ISSN 1725-2628
Europeiska unionens
officiella tidning
L 304
Svensk utgåva
Lagstiftning
51 årgången
14 november 2008
|
ISSN 1725-2628 |
||
|
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304 |
|
|
|
||
|
Svensk utgåva |
Lagstiftning |
51 årgången |
|
|
|
||
|
|
* |
|
|
|
|
|
(1) Text av betydelse för EES |
|
SV |
De rättsakter vilkas titlar är tryckta med fin stil är sådana rättsakter som har avseende på den löpande handläggningen av jordbrukspolitiska frågor. De har normalt en begränsad giltighetstid. Beträffande alla övriga rättsakter gäller att titlarna är tryckta med fetstil och föregås av en asterisk. |
I Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras
FÖRORDNINGAR
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1099/2008
av den 22 oktober 2008
om energistatistik
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
Gemenskapen behöver ha tillgång till korrekta och aktuella uppgifter om mängder, former, källor, alstring, leveranser, omvandling och förbrukning av energi i syfte att övervaka desin energipolitiks genomslag och följder. |
|
(2) |
Energistatistik har traditionellt sett fokuserat på energiförsörjningen och fossila energier. Under de kommande åren är det nödvändigt att mer fokus läggs på att öka kunskapen om och övervakningen av slutlig energiförbrukning, förnybar energi samt kärnenergi. |
|
(3) |
Tillgång till korrekt aktuell information om energi är väsentlig för att bedöma energiförbrukningens inverkan på miljön, särskilt när det gäller utsläpp av växthusgaser. Denna information krävs i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (2). |
|
(4) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (3) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (4) är medlemsstaterna skyldiga att lämna kvantitativa energiuppgifter. För att övervaka framstegen mot att uppnå de mål som fastställs i dessa direktiv krävs detaljerade aktuella energiuppgifter. |
|
(5) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda (5), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (6) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter (7) är medlemsstaterna skyldiga att lämna kvantitativa uppgifter om energiförbrukningen. För att kunna övervaka framstegen mot att uppnå de mål som fastställs i de direktiven krävs detaljerade aktuella energiuppgifter, bättre samverkan mellan dessa energiuppgifter och relevanta statistiska undersökningar såsom folk- och bostadsräkningar samt transportuppgifter. |
|
(6) |
I kommissionens grönböcker av den 22 juni 2005 om effektivare energiutnyttjande och av den 8 mars 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning diskuteras en energipolitik för EU för vilken EU-omfattande energistatistik måste finnas att tillgå, inbegripet för inrättande av ett europeiskt observatorium för energimarknaderna. |
|
(7) |
Detaljerade och aktuella energiuppgifter krävs för att inrätta en modell för energiuppskattning i den offentliga sektorn, vilket Europaparlamentet efterlyser i sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (8). |
|
(8) |
För att en eventuell försörjningskris ska kunna förutspås och EU-lösningar på en sådan kris ska kunna samordnas bör man under de närmaste åren ägna mer uppmärksamhet åt försörjningstrygghet när det gäller de viktigaste bränslena, och uppgifterna på EU-nivå bör komma tidigare och vara mer korrekta. |
|
(9) |
Energimarknadens avreglering och tilltagande komplexitet gör det allt svårare att samla in tillförlitliga aktuella energiuppgifter, särskilt om det saknas en rättslig grund för insamlingen av sådana uppgifter. |
|
(10) |
För att ett system för energistatistik ska kunna bistå Europeiska unionen och dess medlemsstater att fatta politiska beslut och främja offentliga debatter, även med medborgarna, bör jämförelsemöjligheter, insyn, flexibilitet och utvecklingsmöjligheter garanteras i systemet. Under den närmaste framtiden bör därför statistik om kärnenergi integreras och relevanta uppgifter om förnybar energi utvecklas mer. Likaså skulle tillgång till detaljerad statistik om boende och transport vara till stor nytta för energieffektiviteten. |
|
(11) |
Sammanställningen av gemenskapsstatistik regleras i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (9). |
|
(12) |
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en gemensam ram för sammanställning, översändning, utvärdering och spridning av jämförbar energistatistik i gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet. |
|
(13) |
Vid sammanställning och spridning av gemenskapsstatistik i enlighet med denna förordning bör medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheter beakta principerna i den uppförandekod för europeisk statistik som den 24 februari 2005 antogs av kommittén för det statistiska programmet som inrättades genom rådets beslut 89/328/EEG, Euratom (10) och som bifogades kommissionens rekommendation om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar. |
|
(14) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (11). |
|
(15) |
Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att ändra förteckningen över uppgiftskällor, den nationella statistiken och de tillämpliga förtydligandena och definitionerna samt formerna för översändande, liksom att upprätta och ändra den årliga statistiken om kärnenergi, när denna har förts in, att ändra statistiken om förnybar energi, när denna har förts in, samt upprätta och ändra statistiken om den slutgiltiga energiförbrukningen. Eftersom dessa åtgärder har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |
|
(16) |
Det är nödvändigt att ge kommissionen möjlighet att bevilja medlemsstaterna undantag och avvikelser från de aspekter av energiuppgifterna som skulle medföra orimliga belastningar på uppgiftslämnarna. Avvikelser eller undantag bör beviljas endast vid erhållande av en vederbörlig motivering som innehåller en redogörelse för den nuvarande situationen och den alltför tunga arbetsbördan. Den period då dessa tillämpas bör vara så kort som möjligt. |
|
(17) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning överensstämmer med yttrandet från kommittén för det statistiska programmet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Genom denna förordning inrättas en gemensam ram för framställning, översändning, utvärdering och spridning av jämförbar energistatistik i gemenskapen.
2. Denna förordning ska tillämpas på statistiska uppgifter om energiprodukter och aggregat därav i gemenskapen.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
a) |
gemenskapsstatistik: gemenskapsstatistik i enlighet med definitionen i artikel 2 första strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97. |
|
b) |
framställning av statistik: framställning av statistik i enlighet med definitionen i artikel 2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97. |
|
c) |
kommissionen (Eurostat): gemenskapsmyndigheten i enlighet med definitionen i artikel 2 fjärde strecksatsen i förordning (EG) nr 322/97. |
|
d) |
energiprodukter: brännbara bränslen, värme, förnybar energi, el eller varje annan form av energi. |
|
e) |
aggregat: uppgifter som aggregerats på nationell nivå avseende behandling eller användning av energiprodukter, nämligen produktion, handel, lager, omvandling, förbrukning och strukturella egenskaper för energisystemet såsom installerad kapacitet för elproduktion eller produktionskapacitet för oljeprodukter. |
|
f) |
uppgifternas kvalitet: följande aspekter av statistisk kvalitet: relevans, noggrannhet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet, samstämmighet samt fullständighet. |
Artikel 3
Uppgiftskällor
1. Under iakttagande av principerna om fortsatt minskad belastning på uppgiftslämnarna och administrativ förenkling ska medlemsstaterna sammanställa uppgifter om energiprodukter och aggregat av dessa i gemenskapen från följande källor:
|
a) |
Särskilda statistiska undersökningar ställda till producenter och handlare, distributörer, transportörer, exportörer och importörer av primär och omvandlad energi. |
|
b) |
Andra statistiska undersökningar ställda till de slutliga energiförbrukarna i sektorerna för tillverkningsindustri, transport och andra sektorer, inbegripet hushåll. |
|
c) |
Andra förfaranden för statistisk skattning eller andra källor, inbegripet administrativa källor, såsom tillsynsmyndigheter för el- och gasmarknaderna. |
2. Medlemsstaterna ska ange närmare bestämmelser om lämnande av de uppgifter som i enlighet med artikel 4 krävs av företag och andra källor för nationell statistik.
3. Förteckningen över uppgiftskällor får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
Artikel 4
Aggregat, energiprodukter och översändningsfrekvens för nationell statistik
1. Den nationella statistik som ska redovisas ska vara den som anges i bilagorna. Den ska översändas med följande frekvenser:
|
a) |
Årlig för energistatistiken i bilaga B. |
|
b) |
Månatlig för energistatistiken i bilaga C. |
|
c) |
Månatlig på kort sikt för energistatistiken i bilaga D. |
2. Tillämpliga förtydliganden och definitioner av de fackuttryck som används återfinns i de enskilda bilagorna samt i bilaga A (”Förtydliganden av terminologin”).
3. De uppgifter som ska översändas samt tillämpliga förtydliganden och definitioner får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
Artikel 5
Översändning och spridning
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) översända den nationella statistik som avses i artikel 4.
2. Formerna för översändandet, inbegripet tillämpliga tidsgränser och avvikelser och undantag från dessa, ska vara de som anges i bilagorna.
3. Formerna för översändandet av den nationella statistiken får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
4. Kommissionen får i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3 på vederbörligen motiverad begäran från en medlemsstat bevilja ytterligare avvikelser eller undantag för de delar av den nationella statistiken för vilka insamlingen skulle leda till en orimlig belastning för uppgiftslämnarna.
5. Kommissionen (Eurostat) ska senast den 31 januari det andra året som följer på rapporteringsperioden årligen sprida energistatistik.
Artikel 6
Kvalitetsbedömning och rapporter
1. Medlemsstaterna ska säkerställa de översända uppgifternas kvalitet.
2. Varje rimlig ansträngning ska göras för att se till att energiuppgifter som översänds i enlighet med bilaga B överensstämmer med uppgifter som lämnas i enlighet med kommissionens beslut 2005/166/EG av den 10 februari 2005 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet (12).
3. I denna förordning ska följande kvalitetsbedömningskriterier tillämpas på de uppgifter som ska översändas:
|
a) |
”Relevans”: i hur hög grad statistiken uppfyller användarnas nuvarande och potentiella behov. |
|
b) |
”Tillförlitlighet”: i hur hög grad uppskattningarna överensstämmer med okända sanna värden. |
|
c) |
”Aktualitet”: tiden mellan uppgifternas tillgänglighet och den företeelse eller situation som de beskriver. |
|
d) |
”Punktlighet”: tiden mellan den dag som uppgifterna görs tillgängliga och den planerade dag då de skulle ha levererats. |
|
e) |
”Tillgänglighet” och ”tydlighet”: under vilka villkor och former som användare kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter. |
|
f) |
”Jämförbarhet”: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp och mätningsverktyg eller mätningsförfaranden som används när man jämför statistiken från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder. |
|
g) |
”Samstämmighet”: i hur hög grad uppgifterna tillförlitligt kan kombineras på olika sätt och användas för olika ändamål. |
4. Medlemsstaterna ska vart femte år till kommissionen (Eurostat) överlämna en rapport om kvaliteten i de uppgifter som översänds och om eventuellt förändrade metoder.
5. Inom sex månader efter mottagandet av en begäran från kommissionen (Eurostat), så att denna kan bedöma kvaliteten på de översända uppgifterna, ska medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) lämna en rapport med alla relevanta upplysningar om genomförandet av denna förordning.
Artikel 7
Tidsfrister och frekvens
Medlemsstaterna ska sammanställa alla uppgifter som anges i denna förordning från början av kalenderåret efter antagandet av denna förordning, och ska därefter i fortsättningen översända dem med de frekvenser som anges i artikel 4.1.
Artikel 8
Årlig statistik om kärnenergi
Kommissionen (Eurostat) ska i samarbete med kärnenergisektorn i EU fastställa årlig statistik om kärnenergi som ska redovisas och spridas från och med 2009, vilket år ska vara den första rapporteringsperioden, utan att det påverkar sekretessen, där sådan behövs; dubbelarbete vid uppgiftsinsamling ska undvikas samtidigt som produktionskostnader hålls nere och rapporteringsbelastningar är rimliga.
Den årliga statistiken om kärnenergi ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
Artikel 9
Statistik om förnybar energi och om den slutliga energiförbrukningen
1. För att förbättra kvaliteten på statistiken om förnybar energi och om den slutliga energiförbrukningen ska kommissionen (Eurostat) i samarbete med medlemsstaterna se till att denna statistik är jämförbar, medger insyn och är detaljerad och flexibel genom att göra följande:
|
a) |
Se över de metoder som används för att ta fram statistik om förnybar energi i syfte att årligen och på ett kostnadseffektivt sätt göra ytterligare relevant och detaljerad statistik om alla förnybara energikällor tillgänglig. Kommissionen (Eurostat) ska lägga fram och sprida den framtagna statistiken från och med 2010 (referensår). |
|
b) |
Se över och fastställa de metoder som används på nationell nivå och gemenskapsnivå för att ta fram statistik om den slutliga energiförbrukningen (källor, variabler, kvalitet, kostnader) på grundval av nuläget, befintliga studier och pilotstudier för genomförbarhet och ännu inte utförda kostnad-nyttoanalyser samt utvärdera resultaten av pilotstudierna och kostnad-nyttoanalyserna med syfte att fastställa fördelningsnycklar för slutenergi per sektor och huvudsakliga användningsområden samt gradvis integrera resultaten i statistiken från och med 2012 (referensår). |
2. Den årliga statistiken över förnybar energi får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
3. Den årliga statistiken över den slutliga energiförbrukningen ska upprättas och får ändras i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2.
Artikel 10
Genomförandeåtgärder
1. Följande åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning och som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, bland annat genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2:
|
a) |
Ändringar av förteckningen över uppgiftskällor (artikel 3.3). |
|
b) |
Ändringar av den nationella statistiken och de tillämpliga förtydligandena eller definitionerna (artikel 4.3). |
|
c) |
Ändringar av formerna för översändande (artikel 5.3). |
|
d) |
Upprättande och ändringar av den årliga statistiken om kärnenergi (artikel 8.2). |
|
e) |
Ändringar av statistik om förnybar energi (artikel 9.2). |
|
f) |
Upprättande och ändringar av statistiken över den slutgiltiga energiförbrukningen (artikel 9.3). |
2. Ytterligare avvikelser eller undantag (artikel 5.4) ska beviljas i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 11.3.
3. Hänsyn ska tas till principen om att ytterligare kostnader och rapporteringsbelastningar ska hållas rimliga.
Artikel 11
Kommitté
1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det statistiska programmet.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
Artikel 12
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J.-P. JOUYET
Ordförande
(1) Europaparlamentets yttrande av den 12 mars 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 15 september 2008.
(2) EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.
(3) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.
(4) EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.
(6) EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.
(7) EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
(8) EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 876.
(9) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.
(10) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.
