet sjötransport eller inte.

(22)

Följaktligen påpekade kommissionen, i beslutet om ett formellt inledande av förfarandet, att kabelläggning till havs inte kan betraktas som en kombination av sjötransport och kabelläggning till havs.

(23)

Vanligen transporterar inte kabelfartygen kabeltrummor från en hamn till en annan eller från en hamn till en offshoreanläggning enligt definitionen av sjötransport i rådets förordningar (EEG) nr 4055/86 av den 22 december 1986 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredje land (13) och (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (14). Kabelfartygen lägger i stället, på begäran av en kund, kabel från en viss punkt belägen på en kust till en viss punkt belägen på en annan kust. Därför förefaller inte kabelfartygen tillhandahålla vanliga sjötransporttjänster i den mening som avses i dessa EU-förordningar, det vill säga transport av varor till havs mellan en hamn i en medlemsstat och en hamn eller offshoreanläggning i en annan medlemsstat. Även om det händer att fartygen transporterar varor till havs, i enlighet med förordningarna (EEG) 4055/86 och (EEG) 3577/92, tycks denna verksamhet, som överensstämmer med definitionen av sjötransport, snarare vara en bisyssla till huvudverksamheten som är kabelläggning.

(24)

Vidare konstaterade kommissionen att det i det aktuella skedet ännu inte var fastställt att kabelläggningsföretag som är etablerade i gemenskapen verkligen är utsatta för samma konkurrenstryck på världsmarknaden som sjötransportföretagen. Enligt kommissionen står det inte klart om gemenskapens kabelfartyg står inför en konkurrens till följd av bruket av bekvämlighetsflagg som är lika intensiv som konkurrensen inom sjötransport.

(25)

Kommissionen ansåg således i sitt beslut om att inleda förfarandet att kabelläggning kanske inte kan betraktas som sjötransport och därför inte heller kan beviljas statligt stöd till sjötransport i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till sjötransport (nedan kallade riktlinjerna) (15).

3.2   Tvivel kring åtgärdernas förenlighet när det gäller muddring

(26)

I sitt beslut om att inleda förfarandet hyste kommission allvarliga tvivel om huruvida all muddringsverksamhet som täcks av ordningen utgör sjötransport i den mening som avses i riktlinjerna. Kommissionen ansåg därmed att all muddringsverksamhet inte kunde omfattas av statligt stöd till sjötransport.

4.   KOMMENTARER FRÅN DANMARK OM BESLUTET ATT INLEDA GRANSKNINGEN

4.1   Kommentarer om kabelläggning

(27)

När det gäller kabelläggningsfartyg understryker Danmark att kommissionen i en skrivelse av den 11 augusti 2006 (16) försäkrade Danmark om att kabelläggningsfartyg kunde omfattas av de statliga stödåtgärderna i fråga, förutsatt att kravet på minst 50 % sjötransport var uppfyllt.

(28)

Enligt Danmark konstaterade kommissionen att kabelläggningsverksamhet skulle kunna likställas med sjötransport när det gäller den del av verksamheten som avser transport av kabeltrummor från lastningshamnen till den plats på öppet hav där kabelläggningen ska påbörjas, vilket innebär att andelen maritim verksamhet för samtliga aktiviteter ska beräknas med utgångspunkt i det avstånd som fartyget seglar utan att lägga kabel.

(29)

Dessutom understryker Danmark att man inte har förstått varför kommissionen i sin skrivelse av den 10 juli 2007 anser att kabelläggning inte kan vara en kombination av sjötransport och annan verksamhet och vidhåller att denna åsikt strider mot skrivelsen från kommissionen av den 11 augusti 2006.

4.2   Kommentarer om muddring

(30)

Enligt Danmark gör riktlinjerna det möjligt att dela in mudderverkens verksamhet i sjötransport och annan verksamhet. Därför förstår inte Danmark varför en liknande indelning inte kan göras när det gäller kabelläggningsfartyg.

(31)

Danmark betonar att EG-domstolens dom i mål C-251/04, som nämns i kommissionens beslut om att inleda förfarandet, inte förändrar grunden för den försäkran som kommissionen har gett Danmark i den ovan nämnda skrivelsen av den 11 augusti 2006. Enligt Danmark klarlade domstolen frågan om huruvida bogserbåtsverksamhet omfattades av förordning (EEG) nr 3577/92, och drog slutsatsen att så inte var fallet. Danmark anser att domen i fråga inte är relevant när det gäller tillämpningen av riktlinjerna på kabelläggningsfartyg.

(32)

De danska myndigheterna menar att riktlinjerna inte bara gäller sjötransport enligt definitionen i förordningarna (EEG) nr 4055/86 och (EEG) nr 3577/92, utan ”[…] i vissa delar även gäller bogsering och muddring”.

(33)

Enligt riktlinjerna ska minst 50 % av den totala verksamheten utgöra sjötransport, vilket för mudderverk enligt de danska myndigheterna definieras i riktlinjerna som ”[…] sjötransport av muddermassa […]”. De danska myndigheterna menar att sjötransport av muddermassa enligt riktlinjerna ska tolkas som sjötransport.

(34)

Danmark ifrågasätter också kommissionens initiativ att ensidigt vidga granskningsförfarandets omfattning till områden som inte ingår i den anmälan som är föremål för den granskning som kommissionen tycks utföra (17). Danmark anser inte att det finns någon bestämmelse i kapitel II i procedurförordningen om statligt stöd som ger kommissionen rätt att även inkludera befintliga åtgärder för statligt stöd i granskningen. Om kommissionen vill granska befintliga åtgärder för statligt stöd anser Danmark att den bör göra det med stöd av kapitel V om förfarandet rörande befintliga stödordningar i den förordningen.

