4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/1

(1)

I artikel 54.2 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2) (budgetförordningen) anges att gemenskapsbudgeten kan genomföras genom central indirekt förvaltning och föreskrivs specifika genomförandekrav.

(2)

När det gäller stöd inför anslutningen har central indirekt förvaltning i den form som anges i artikel 54.2 c i budgetförordningen tidigare visat sig vara ett värdefullt verktyg, särkilt när det gäller åtgärder som genomförs av TAIEX (Byrån för tekniskt bistånd och information).

(3)

Turkiet har under senare år varit en viktig mottagare av stöd från TAIEX och landet bör även fortsättningsvis ha möjlighet att använda detta instrument, också i enlighet med bestämmelserna i den budgetförordningen.

(4)

Ett harmoniserat tillvägagångssätt när det gäller stöd inför anslutningen är önskvärt och därför bör den valda metoden vara identisk med den som anges i förordningarna (EEG) nr 3906/1989 (Phare) (3) och (EG) nr 2666/2000 (Cards) (4).

(5)

Rådets förordning (EG) nr 2500/2001 av den 17 december 2001 om ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen (5).

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/3

(1)

Den mekanism som föreskrivs i artikel 1.4 i rådets förordning (EG) nr 539/2001 (2) har visat sig vara olämplig för situationer där ömsesidighetsprincipen har frångåtts genom att ett tredjeland som anges i bilaga II till den förordningen, det vill säga ett tredjeland vars medborgare är undantagna från viseringskrav, upprätthåller eller inför viseringsskyldighet för medborgarna i en eller flera medlemsstater. Solidariteten med de medlemsstater som utsätts för sådana avvikelser från ömsesidighetsprincipen kräver att den gällande mekanismen anpassas, så att den blir verkningsfull.

(2)

Avvikelser från ömsesidighetsprincipen är mycket allvarliga, och därför är det viktigt att de alltid anmäls av de berörda medlemsstaterna. I syfte att förmå tredjelandet att på nytt införa undantag från viseringskravet för de berörda medlemsstaternas medborgare, bör man införa en mekanism som kombinerar åtgärder på olika nivåer och med olika intensitet; åtgärderna måste kunna vidtas snabbt. Kommissionen bör därför genast vidta åtgärder i fråga om tredjelandet, rapportera till rådet samt ha möjlighet att när som helst föreslå rådet att fatta ett tillfälligt beslut om återinförande av viseringsskyldigheten för medborgare i det aktuella tredjelandet. Ett sådant tillfälligt beslut bör inte utesluta möjligheten att överföra tredjelandet till bilaga I till förordning (EG) nr 539/2001. Vidare bör den tillfälliga åtgärdens ikraftträdande och ett eventuellt förslag om överförande av tredjelandet till bilaga I vara kopplade tidsmässigt.

(3)

Ett beslut av ett tredjeland att införa eller återinföra undantag från viseringsskyldighet för medborgare i en eller flera medlemsstater bör automatiskt leda till att viseringsskyldighet som tillfälligt återinförts efter beslut av rådet upphör.

(4)

Den ändrade solidaritetsmekanismen syftar till att uppnå fullständig ömsesidighet avseende samtliga medlemsstater och att skapa en verkningsfull och ansvarsfull mekanism för att säkerställa detta.

(5)

Förordning (EG) nr 539/2001 bör ändras i enlighet med detta.

(6)

Övergångsbestämmelser bör föreskrivas för situationer där medlemsstater vid denna förordnings ikraftträdande omfattas av viseringskrav från tredjeländer som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 539/2001.

(7)

När det gäller Island och Norge utgör denna förordning, i enlighet med det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (3), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtalet (4).

(8)

Förenade kungariket och Irland är inte bundna av förordning (EG) nr 539/2001. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig i dessa länder.

(9)

När det gäller Schweiz utgör denna förordning, i enlighet med avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (5), en utveckling av de bestämmelser i Schengenregelverket vilka omfattas av det område som avses i artikel 1 B i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/849/EG (6) och artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG (7).