(11) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(12) EUT L 55, 1.3.2005, s. 57.
BILAGA A
FÖRTYDLIGANDEN AV TERMINOLOGIN
I denna bilaga förklaras eller definieras termer som används i övriga bilagor.
1. GEOGRAFISKA ANMÄRKNINGAR
Följande geografiska definitioner ska tillämpas uteslutande för statistisk rapportering.
|
— |
Australien omfattar inte utomaustraliska territorier. |
|
— |
Danmark omfattar inte Färöarna och Grönland. |
|
— |
Frankrike omfattar Monaco, men omfattar inte de franska utomeuropeiska territorierna Guadeloupe, Martinique, Guyana, Réunion, St.-Pierre och Miquelon, Nya Kaledonien, Franska Polynesien, Wallis och Futuna eller Mayotte. |
|
— |
Italien omfattar San Marino och Vatikanstaten. |
|
— |
Japan omfattar Okinawa. |
|
— |
Nederländerna omfattar inte Surinam eller Nederländska Antillerna. |
|
— |
Portugal omfattar Azorerna och Madeira. |
|
— |
Spanien omfattar Kanarieöarna, Balearerna och Ceuta och Melilla. |
|
— |
Schweiz omfattar inte Liechtenstein. |
|
— |
Förenta staterna omfattar de 50 delstaterna, District of Columbia, Amerikanska Jungfruöarna, Puerto Rico och Guam. |
2. AGGREGAT
Producenter klassificeras enligt produktionens syfte:
|
— |
Huvudverksamhetsproducent: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme för försäljning till tredje man som huvudsaklig verksamhet. |
|
— |
Egenproducenter: företag, privat eller offentligt ägda, som alstrar el eller värme helt eller delvis för eget bruk som biverksamhet. |
Anm.: Kommissionen kan förtydliga terminologin genom att lägga till relevanta hänvisningar till Nace i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 11.2 efter det att en revision av Nace har trätt i kraft.
2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
|
Produktion/Inhemsk produktion Mängder bränsle som utvinns eller framställs, beräknade efter eventuella processer för avlägsnande av inert material. Produktion inbegriper mängder som förbrukas av producenten i produktionsprocessen (t.ex. för uppvärmning eller drift av maskiner och utrustning) samt leveranser till andra energiproducenter för omvandling eller annan användning. Med inhemsk menas produktion från resurser belägna i den aktuella staten. |
||||||
|
Import/Export För geografiska definitioner, se avsnittet ”Geografiska anmärkningar”. Om inte annat sägs menas med import det faktiska ursprunget (det land där energiprodukten producerades) för användning i landet och export det slutliga landet där den producerade energiprodukten förbrukas. Mängder anses vara importerade eller exporterade när de har passerat landets politiska gränser, oavsett om tullklarering har ägt rum eller inte. Om ursprung eller bestämmelseort inte är kända, kan ”Annan” användas. Statistiska differenser kan uppstå om endast total import och export finns tillgänglig enligt ovanstående definitioner, medan den geografiska uppdelningen bygger på en annan undersökning, källa eller begreppsbildning. I så fall ska differenser uppges under ”Annan”. |
||||||
|
Internationell bunkring Bränslemängder som levereras till skepp under vilken flagg som helst och som bedriver internationell sjöfart. Internationell sjöfart kan ske till havs, på sjöar och inre vattenvägar eller i kustnära vatten. Följande ingår inte:
|
||||||
|
Lagerförändringar Differensen mellan ingående och utgående lagernivå för lager belägna på nationellt territorium. |
||||||
|
Bruttoförbrukning (beräknad) Beräknat värde, definierat som: Inhemsk produktion + Från andra källor + Import - Export - Internationell bunkring + Lagerförändringar |
||||||
|
Bruttoförbrukning (observerad) Den mängd som faktiskt redovisas i undersökningar av slutanvändarsektorerna. |
||||||
|
Statistiska differenser Beräknat värde, definierat som: Beräknad bruttoförbrukning – observerad bruttoförbrukning. Inkluderar lagerförändringar hos slutförbrukare, om detta inte kan anges som en del av ”Lagerförändringar”. Skäl till eventuella större skillnader bör anges. |
||||||
|
Huvudverksamhetsproducenters elverk Bränslemängder som används för att generera el. Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk. |
||||||
|
Huvudverksamhetsproducenters kraftvärmeverk Bränslemängder som används för att generera el och värme. |
||||||
|
Huvudverksamhetsproducenters värmeverk Bränslemängder som används för att generera värme. |
||||||
|
Egenproducenters elverk Bränslemängder som används för att generera el. Bränsle som förbrukas av anläggningar som innehåller minst en kraftvärmeenhet ska bokföras under Egenproducenters kraftvärmeverk. |
||||||
|
Egenproducenters kraftvärmeverk Bränslemängder som motsvarar de mängder el som genereras och värme som säljs. |
||||||
|
Egenproducenters värmeverk Bränslemängder som motsvarar de mängder värme som säljs. |
||||||
|
Patentbränsleanläggningar Mängder som används för framställning av bränslen. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Koksugnar Mängder som används i koksugnar. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar Mängder av lignit eller brunkol som används för att producera brunkolsbriketter (BKB) eller av torv för att producera torvbriketter. Mängder som används för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Gasverk Mängder som används för att framställa gas i gasverk och kolförgasningsanläggningar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Masugn Mängder kokskol och/eller bituminöst kol och koksugnskoks som omvandlas i masugnar. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av masugnar (t.ex. masugnsgas) bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Kolförvätskning Mängder bränsle som används för att framställa syntetisk olja. |
||||||
|
Petroleumraffinaderier Mängder som används för att framställa petroleumprodukter. Mängder som används som bränsle för uppvärmning och drift av utrustning bör inte redovisas här utan redovisas som förbrukning i energisektorn. |
||||||
|
Inte redovisat på annat håll – Omvandling Mängder som används för omvandling och som inte redovisats på annat håll. Om rubriken används, bör det som införs här förklaras i rapporten. |
2.2 Energisektorn och slutförbrukning
|
Totalt, energisektorn Mängder som förbrukas i energiindustrin till stöd för utvinning (gruvdrift, olje- och gasproduktion) eller drift av anläggningar för omvandling. Här ingår inte mängder av bränsle som omvandlas till ett annat energislag (vilket bör redovisas under omvandlingssektorn) eller används till stöd för rörsystem för olja, gas eller kolsuspension (vilket bör redovisas under transportsektorn). Här ingår tillverkning av kemiska material för nukleär fission och fusion och produkterna av dessa processer. |
|
El-, kraftvärme- och värmeverk Mängder som förbrukas som energi vid elverk, kraftvärmeverk och värmeverk. |
|
Kolgruvor Mängder som förbrukas som energi till stöd för utvinning och bearbetning av kol inom kolgruveindustrin. Kol som förbränns i elverk intill gruvan bör redovisas under omvandlingssektorn. |
|
Patentbränsleanläggningar Mängder som förbrukas som energi vid patentbränsleanläggningar. |
|
Koksugnar Mängder som förbrukas som energi vid koksanläggningar. |
|
Brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar: Mängder som förbrukas som energi vid brunkolsbrikett- eller torvbrikettanläggningar. |
|
Gasverk/förgasningsanläggningar Mängder som förbrukas som energi vid gasverk och kolförgasningsanläggningar. |
|
Masugnar Mängder som förbrukas som energi vid masugnar. |
|
Kolförvätskning Mängder som förbrukas som energi vid kolförvätskningsanläggningar. |
|
Petroleumraffinaderier Mängder som förbrukas som energi vid petroleumraffinaderier. |
|
Olje- och gasutvinning Mängder som förbrukas som bränsle i olje- och gasutvinningsprocessen och i anläggningar för bearbetning av naturgas. Här ingår inte förluster i rörsystem (ska redovisas som distributionsförluster) och energimängder som används till drift av rörsystem (ska redovisas under transportsektorn). |
|
Total slutförbrukning Definieras (beräknas) som: = Total annan användning än energi + Slutlig energiförbrukning (Industri + Transport + Andra sektorer) Här ingår inte mängder för omvandling, användning av den energiproducerande energin och distributionsförluster. |
|
Annan användning än energi Energiprodukter som används som insatsvaror i de olika sektorerna, dvs. inte förbrukas som ett bränsle eller omvandlas till ett annat bränsle. |
2.3 Uppgifter om slutförbrukning av energi
|
Slutlig energiförbrukning Total energiförbrukning inom industri, transport och andra sektorer. |
|
Industrisektorn Här ingår bränslemängder som förbrukas av industriföretaget till stöd för sin huvudsakliga verksamhet. För värmeverk eller kraftvärmeverk omfattas endast bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som används av verket självt. Bränslemängder som förbrukas för alstring av värme som säljs, eller för elproduktion, bör redovisas under tillämplig omvandlingssektor. |
|
Järn och stål |
|
Kemisk industri (inbegripet petrokemi) Kemisk och petrokemisk industri. |
|
Andra metaller än järn. Industrier där andra metaller än järn framställs. |
|
Icke-metalliska mineraliska produkter Glas, keramer, cement och annan byggmaterialindustri. |
|
Transportmedel Industrier med anknytning till transportmedel |
|
Maskiner Tillverkade metallvaror, maskiner och annan utrustning, utom transportmedel. |
|
Utvinning och stenbrytning Utom energiproducerande industrier. |
|
Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror. |
|
Massa, papper och förlagsverksamhet Inkluderar reproduktion av inspelningar. |
|
Trävarutillverkning (utom pappersmassa och papper). |
|
Byggverksamhet |
|
Textil och läder. |
|
Ej angivet på annat håll – Industri Förbrukning i andra sektorer än vad som anges ovan. |
|
Transportsektorn Energi som används inom all transportverksamhet, oavsett inom vilken ekonomisk sektor verksamheten äger rum. |
|
Transportsektorn – Järnväg All förbrukning för användning i järnvägstransport, inklusive industrispår. |
|
Transportsektorn – Inhemsk sjöfart Mängder som levereras till fartyg under all flagg men som inte bedriver internationell sjöfart (se Internationell bunkring). Uppdelningen mellan inhemsk och internationell sjöfart bör göras efter avgångshamn och ankomsthamn, inte efter fartygets flagg eller nationalitet. |
|
Transportsektorn – Landsväg Mängder som används i landsvägsfordon. Här ingår bränsle som förbrukas av jordbruksfordon på allmän väg och smörjmedel för användning i landsvägsfordon. Här ingår inte energi som förbrukas i stationära motorer (se Annan sektor), för traktorer som inte används på landsväg (se Jordbruk), militär användning för landsvägsfordon (se Annan sektor – Ej angivet på annat håll), bitumen som används som vägbeläggning samt energi som förbrukas i motorer på byggarbetsplatser (se Industri, delsektor Byggverksamhet). |
|
Transportsektorn – Transporter i rörsystem Mängder som används som energi till stöd för och drift av rörsystem som transporterar gaser, vätskor, suspensioner och andra varor. Här ingår energi som används för pumpstationer och underhåll av rörsystemet. Här ingår inte energi som används för rördistribution av naturgas eller tillverkad gas, hetvatten eller ånga från distributören till slutanvändarna (redovisas under energisektorn), energi som används för slutdistribution av vatten till hushåll, industrier, handel och andra användare (redovisas under företagstjänster och offentliga tjänster) samt förluster under denna transport mellan distributören och slutanvändarna (redovisas som distributionsförluster). |
|
Transportsektorn – Internationell luftfart Mängder flygbränsle som levereras till luftfartyg för internationell luftfart. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej angivet på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Annan sektor – Ej angivet på annat håll). |
|
Transportsektorn – Inhemsk luftfart Mängder flygbränsle som levereras till luftfartyg för inhemsk luftfart – reguljär, privat, jordbruk, osv. Här ingår bränsle som används för andra syften än luftfart, t.ex. motortest i provbänk. Uppdelningen mellan inhemsk och internationell luftfart bör göras efter avgångsort och ankomstort, inte efter flygbolagets nationalitet. Här ingår inte bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon (redovisas under Transportsektorn – Ej angivet på annat håll) och militär användning av flygbränsle (redovisas under Annan sektor – Ej angivet på annat håll). |
|
Transportsektorn – Ej angivet på annat håll Mängder som förbrukas i transportverksamhet som inte redovisas på annat håll. Här ingår bränsle som används av flygbolag för deras landsvägsfordon och bränsle som används i hamn för lossning av fartyg, t.ex. med kran. Det ska redovisas vad som inkluderas under denna rubrik. |
|
Annan sektor Sektorer som inte anges särskilt eller som inte ingår i energi, industri eller transport. |
|
Annan sektor – Företagstjänster och offentliga tjänster Bränsle som förbrukas av företag och kontor i offentlig och privat sektor. |
|
Annan sektor – Hushåll Här redovisas bränslen som förbrukas av alla hushåll, även ”hushåll med anställda”. |
|
Annan sektor – Jordbruk/Skogsbruk Bränsle som förbrukas av användare inom jordbruk, jakt och skogsbruk. |
|
Annan sektor – Fiske Bränsle som levereras för fiske i sjöar, kustvatten och öppet hav. Fiske bör omfatta bränsle som levereras till fartyg av all flagg som har bunkrat i landet (internationellt fiske ingår) och energi som förbrukas i fiskenäringen. |
|
Annan sektor – Ej redovisat på annat håll Verksamhet som inte ingår på annat håll. Denna kategori inkluderar militär bränsleförbrukning för mobil och stationär förbrukning (t.ex. fartyg, luftfartyg, landsvägsfordon och energiförbrukning i kaserner), oavsett om bränsleleveransen är avsedd för det aktuella landets militära styrkor eller ett annat lands militära styrkor. Om denna rubrik används bör det redovisas i rapporten vad som ingår. |
3. ÖVRIGA TERMER
Följande förkortningar används:
|
— |
TML: tetrametylbly |
|
— |
TEL: tetraetylbly |
|
— |
SBP: särskild kokpunkt |
|
— |
LPG: kondenserad petroleumgas |
|
— |
NGL: naturgasvätskor |
|
— |
LNG: kondenserad naturgas |
|
— |
CNG: komprimerad naturgas |
BILAGA B
ÅRLIG ENERGISTATISTIK
I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrister och former för översändning för den årliga insamlingen av energistatistik.
Förklaringarna i bilaga A av termer är tillämpliga på sådana termer som inte uttryckligen förklaras i denna bilaga.