(35)

Danmark uppger att man anmält ändringarna den 21 januari 2005 i form av två lagförslag som regeringen lade fram för riksdagen den 12 januari 2005 (förslaget om beskattning av sjöfolk och förslaget om ändring av lagen om tonnageskatt). Enligt Danmark kan kommissionen anses ha godkänt de två lagförslagen av följande två skäl:

För det första hävdar de danska myndigheterna att kommissionen inte besvarade skrivelsen av den 21 januari 2005 från den ständiga representationen inom den tidsfrist som fastställs i procedurförordningen om statligt stöd.

För det andra bekräftade kommissionen därefter att ändringarna var förenliga med riktlinjerna.

(36)

Därför hävdar Danmark att lagen om beskattning av sjöfolk i versionen från våren 2005 är en godkänd statlig stödåtgärd enligt EU-lagstiftningen.

(37)

Danmark drar därför slutsatsen att granskningsförfarandet bara kan omfatta den enda anmälda åtgärden, det vill säga det eventuella inkluderandet av sjöfolk på kabelläggningsfartyg i DIS-ordningen.

(38)

Beträffande muddringsfartyg uppger den danska regeringen att man den 13 december 2006 antog en lag om ändring av lagen om beskattning av sjöfolk. Ändringen av lagen om beskattning av sjöfolk anmäldes den 15 januari 2007.

(39)

Danmark betraktar djuphavstransport av muddermassa som sjötransport i den mening som avses i riktlinjerna. Mudderverk omfattas därför av riktlinjerna oavsett innehållet i förordningarna (EEG) nr 4055/86 och (EEG) nr 3577/92, där mudderverk utför sjötransport (som enligt Danmark definieras som ”djuphavstransport av muddermassa”) under minst 50 % av sin driftstid.

(40)

De danska myndigheterna tillägger att verksamhet inom ”begränsad sjöfart” inte omfattas av de danska statliga stödordningarna. Med ”begränsad sjöfart” avses exempelvis verksamhet i hamnar och fjordar. Schaktnings- och muddringsarbete i och omkring hamnar och fjordar faller därför alltid utanför räckvidden för DIS-ordningen. Detsamma gäller de fall då ett fartyg ligger stationärt.

(41)

De danska myndigheterna förklarar att schaktnings- och muddringsarbeten i praktiken (oftast) utförs med hjälp av skopelevatorer som saknar egna motorer och även av den anledningen faller utanför räckvidden för DIS-ordningen. Fartyg med egen motorkraft kan omfattas. Fartyg som anlitas för kontraktsverksamhet till sjöss omfattas emellertid inte heller av DIS-ordningen. Med kontraktsverksamhet avses byggande och reparation av hamnar, pirar, broar, oljeriggar, vindkraftparker och andra anläggningar till havs.

5.   SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER

5.1   European Dredging Association (EUDA)

(42)

Enligt EUDA har kommissionen infört en mycket striktare ordning för statligt stöd till muddringsverksamhet än vad som var fallet i riktlinjerna från 1997. EUDA stöder målsättningen att behålla en muddringsflotta inom EU men anser att det finns två generella problem:

För det första håller EUDA med om att den europeiska muddringsindustrins sjöfartskluster ska kunna beviljas statligt stöd enligt riktlinjerna i alla de fall där den utsätts för konkurrens från fartyg från tredjeländer.

För det andra anser EUDA att statligt stöd som godkänts av kommissionen på grundval av riktlinjerna inte bör medföra någon oskälig administrativ börda för den europeiska muddringsindustrins sjöfartskluster.

5.2   European Community Shipowners’ Association (ECSA)

(43)

ECSA anser att kommissionens synsätt är mycket teoretiskt och inte tar hänsyn till riktlinjernas syften eller innehåll.

(44)

ECSA menar att det enligt riktlinjerna redan är en nödvändig förutsättning att en betydande del av muddringsverksamheten utgörs av sjötransport. ECSA menar att mudderverk och kabelläggningsfartyg transporterar muddermassa respektive kablar från punkt A till punkt B. I det här avseendet är lastnings- och lossningsplatsen inte relevant, enligt ECSA.

(45)

ECSA betonar att det är helt förenligt med riktlinjernas syften att mudderverks och kabelläggningsfartygs transportverksamhet omfattas av riktlinjerna, eftersom dessa specialiserade fartyg också är verksamma på en global marknad med hård global konkurrens samt på en global arbetsmarknad.

5.3   Chamber of British Shipping

(46)

Chamber of British Shipping understryker att riktlinjerna medger att stödberättigad och icke stödberättigad muddringsverksamhet kan utföras av samma fartyg och därmed måste särskiljas. Därför är Chamber of British Shipping bekymrat över uppgiften att ”kommissionen anser att det är omöjligt att dela upp en viss verksamhet i en del som omfattas av begreppet sjötransport och en del som inte omfattas därav”.

(47)

Enligt Chamber of British Shipping finns det inget behov av att dra en gräns mellan transport av varor eller passagerare till eller från en plats som finns på en lista över hamnar och anläggningar, och sådan transport till vissa andra specifika platser till havs. Det är oroväckande att en ny prövning tycks införas som gäller syftet med transport av last eller passagerare. Därför anser man att kundens motiv inte är relevant för huruvida en viss rederiverksamhet ska omfattas. Chamber of British Shipping förtydligar att den specifika bestämmelsen för det material som transporteras för det mesta bestäms av kunden i enlighet med kommande användning och/eller miljötillstånd eller andra tillstånd.