1.

Punkt 4 skall ersättas med följande:

”4.   Om något av de tredjeländer som anges i förteckningen i bilaga II inför viseringsskyldighet för medborgare från en medlemsstat skall nedanstående bestämmelser tillämpas:

2.

Följande punkt skall läggas till:

”5.   Så länge som det inte föreligger ömsesidighet när det gäller undantag från viseringsskyldigheten med avseende på ett tredjeland enligt förteckningen i bilaga II i förhållande till någon av medlemsstaterna skall kommissionen före den 1 juli varje år med jämnt årtal lägga fram en rapport om situationen för Europaparlamentet och rådet, samt vid behov lämpliga förslag.”

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/6

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/8

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 881/2002 anges de personer, grupper och enheter som omfattas av det spärrande av tillgångar och ekonomiska resurser som införs genom den förordningen.

(2)

Den 1 juni 2005 beslutade FN:s säkerhetsråds sanktionskommitté att ändra förteckningen över de personer, grupper och enheter som bör omfattas av spärrandet av tillgångar och ekonomiska resurser. Bilaga I bör därför ändras i enlighet med detta.

(3)

För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning skall vara verkningsfulla måste denna förordning träda i kraft omedelbart.

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/10

(1)

Följande befintliga verksamma ämnen har införts i bilaga I till direktiv 91/414/EEG: maleinsyrehydrazid (genom kommissionens direktiv 2003/31/EG (4)), propyzamid (genom kommissionens direktiv 2003/39/EG (5)) liksom mecoprop och mecoprop-P (genom kommissionens direktiv 2003/70/EG (6).

(2)

De nya verksamma ämnena isoxaflutol, trifloxystrobin, carfentrazonetyl och fenamidon har förtecknats i bilaga I till direktiv 91/414/EEG genom kommissionens direktiv 2003/68/EG (7).

(3)

Införandet av de berörda verksamma ämnena i bilaga I till direktiv 91/414/EEG grundades på en utvärdering av de uppgifter som lämnats in om det föreslagna användningsområdet. Uppgifterna om användningen har lämnats in av vissa medlemsstater i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG. Tillgängliga uppgifter har gåtts igenom och har befunnits vara tillräckliga för att vissa gränsvärden för bekämpningsmedelsrester skall kunna fastställas.

(4)

Om det inte finns något permanent eller provisoriskt gränsvärde för bekämpningsmedelsrester på gemenskapsnivå måste medlemsstaterna fastställa ett provisoriskt nationellt gränsvärde i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG innan växtskyddsmedel som innehåller dessa verksamma ämnen kan godkännas.

(5)

Gemenskapens gränsvärden för resthalter och de halter som rekommenderas i Codex Alimentarius fastställs och bedöms enligt liknande förfaranden. Det finns ett begränsat antal Codex-gränsvärden för maleinsyrehydrazid. Det finns redan gemenskapsgränsvärden i direktiv 90/642/EEG för maleinsyrehydrazid (rådets direktiv 1993/58/EG) (8) och i direktiven 86/362/EEG och 90/642/EEG för propyzamid (rådets direktiv 1996/32/EG (9) och 1996/33/EG (10)). De har beaktats när de gränsvärden har fastställts vilka berörs av ändringarna i detta direktiv. Codex-gränsvärden som enligt rekommendationerna kommer att dras tillbaka inom en nära framtid har inte beaktats. De gränsvärden som bygger på Codex-gränsvärden har bedömts mot bakgrund av vilka risker de innebär för konsumenterna. Inga risker har kunnat fastställas med utgångspunkt i de toxikologiska ändpunkterna baserade på studier som kommissionen förfogar över.