1. FASTA FOSSILA BRÄNSLEN OCH TILLVERKADE GASER
1.1 Tillämpliga energiprodukter
Om inte annat anges gäller insamlingen av dessa uppgifter samtliga följande energiprodukter:
|
Energiprodukt |
Definition |
||
|
Högvärdigt kol som används industriellt och i hushållen. Det har normalt en halt av mindre än 10 % flyktiga ämnen och hög kolhalt (omkring 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. |
||
|
Bituminöst kol av en kvalitet som medger framställning av koks lämplig för masugnscharger. Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. |
||
|
Kol som används för ångbildning, innefattande allt bituminöst kol som inte inkluderas i kokskol eller antracit. Det kännetecknas av en högre halt av flyktiga ämnen än antracit (mer än 10 %) och lägre kolhalt (mindre än 90 % fast kol). Dess bruttovärmevärde är större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas. Om bituminöst kol används i koksugnar bör det redovisas som kokskol. |
||
|
Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mellan 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas. |
||
|
Icke-bakande kol med ett bruttovärmevärde på mindre än 17 435 kJ/kg (4 165 kcal/kg) och innehållande mer än 31 % flyktiga ämnen på torr, mineralfri bas. Oljeskiffer och tjärsand som framställs och förbränns direkt bör redovisas i denna kategori. Oljeskiffer och tjärsand som används som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser bör också redovisas i denna kategori. Detta inkluderar den del av oljeskiffret eller tjärsanden som förbrukas under omvandlingsprocessen. Skifferolja och andra produkter som härleds från förvätskning bör redovisas på det årliga oljefrågeformuläret. |
||
|
En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög vattenhalt (upp till 90 % i obehandlat skick), lätt tillskuren, med ljusbrun till mörkbrun färg. Torv som används för andra syften än energi inkluderas inte. Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. |
||
|
Ett sammansatt bränsle tillverkat av hårdkolstybb med tillsats av ett bindemedel. Mängden framställt patentbränsle kan därför vara något större än den faktiska mängd kol som använts i omvandlingsprocessen. |
||
|
Den fasta produkt som erhålls vid pyrolys av kol, främst kokskol, vid hög temperatur, med låg halt av vatten och flyktiga ämnen. Koksugnskoks används främst i stålindustrin som energikälla och kemiskt agens. Koksstybb och gjuterikoks ingår i denna kategori. Halvkoks (en fast produkt som erhålles från förkolning av stenkol vid låg temperatur) bör redovisas under denna kategori. Halvkoks används som hushållsbränsle eller av omvandlingsanläggningen själv. Denna kategori omfattar också koks, koksstybb och halvkoks som framställs av lignit/brunkol. |
||
|
Biprodukt av hårt kol som används för produktion av stadsgas i gasverk. Gaskoks används för uppvärmning. |
||
|
Resultatet av destruktiv destillation av bituminöst kol. Koltjära är den flytande biprodukten av destillation av kol för tillverkning av koks i koksugnsprocessen eller framställd av brunkol (”lågtemperaturtjära”). Koltjära kan destilleras ytterligare till olika organiska produkter (t.ex. bensen, toluen, naftalen), vilka normalt redovisas som insatsvara i den petrokemiska industrin. |
||
|
Brunkolsbriketter är ett sammansatt bränsle framställt av lignit/brunkol som produceras genom brikettering under högt tryck med tillsats av bindemedel. Här ingår torvbriketter samt torkat damm och pulver av lignit. |
||
|
Omfattar alla slags gaser som framställs i sådana allmänna eller privata anläggningar vars huvudverksamhet är framställning, transport och distribution av gas. Här ingår gas som framställs genom förkolning (inklusive gas framställd vid koksugnar som överförs till gasverksgas), genom total förgasning med eller utan tillsats av oljeprodukter (LPG, resterande eldningsolja osv.) samt genom reformering och enkel blandning av gaser och/eller luft, redovisat under rubriken ”Från andra källor”. Inom omvandlingssektorn anges mängder gasverksgas som överförs till blandad naturgas som sedan distribueras och förbrukas via naturgasnätet. Framställning av andra kolgaser (dvs. koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas) bör redovisas under de kategorier som avser sådana gaser, inte som framställning av gasverksgas. De kolgaser som överförs till gasverk bör sedan redovisas (under sin egen rubrik) inom omvandlingssektorn under rubriken för gasverk. Den totala mängden gasverksgas som uppkommer genom överföring av andra kolgaser bör redovisas på raden för framställning av gasverksgas. |
||
|
Erhålls som biprodukt av tillverkning av koksugnsgas för produktion av järn och stål. |
||
|
Produceras genom förbränning av koks i masugnar i stålindustrin. Den tas tillvara och används som bränsle dels inom anläggningen, dels i andra stålindustriprocesser eller i kraftverk som kan förbränna den. Mängden bränsle bör redovisas som bruttovärmevärde. |
||
|
Biprodukt av stålframställning i syrgasugn som tillvaratas när den lämnar ugnen. Kallas även LD-gas. |
||
|
Med hårt kol menas kol med ett bruttovärmevärde större än 23 865 kJ/kg (5 700 kcal/kg) på askfri men fuktig bas och med en genomsnittlig slumpmässig reflektans för vitrinit på minst 0,6. Hårt kol omfattar alla energiprodukter i kategorierna 1–3 (antracit, kokskol och annat bituminöst kol). |
1.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.
1.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
1.2.2 Energisektorn
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.2.3 Uppgift om slutlig energiförbrukning
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.2.4 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.
Inte tillämpligt på torv, gaskoks, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas eller konvertergas.
1.2.5 Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme
Insatsmaterial till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.
Dessa insatsmaterial till egenproducenter ska delas upp efter de huvudsakliga verksamheter som förtecknas i följande tabell:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.3 Värmevärden
Både brutto- och nettovärmevärden ska redovisas för de energiprodukter som anges i avsnitt 1.1 för följande huvudsakliga aggregat.
Ej tillämpligt på gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas och konvertergas:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.4 Produktion och lager i kolgruvor
Endast tillämpligt på hårt kol och lignit/brunkol.
Följande ska redovisas:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.5 Måttenheter
|
103 ton Undantag: för gaser (gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas, konvertergas) redovisas energiinnehållet direkt, varför enheten TJ ska användas (baserat på bruttovärmevärde). |
||
|
MJ/ton |
1.6 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
2. NATURGAS
2.1 Tillämpliga energiprodukter
Denna uppgiftsinsamling rör naturgas, vilket omfattar gaser som förekommer i underjordiska fyndigheter, i vätske- eller gasform, främst bestående av metan.
Här ingår både ”icke-associerad” gas med ursprung i fält som producerar kolväten endast i gasform och ”associerad” gas som produceras jämsides med råolja samt metan som tillvaratas från kolgruvor (gruvgas) eller kolflötser (flötsgas).
Här ingår inte gas som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa (t.ex. gas från avfall eller rötslam) eller gasverksgas.
2.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
2.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Här ska redovisas mängder uttryckta i volym- och energienheter, inklusive brutto- och nettovärmevärde, för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
2.2.2 Energisektorn
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
2.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
Förbrukning av naturgas ska redovisas separat för energianvändning och i tillämpliga fall annan användning än för energi, för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
2.2.4 Import och export
Här redovisas både totala mängder av naturgas och andel därav som utgörs av LNG, efter ursprungsland för import och efter bestämmelseland för export.
2.2.5 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme
Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk samt egenproducenters värmeverk.
Insatsvaror redovisas för följande anläggningar och verksamheter:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
2.2.6 Gaslagringskapacitet
|
||
|
||
|
||
|
2.3 Måttenheter
|
Om inte annat anges redovisas naturgas efter energiinnehåll, dvs. i TJ, enligt bruttovärmevärdet. Om fysisk volym avses är enheten 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa). |
||
|
KJ/m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa). |
||
|
106 m3, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa). |
||
|
106 m3/dag, under normalt tryck och normal temperatur (15 oC, 101,325 kPa). |
2.4 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
3. EL OCH VÄRME
3.1 Aktuella energiprodukter
Detta kapitel omfattar värme och el.
3.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i det här kapitlet. De definitioner och enheter som anges i kapitlen 1, 2, 4 och 5 är tillämpliga på energiprodukter inom fasta bränslen, tillverkade gaser, naturgas, olje- och petroleumprodukter samt förnybar energi och energi ur avfall.
3.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Följande särskilda definitioner är tillämpliga på aggregaten för el och värme i detta kapitel:
|
— |
bruttoelproduktion: summan av elektrisk energi från alla aktuella produktionsenheter (inklusive pumpad lagring) uppmätt vid huvudgeneratorernas uttagsterminaler. |
|
— |
bruttovärmeproduktion: det totala värmet som produceras av anläggningen, inklusive det värme som används av anläggningens hjälputrustning som drivs med en het fluid (uppvärmning av utrymmen, av flytande bränsle e.d.) och förluster i anläggningens eller nätets värmeväxlare samt värme från kemiska processer som används som en primär energiform. |
|
— |
nettoelproduktion: bruttoelproduktionen minus den elektriska energi som absorberas av generatorernas hjälputrustning och förluster i huvudgeneratorernas transformatorer. |
|
— |
nettovärmeproduktion: det värme som levereras till distributionssystemet, uppmätt som utgående och återvändande flöden. |
De aggregat som anges i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Under dessa två typer ska brutto- och nettoproduktion av el och värme redovisas för enbart el, för kraftvärme samt för enbart värme där så är tillämpligt, för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Aggregaten i nedanstående tabell ska redovisas som totala mängder, i förekommande fall separat för el och värme. För de första tre aggregaten i nedanstående tabell bör mängderna beräknas från och överensstämma med de värden som redovisats i föregående tabell.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Producerad el, såld värme och använda bränslemängder, inklusive motsvarande total energi (på grundval av deras nettovärmevärde, utom för naturgas där bruttovärmevärdet används) från de bränslen som förtecknas i nedanstående tabell ska redovisas separat för huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter. Inom dessa två typer ska el- och värmeproduktion i förekommande fall redovisas separat för enbart elverk, kraftvärmeverk och enbart värmeverk.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.2.2 El- och värmeförbrukning i energisektorn
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.2.4 Import och export
Import och export av energimängder av el och värme efter land.
3.2.5 Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter
Nettoelproduktion och nettovärmeproduktion från egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för kraftvärmeverk, enbart elverk och enbart värmeverk inom följande anläggningar eller verksamheter:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.2.6 Insatsvaror till egenproducenter av el och värme
Insatsvaror till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för egenproducenters elverk, egenproducenters kraftvärmeverk och egenproducenters värmeverk.
|
1. |
Beträffande fasta bränslen och tillverkade gaser som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: antracit, kokskol, annat bituminöst kol, subbituminöst kol, lignit/brunkol, torv, patentbränsle, koksugnskoks, gaskoks, stenkolstjära, brunkolsbriketter/torvbriketter, gasverksgas, koksugnsgas, masugnsgas samt konvertergas. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
2. |
Beträffande oljeprodukter som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: råolja, NGL, raffinaderigas, LPG, nafta, flygfotogen, annan fotogen, bensin/diesel (destillerad eldningsolja), tung eldningsolja, bitumen (inklusive Orimulsion), petroleumkoks och andra oljeprodukter. Insatsmängderna ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
3. |
För naturgas som används av egenproducenter ska mängder redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
|
4. |
Beträffande förnybar energi och energi från avfall som används av egenproducenter ska mängder redovisas för följande energiprodukter: jordvärme, solvärme, industriavfall (ej förnybart), kommunalt avfall (förnybart), kommunalt avfall (ej förnybart), trä/träavfall/annat fast avfall, deponigas, rötslamsgas, annan biogas och flytande biobränslen. Dessa insatsmängder ska redovisas för anläggningar med följande verksamheter:
|
3.3 Strukturella uppgifter om el- och värmeproduktion
3.3.1 Största nettoelkapacitet och toppbelastning
Kapaciteten bör redovisas den 31 december det år uppgifterna avser.
Här ingår elektrisk kapacitet för både rena elverk och kraftvärmeverk.
Största nettoelkapacitet är summan av den största nettokapaciteten för alla elverk individuellt under en viss driftsperiod. Driftsperioden anses i förevarande syfte vara kontinuerlig drift, i praktiken 15 timmar om dygnet eller mer. Största nettokapacitet är den största effekt som kan antas vara enbart aktiv effekt och som kan levereras kontinuerligt med alla anläggningar i drift vid anslutningspunkten till nätet. Toppbelastning definieras som det största effektvärdet som tas upp av eller levereras av ett nät eller en kombination av nät i det aktuella landet.
Följande mängder ska redovisas endast för nätet:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.3.2 Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen
Största nettoelkapacitet för förbränningsbara bränslen ska redovisas för både huvudverksamhetsproducenter och egenproducenter, separat för varje typ av anläggningar med ett eller flera bränslen som anges i nedanstående tabell. Uppgift om vilken typ av bränsle som används som primärt respektive alternativt bränsle ska anges för alla anläggningar med flera bränslen.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
System för flera bränslen innefattar endast enheter som kan bränna mer än en bränsletyp kontinuerligt. Anläggningar med separata enheter som använder olika bränslen bör delas upp på aktuella individuella bränslekategorier.