(48)

När det gäller beskrivningen av ett kabelläggningsfartygs normala verksamhet i meddelandet i Europeiska unionens officiella tidning håller Chamber of British Shipping inte med om kommissionens preliminära bedömning. Enligt denna bedömning lastar kabelläggningsfartygen kundernas kabellast i hamnanläggningar och transporterar den till en rad andra platser, ibland även andra hamnar, där den levereras genom successiv nedläggning på eller i havsbotten.

5.4   Norges rederiförbund

(49)

Enligt Norges rederiförbund bör kommissionen tolka begreppet ”sjötransport” på ett flexibelt sätt då kabelläggningsföretag och muddringsföretag har samma internationella rörlighet och utsätts för samma globala konkurrens som traditionell ”sjötransport”.

(50)

De anser att transport och kabelläggning från punkt A till punkt B är en samtidig och integrerad verksamhet där kabeln successivt ”lossas” på havsbotten.

(51)

På liknande sätt anser Norges rederiförbund att transport i syfte att bortskaffa slam från muddring måste betraktas som transport, även om platsen för muddringen och/eller lossningen varken är en hamn eller en offshoreanläggning.

5.5   Armateurs de France

(52)

Enligt Armateurs de France är definitionen av sjötransport inte identisk i förordningarna (EEG) nr 3577/92 och (EEG) nr 4055/86, som det hänvisas till i riktlinjerna. Definitionen av sjötransport i ärenden som rör statligt stöd måste därför inte vara densamma som definitionen i förordningarna. Likväl anser Armateurs de France att definitionen i förordning (EEG) nr 3577/92 inte är fullständig. Armateurs de France menar följaktligen att riktlinjerna inte utesluter kabelläggnings- och muddringsverksamhet.

(53)

Armateurs de France menar att EG-domstolens dom av den 11 januari 2007 i mål C-251/04 inte är relevant för aktiviteterna i fråga, då den inte utesluter kabelläggnings- eller muddringsverksamhet från sjötransport. Armateurs de France betonar att dessa verksamheter inte är tjänster som är ”relaterade till eller underordnade tillhandahållandet av sjötransporttjänster” i den mening som avses i domen, utan snarare utgör sjötransport av varor till eller från offshoreanläggningar.

(54)

Armateurs de France vidhåller att om riktlinjerna skulle tolkas så att bara ren sjötransport kunde beviljas statligt stöd till sjötransport skulle en sådan tolkning i teorin även utesluta fartyg som seglar tomma efter att ha transporterat varor. Eftersom riktlinjerna redan omfattar bogserings- och muddringsfartyg om mer än 50 % av den verksamhet som utförs av en bogserbåt under ett visst år utgör sjötransport, bör denna princip, enligt Armateurs de France, utvidgas till att gälla alla tjänstefartyg såsom mudderverk och kabelläggningsfartyg.

5.6   Alcatel-Lucent

(55)

Alcatel-Lucent betonar kabelläggningsföretagens betydelse på arbetsmarknaden med tanke på det stora tekniska kunnande som krävs inom området. Alcatel-Lucent anser att kabelläggningsföretag anställer de mest kvalificerade arbetstagarna på sjöfartsarbetsmarknaden Utvidgningen av DIS-ordningen till kabelläggningsfartyg uppfyller därför målet med statligt stöd till sjötransport enligt definitionen i riktlinjerna, eftersom det skulle skydda högkvalitativa arbetstillfällen i Europa för europeiskt sjöfolk. På grund av krisen på telekommarknaden minskade flottan av telekomkabelfartyg som seglar under gemenskapsflagg från 80 till 35 fartyg i konkurrens med fartyg som är registrerade under utländsk bekvämlighetsflagg.

(56)

Marknaden är global. Den uppgick till 100 000 kilometer per år på toppen av Internetbubblan och minskade sedan till 20 000 kilometer per år mellan 2003 och 2006, för att nu nå upp till mellan 50 000 och 70 000 kilometer per år.

(57)

Eftersom kabelanslutningar kräver transoceanska resor och de största kabelläggningsfartygen bara kan lagra omkring 3 000 kilometer kabeltrummor, anser Alcatel-Lucent att huvuddelen av kabelläggningsfartygens verksamhet består i att transportera kabeltrummor från kabeltrumsfabriken till den plats till havs där kabeln ska anslutas och från vilken den kommer att läggas ned på havsbotten. Enligt Alcatel faller kabelläggningsfartyg inom ramen för sjötransport, eftersom last kontinuerligt lossas från fartyget under resans gång. Därför måste kabelverksamheten betraktas som transport av last.

(58)

Alcatel-Lucent anser inte att förordningarna (EEG) nr 3577/92 och (EEG) nr 4055/86 strikt begränsar typen av destinationer till havs (mellan hamnar eller mellan en hamn och en offshoreanläggning). Alcatel-Lucent menar att en viss plats till havs också ska betraktas som en destination som omfattas av riktlinjerna. I och med att den första kabelmetern läggs ned på havsbotten skulle man också kunna betrakta kabelläggningen som en offshoreanläggning, varför påföljande kabelläggning inte är något annat än transport till denna offshoreanläggning.

(59)

Enligt Alcatel-Lucent medger EG-domstolens dom av den 11 januari 2007 i mål C-251/04 indirekt en utvidgning av begreppet sjötransport så länge det täcks av riktlinjernas syften. De främsta syftena är enligt Alcatel-Lucent att skydda fartyg under gemenskapsflagg och upprätthålla en konkurrenskraftig flotta på världsmarknaden. Även om kabelläggningsverksamhet betraktas som tillhandahållande av en tjänst (relaterad till eller underordnad tillhandahållandet av sjötransporttjänster) är riktlinjerna tillämpliga på kabelläggningsverksamhet eftersom den också uppfyller riktlinjernas syften.