(6)

I samband med att de berörda verksamma ämnena infördes i bilaga I till direktiv 91/414/EEG avslutades de tekniska och vetenskapliga utvärderingarna genom kommissionens granskningsrapporter. Utvärderingsrapporterna för de nämnda ämnena färdigställdes vid de datum som anges i de kommissionsdirektiv som anförs i skälen 1 och 2. I dessa rapporter fastställdes acceptabelt dagligt intag (ADI) och om nödvändigt akut referensdos (ARfD) för de berörda ämnena. Konsumenternas exponering genom livsmedel som behandlats med det berörda verksamma ämnet har uppskattats och utvärderats i enlighet med gemenskapsförfaranden. Hänsyn har också tagits till de riktlinjer som offentliggjorts av Världshälsoorganisationen (11) samt yttrandet om de använda metoderna från Vetenskapliga kommittén för växter (12). Slutsatsen har dragits att de föreslagna gränsvärdena inte leder till att acceptabla dagliga intag eller akuta referensdoser överskrids.

(7)

För att konsumenterna skall få tillräckligt skydd mot exponering för bekämpningsmedelsrester till följd av otilllåten användning av växtskyddsprodukter, bör de provisoriska gränsvärden som fastställs för de berörda kombinationerna av produkter/bekämpningsmedel motsvara den lägsta analytiska bestämningsgränsen.

(8)

Att sådana provisoriska gränsvärden fastställs på gemenskapsnivå hindrar inte medlemsstaterna från att fastställa provisoriska gränsvärden för de berörda ämnena i enlighet med artikel 4.1 f i direktiv 91/414/EEG och bilaga VI till det direktivet. Fyra år anses vara en tillräckligt lång period för att godkänna ytterligare användningsområden för de berörda verksamma ämnena. De provisoriska gränsvärdena bör därefter bli permanenta.

(9)

Det är därför nödvändigt att förteckna eller ersätta samtliga de bekämpningsmedelsrester som härrör från användningen av dessa växtskyddsprodukter i bilagorna till direktiv 86/362/EEG och 90/642/EEG för att möjliggöra en ändamålsenlig övervakning och kontroll av användningsförbudet och för att skydda konsumenterna. Om gränsvärden redan har fastställts i bilagorna till dessa direktiv är det lämpligt att ändra dem. Om gränsvärden hittills inte har fastställts bör de fastställas nu.

(10)

Direktiven 86/362/EEG och 90/642/EEG bör därför ändras.

(11)

Åtgärderna i detta direktiv är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

a)

I del A i bilaga II skall införas de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester av isoxaflutol, trifloxystrobin, carfentrazonetyl, mecoprop, mecoprop-P, maleinsyrehydrazid och fenamidon som anges i bilaga I till detta direktiv.

b)

I del A i bilaga II skall gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester av propyzamid ersättas med dem som anges i bilaga II till detta direktiv.

a)

I bilaga II skall införas de gränsvärden för bekämpningsmedelsrester av isoxaflutol, trifloxystrobin, carfentrazonetyl, mecoprop, mecoprop-P och fenamidon som anges i bilaga III till detta direktiv.

b)

I bilaga II skall gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester av propyzamid och maleinsyrehydrazid ersättas med dem som anges i bilaga IV till detta direktiv.

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/24

(1)

I kommissionens beslut 2004/696/EG av den 14 oktober 2004 om förteckningen över de program för utrotning och kontroll av vissa typer av transmissibla spongiforma encefalopatier som berättigar till ekonomiskt bidrag från gemenskapen under 2005 (2), fastställs en förteckning över dessa program samt föreslagna procentsatser och bidragsbelopp till varje program.

(2)

Kommissionens beslut 2004/863/EG av den 30 november 2004 om godkännande av vissa medlemsstaters program för utrotning och övervakning av TSE 2005 samt fastställande av gemenskapens finansiella stöd (3).

(3)

Den 28 januari 2005 bekräftade en expertgrupp inom gemenskapen under ledning av gemenskapens referenslaboratorium för transmissibla spongiforma encefalopatier att bovin spongiform encefalopati (BSE) hade påvisats hos en get som slaktats i Frankrike. Det var det första fallet av BSE hos små idisslare som lever under naturliga förhållanden.