3.4 Måttenheter
|
El: GWh Värme: TJ Fasta bränslen och tillverkade gaser: måttenheterna i kapitel 1 i denna bilaga är tillämpliga. Naturgas: måttenheterna i kapitel 2 i denna bilaga är tillämpliga. Olje- och petroleumprodukter: måttenheterna i kapitel 4 i denna bilaga är tillämpliga. Förnybar energi och avfall: måttenheterna i kapitel 5 i denna bilaga är tillämpliga. |
||
|
Kapacitet för elproduktion: MWe Kapacitet för värmeproduktion: MWt |
3.5 Avvikelser och undantag
Frankrike har ett undantag från redovisning av de aggregat som rör värme. Detta undantag ska löpa ut så snart Frankrike kan lämna in denna redovisning, och under alla omständigheter inte senare än 4 år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
4. OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER
4.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges ska uppgifter samlas in för alla följande energiprodukter:
|
Energiprodukt |
Definition |
||||||||
|
Råolja är en mineralolja av naturligt ursprung omfattande en blandning av kolväten och tillhörande orenheter, såsom svavel. Den föreligger i flytande form vid normalt tryck och temperatur vid jordytan, och dess fysikaliska egenskaper (densitet, viskositet osv.) varierar starkt. Den här kategorin omfattar även kondensat som tillvaratas från associerad och icke-associerad gas där denna är uppblandad med det kommersiella råoljeflödet. |
||||||||
|
NGL är flytande eller förvätskade kolväten som tillvaratas från naturgas i separatoranläggningar eller gasbehandlingsanläggningar. Naturgasvätskor omfattar etan, propan, butan (normalt och isobutan), (iso-)pentan och tyngre alkaner (kallas ibland naturbensin eller kondensat). |
||||||||
|
Insatsvaror till raffinaderi är behandlad olja avsedd för ytterligare behandling (t.ex. straight run-olja eller vakuumgasolja) utom blandning. Med ytterligare behandling kan den omvandlas till en eller flera komponenter eller färdiga produkter. Definitionen täcker också återflöden från den petrokemiska industrin till raffinaderiindustrin (t.ex. pyrolysbensin, C4-fraktioner, gasolja och eldningsoljefraktioner). |
||||||||
|
Tillsatser är andra ämnen än kolväten som tillsätts eller blandas med en produkt för att ändra bränslets egenskaper (oktantal, cetantal, kallstartsegenskaper osv.):
Anm.: Mängder tillsatser/oxygenat (alkoholer, etrar, estrar och andra kemiska ämnen) som redovisas i denna kategori bör avse mängder som är avsedda att blandas i bränslen eller för bränsleanvändning. |
||||||||
|
Biobensin och biodiesel. Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller. Mängder flytande biobränslen som redovisas i denna kategori avser biobränslet, inte den totala vätskevolym i vilken biobränslena blandas. Här ingår inte handel med biobränslen som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form), vilka i stället bör redovisas i enlighet med kapitel 5. De biobränslen som saluförs som en del av transportbränslen bör redovisas under aktuell produkt med angivande av andelen biobränsle. |
||||||||
|
Syntetisk råolja från tjärsand, skifferolja osv., vätskor från kolförvätskning (se kapitel 1), produktion av vätskor från omvandling av naturgas till bensin (se kapitel 2), vätgas och emulsifierade oljor (t.ex. Orimulsion). Här ingår inte oljeskifferproduktion, där kapitel 1 är tillämpligt. Produktion av skifferolja (sekundär produkt) ska redovisas som ”Från andra källor” i kategorin ”Andra kolväten”. |
||||||||
|
Raffinaderigas inbegriper en blandning av icke-kondenserbara gaser, främst bestående av vätgas, metan, etan och olefiner, som erhålls genom destillation av råolja eller behandling av oljeprodukter (t.ex. krackning) i raffinaderier. Här ingår också gaser som återförs från den petrokemiska industrin. |
||||||||
|
Ett naturligt gasformigt ogrenat kolväte (C2H6) som utvinns från flöden av naturgas och raffinaderigas. |
||||||||
|
LPG är lätta paraffinkolväten som erhålls från raffinaderiprocesser, råoljestabilisering och naturgasbehandling. De består främst av propan (C3H8) och butan (C4Hl0) eller en blandning av dem. De kan också innehålla propen, buten, isopropen och isobuten. LPG är normalt kondenserade under tryck för transport och lagring. |
||||||||
|
Nafta är en insatsvara avsedd för antingen den petrokemiska industrin (t.ex. produktion av eten eller aromatiska kolväten) eller för bensinproduktion genom reformering eller isomerisering vid raffinaderiet. Nafta innehåller ämnen i destillationsintervallet 30 oC till 210 oC eller en del av detta intervall. |
||||||||
|
Motorbensin består av en blandning av lätta kolväten som har en kokpunkt på mellan 35 oC och 215 oC. Den används som bränsle i landbaserade glödtändningsmotorer. Motorbensin kan innehålla tillsatser, oxygenater och oktantalshöjare, inklusive blyföreningar såsom tetrametylbly eller tetraetylbly. Här ingår blandningskomponenter för motorbensin (exklusive tillsatser/oxygenater), t.ex. alkylater, isomerat, reformat, krackad bensin avsedd för användning som färdig motorbensin. |
||||||||
|
Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller. |
||||||||
|
Bensin som är framställd särskilt för kolvmotorer i luftfartyg, med ett oktantal avpassat till motorn, en fryspunkt på -60 oC och vanligen ett kokpunktsintervall på 30 oC till 180 oC. |
||||||||
|
Här ingår alla lätta kolväteoljor för användning i turbinmotorer i luftfartyg, med ett kokpunktsintervall på 100 oC till 250 oC. De erhålls genom blandning av fotogen, bensin och nafta så att halten aromater inte överskrider 25 volymprocent och ångtrycket ligger mellan 13,7 kPa och 20,6 kPa. |
||||||||
|
Destillat som använts för turbinmotorer i luftfartyg. Det har samma kokpunkt mellan 150 oC och 300 oC (normalt inte över 250 oC) och flampunkt som fotogen. Dessutom har det särskilda egenskaper (såsom fryspunkt) som fastställs av IATA (Internationella luftfartsförbundet). Här ingår blandningsämnen för fotogen. |
||||||||
|
Raffinerat petroleumdestillat som används i andra sektorer än luftfart. Dess kokpunkt ligger mellan 150 oC och 300 oC. |
||||||||
|
Gasolja/dieselolja är främst ett medeltungt destillat med ett kokpunktsintervall på 180 oC–380 oC. Här ingår blandningsämnen. Flera kvaliteter finns tillgängliga beroende på användningsområde: |
||||||||
|
Landsvägsdieselolja för dieseldrivna kompressionsmotorer (bilar, lastbilar m.m.), vanligtvis med låg svavelhalt. |
||||||||
|
Definitionerna i kapitel 5, Förnybar energi och energi från avfall, gäller. |
||||||||
|
Lätt eldningsolja för industri och handel, sjöfartsdiesel och järnvägsdiesel, annan gasolja, inklusive tunga gasoljor med kokpunktsintervall på 380 oC–540 oC som används som insatsvaror i petrokemisk industri. |
||||||||
|
Alla återstående (tunga) bränsleoljor (inklusive de som erhålls genom blandning). Kinematisk viskositet överstiger 10 cSt vid 80 oC. Flampunkten ligger alltid över 50 oC och densiteten är alltid över 0,90 kg/l. |
||||||||
|
Tung eldningsolja med en svavelhalt på mindre än 1 %. |
||||||||
|
Tung eldningsolja med en svavelhalt på 1 % eller mer. |
||||||||
|
Raffinerade destillationsmellanprodukter med kokpunktsintervall som nafta/fotogen. De delas in i följande:
|
||||||||
|
Kolväten som framställs från destillationsbiprodukter och främst används för att minska friktionen mellan belastade ytor. Här ingår alla färdiga kvaliteter av smörjolja, från spindelolja till cylinderolja, och de som används i konsistensfetter, motoroljor och alla kvaliteter av utgångsmaterial för smörjolja. |
||||||||
|
Fast, halvflytande eller trögflytande kolväte med kolloidal struktur, med brun till svart färg, som erhålls som rest vid destillation av råolja, eller vakuumdestillation av oljerester från atomsfärisk destillation. Bitumen kallas också asfalt och används främst vid vägbyggen och som takmaterial. Här ingår bitumenlösningar och bitumenemulsioner. |
||||||||
|
Mättade alifatiska kolväten. Dessa vaxer är återstoder som tillvaratas när smörjoljor avvaxas. De har en kristallstruktur som är fin eller grov beroende på kvalitet. Deras huvudegenskaper är följande: de är färglösa, luktlösa och genomskinliga med en smältpunkt på mer än 45 oC. |
||||||||
|
Svart fast biprodukt som främst erhålls genom krackning och förkolning av insatsvaror med ursprung i petroleum, vakuumrester, tjära och beck från processer som fördröjd förkoksning eller vätskecoker. Det består främst av kol (90–95 %) och har låg askhalt. Det används som insatsvara i koksugnar inom stålindustrin, för uppvärmning, för elektrodtillverkning och för kemikalieproduktion. De viktigaste kvaliteterna är ”ofullständigt avgasad koks” och ”kalcinerad koks”. Här ingår katalystkoks som avsätts på katalysten under raffinaderiprocesserna. Denna kokssort kan inte tas tillvara och förbränns normalt som bränsle i raffinaderiet. |
||||||||
|
Alla produkter som inte uttryckligen nämns ovan, såsom tjära och svavel. Här ingår aromater (t.ex. BTX eller bensen, toluen och xylen) och olefiner (t.ex. propen) som produceras vid raffinaderier. |
4.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas för alla energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
4.2.1 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Nedanstående tabell är tillämplig endast på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser, biobränslen och andra kolväten:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Nedanstående tabell är endast tillämplig på färdiga produkter (raffinaderigas, etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp, jetbränsle av fotogentyp, annat fotogen, gasolja/dieselolja, lågsvavlig och högsvavlig eldningsolja, industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer, petroleumkoks samt andra produkter). Råolja och NGL som förbränns direkt bör inkluderas i tillförsel av färdiga produkter och överföringar mellan produkter:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Beträffande omvandlingssektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
4.2.2 Energisektorn
Beträffande energisektorn är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
4.2.3 Uppgift om slutförbrukning av energi
Beträffande uppgift om slutförbrukning av energi är följande aggregat tillämpliga för alla bränslen, utom för insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten, men inklusive bränslen förbrukade för andra ändamål än för energi (petroleumkoks och andra, vilka ska redovisas separat):
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
4.2.4 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland. Se anmärkningarna till 4.2.1, aggregat nr 5.
4.2.5 Tillförsel till egenproducenter av el och värme
Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.
Här ingår inte följande energiprodukter: insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen, andra kolväten, etan, motorbensin, biobensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), industrisprit och lacknafta samt smörjmedel.
Tillförsel avser följande anläggningar eller verksamheter:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
4.3 Måttenheter
|
103 ton |
||
|
MJ/ton |
4.4 Avvikelser och undantag
Cypern har undantag från kravet att redovisa aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 4 (Andra sektorer) och 5 (Total annan användning än energi); endast de totala värdena behöver uppges.
Cypern har undantag i tre år efter denna förordnings ikraftträdande för redovisning av aggregaten i punkt 4.2.3 i avsnitt 2 (Industri) och 3 (Transport); endast de totala värdena behöver uppges under denna undantagsperiod.
5. FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGI FRÅN AVFALL
5.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:
|
Energiprodukt |
Definition |
||||||
|
Vattnets läges- och rörelseenergi omvandlas till el i vattenkraftverk. Pumpad lagring måste ingå. Produktionen ska redovisas för anläggningarnas storlek på < 1 MW, 1 till < 10 MW, ≥ 10 MW och från pumpad lagring. |
||||||
|
Energi tillgänglig som värme avgivet från jordskorpan, vanligen i form av hetvatten eller ånga. Denna energiproduktion är differensen mellan entalpin för den fluid som produceras i produktionsborrhålet och den fluid som slutligt bortskaffas. Det utnyttjas på lämpliga platser
|
||||||
|
Solstrålning som utnyttjas för produktion av hetvatten och el. Energiproduktionen är det värme som är tillgängligt för värmeöverföringsmediet, dvs. inströmmande solenergi minus förluster i optik och solfångare. Passiv solenergi för direkt uppvärmning, nedkylning och belysning av bostäder eller andra byggnader ingår inte. |
||||||
|
Solljus som omvandlas till el i solceller, vanligen tillverkade av halvledarmaterial som alstrar el när det belyses. |
||||||
|
Värme från solstrålning. Kan bestå av:
|
||||||
|
Mekanisk energi från tidvattenrörelser, vågrörelser eller havsströmmar som används för elproduktion. |
||||||
|
Vindens rörelseenergi utnyttjas för elproduktion i vindturbiner. |
||||||
|
Redovisa avfall av industriellt icke-förnybart ursprung (fast eller flytande) som förbränns direkt för produktion av el och/eller värme. Använd bränslemängd bör redovisas enligt nettovärmevärdet. Förnybart industriavfall bör redovisas i kategorierna Fast biomassa, Biogas och/eller Flytande biobränslen. |
||||||
|
Avfall från hushåll, sjukhus och tjänstesektorn som förbränns i särskilda anläggningar, enligt nettovärmevärde. |
||||||
|
Den andel kommunalt avfall som är av biologiskt ursprung. |
||||||
|
Den andel kommunalt avfall som är av icke-biologiskt ursprung. |
||||||
|
Omfattar organiskt, icke-fossilt material av biologiskt ursprung som kan användas som bränsle för produktion av värme eller el. Här ingår: |
||||||
|
Den fasta återstoden av destruktiv destillation och pyrolys av trä och annat vegetabiliskt material. |
||||||
|
Särskilt odlade energigrödor (poppel, pilträd osv.), en rad vedmaterial som uppkommer vid industriprocesser (särskilt i trä- och pappers-industrin) eller direkt från skogsbruk och jordbruk (ved, flis, träpelletar, bark, sågspån, hyvelspån, kross, trätjära osv.) samt avfall som strå, risskal, nötskal, fjäderfäströ, krossade druvrester osv. Förbränning är den vanligaste tekniken för dessa fasta bränslen. Mängden av bränsle bör redovisas enligt nettovärmevärdet. |
||||||
|
Gas bestående främst av metan och koldioxid som uppkommer genom anaerob nedbrytning av biomassa. |
||||||
|
Biogas som bildas genom nedbrytning av avfall i deponier. |
||||||
|
En biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av rötslam. |
||||||
|
Biogas som uppkommer genom anaerob jäsning av animalisk suspension och avfall i slakthus, bryggerier och annan livsmedelsindustri. |
||||||
|
De mängder av flytande biobränslen som redovisas i denna kategori bör avse mängden biobränsle, inte den totala volym vätska i vilken biobränslena blandas. När det gäller import och export av flytande biobränslen avses endast handel med mängder som inte har blandats med transportbränslen (dvs. i ren form); handel med flytande biobränslen som blandats med transportbränslen bör redovisas med oljeuppgifterna i kapitel 4. Följande flytande biobränslen avses: |
||||||
|
Denna kategori omfattar bioetanol (etanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), biometanol (metanol framställd av biomassa och/eller den biologiskt nedbrytbara delen av avfall), bio-ETBE (etyl-tertiär-butyleter framställd av bioetanol; volymandelen bio-ETBE som beräknas som biobränsle är 47 %) samt bio-MTBE (metyl-tertiär-butyleter framställd av biometanol: volymandelen bio-MTBE som beräknas som biobränsle är 36 %). |
||||||
|
Denna kategori omfattar biodiesel (en metylester framställd från vegetabilisk eller animalisk olja av dieselkvalitet), biodimetyleter (dimetyleter framställd av biomassa), Fischer Tropsch (Fischer Tropsch framställd av biomassa), kallpressad bioolja (olja som framställts av oljefrön endast genom mekanisk behandling) samt alla andra flytande biobränslen som tillsätts, blandas med eller används direkt som transportdiesel. |
||||||
|
Flytande biobränslen som används direkt som bränsle, men inte ingår i biobensin eller biodiesel. |
5.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som förtecknas i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.