(60)

Slutligen är Alcatel-Lucent av uppfattningen att det av miljöskäl är viktigt att upprätthålla en stor flotta av kabelläggningsfartyg under gemenskapsflagg.

5.7   Danmarks rederiförening

(61)

Danmarks rederiförening anser att kabelläggning är en verksamhet i sig och inte en bitjänst som t.ex. bogsering, som enligt EG-domstolens dom i mål C-251/04 av den 11 januari 2007 inte täcks av förordningarna (EEG) nr 3577/92 och (EEG) nr 4055/86. Vidare anser Danmarks rederiförening att det är viktigare att ta hänsyn till riktlinjernas syften. Därför påminner Danmarks rederiförening om att den europeiska kabelläggningsindustrin skapar arbetstillfällen för många sjömän i Europa. Kabelläggning kan också bidra till säkerhetsbestämmelser och säkerhetsstandarder samt registrering av sådana fartyg i gemenskapsregister.

(62)

Danmarks rederiförening anser att kabelläggningsverksamhet är utsatt för samma konkurrenstryck som det som gemenskapens sjöfartsoperatörer upplever på världsmarknaden. Kabelläggningsfartyg seglar också mellan kontinenter.

(63)

Dessutom anser Danmarks rederiförening att de danska reglerna om sandmuddring omfattas av riktlinjerna med tanke på den liknande lydelsen. Enligt Danmarks rederiförening täcks inte schaktning av den danska lagstiftningen i fråga. Vidare omfattas muddring bara i de fall då kravet att minst 50 % av den totala verksamheten utgör sjötransport är uppfyllt.

5.8   Kommentarer från Danmark till synpunkter från tredje parter

(64)

I sina kommentarer till synpunkterna från berörda parter upprepar de danska myndigheterna sina tidigare argument och understryker att alla berörda parter stöder uppfattningen att kabelläggningsfartyg ska omfattas av riktlinjerna.

6.   BEDÖMNING AV ÅTGÄRDERNA

6.1   Kabelläggning

(65)

För det första påpekar kommissionen att kabelläggningsverksamhet i likhet med sjötransport kräver kvalificerat sjöfolk med liknande kvalifikationer som de som arbetar på traditionella sjötransportfartyg. Dessutom påpekar kommissionen att sjöfolk på kabelläggningsfartyg omfattas av samma arbetsrättslagar och sociala skydd som övrigt sjöfolk.

(66)

För det andra medger kommissionen att kabelläggningsfartyg är sjögående fartyg som måste genomgå samma tekniska kontroller och säkerhetskontroller som fartyg som används inom sjötransport.

(67)

För det tredje håller kommissionen med om att det finns en risk att kabelläggningsföretag flyttar sin landverksamhet utanför gemenskapen för att hitta ett bättre skatteklimat och därefter omflaggar sina fartyg under utländsk bekvämlighetsflagg. I det sammanhanget medger kommissionen att kabelläggning till sin natur är en global marknad.

(68)

Kommissionen konstaterar vidare att utvidgningen av DIS-ordningen till kabelläggningsverksamhet till havs skulle bidra till att skydda sysselsättningen i gemenskapen på sjögående kabelläggningsfartyg som kontrolleras av danska intressen.

(69)

De utmaningar som kabelläggningsverksamhet inom gemenskapen ställs inför när det gäller global konkurrens och omflyttning av landverksamhet är ungefär desamma som för gemenskapens sjötransport. På samma sätt omfattas kabelläggningsverksamhet inom gemenskapen av samma rättsliga ramar i fråga om sysselsättning, teknik och säkerhet som sjötransport inom gemenskapen. Slutligen krävs det kvalificerat och utbildat sjöfolk precis som inom sjötransporten.

(70)

Det är dessa faktorer som ligger till grund för riktlinjerna. I avsnitt 2.2 första stycket i riktlinjerna nämns förbättrad säkerhet för sjötransport, främjande av registrering och återregistrering av fartyg i gemenskapen, konsolidering av de sjöfartskluster som etablerats i medlemsstaterna, upprätthållen och förbättrad sakkunskap i fråga om sjöfart samt skydd för och främjande av sysselsättningen för europeiskt sjöfolk som de främsta målen. Detta gäller framför allt statligt stöd i form av lägre arbetskraftsrelaterade kostnader (avsnitt 3.2 i riktlinjerna) som betraktas som ”sociala åtgärder för att förbättra konkurrenskraften” (se rubriken till avsnitt 3 i riktlinjerna).

(71)

Även om kommissionen fortfarande vidhåller att kabelläggningsverksamhet inte omfattas av definitionen av sjötransport i de ovan nämnda förordningarna och riktlinjerna, anser den att kabelläggning med nödvändiga anpassningar bör likställas med sjötransport för tillämpningen av avsnitt 3.2 i riktlinjerna och att kabelläggning därmed bör omfattas av samma bestämmelse.

(72)

Kommissionen drar därmed slutsatsen att utvidgningen av DIS-ordningen till kabelläggningsfartyg kan godtas genom att tillämpa avsnitt 3.2 i riktlinjerna med nödvändiga anpassningar på dem, och att denna utvidgning följaktligen är förenlig med den gemensamma marknaden.

6.2   Muddring

(73)

Kommissionen tillbakavisar Danmarks påstående att kommissionen skulle ha missbrukat sin makt när den inledde granskningsförfarandet i fråga om bestämmelserna om muddring i DIS-ordningen. Det ovan nämnda dekretet bifogades anmälan. Kommissionen anser att den var tvungen att granska även denna bilaga och avgöra huruvida dekretet var en ändring av den DIS-ordning som godkänts av kommissionen i det ovan nämnda beslutet av den 12 december 2002 i ärende NN 116/98 och av de åtgärder som Danmark meddelat kommissionen 2005 för att anpassa DIS-ordningen till riktlinjerna från 2004.

(74)

Dessutom tillbakavisar kommissionen påståendet att de två lagförslagen skulle ha godkänts genom kommissionens skrivelse av den 18 maj 2005. Genom denna skrivelse klargjordes att en medlemsstats godkännande av lämpliga åtgärder som föreslagits av kommissionen genom riktlinjerna inte i formellt avseende ska betraktas som en anmälan om nytt stöd eller en ändring av befintligt stöd. I det nämnda svaret klargjorde kommissionen också att de åtgärder som de danska myndigheterna lagt fram bara utgjorde ett införlivande av de lämpliga åtgärder som föreslagits i riktlinjerna, och att de inte krävde någon anmälan enligt artikel 88.3 i EG-fördraget.

(75)

Det dekret som följde med anmälan avviker dessutom väsentligt från det lagförslag som lämnats i den ovan nämnda skrivelsen av den 21 januari 2008 genom att betydligt fler muddringsaktiviteter ingår än vad som förutsetts i det aktuella lagförslaget. När kommissionen inledde granskningen betraktade den inte bestämmelserna i dekretet som ett nytt stöd (och olagligt stöd eftersom det redan hade trätt i kraft) utan som missbruk av befintligt stöd enligt artikel 16 i procedurförordningen om statligt stöd. Det relevanta kapitlet i förordningen är därför inte kapitel V om förfarandet för befintliga stödordningar, som de danska myndigheterna förutsatte i sin kommentar, utan kapitel IV om förfarandet vid missbruk av stöd.

(76)

Kommissionen inledde därför med rätta granskningsförfarandet med avseende på dekretet.

(77)

I avsnitt 3.2 femte stycket i riktlinjerna fastställs de villkor under vilka muddringsverksamhet kan beviljas statligt stöd i form av sänkning av arbetskraftsrelaterade kostnader. Villkoren att det måste röra sig om sjöfolk från gemenskapen som arbetar ombord på sjögående fartyg i den mening som avses i avsnitt 3.2 tredje stycket i riktlinjerna och att mudderverken måste vara registrerade i en medlemsstat gäller redan för DIS-ordningen.

(78)

Dessutom har de danska myndigheterna redan i sina kommentarer till beslutet att inleda förfarandet klargjort att det enbart är självdrivna mudderverk som omfattas av DIS-ordningen och att muddringsverksamhet i och runt hamnar och fjordar inte omfattas av DIS-ordningen.

(79)

När det gäller villkoret att mudderverk under mer än 50 % av den årliga driftstiden måste bedriva sjötransport, påpekar kommissionen att ”sjötransport” när det gäller muddring i avsnitt 3.1 sextonde stycket i riktlinjerna definieras som ”verklig transport till sjöss av muddermassa” och utesluter ”utvinning och muddring som sådan”. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att utvinning eller muddring som sådan inte omfattas av definitionen av stödberättigad muddringsverksamhet enligt det ovan nämnda danska dekretet. Kommissionen anser vidare att ”förflyttning mellan utvinningsplatsen och den plats där muddermassan ska lossas” och ”förflyttning mellan utvinningsplatser” faktiskt innebär transport av muddermassa. Kommissionen godtar också att fartyg inom sjötransport inte alltid seglar med last på grund av obalanser i viss handel. Därför är det logiskt att i analogi betrakta ”förflyttning mellan hamn och utvinningsplats” och ”förflyttning mellan lossningsplatsen och hamnen” som sjötransport. På samma sätt hör ”lossning” till sjötransport. När mudderverk tillhandahåller assistans till havs på begäran av myndigheter, slutligen, gynnas sjötransporten av den tid de tillbringar direkt och uteslutande för det ändamålet.

(80)

Kommissionen drar därför slutsatsen att muddringsverksamhet som den definieras i dekretet kan omfattas av DIS-ordningen med undantag för verksamhet som motsvarar ”förflyttning på utvinningsplatser”, som faktiskt inte kan skiljas från utvinning eller muddring som sådan.

(81)

Kommissionens godkännande av de flesta aktiviteter som de danska myndigheterna i det ovan nämnda dekretet definierar som stödberättigade enligt DIS-ordningen grundar sig också på de överväganden som följer.

(82)

Muddring kräver kvalificerat sjöfolk som omfattas av samma arbetsrätt och sociala skydd som övrigt sjöfolk.

(83)

Mudderverk är sjögående fartyg som måste genomgå samma tekniska kontroll och säkerhetskontroller som fartyg som används inom sjötransport.

(84)

Slutligen finns det en risk att kabelläggningsföretag flyttar sin landverksamhet utanför gemenskapen i syfte att hitta ett bättre skatteklimat och förmånligare sociala trygghetssystem samt att de därefter omflaggar sina fartyg under utländsk bekvämlighetsflagg.

(85)

Kommissionen anser alltså att DIS-ordningen kan tillämpas på muddring till havs enligt definitionen i dekretet, med undantag för förflyttning på utvinningsplatser.

6.3   Begränsad giltighetstid för kommissionens beslut på området för statligt stöd

(86)

Enligt sin senaste praxis godkänner kommissionen inte längre statliga stödordningar – eller ändringar av dessa – utan tidsbegränsning utan kräver numera att ordningar ska anmälas för en tidsperiod av högst tio år.

(87)

Detta är bakgrunden till att kommissionen är skyldig att ange en tidsbegränsning för den anmälda åtgärden i enlighet med gällande praxis. Kommissionen måste därför besluta att de danska myndigheterna på nytt ska anmäla den ändring av DIS-ordningen som granskas i detta beslut enligt artikel 88.3 i EG-fördraget senast tio år efter den dag då detta beslut tillkännages.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   De åtgärder som Danmark planerar att genomföra till förmån för sjögående kabelläggningsfartyg är förenliga med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.1 i EG-fördraget.