5.2.1 Bruttoproduktion av el och värme
El och värme som produceras från de energiprodukter som anges i punkt 5.1 (exklusive träkol och inklusive endast totalsumman av flytande biobränslen) ska i förekommande fall redovisas separat:
|
— |
för huvudverksamhetsproducenters och för egenproducenters anläggningar, |
|
— |
för enbart elverk, för enbart värmeverk och för kraftvärmeverk. |
5.2.2 Tillförsel- och omvandlingssektorerna
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i tillförsel- och omvandlingssektorerna ska redovisas för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
5.2.3 Energisektorn
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) och som används i energisektorn ska redovisas för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
5.2.4 Slutförbrukning av energi
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
5.2.5 Anläggningarnas tekniska egenskaper
Följande elproduktionskapacitet ska redovisas vid utgången av rapporteringsåret:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Total yta installerade solfångare ska redovisas.
Följande kapaciteter för biobränsleproduktion ska redovisas:
|
||
|
||
|
||
|
5.2.6 Tillförsel till egenproducenter av el och värme
Tillförsel till egenproducenter av el och värme ska redovisas separat för enbart elverk, för kraftvärmeverk och för enbart värmeverk.
Mängder av energiprodukter som anges i punkt 5.1 (utom vattenkraft, solcellsenergi, energi från tidvatten, vågor och hav samt vindkraft) ska redovisas för följande aggregat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
5.3 Värmevärden
Medelvärden för nettovärmevärde ska redovisas för följande produkter:
|
||
|
||
|
||
|
5.4 Måttenheter
|
MWh |
||
|
TJ |
||
|
Biobensin, biodiesel och andra flytande biobränslen: ton Träkol: 1 000 ton Övriga: TJ (enligt nettovärmevärde). |
||
|
1 000 m2 |
||
|
Biobränslen: ton/år Övriga: MWe |
||
|
kJ/kg (nettovärmevärde). |
5.5 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
6. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER
Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:
|
1. |
Rapporteringsperiod: Ett kalenderår (1 januari–31 december). |
|
2. |
Frekvens Årlig. |
|
3. |
Tidsfrist för översändning av uppgifter Den 30 november året efter rapporteringsperioden. |
|
4. |
Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat. |
BILAGA C
MÅNATLIG ENERGISTATISTIK
I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning för månatlig insamling av energistatistik.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.
1. FASTA BRÄNSLEN
1.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat sägs avser denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter:
|
Energiprodukt |
Definition |
||||||||
|
Svart, förbränningsbart, fast, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mer än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %. |
||||||||
|
Förbränningsbart, brunt till svart, organiskt, fossilt sediment med ett bruttovärmevärde på mindre än 24 MJ/kg på askfri bas med fukthalten uppmätt vid en temperatur på 30 oC och en relativ luftfuktighet på 96 %. |
||||||||
|
Lignit med en fukthalt på 20–25 % och en askhalt på 9–13 %. Svart lignit bildades under kritperioden. Inom EU bryts den nu endast i Frankrike i djupa gruvor i Provence. |
||||||||
|
Lignit med en fukthalt på 40–70 % och en askhalt på normalt 2–6 %, men denna kan dock vara så hög som 12 % beroende på fyndigheten. Brunkol bildades främst under tertiär. Detta bränsle bryts oftast i dagbrott. |
||||||||
|
En brännbar, mjuk, porös eller komprimerad, naturlig, sedimentär avlagring av vegetabiliskt ursprung med hög fukthalt (upp till 90 % i obehandlat skick), med ljusbrun till mörkbrun färg. Denna definition påverkar varken definitionen av förnybara energikällor enligt direktiv 2001/77/EG eller 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. |
||||||||
|
Patentbränslen av hårt kol är tillverkade föremål av viss form som produceras genom varmvalsning under tryck under tillsats av ett bindemedel (beck). |
||||||||
|
Tillverkade föremål av jämn form som produceras efter krossning och torkning av lignit, och högtryckspressas utan tillsats av bindemedel. Här ingår torkad lignit och lignitstybb. |
||||||||
|
Konstgjort fast bränsle härlett från hårt kol som erhålls genom torrdestillation av kol i fullständig eller partiell avsaknad av luft. Här ingår:
|
||||||||
|
Fast återstod som erhålls genom torrdestillation av lignit i frånvaro av luft. |
1.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i föregående avsnitt, om inte annat anges.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.
1.2.1 Tillförselsektorn
Följande aggregat är tillämpliga på hårt kol, totalt och svart lignit, brunkol samt torv:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Följande aggregat är tillämpliga på koks härlett från hårt kol, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter:
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
||||||||
|
1.2.2 Import
Beträffande lignit, lignitkoks, patentbränslen och lignitbriketter ska totala mängden av import inom EU och utanför EU redovisas.
För hårt kol ska import redovisas för följande ursprungsländer:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.3 Måttenheter
Alla produktmängder uttrycks i 103 ton.
1.4 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
2. EL
2.1 Aktuella energiprodukter
Detta kapitel omfattar elektrisk energi.
2.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas.
2.2.1 Produktionssektorn
För följande aggregat ska brutto- och nettomängd redovisas:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Dessutom ska följande mängder el redovisas:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
För bränsleförbrukning hos huvudverksamhetsproducenter är följande aggregat tillämpliga (se bilaga B för definitioner av hårt kol och lignit):
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
2.2.2 Huvudverksamhetsproducenters bränslelager
Med huvudverksamhetsproducenter avses allmännyttiga anläggningar som producerar el med hjälp av bränslen. Följande utgående lager (lager i slutet av rapporteringsmånaden) ska redovisas:
|
||
|
||
|
2.3 Måttenheter
|
El: GWh Hårt kol, lignit och petroleumprodukter: både 103 ton och TJ enligt nettovärmevärde. Naturgas och härledda gaser: TJ enligt bruttovärmevärde. Andra bränslen: TJ enligt nettovärmevärde. Kärnvärme: TJ. |
||
|
103 ton |
2.4 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
3. OLJE- OCH PETROLEUMPRODUKTER
3.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges är denna uppgiftsinsamling tillämplig på samtliga följande energiprodukter, varvid definitionerna i kapitel 4 i bilaga B gäller: råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, andra kolväten, raffinaderigas (icke kondenserad), etan, LPG, nafta, motorbensin, flygbensin, jetbränsle av bensintyp (JP4 eller MC77), jetbränsle av fotogentyp, annan fotogen, gasolja/dieselolja (destillerad eldningsolja), transportdiesel, uppvärmnings- och annan gasolja, eldningsolja (både låg- och högsvavlig), industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen, paraffinvaxer samt petroleumkoks.
I förekommande fall ska motorbensin redovisas i följande två kategorier:
|
— |
Oblyad motorbensin: motorbensin till vilken blyföreningar inte har tillsatts för att höja oktantalet. Den kan innehålla spår av organiskt bly. |
|
— |
Blyad motorbensin: motorbensin med TEL och/eller TML tillsatt för att höja oktantalet. |
”Andra produkter” omfattar både mängder som uppfyller definitionen i kapitel 4 i bilaga B och dessutom mängder av industrisprit och lacknafta, smörjmedel, bitumen samt paraffinvaxer. Dessa produkter får inte redovisas separat.
3.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för samtliga energiprodukter som förtecknas i föregående avsnitt, om inte annat anges.
3.2.1 Tillförselsektor
Nedanstående tabell är endast tillämplig på råolja, NGL, insatsvaror till raffinaderi, tillsatser/oxygenat, biobränslen samt andra kolväten:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Nedanstående tabell är inte tillämplig på insatsvaror för raffinaderi eller tillsatser/oxygenat:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.2.2 Lager
Nedanstående inkommande och utgående lager ska redovisas för alla energiprodukter utom raffinaderigas:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Dessutom ska en uppdelning av mängder efter land redovisas för:
|
— |
Utgående lager som innehas för andra länder enligt bilaterala avtal mellan regeringar, |
|
— |
Andra utgående lager med känd utländsk destination, |
|
— |
Utgående lager som förvaras utomlands enligt bilaterala avtal mellan regeringar |
|
— |
Andra utgående lager som förvaras utomlands definitivt avsedda för import till aktuellt land. |
Med inkommande lager avses lager den sista dagen i månaden före rapporteringsmånaden. Med utgående lager avses lager den sista dagen i rapporteringsmånaden.
3.2.3 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.
3.3 Måttenheter
Energimängd: 103 ton
3.4 Geografiska anmärkningar
Förtydligandena i kapitel 1 i bilaga A gäller uteslutande för statistisk rapportering, med följande särskilda undantag:
|
1. |
Danmark omfattar Färöarna och Grönland. |
|
2. |
Schweiz omfattar Liechtenstein. |
3.5 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
4. NATURGAS
4.1 Aktuella energiprodukter
Naturgas definieras i kapitel 2 i bilaga B.
4.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i ovanstående avsnitt, om inte annat anges.
4.2.1 Tillförselsektorn
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
4.2.2 Import och export
Import efter ursprungsland och export efter bestämmelseland.
4.3 Måttenheter
Mängder ska redovisas i två enheter:
|
— |
som fysikalisk mängd, i 106 m3 under normalt tryck och temperatur (15 oC, 101,325 kPa), |
|
— |
som energiinnehåll, dvs. i TJ enligt bruttovärmevärdet. |
4.4 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
5. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER
Följande bestämmelser är tillämpliga på uppgiftsinsamlingen enligt samtliga föregående kapitel:
|
1. |
Rapporteringsperiod: En kalendermånad. |
|
2. |
Frekvens Månatlig. |
|
3. |
Tidsfrist för översändning av uppgifter Inom tre månader efter rapporteringsmånaden. |
|
4. |
Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat. |
BILAGA D
MÅNATLIG KORTFRISTIG STATISTIK
I denna bilaga beskrivs omfattning, enheter, rapporteringsperiod, frekvens, tidsfrist och former för översändning för kortfristig månatlig insamling av statistiska uppgifter.
Bilaga A är tillämplig för förklaringar av de termer som inte förklaras uttryckligen i den här bilagan.
1. NATURGAS
1.1 Aktuella energiprodukter
Detta kapitel omfattar endast naturgas. Naturgas definieras i kapitel 2 i bilaga B.
1.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
1.3 Måttenheter
Mängd naturgas ska uppges i TJ på grundval av bruttovärmevärdet.
1.4 Andra tillämpliga bestämmelser
|
1. |
Rapporteringsperiod: En kalendermånad. |
|
2. |
Frekvens Månatlig. |
|
3. |
Tidsfrist för översändning av uppgifter Inom en månad efter rapporteringsmånaden. |
|
4. |
Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat. |
1.5 Avvikelser och undantag
Tyskland omfattas inte av denna uppgiftsinsamling.
2. EL
2.1 Aktuella energiprodukter
Detta kapitel omfattar endast el.
2.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska lämnas.
|
||
|
||
|
||
|
2.3 Måttenheter
Energimängden ska anges i GWh.
2.4 Andra tillämpliga bestämmelser
|
1. |
Rapporteringsperiod: En kalendermånad. |
|
2. |
Frekvens Månatlig. |
|
3. |
Tidsfrist för översändning av uppgifter Inom en månad efter rapporteringsmånaden. |
|
4. |
Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat. |
2.5 Avvikelser och undantag
Tyskland omfattas inte av denna uppgiftsinsamling.
3. OLJA OCH PETROLEUMPRODUKTER
Denna uppgiftsinsamling är även känd som JODI-frågeformuläret.
3.1 Aktuella energiprodukter
Om inte annat anges omfattar denna uppgiftsinsamling samtliga följande energiprodukter, för vilka definitionerna i kapitel 4 i bilaga B är tillämpliga: råolja, LPG, bensin (summan av motorbensin och flygbensin), fotogen (summan av flygfotogen och annan fotogen), gasolja/dieselolja samt eldningsolja (både lågsvavlig och högsvavlig).
Dessutom omfattar denna uppgiftsinsamling också ”olja totalt”, vilket avser summan av alla dessa produkter utom råolja, och som ska även inbegripa andra petroleumprodukter såsom raffinaderigas, etan, nafta, petroleumkoks, industrisprit och lacknafta, paraffinvaxer, bitumen, smörjmedel och andra.
3.2 Förteckning över aggregat
Följande förteckning över aggregat ska redovisas för alla energiprodukter som anges i föregående avsnitt, om inte annat anges.
3.2.1 Tillförselsektorn
Nedanstående tabell är endast tillämplig på råolja:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Nedanstående tabell är tillämplig på råolja, LPG, bensin, fotogen, gasolja/dieselolja, eldningsolja och olja totalt:
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
3.3 Måttenheter
Energimängder: 103 ton
3.4 Andra tillämpliga bestämmelser
|
1. |
Rapporteringsperiod: En kalendermånad. |
|
2. |
Frekvens Månatlig. |
|
3. |
Tidsfrist för översändning av uppgifter Inom 25 dagar efter rapporteringsmånaden. |
|
4. |
Format och metod för översändning Översändningsformatet ska följa en lämplig kommunikationsstandard som anges av Eurostat. Uppgifter ska översändas eller laddas upp på elektronisk väg till en enhetlig kontaktpunkt för uppgifter vid Eurostat. |
3.5 Avvikelser och undantag
Ej tillämpligt.