2.   De åtgärder som Danmark genomfört till förmån för sjögående mudderverk är förenliga med den gemensamma marknaden förutsatt att förflyttning på utvinningsplatser undantas från den stödberättigade verksamheten.

Artikel 2

Danmark ska på nytt anmäla den ändring av DIS-ordningen som granskas i detta beslut enligt artikel 88.3 i EG-fördraget inom tio år från och med den dag då detta beslut tillkännages.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Danmark.

Utfärdat i Bryssel den 13 januari 2009.

På kommissionens vägnar

Antonio TAJANI

Vice ordförande


(1)  EUT C 213, 12.9.2007, s. 22.

(2)  Registrerad under TREN (2007) A/21157.

(3)  Beslutet i ärende N 116/98 finns på det officiella språket på följande Internetadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/transports-1998/nn116–98.pdf

(4)  Registrerad under TREN (2007) A/28077.

(5)  Registrerad under TREN (2007) D/306985.

(6)  Registrerad under K(2007) 3219 slutlig.

(7)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(8)  Registrerad under TREN (2007) A/41561.

(9)  Se fotnot 1.

(10)  Registrerad under TREN (2008) A/80508.

(11)  Registrerad under K(2007) 3219 slutlig.

(12)  Ärende NN 116/98 godkänt genom kommissionens beslut av den 13 november 2002. Beslutet finns tillgängligt på det officiella språket på följande Internetadress: http://ec.europa.eu/community_law/state_aids/transports-1998/nn116–98.pdf

(13)  EGT L 378, 31.12.1986, s. 1.

(14)  EGT L 364, 12.12.1992, s. 7.

(15)  EUT C 13, 17.1.2004, s. 3.

(16)  Registrerad under TREN(2006) D/212345.

(17)  Kommissionens pressmeddelande IP/07/1047 av den 10 juli 2007.


14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/32


KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 maj 2009

om ändring av beslut 2006/771/EG om harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning

[delgivet med nr K(2009) 3710]

(Text av betydelse för EES)

(2009/381/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 676/2002/EG av den 7 mars 2002 om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i Europeiska gemenskapen (radiospektrumbeslut) (1), särskilt artikel 4.3, och

av följande skäl:

(1)

Genom kommissionens beslut 2006/771/EG (2) harmoniseras de tekniska villkoren för många typer av kortdistansutrustning, bland annat larm, utrustning för lokal kommunikation, dörröppnare och medicinska implantat. Kortdistansutrustning är typiska massmarknadsprodukter och/eller bärbara produkter som lätt kan medföras och användas över gränser. Skillnader i villkor för användning av kortdistansutrustning hindrar därför den fria rörligheten, ökar produktionskostnaderna och skapar risker för skadlig störning på och från andra radiotillämpningar och radiotjänster.

(2)

Genom kommissionens beslut 2008/432/EG (3) harmoniserades de tekniska villkoren för kortdistansutrustning i beslut 2006/771/EG genom att bilagan till det sistnämnda beslutet ersattes.

(3)

På grund av de snabba förändringarna av tekniken och av samhällets förväntningar kan emellertid nya tillämpningar för kortdistansutrustning dyka upp som kräver regelbunden uppdatering av villkoren för spektrumharmonisering.

(4)

Den 5 juli 2006 gav kommissionen i enlighet med artikel 4.2 i beslut nr 676/2002/EG ett permanent mandat (4) till Europeiska post- och telesammanslutningen (Cept) att uppdatera bilagan till beslut 2006/771/EG för att ta hänsyn till tekniska utvecklingar och marknadsutvecklingar inom området kortdistansutrustning.

(5)

I sin rapport från november 2008 (5), som lämnades in i enlighet med det mandatet, rekommenderar Cept att kommissionen ändrar en rad tekniska aspekter i bilagan till beslut 2006/771/EG.

(6)

Beslut 2006/771/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Utrustning som drivs enligt de villkor som anges i detta beslut måste även uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (6) så att spektrumet kan användas effektivt och ingen skadlig störning uppstår; detta visas antingen genom att harmoniserade standarder uppfylls eller genom uppfyllande av alternativa förfaranden för bedömning av överensstämmelse.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från radiospektrumkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagan till beslut 2006/771/EG ska ersättas med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den 13 maj 2009.

På kommissionens vägnar

Viviane REDING

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 108, 24.4.2002, s. 1.

(2)  EUT L 312, 11.11.2006, s. 66.

(3)  EUT L 151, 11.6.2008, s. 49.

(4)  Permanent mandat till Cept avseende årlig uppdatering av den tekniska bilagan till kommissionens beslut om teknisk harmonisering av radiospektrum för användning av kortdistansutrustning. (5 juli 2006)

(5)  Cept-rapport nr 26, RSCOM 08–88.

(6)  EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.


BILAGA

”BILAGA

Harmoniserade frekvensband och tekniska parametrar för kortdistansutrustning

Typ av kortdistansutrustning

Frekvensband

Effektbegränsning/fältstyrkebegränsning/gräns för effekttäthet (1)

Ytterligare parametrar/villkor för spektrumtillträde och undvikande av störning (2)

Andra användningsbegränsningar (3)

Sista dag för genomförande

Ospecificerad kortdistansutrustning (4)

6 765–6 795 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

13,553–13,567 MHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

26,957–27,283 MHz

10 mW effektiv utstrålad effekt (e.r.p.), vilket motsvarar 42 dΒμΑ/m vid 10 meter

 

Videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

40,660–40,700 MHz

10 mW e.r.p.