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/63 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1100/2008
av den 22 oktober 2008
om avskaffande av gränskontroller mellan medlemsstaterna vid transporter på väg och inre vattenvägar
(kodifierad version)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets förordning (EEG) nr 4060/89 av den 21 december 1989 om avskaffande av gränskontroller mellan medlemsstaterna vid transporter på väg och inre vattenvägar (3) har ändrats (4) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
|
(2) |
Att åstadkomma frihet att tillhandahålla tjänster på transportområdet är en viktig del av den gemensamma transportpolitiken enligt fördraget. Målet för denna politik är följaktligen att öka trafikflödet av olika transportslag inom gemenskapen. |
|
(3) |
I enlighet med gällande gemenskapsrätt och nationell lagstiftning som reglerar transporter på väg och inre vattenvägar utför medlemsstaterna kontroller och inspektioner rörande sådana tekniska förhållanden, tillstånd och annan dokumentation, i fråga om vilket det finns krav som motorfordon och fartyg på inre vattenvägar måste uppfylla. Dessa kontroller och inspektioner finns det i allmänhet skäl att ha kvar, för att undvika störningar i transportmarknadens organisering och för att skydda trafiksäkerheten på vägar och inre vattenvägar. |
|
(4) |
Enligt gällande gemenskapsrätt får medlemsstaterna organisera och utföra nämnda kontroller och inspektioner där de så önskar. |
|
(5) |
Sådana kontroller och inspektioner kan genomföras med samma effektivitet på de berörda medlemsstaternas hela territorium, och gränspasseringar bör därför inte tas som förevändning för att genomföra sådana åtgärder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Denna förordning gäller kontroller utförda av medlemsstater enligt den gemenskapsrätt eller nationella lagstiftning som reglerar transporter på väg och inre vattenvägar med transportmedel som registrerats eller satts i trafik i en medlemsstat.
Artikel 2
I denna förordning avses med
|
a) |
gräns: antingen en inre gräns inom gemenskapen eller en yttre gräns när en transport mellan medlemsstater innefattar genomfart av ett tredjeland, |
|
b) |
kontroll: alla slags kontroller, inspektioner eller formaliteter som nationella myndigheter genomför vid medlemsstaternas gränser och som innebär att fordonens eller fartygens fria rörlighet stoppas eller inskränks. |
Artikel 3
De i bilaga I omnämnda kontroller som genomförs i enlighet med gemenskapsrätt eller nationell lagstiftning om transporter på väg och inre vattenvägar mellan medlemsstater ska inte utföras som gränskontroller, utan endast som en del av de normala kontrollförfaranden som görs på ett icke diskriminerande sätt inom en medlemsstats hela territorium.
Artikel 4
Kommissionen ska vid behov föreslå ändringar i bilaga I för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen på det område som omfattas av denna förordning.
Artikel 5
Förordning (EEG) nr 4060/89, ändrad genom den förordning som är upptagen i förteckningen i bilaga II, ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg 22 oktober 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J.-P. JOUYET
Ordförande
(1) EUT C 324, 30.12.2006, s. 47.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 14 december 2006 (EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 599) och rådets beslut av den 15 september 2008.
(3) EGT L 390, 30.12.1989, s. 18.
(4) Se bilaga II.
BILAGA I
DEL 1
GEMENSKAPSRÄTT
Avsnitt 1
Direktiv
|
a) |
Artikel 6.4 i rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (1), där det föreskrivs att fordon kan utsättas för stickprovskontroller vad avser gemensamma normer om vikter och, vad avser gemensamma normer för dimensioner, endast då det finns misstanke om att fordonet inte överensstämmer med dess bestämmelser. |
|
b) |
Artikel 3.2 i rådets direktiv 96/96/EG av den 20 december 1996 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet (2), där det föreskrivs att varje medlemsstat ska erkänna intyg som utfärdats i en annan medlemsstat om att ett fordon har genomgått trafiksäkerhetsprov; detta erkännande innebär att inhemska myndigheter kan genomföra kontroll var som helst på sitt territorium. |
|
c) |
Artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/1/EG av den 18 januari 2006 om användning av fordon hyrda utan förare för godstransporter på väg (3), där det föreskrivs att vissa handlingar, nämligen hyreskontraktet och förarens anställningskontrakt, ska utgöra bevis för att direktivets bestämmelser har iakttagits och finnas i fordonet. |
|
d) |
Artikel 3.3, 3.4 och 3.5 i rådets direktiv 76/135/EEG av den 20 januari 1976 om ömsesidigt erkännande av fartcertifikat för fartyg i inlandssjöfart (4), där det föreskrivs att fartcertifikat och andra intyg ska uppvisas på begäran av inhemska myndigheter. |
|
e) |
Artikel 17.1 i rådets direktiv 82/714/EEG av den 4 oktober 1982 om fastställande av de tekniska kraven på fartyg i inlandssjöfart (5), där det föreskrivs att medlemsstaterna när som helst får kontrollera att ett fartyg medför giltigt intyg enligt direktivet. |
Avsnitt 2
Förordningar
|
a) |
Artiklarna 14 och 15 i rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss (6), enligt vilka en behörig kontrollant har rätt att granska och kontrollera färdbiljett, tillstånd och kontrolldokument som föreskrivs i förordningen. |
|
b) |
Artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (7), varigenom medlemsstaterna får rätt att vidta åtgärder som omfattar bland annat organisation, förfaranden och medel avseende ett kontrollsystem för att se till att förordningen efterlevs. |
|
c) |
Artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter (8), varigenom medlemsstaterna får rätt att vidta åtgärder som omfattar bland annat förfaranden och medel vid kontroll av att färdskrivare överensstämmer med förordningen. |
|
d) |
Artikel 5.4 i rådets förordning (EEG) nr 881/92 av den 26 mars 1992 om tillträde till marknaden för godstransporter på väg inom gemenskapen till eller från en medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters territorier (9), där det föreskrivs att en bestyrkt kopia av gemenskapstillståndet ska finnas i fordonet och ska uppvisas när så begärs av behörig kontrolltjänsteman. |
DEL 2
NATIONELL LAGSTIFTNING
|
a) |
Kontroll av förarnas körkort vid person- och godstransporter |
|
b) |
Kontroll av transportmedel för farligt gods och då särskilt:
|
|
c) |
Kontroll av transportmedel för lättfördärvliga livsmedel och då särskilt:
|
(1) EGT L 235, 17.9.1996, s. 59.
(2) EGT L 46, 17.2.1997, s. 1.
(3) EUT L 33, 4.2.2006, s. 82.
(4) EGT L 21, 29.1.1976, s. 10.
(5) EGT L 301, 28.10.1982, s. 1.
(6) EGT L 74, 20.3.1992, s. 1.
(7) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.
BILAGA II
UPPHÄVD FÖRORDNING OCH DESS ÄNDRING
(hänvisning i artikel 5)
|
Rådets förordning (EEG) nr 4060/89 |
|
|
Rådets förordning (EEG) nr 3356/91 |
BILAGA III
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (EEG) nr 4060/89 |
Denna förordning |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
|
Artikel 2 |
Artikel 2 |
|
Artikel 3 |
Artikel 3 |
|
Artikel 3a |
Artikel 4 |
|
Artikel 4 |
Artikel 6 |
|
— |
Artikel 5 |
|
Bilaga, del 1, direktiv a |
Bilaga I, del 1, avsnitt 1 a |
|
Bilaga, del 1, direktiv b |
Bilaga I, del 1, avsnitt 1 b |
|
Bilaga, del 1, direktiv c |
Bilaga I, del 1, avsnitt 1 c |
|
Bilaga, del 1, direktiv d |
— |
|
Bilaga, del 1, direktiv e |
Bilaga I, del 1, avsnitt 1 d |
|
Bilaga, del 1, direktiv f |
Bilaga I, del 1, avsnitt 1 e |
|
Bilaga, del 1, förordningar a |
Bilaga I, del 1, avsnitt 2 a |
|
Bilaga, del 1, förordningar b |
— |
|
Bilaga, del 1, förordningar c |
— |
|
Bilaga, del 1, förordningar d |
Bilaga I, del 1, avsnitt 2 b |
|
Bilaga, del 1, förordningar e |
Bilaga I, del 1, avsnitt 2 c |
|
Bilaga, del 1, förordningar f |
Bilaga I, del 1, avsnitt 2 d |
|
Bilaga, del 2 |
Bilaga I, del 2 |
|
— |
Bilaga II |
|
— |
Bilaga III |
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/70 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG, EURATOM) nr 1101/2008
av den 22 oktober 2008
om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor
(kodifierad version)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 187,
med beaktande av kommissionens förslag,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (2) har ändrats flera gånger (3) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras. |
|
(2) |
För att kunna utföra sina åligganden enligt fördragen, måste kommissionen ha fullständig och tillförlitlig information. För att kunna verka effektivt måste Europeiska gemenskapernas statistikkontor, nedan kallat Eurostat, kunna ta del av all den nationella statistiska information som behövs för att utarbeta gemenskapsstatistik och genomföra erforderliga analyser. |
|
(3) |
Enligt artikel 10 i EG-fördraget och artikel 192 i Euratomfördraget, är medlemsstaterna skyldiga att underlätta genomförandet av gemenskapens uppgifter. Denna skyldighet omfattar tillhandahållande av all erforderlig information. Avsaknaden av sådana statistiska uppgifter som är skyddade mot obehörig insyn innebär för övrigt för Eurostat en avsevärd brist på information på gemenskapsnivå och gör det svårt att utarbeta statistik och genomföra analyser rörande gemenskapen. |
|
(4) |
Medlemsstaternas grund för att åberopa regler om insynsskydd för vissa statistiska uppgifter har emellertid bortfallit i och med att det konstaterats att Eurostat ger samma garantier för skydd mot obehörig insyn som de nationella statistiska institutionerna. Sådana garantier finns nu redan i viss utsträckning i gemenskapsfördragen, särskilt i artikel 287 i EG-fördraget och i artikel 194.1 i Euratomfördraget, liksom i artikel 17 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (4), och kan förstärkas genom lämpliga åtgärder enligt den här förordningen. |
|
(5) |
Varje brott mot insynsskyddet för statistiska uppgifter som är skyddade enligt denna förordning bör beivras effektivt, vem som än har begått det. |
|
(6) |
Varje överträdelse, vare sig uppsåtlig eller uppkommen genom oaktsamhet, av de regler som gäller för de tjänstemän och andra som arbetar för Eurostat, leder till ansvar och i tillämpliga fall rättsliga påföljder för brott mot befattningshavares tystnadsplikt enligt artikel 12 i förening med artikel 18 i protokollet om Europeiska gemenskapernas privilegier och immunitet. |
|
(7) |
Denna förordning gäller enbart utlämnande till Eurostat av sådana statistiska uppgifter som inom de nationella statistiska institutionernas verksamhetsområde är skyddade mot obehörig insyn och påverkar inte de nationella föreskrifter eller gemenskapsregler som rör utlämnande av andra slag av information till kommissionen. |
|
(8) |
Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artikel 296.1 a i EG-fördraget enligt vilken ingen medlemsstat är skyldig att tillhandahålla information vars röjande medlemsstaten i fråga anser strida mot dess väsentliga säkerhetsintressen. |
|
(9) |
Genomförandet av de regler som denna förordning innehåller och i synnerhet de regler som syftar till att säkerställa insynsskyddet för statistiska uppgifter som lämnas till Eurostat kräver personella, tekniska och finansiella resurser. |
|
(10) |
De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (5). |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Syftet med denna förordning är att
|
a) |
bemyndiga nationella organ att lämna insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistiska kontor, nedan kallat Eurostat, |
|
b) |
ge garanti för att kommissionen vidtar alla de åtgärder som erfordras för att säkerställa insynsskydd för uppgifter som lämnas till Eurostat. |
2. Denna förordning är tillämplig enbart på insynsskyddet för statistiska uppgifter. Den berör inte specialregler, gemenskapsregler eller nationella regler om annat insynsskydd.
Artikel 2
I denna förordning avses med
|
a) |
insynsskyddade statistiska uppgifter: uppgifter som definieras i artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (6), |
|
b) |
nationella organ: nationella statistiska institutioner och andra nationella organ som är ansvariga för insamling och användning av statistik för Europeiska gemenskaperna, |
|
c) |
uppgifter om fysiska personers privatliv: uppgifter om fysiska personers privat- och familjeliv så som dessa definieras av de olika medlemsstaternas nationella lagstiftning och praxis, |
|
d) |
användning för statistiska ändamål: användning uteslutande för sammanställning av statistiska tabeller eller för statistiska ekonomiska analyser; detta utesluter användning för administrativa, juridiska eller fiskala ändamål eller för kontroll av andra uppgifter från de objekt som har undersökts, |
|
e) |
statistiskt objekt: den minsta enhet varom statistiska uppgifter lämnas till Eurostat, |
|
f) |
direkt identifiering: identifiering av ett statistiskt objekt genom dess namn eller adress eller genom ett officiellt tilldelat och offentligt identitetsnummer, |
|
g) |
indirekt identifiering: härledning av ett statistiskt objekts identitet med hjälp av annan information än den som nämns under f, |
|
h) |
tjänstemän vid Eurostat: gemenskapens tjänstemän enligt artikel 1 i tjänsteföreskrifterna för Europeiska gemenskapernas tjänstemän, som arbetar inom Eurostat, |
|
i) |
annan personal vid Eurostat: av gemenskaperna anlitade personer enligt artiklarna 2–5 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, som arbetar inom Eurostat, |
|
j) |
spridning: tillhandahållande av uppgifter i någon form: publikationer, åtkomst till databaser, mikrofiche, telefonmeddelanden, osv. |
Artikel 3
1. De nationella organen ska bemyndigas att lämna insynsskyddade statistiska uppgifter till Eurostat.
2. Nationella regler om statistiskt insynsskydd får inte åberopas för att hindra utlämnandet av insynsskyddade statistiska uppgifter till Eurostat i de fall då en gemenskapsrättsakt rörande gemenskapsstatistik föreskriver utlämnande av sådana uppgifter.
3. Utlämnande till Eurostat av insynsskyddade statistiska uppgifter i den mening som avses i punkt 2 ska ske så att de statistiska objekten inte kan direkt identifieras. Detta hindrar inte tillämpning av regler i någon medlemsstats lagstiftning vilka medger att insynsskyddade uppgifter utlämnas i större utsträckning.
4. Nationella myndigheter ska inte vara skyldiga att till Eurostat lämna ut uppgifter om fysiska personers privatliv om den utlämnade informationen skulle kunna leda till att personerna blir identifierade direkt eller indirekt.
Artikel 4
1. Kommissionen ska vidta alla de rättsliga, administrativa, tekniska och organisatoriska åtgärder som erfordras för att säkerställa insynsskyddet för de statistiska uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter enligt artikel 3 lämnar till Eurostat.
2. Förfarandena för överlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Eurostat och principerna för skydd av sådana uppgifter ska fastställas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 7.2.
Artikel 5
1. Kommissionen ska uppdra åt chefen för Eurostat att säkerställa skyddet av uppgifter som medlemsstaternas nationella myndigheter lämnat till Eurostat. Kommissionen ska, efter att ha rådgjort med den kommitté som avses i artikel 7.1, fastställa utformningen av Eurostats inre organisation så att detta skydd säkerställs.
2. Insynsskyddade statistiska uppgifter som lämnats till Eurostat ska vara åtkomliga endast för tjänstemän vid Eurostat och får av dessa användas uteslutande för statistiska ändamål.
3. Kommissionen kan dock medge åtkomst i särskilda fall och uteslutande för statistiska ändamål till insynsskyddade statistiska uppgifter för annan personal vid Eurostat och andra fysiska personer som arbetar i Eurostats lokaler enligt kontrakt. Förfarandena för sådan åtkomst ska bestämmas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 7.2.
4. Insynsskyddade statistiska uppgifter som Eurostat har tillgång till får spridas endast när de sammanställts med andra uppgifter i en form som säkerställer att statistiska objekt varken direkt eller indirekt kan identifieras.
5. Tjänstemän och annan personal hos Eurostat liksom andra fysiska personer som arbetar i statistikkontorets lokaler enligt kontrakt får inte använda eller sprida sådana uppgifter för andra ändamål än de som föreskrivs i denna förordning, och detta förbud ska fortsätta att gälla även efter det att personen i fråga övergått till andra sysslor, slutat sin tjänst eller pensionerats.
6. De skyddsåtgärder som avses i punkterna 1 till 5 ska tillämpas på
|
a) |
alla insynsskyddade statistiska uppgifter vilkas utlämnande till Eurostat föreskrivs i någon gemenskapsrättsakt rörande gemenskapsstatistik, |
|
b) |
alla insynsskyddade statistiska uppgifter som någon medlemsstat frivilligt lämnar till Eurostat. |
Artikel 6
Varje medlemsstat ska före den 1 januari 1992 vidta erforderliga åtgärder för att stävja alla brott mot skyldigheten att vidmakthålla insynsskyddet för statistiska uppgifter som lämnats ut i enlighet med artikel 3. Dessa åtgärder ska åtminstone omfatta brott begångna inom medlemsstatens territorium, av tjänstemän vid Eurostat eller övrig personal eller andra fysiska personer som under kontrakt arbetar i Eurostats lokaler.
Varje medlemsstat ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om åtgärderna. Kommissionen ska vidarebefordra denna information till de andra medlemsstaterna.
Artikel 7
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté för insynsskydd i statistik, nedan kallad kommittén.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.
Artikel 8
Kommittén ska granska ärenden som tas upp till behandling av ordföranden på dennes eget initiativ eller på begäran av någon medlemsstats företrädare och som avser tillämpningen av denna förordning.
Artikel 9
Förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90, ändrad genom de förordningar som är upptagna i förteckningen i bilaga I, ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 10
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J.-P. JOUYET
Ordförande
(1) Europaparlamentets yttrande av den 14 december 2006 (EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 600) och rådets beslut av den 25 september 2008.
(2) EGT L 151, 15.6.1990, s. 1.
(3) Se bilaga I.
(5) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(6) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.
BILAGA I
Upphävd förordning och ändringar av den i kronologisk ordning
|
Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 |
|
|
Rådets förordning (EG) nr 322/97 |
Endast artikel 21.2 |
|
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 |
Endast bilaga II, punkt 4 |
BILAGA II
JÄMFÖRELSETABELL
|
Förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 |
Denna förordning |
|
Artikel 1.1 första och andra strecksatserna |
Artikel 1.1 leden a och b |
|
Artikel 1.2 |
Artikel 1.2 |
|
Artikel 2 punkterna 1–10 |
Artikel 2 leden a–j |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 3.2 |
|
Artikel 3.3 första stycket |
— |
|
Artikel 3.3 andra stycket |
Artikel 3.3 |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 3.4 |
|
Artikel 4.1 |
Artikel 4.1 |
|
Artikel 4.2 |
Artikel 5.6 |
|
Artikel 4.3 |
Artikel 4.2 |
|
Artikel 5.1–5.5 |
Artikel 5.1–5.5 |
|
Artikel 6 |
Artikel 6 |
|
Artikel 7.1 och 7.2 |
Artikel 7.1 och 7.2 |
|
Artikel 7.3 |
— |
|
Artikel 8 |
Artikel 8 |
|
— |
Artikel 9 |
|
Artikel 9 |
Artikel 10 |
|
— |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga II |
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/75 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008
av den 22 oktober 2008
om exportförbud för metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar och kvicksilverblandningar och säker förvaring av metalliskt kvicksilver
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 och, med avseende på artikel 1 i denna förordning, artikel 133,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och
av följande skäl:
|
(1) |
Utsläpp av kvicksilver betraktas allmänt som ett globalt hot som motiverar åtgärder på lokal, regional, nationell och global nivå. |
|
(2) |
I enlighet med kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om gemenskapens kvicksilverstrategi, rådets slutsatser av den 24 juni 2005 och Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2006 (3) om denna strategi är det nödvändigt att minska risken för att människor och miljön exponeras för kvicksilver. |
|
(3) |
De åtgärder som vidtas på gemenskapsnivå måste betraktas som en del av de globala insatser som görs för att minska risken för kvicksilverexponering, särskilt inom ramen för det kvicksilverprogram som upprättats genom FN:s miljöprogram (UNEP). |
|
(4) |
Miljörelaterade och sociala problem uppstår till följd av nedläggningen av kvicksilvergruvor i gemenskapen. Stöd till projekt och andra initiativ från tillgängliga finansieringsmekanismer bör fortsätta så att de drabbade områdena kan finna hållbara lösningar för den lokala miljön, sysselsättningen och ekonomin. |
|
(5) |
Export från gemenskapen av metalliskt kvicksilver, cinnober, kvicksilver(I)klorid, kvicksilver(II)oxid och blandningar av metalliskt kvicksilver och andra ämnen, inbegripet kvicksilverlegeringar, med en kvicksilverkoncentration på minst 95 viktprocent bör förbjudas, för att påtagligt minska det globala kvicksilverutbudet. |
|
(6) |
Exportförbudet kommer att leda till ett betydande kvicksilveröverskott i gemenskapen, vilket bör hindras från att åter komma ut på marknaden. Därför bör man se till att detta kvicksilver förvaras på ett säkert sätt inom gemenskapen. |
|
(7) |
För att skapa möjligheter till säker förvaring av metalliskt kvicksilver som är att betrakta som avfall, är det för vissa typer av deponering lämpligt att göra undantag från artikel 5.3 a i rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (4) samt att förklara att kriterierna som anges i avsnitt 2.4 i bilagan till rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG (5) inte ska tillämpas på tillfällig förvaring av metalliskt kvicksilver under mer än ett år i anläggningar ovan jord som är avsedda och utrustade för detta ändamål och från vilka avfallet kan återtas. |
|
(8) |
Övriga bestämmelser i direktiv 1999/31/EG bör tillämpas på alla anläggningar för förvaring av metalliskt kvicksilver som betraktas som avfall. Detta inbegriper kravet i artikel 8 a iv i det direktivet på att den som ansöker om tillstånd ska vidta lämpliga åtgärder, i form av en ekonomisk säkerhet eller motsvarande, för att säkerställa att de skyldigheter (inbegripet efterbehandlingsåtgärder) som åligger sökanden enligt tillståndet iakttas och att avslutningsförfarandena följs. Vidare är Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (6) tillämpligt på sådana förvaringsanläggningar. |
|
(9) |
För tillfällig förvaring av metalliskt kvicksilver under mer än ett år i anläggningar ovan jord som är avsedda och utrustade för detta ändamål, bör rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår (7) tillämpas. |
|
(10) |
Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (8). För att möjliggöra lämpligt bortskaffande av metalliskt kvicksilver i gemenskapen uppmuntras dock behöriga mottagar- och avsändarmyndigheter att undvika att resa invändningar mot transporter av metalliskt kvicksilver som är att betrakta som avfall på grundval av artikel 11.1 a i den förordningen. Det bör noteras att det i artikel 11.3 i den förordningen fastställs att artikel 11.1 a inte ska vara tillämplig om det rör sig om farligt avfall som uppkommit i en avsändarstat i en så liten årlig mängd att det vore oekonomiskt att uppföra nya specialiserade inrättningar för bortskaffande i denna medlemsstat. |
|
(11) |
För att säkerställa att förvaringen är säker för människors hälsa och för miljön, bör den säkerhetsbedömning som enligt beslut 2003/33/EG krävs för underjordisk förvaring kompletteras med särskilda krav och även göras tillämplig på icke underjordisk förvaring. Ingen form av slutligt bortskaffande bör tillåtas innan de särskilda kraven och kriterierna för godkännande har antagits. Förvaringsförhållandena i en saltgruva eller i djupa urbergsformationer som anpassats för bortskaffande av metalliskt kvicksilver bör framför allt uppfylla principerna om skydd av grundvatten mot kvicksilver, förhindrande av kvicksilveravdunstning, ogenomtränglighet för gas och vätskor från omgivningen och – vid slutförvaring – fast inkapsling av avfallet efter gruvornas deformeringsprocess. Dessa kriterier bör införas i bilagorna till direktiv 1999/31/EG, när dessa ändras i enlighet med den här förordningen. |
|
(12) |
Förvaringsförhållandena ovan jord bör framför allt uppfylla principerna om reversibel förvaring, skydd av kvicksilver mot atmosfäriskt vatten, ogenomtränglighet mot jord och förhindrande av kvicksilveravdunstning. Dessa kriterier bör införas i bilagorna till direktiv 1999/31/EG, när dessa ändras i enlighet med den här förordningen. Förvaring av kvicksilver ovan jord bör anses som en tillfällig lösning. |
|
(13) |
Kloralkaliindustrin bör översända alla relevanta uppgifter om avveckling av kvicksilverceller i sina anläggningar till kommissionen och behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna, för att göra det lättare att kontrollera att denna förordning efterlevs. De industrisektorer som erhåller kvicksilver vid rening av naturgas eller som en biprodukt vid brytning och smältning av andra metaller än järn bör också tillhandahålla kommissionen och behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna relevanta uppgifter. Kommissionen bör göra denna information tillgänglig för allmänheten. |
|
(14) |
Medlemsstaterna bör lämna information om tillstånd som utfärdas för förvaringsanläggningar samt om denna förordnings tillämpning och marknadseffekter, så att det blir möjligt att utvärdera förordningen inom en lämplig tidsfrist. Importörer, exportörer och verksamhetsutövare bör lämna uppgifter om transport och användning av metalliskt kvicksilver, cinnober, kvicksilver(I)klorid, kvicksilver(II)oxid och blandningar av metalliskt kvicksilver och andra ämnen, inbegripet kvicksilverlegeringar, med en kvicksilverkoncentration på minst 95 viktprocent. |
|
(15) |
Medlemsstaterna bör fastställa de sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning som ska införas mot fysiska och juridiska personer. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
|
(16) |
Ett informationsutbyte med berörda intressenter bör anordnas för bedömning av om det föreligger något behov av kompletterande åtgärder för export, import och förvaring av kvicksilver samt kvicksilverföreningar och produkter som innehåller kvicksilver, utan att detta påverkar tillämpningen av konkurrensreglerna i fördraget, särskilt artikel 81. |
|
(17) |
Kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra tekniskt bistånd till utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier, särskilt stöd som underlättar övergången till alternativa kvicksilverfria tekniker och slutlig avveckling av bruk och utsläpp av kvicksilver och kvicksilverföreningar. |
|
(18) |
Det pågår forskning om säkert bortskaffande av kvicksilver, inklusive olika tekniker för stabilisering eller andra sätt att immobilisera kvicksilver. Kommissionen bör prioritera granskningen av denna forskning och snarast möjligt lämna en rapport. Denna information är viktig som en välgrundad utgångspunkt för en översyn av denna förordning i syfte att uppnå dess målsättning. |
|
(19) |
Kommissionen bör beakta denna information när den lämnar en utvärderingsrapport för att identifiera eventuella behov av att ändra denna förordning. |
|
(20) |
Kommissionen bör också följa den internationella utvecklingen i fråga om utbud av och efterfrågan på kvicksilver, särskilt multilaterala förhandlingar, och rapportera om dessa för att göra det möjligt att bedöma samstämmigheten i den övergripande strategin. |
|
(21) |
De åtgärder som är nödvändiga för att tillämpa denna förordning vad gäller tillfällig förvaring av metalliskt kvicksilver i vissa anläggningar som avses i denna förordning bör antas i enlighet med direktiv 1999/31/EG med beaktande av det direkta sambandet mellan denna förordning och det direktivet. |
|
(22) |
Eftersom målet för denna förordning, nämligen att minska kvicksilverexponeringen med hjälp av exportförbud och förvaringsskyldighet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av effekterna på rörligheten för varor och den inre marknadens funktion samt kvicksilverföroreningarnas gränsöverskridande karaktär, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Export från gemenskapen av metalliskt kvicksilver (Hg, CAS-nr 7439–97–6), cinnober, kvicksilver(I)klorid (Hg2Cl2, CAS-nr 10112–91–1), kvicksilver(II)oxid (HgO, CAS-nr 21908–53–2) och blandningar av metalliskt kvicksilver och andra ämnen, inbegripet kvicksilverlegeringar, med en kvicksilverkoncentration på minst 95 viktprocent ska vara förbjuden från och med den 15 mars 2011.
2. Förbudet ska inte gälla export av de föreningar som nämns i punkt 1 och som används för forskning och utveckling samt medicinska eller analytiska ändamål.
3. Blandning av metalliskt kvicksilver och andra ämnen uteslutande i syfte att exportera metalliskt kvicksilver ska vara förbjuden från och med den 15 mars 2011.