 

Videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

433,050–434,040 (5) MHz

1 mW e.r.p.

och – 13dBm/10 kHz strålningstäthet för bandbreddsmodulation över 250 kHz

 

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

10 mW e.r.p.

Sändningscykel (6): 10 %

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

434,040–434,790 (5) MHz

1 mW e.r.p.

och – 13dBm/10 kHz strålningstäthet för bandbreddsmodulation över 250 kHz

 

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

10 mW e.r.p.

Sändningscykel (6): 10 %

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

Sändningscykel (6): 100 % vid kanalseparation upp till 25 kHz

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

863,000–868,000 MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

868,000–868,600 (5) MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 1 % användas

Videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

868,700–869,200 (5) MHz

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

869,400–869,650 (5) MHz

500 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 10 % användas

Kanaldelning måste vara 25 kHz. Hela bandet kan också användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data

Videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

869,700–870,000 (5) MHz

5 mW e.r.p.

Rösttillämpningar tillåtna med lämplig teknik för undvikande av störning

Ljud- och videotillämpningar är undantagna

1 juni 2007

25 mW e.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas. Alternativt kan en sändningscykel (6) på 0,1 % användas

Ljud- och röstsignaler och videotillämpningar är undantagna

1 oktober 2008

2 400–2 483,5 MHz

10 mW ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt (e.i.r.p)

 

 

1 juni 2007

5 725–5 875 MHz

25 mW e.i.r.p.

 

 

1 juni 2007

24,150–24,250 GHz

100 mW e.i.r.p.

 

 

1 oktober 2008

61,0–61,5 GHz

100 mW e.i.r.p.

 

 

1 oktober 2008

Bredbandsystem för dataöverföring

2 400–2 483,5 MHz

100 mW e.i.r.p.

och 100 mW/100 kHz e.i.r.p. strålningstäthet gäller för användningen av frekvenshoppande modulation. 10 mW/MHz e.i.r.p. strålningstäthet gäller för användningen av andra typer av modulation.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas.

 

1 november 2009

57,0–66,0 (5) GHz

40 dBm e.i.r.p.

och 13 dBm/MHz e.i.r.p. strålningstäthet

 

Utomhustillämpningar är undantagna

1 november 2009

25 dBm e.i.r.p.

och – 2 dBm/MHz e.i.r.p. strålningstäthet

 

Fasta utomhustillämpningar är undantagna.

1 november 2009

Larmsystem

868,600–868,700 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Hela frekvensbandet kan också användas som en kanal för höghastighetsöverföring av data

Sändningscykel (6): 1,0 %

 

1 oktober 2008

869,250–869,300 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykel (6): 0,1 %

 

1 juni 2007

869,300–869,400 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykel (6): 1,0 %

 

1 oktober 2008

869,650–869,700 MHz

25 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykel (6): 10 %

 

1 juni 2007

Trygghetslarm (7)

869,200–869,250 MHz

10 mW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Sändningscykel (6): 0,1 %

 

1 juni 2007

Induktiva tillämpningar (8)

20,050–59,750 kHz

72 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

59,750–60,250 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

60,250–70,000 kHz

69 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

70–119 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

119–127 kHz

66 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

127–140 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

140–148,5 kHz

37,7 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

148,5–5 000 kHz

I de särskilda band som nämns nedan kan högre fältstyrka och ytterligare användningsbegränsningar tillämpas:

– 15 dBμA/m vid 10 meter i alla bandbredder på 10 kHz

Dessutom δr den sammanlagda fältstyrkan – 5 dΒμΑ/m vid 10 m för system som utnyttjar bandbredder över 10 kHz

 

 

1 oktober 2008

400–600 kHz

– 8 dBμA/m vid 10 meter

 

Denna uppsättning av användningsvillkor gäller endast för RFID (9)

1 oktober 2008

3 155–3 400 kHz

13,5 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

5 000–30 000 kHz

I de särskilda band som nämns nedan kan högre fältstyrka och ytterligare användningsbegränsningar tillämpas:

– 20 dBμA/m vid 10 meter i alla bandbredder på 10 kHz

Dessutom är den sammanlagda fältstyrkan – 5 dΒμΑ/m vid 10 m för system som utnyttjar bandbredder över 10 kHz

 

 

1 oktober 2008

6 765–6 795 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

7 400–8 800 kHz

9 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

10 200–11 000 kHz

9 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

13 553–13 567 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 juni 2007

60 dBμA/m vid 10 meter

 

Denna uppsättning av användningsvillkor gäller endast för RFID (9) och EAS (10)

1 oktober 2008

26 957–27 283 kHz

42 dBμA/m vid 10 meter

 

 

1 oktober 2008

Aktiva medicinska implantat (11)

9–315 kHz

30 dBμA/m vid 10m

Sändningscykel (6): 10 %

 

1 oktober 2008

402–405 MHz

25 μW e.r.p.

Kanaldelning: 25 kHz

Närliggande kanaler i enskilda sändare kan kombineras för ökad bandbredd upp till 300 kHz.

För att garantera driftskompatibilitet med andra användare, särskilt meteorologiska radiosonder, kan annan teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning, inbegripet bandbredder över 300 kHz, användas om den minst ger samma prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG.

 

1 november 2009

Trådlösa audiotillämpningar (12)

87,5–108,0 MHz

50 nW e.r.p.

Kanaldelning upp till 200 kHz

 

1 oktober 2008

863–865 MHz

10 mW e.r.p.

 

 

1 juni 2007

Tillämpningar för radiobestämning (13)

2 400–2 483,5 MHz

25 mW e.i.r.p.

 

 

1 november 2009

17,1–17,3 GHz

26 dBm e.i.r.p.