Artikel 2
Från och med den 15 mars 2011 ska följande betraktas som avfall och i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/12/EG av den 5 april 2006 om avfall (9) bortskaffas på ett sätt som är säkert för människors hälsa och för miljön:
|
a) |
Metalliskt kvicksilver som inte längre används inom kloralkaliindustrin. |
|
b) |
Metalliskt kvicksilver som erhållits vid rening av naturgas. |
|
c) |
Metalliskt kvicksilver som erhållits från brytning och smältning av andra metaller än järn. |
|
d) |
Metalliskt kvicksilver som utvunnits från cinnober i gemenskapen från och med den 15 mars 2011. |
Artikel 3
1. Med avvikelse från artikel 5.3 a i direktiv 1999/31/EG får metalliskt kvicksilver som är att betrakta som avfall, i lämplig inneslutning,
|
a) |
förvaras tillfälligt under mer än ett år eller slutförvaras (åtgärderna för bortskaffande D 15 respektive D 12 enligt bilaga II A till direktiv 2006/12/EG) i saltgruvor som anpassats för bortskaffande av metalliskt kvicksilver eller i djupa urbergsformationer som ger en likvärdig säkerhetsnivå och inneslutning som sådana saltgruvor, eller |
|
b) |
förvaras tillfälligt (åtgärd för bortskaffande D 15 enligt bilaga II A till direktiv 2006/12/EG) under mer än ett år i anläggningar ovan jord som är avsedda och utrustade för tillfällig förvaring av metalliskt kvicksilver. I detta fall ska kriterierna i avsnitt 2.4 i bilagan till beslut 2003/33/EG inte tillämpas. |
De övriga bestämmelserna i direktiv 1999/31/EG och beslut 2003/33/EG ska tillämpas på leden a och b.
2. Direktiv 96/82/EG ska tillämpas på sådan förvaring som avses i punkt 1 b i denna artikel.
Artikel 4
1. Den säkerhetsbedömning som enligt beslut 2003/33/EG ska göras för bortskaffande av metalliskt kvicksilver i enlighet med artikel 3 i denna förordning ska säkerställa att de särskilda risker som uppstår genom det metalliska kvicksilvrets och inneslutningens beskaffenhet och långsiktiga egenskaper omfattas.
2. Tillstånd enligt artiklarna 8 och 9 i direktiv 1999/31/EG för anläggningar som avses i artikel 3.1 a och b i denna förordning ska innehålla krav på regelbundna okulärbesiktningar av behållare och krav på installation av lämplig utrustning för detektion av kvicksilverånga för att upptäcka eventuella läckor.
3. Kraven på de anläggningar som avses i artikel 3.1 a och b i denna förordning samt kriterier för mottagning av metalliskt kvicksilver med ändring av bilagorna I, II och III till direktiv 1999/31/EG ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 16 i det direktivet. Kommissionen ska utarbeta ett lämpligt förslag så snart som möjligt och senast den 1 januari 2010, med beaktande av resultatet av det informationsutbyte som avses i artikel 8.1 och den rapport om forskning om säkert bortskaffande som avses i artikel 8.2.
All form av slutligt bortskaffande (åtgärd för bortskaffande D 12 enligt definitionen i bilaga II A till direktiv 2006/12/EG) av metalliskt kvicksilver ska endast tillåtas efter den dag då ändringen av bilagorna I, II och III till direktiv 1999/31/EG har antagits.
Artikel 5
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en kopia av alla tillstånd utfärdade för anläggningar som är avsedda för tillfällig förvaring eller slutförvaring av metalliskt kvicksilver (åtgärderna för bortskaffande D 15 respektive D 12 enligt bilaga II A till direktiv 2006/12/EG), åtföljt av respektive säkerhetsbedömning i enlighet med artikel 4.1 i denna förordning.
2. Medlemsstaterna ska senast den 1 juli 2012 informera kommissionen om förordningens tillämpning och dess marknadseffekter inom deras respektive territorium. Medlemsstaterna ska på begäran av kommissionen lämna denna information tidigare än det datumet.
3. Senast den 1 juli 2012 ska importörer, exportörer och utövare av sådan verksamhet som avses i artikel 2 i förekommande fall lämna följande uppgifter till kommissionen och de behöriga myndigheterna:
|
a) |
Volymer, priser, ursprungs- och mottagarland samt avsedd användning för metalliskt kvicksilver som transporteras till gemenskapen. |
|
b) |
Volymer, ursprungs- och mottagarland för metalliskt kvicksilver som är att betrakta som avfall som transporteras mellan länder inom gemenskapen. |
Artikel 6
1. Berörda företag inom kloralkaliindustrin ska till kommissionen och behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna lämna följande uppgifter angående avvecklingen av kvicksilver under ett visst år:
|
a) |
Bästa möjliga uppskattning av den totala mängd kvicksilver som fortfarande är i bruk i kloralkaliprocess. |
|
b) |
Total mängd kvicksilver som lagras i anläggningen. |
|
c) |
Mängd kvicksilveravfall som skickas till enskilda anläggningar för tillfällig förvaring eller slutförvaring samt plats och kontaktuppgifter för dessa anläggningar. |
2. Berörda företag inom de industrisektorer som erhåller kvicksilver vid rening av naturgas eller som en biprodukt vid brytning och smältning av andra metaller än järn ska till kommissionen och behöriga myndigheter i de berörda medlemsstaterna lämna följande uppgifter angående det kvicksilver som erhållits under ett visst år:
|
a) |
Mängd kvicksilver som erhållits. |
|
b) |
Mängd kvicksilver som skickas till enskilda anläggningar för tillfällig förvaring eller slutförvaring samt plats och kontaktuppgifter för dessa anläggningar. |
3. Berörda företag ska för första gången lämna in de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 senast den 4 december 2009, och därefter varje år före den 31 maj.
4. Kommissionen ska offentliggöra informationen i punkt 3 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (10).
Artikel 7
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla bestämmelserna till kommissionen senast den 4 december 2009, och utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dessa.
Artikel 8
1. Kommissionen ska organisera ett informationsutbyte mellan medlemsstaterna och berörda intressenter senast den 1 januari 2010. Genom detta informationsutbyte ska särskilt undersökas behovet av
|
a) |
att utvidga exportförbudet till andra kvicksilverföreningar, blandningar med ett lägre kvicksilverinnehåll och produkter som innehåller kvicksilver, särskilt termometrar, barometrar och sfygmomanometrar, |
|
b) |
ett importförbud mot metalliskt kvicksilver, kvicksilverföreningar och produkter som innehåller kvicksilver, |
|
c) |
att utvidga förvaringsskyldigheten till att omfatta metalliskt kvicksilver från andra källor, |
|
d) |
att fastställa tidsgränser för tillfällig förvaring av metalliskt kvicksilver. |
Vid detta informationsutbyte ska även forskning om handlingsalternativ för säkert bortskaffande beaktas.
Kommissionen ska organisera ytterligare informationsutbyten när ny relevant information har blivit tillgänglig.
2. Kommissionen ska följa pågående forskningsverksamhet om handlingsalternativ för säkert bortskaffande, inbegripet solidifiering av metalliskt kvicksilver. Kommissionen ska lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 1 januari 2010. På grundval av rapporten ska kommissionen, om så är lämpligt, snarast möjligt och inte senare än den 15 mars 2013 lägga fram ett förslag till översyn av denna förordning.
3. Kommissionen ska bedöma förordningens tillämpning och marknadseffekter i gemenskapen med beaktande av den information som avses i punkterna 1 och 2 samt i artiklarna 5 och 6.
4. Kommissionen ska så snart som möjligt och senast den 15 mars 2013 till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport, i lämpliga fall åtföljd av ett förslag till översyn av denna förordning, som avspeglar och utvärderar resultaten av det informationsutbyte som avses i punkt 1, av bedömningen enligt punkt 3 och den rapport som avses i punkt 2.
5. Kommissionen ska senast den 1 juli 2010 rapportera till Europaparlamentet och rådet om utvecklingen av multilaterala aktiviteter och förhandlingar beträffande kvicksilver, och särskilt bedöma om tidsramarna för och omfattningen av de åtgärder som anges i denna förordning stämmer överens med den internationella utvecklingen.
Artikel 9
Medlemsstaterna får till och med den 15 mars 2011 behålla nationella åtgärder som begränsar exporten av metalliskt kvicksilver, cinnober, kvicksilver(I)klorid, kvicksilver(II)oxid och blandningar av metalliskt kvicksilver och andra ämnen, inbegripet kvicksilverlegeringar, med en kvicksilverkoncentration på minst 95 viktprocent och som antagits i enlighet med gemenskapslagstiftningen före den 22 oktober 2008.
Artikel 10
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J.-P. JOUYET
Ordförande
(1) EUT C 168, 20.7.2007, s. 44.
(2) Europaparlamentets yttrande av den 20 juni 2007 (EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 209), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 december 2007 (EUT C 52 E, 26.2.2008, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 21 maj 2008 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 25 september 2008.
(3) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 128.
(4) EGT L 182, 16.7.1999, s. 1.
(5) EGT L 11, 16.1.2003, s. 27.
(6) EUT L 143, 30.4.2004, s. 56.
(7) EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.
(8) EUT L 190, 12.7.2006, s. 1.
(9) EUT L 114, 27.4.2006, s. 9.
(10) EUT L 264, 25.9.2006, s. 13.
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/80 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1103/2008
av den 22 oktober 2008
om anpassning till rådets beslut 1999/468/EG av vissa rättsakter som omfattas av förfarandet i artikel 251 i fördraget, vad avser det föreskrivande förfarandet med kontroll
Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll
Del III
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c, artikel 63 första stycket led 1 a och artikel 67,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och
av följande skäl:
|
(1) |
Rådets beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (4) har ändrats genom rådets beslut 2006/512/EG (5), genom vilket det infördes ett föreskrivande förfarande med kontroll för antagande av åtgärder med allmän räckvidd avsedda att ändra icke väsentliga delar av en grundläggande rättsakt som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller komplettera rättsakten med nya icke väsentliga delar. |
|
(2) |
Enligt Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande (6) om beslut 2006/512/EG måste redan gällande rättsakter som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget anpassas i enlighet med tillämpliga förfaranden för att det föreskrivande förfarandet med kontroll ska vara tillämpligt på dessa rättsakter. |
|
(3) |
Förenade kungariket och Irland, som i enlighet med artikel 3 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning har deltagit i antagandet och tillämpningen av de rättsakter som har ändrats genom denna förordning, deltar i antagandet och tillämpningen av denna förordning. |
|
(4) |
I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fogade protokollet om Danmarks ställning deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i Danmark. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
I denna förordning avses med medlemsstat samtliga medlemsstater utom Danmark.
Artikel 2
De rättsakter som anges i bilagan ska i enlighet med denna bilaga anpassas till beslut 1999/468/EG, ändrat genom beslut 2006/512/EG.
Artikel 3
Hänvisningar till bestämmelserna i de rättsakter som anges i bilagan ska anses som hänvisningar till dessa bestämmelser i den anpassade lydelse de får genom denna förordning.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.
Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2008.
På Europaparlamentets vägnar
H.-G. PÖTTERING
Ordförande
På rådets vägnar
J.-P. JOUYET
Ordförande
(1) EUT C 224, 30.8.2008, s. 35.
(2) EUT C 117, 14.5.2008, s. 1.
(3) Europaparlamentets yttrande av den 18 juni 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 25 september 2008.
(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(5) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.
(6) EUT C 255, 21.10.2006, s. 1.
BILAGA
1. Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1)
När det gäller förordning (EG) nr 44/2001 bör kommissionen ges befogenhet att uppdatera eller göra tekniska anpassningar av standardformulären i bilagorna till den förordningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i förordning (EG) nr 44/2001, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 44/2001 ska därför ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 74.2 ska ersättas med följande: ”2. Uppdateringen eller den tekniska anpassningen av formulären i bilagorna V och VI ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 75.2.” |
|
2. |
Artikel 75 ska ersättas med följande: ”Artikel 75 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
2. Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (2)
När det gäller förordning (EG) nr 1206/2001 bör kommissionen ges befogenhet att uppdatera eller göra tekniska ändringar av standardformulären i bilagorna till den förordningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i förordning (EG) nr 1206/2001, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 1206/2001 ska därför ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 19.2 ska ersättas med följande: ”2. Uppdatering eller teknisk anpassning av formulären i bilagan ska göras av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 20.2.” |
|
2. |
Artikel 20 ska ersättas med följande: ”Artikel 20 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
3. Rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (3)
När det gäller förordning (EG) nr 343/2003 bör kommissionen ges befogenhet att anpassa villkoren och förfarandena för genomförande av den humanitära klausulen och att anta de kriterier som är nödvändiga för att verkställa överföringar. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i förordning (EG) nr 343/2003 genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Förordning (EG) nr 343/2003 ska därför ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 15.5 ska ersättas med följande: ”5. Villkoren och förfarandena för genomförandet av denna artikel, inklusive vid behov samrådsmekanismer för att reglera meningsskiljaktigheter mellan medlemsstaterna i fråga om behovet av att sammanföra personerna i fråga eller lämplig plats för detta, ska antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 27.3.” |
|
2. |
Artikel 19.5 ska ersättas med följande: ”5. Kommissionen får anta kompletterande bestämmelser om hur överföringen ska verkställas. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 27.3.” |
|
3. |
Artikel 20.4 ska ersättas med följande: ”4. Kommissionen får anta kompletterande bestämmelser om hur överföringen ska verkställas. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 27.3.” |
|
4. |
Artikel 27.3 ska ersättas med följande: ”3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.” |
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (4)
När det gäller förordning (EG) nr 805/2004 bör kommissionen ges befogenhet att ändra standardformulären i bilagorna till den förordningen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i förordning (EG) nr 805/2004, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.
Artiklarna 31 och 32 i förordning (EG) nr 805/2004 ska därför ersättas med följande:
”Artikel 31
Ändringar av bilagorna
Kommissionen ska ändra standardformulären i bilagorna. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 32.2.
Artikel 32
Kommitté
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som avses i artikel 75 i förordning (EG) nr 44/2001.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.”
(1) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(2) EGT L 174, 27.6.2001, s. 1.
|
14.11.2008 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 304/s3 |
NOT TILL LÄSARENEU-institutionerna har beslutat att deras texter inte längre ska innehålla en hänvisning till den senaste ändringen av den ifrågavarande rättsakten.Såvida inte annat anges, avser därför hänvisningarna i de texter som här offentliggörs rättsakter i deras gällande lydelse.