Teknik för spektrumtillträde och undvikande av störning som ger minst motsvarande prestanda som den teknik som beskrivs i de harmoniserade standarder som antagits enligt direktiv 1999/5/EG måste användas.

Denna uppsättning av användningsvillkor gäller endast för markbaserade system.

1 november 2009

Radar för tanknivåmätning (14)

4,5–7,0 GHz

24 dBm e.i.r.p. (15)

 

 

1 november 2009

8,5–10,6 GHz

30 dBm e.i.r.p. (15)

 

 

1 november 2009

24,05–27,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (15)

 

 

1 november 2009

57,0–64,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (15)

 

 

1 november 2009

75,0–85,0 GHz

43 dBm e.i.r.p. (15)

 

 

1 november 2009

Modellradiostyrning (16)

26 990–27 000 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 040–27 050 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 090–27 100 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 140–27 150 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

27 190–27 200 kHz

100 mW e.r.p.

 

 

1 november 2009

’RFID-teknik’

2 446–2 454 MHz

100 mW e.i.r.p.

 

 

1 november 2009


(1)  Medlemsstaterna måste tillåta användning av spektrum upp till den effekt, fältstyrka eller effekttäthet som anges i denna tabell. I enlighet med artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG kan de införa mindre restriktiva bestämmelser och exempelvis tillåta användning av spektrum med högre effekt, fältstyrka eller effekttäthet.

(2)  Medlemsstaterna får endast föreskriva dessa ’ytterligare parametrar/villkor för spektrumtillträde och teknik för undvikande av störning’, och får inte lägga till andra parametrar eller villkor för spektrumtillträde eller teknik för undvikande av störning. Mindre stränga villkor enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG innebär att medlemsstaterna helt kan avstå från parametrar och villkor för spektrumtillträde och teknik för undvikande av störning i en viss cell, eller tillåta högre värden.

(3)  Medlemsstaterna får endast föreskriva dessa andra användningsbegränsningar, men får inte lägga till ytterligare begränsningar. Eftersom mindre stränga bestämmelser får införas enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG kan medlemsstaterna avstå från en eller flera av dessa begränsningar.

(4)  Denna kategori kan omfatta alla typer av tillämpningar som uppfyller de tekniska kraven (typiska användningar är telemetri, fjärrstyrning, larm och dataöverföring).

(5)  För detta frekvensband måste medlemsstaterna möjliggöra alla alternativa uppsättningar av användningsvillkor.

(6)  ’Sändningscykel’ är den genomsnittliga sändningstiden under en viss tidsperiod (maximalt en timme) uttryckt i procent av denna period. Mindre stränga villkor enligt artikel 3.3 i beslut 2006/771/EG innebär att medlemsstaterna kan tillåta ett högre värde på ’sändningscykel’.

(7)  Trygghetslarm är avsett för äldre eller personer med funktionshinder, i syfte att påkalla hjälp i nödsituationer.

(8)  Denna kategori omfattar t.ex. startspärrar för bilar, utrustning för identifiering av personer, djur eller varor, larmsystem, system för kabeldetektering, avfallshantering, trådlös ljudöverföring, tillträdeskontroll, stöldskyddssystem, automatisk varuidentifiering, trådlösa styrningssystem och utrustning för vägtullar.

(9)  Denna kategori omfattar induktiva tillämpningar för radiofrekvensidentifiering (RFID)

(10)  Denna kategori omfattar induktiva tillämpningar för elektronisk artikelövervakning (EAS).

(11)  Denna kategori omfattar radiodelen i aktiva medicintekniska produkter för implantation, enligt definitionen i rådets direktiv 90/385/EEG av den 20 juni 1990 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aktiva medicintekniska produkter för implantation, och deras kringutrustning (EGT L 189, 20.7.1990, s. 17).

(12)  Tillämpningar för trådlös ljudöverföring till högtalare, hörlurar eller öronsnäckor, trådlösa högtalare, trådlösa hörlurar, trådlösa hörlurar för bärbara apparater som cd-spelare, kassettbandspelare och radioapparater, trådlösa hörlurar för bruk i fordon (t.ex. för radio eller mobiltelefon), ’in-ear monitoring’ för användning vid konserter eller andra framföranden.

(13)  Denna kategori omfattar tillämpningar för att bestämma ett föremåls position, hastighet och/eller andra egenskaper, eller för att få uppgifter om sådana parametrar.

(14)  Radar för tanknivåmätning (TLPR – Tank Level Probing Radar) är en särskild typ av tillämpning för radiobestämning som används för tanknivåmätning och installeras i metalltankar, tankar av armerad betong eller liknande strukturer byggda av material med jämförbara dämpningsegenskaper. Tankarna ska vara avsedda att omfatta ett innehåll.

(15)  Kapacitetsbegränsningen gäller i sluten tank och motsvarar en spektraltäthet på – 41,3 dBm/MHz e.i.r.p. utanför en 500 liters provtank.

(16)  Denna kategori omfattar tillämpningar för att styra modeller (främst miniatyrmodeller av fordon) i luften, på land eller på eller under vattenytan.”


III Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen

RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

14.5.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/40


ADDENDUM

TILL BESLUT ATALANTA/3/2009 AV KOMMITTÉN FÖR UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK om inrättande av en bidragande länders kommitté för Europeiska unionens militära insats i syfte att bidra till avvärjande, förebyggande och bekämpande av piratdåd och väpnade rån utanför Somalias kust (Atalanta) (2009/369/Gusp)

(Europeiska unionens officiella tidning L 112 av den 6 maj 2009)

Följande bilaga ska bifogas beslut Atalanta /3/2009 av den 21 april 2009 av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik:

”BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER DE TREDJESTATER SOM AVSES I ARTIKEL 2.1

Norge”