(4)

I ett yttrande av den 28 januari 2005 betonade den vetenskapliga gruppen för biologiska faror vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet att betydelsen av detta enda fall av BSE-infektion hos en get i Frankrike ännu inte har undersökts. För att göra detta är det enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet av största vikt att skärpa övervakningen av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos getter.

(5)

Efter detta yttrande har det i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (4), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 214/2005 (5), fastställts ett nytt program för övervakning av TSE hos getter, som gäller från och med den 11 februari 2005. På grundval av det nya övervakningsprogrammet har antalet tester på friska slaktdjur och på getter som dött på jordbruksföretag ökat avsevärt.

(6)

På grund av de särskilda förhållandena inom getköttssektorn, det begränsade värdet av getter över 18 månader som är avsedda för slakt, och mot bakgrund av hur viktigt det är att den skärpta övervakningen för att utvärdera prevalensen av BSE hos getter genomförs effektivt, bör det belopp per test som medlemsstaterna får i ersättning från gemenskapen ökas till högst 30 euro för varje snabbtest av getter.

(7)

I förordning (EG) nr 999/2001, ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 36/2005 (6), föreskrivs det att det från och med den 14 januari 2005 skall vara obligatoriskt att i samtliga fall då TSE har påvisats hos får och getter utföra systematiska särskiljande tester för att skilja BSE från scrapie. Denna åtgärd bör berättiga till bidrag enligt reglerna för gemenskapens ekonomiska bidrag till medlemsstaternas program för utrotning och övervakning av TSE.

(8)

Eftersom det är viktigt att utvärdera prevalensen av BSE hos små idisslare för att uppnå gemenskapens mål när det gäller folk- och djurhälsan, bör medlemsstaternas kostnader för primära molekylära tester för att skilja BSE från scrapie ersättas till 100 %.

(9)

Därför måste de högsta belopp för gemenskapens ekonomiska bidrag som anges i besluten 2004/696/EG och 2004/863/EG ses över för varje program.

(10)

Beslut 2004/863/EG innehåller bestämmelser om villkoren för att få ekonomiskt bidrag från gemenskapen, till exempel att de berörda medlemsstaterna varje månad skall lämna en rapport till kommissionen om hur programmen för övervakning av TSE fortskrider och vilka kostnader som har betalats. I bilagan till beslutet fastställs de kostnader som skall betalas. Den bilagan bör ändras med hänsyn till ändringarna av bilagorna III och X till förordning (EG) nr 999/2001, ändrad genom förordning (EG) nr 36/2005 och förordning (EG) nr 214/2005.

(11)

Besluten 2004/696/EG och 2004/863/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

1.

I artikel 1.2 skall ”3 550 000 euro” ersättas med ”3 586 000 euro”.

2.

I artikel 2.2 skall ”1 700 000 euro” ersättas med ”1 736 000 euro”.

3.

I artikel 3.2 skall ”2 375 000 euro” ersättas med ”2 426 000 euro”.

4.

I artikel 4.2 skall ”15 020 000 euro” ersättas med ”15 170 000 euro”.

5.

I artikel 5.2 skall ”290 000 euro” ersättas med ”294 000 euro”.

6.

I artikel 6.2 skall ”585 000 euro” ersättas med ”1 487 000 euro”.

7.

I artikel 7.2 skall ”4 780 000 euro” ersättas med ”8 846 000 euro”.

8.

I artikel 8.2 skall ”24 045 000 euro” ersättas med ”29 755 000 euro”.

9.

I artikel 9.2 skall ”6 170 000 euro” ersättas med ”6 172 000 euro”.

10.

I artikel 10.2 skall ”6 660 000 euro” ersättas med ”8 677 000 euro”.

11.

I artikel 11.2 skall ”85 000 euro” ersättas med ”353 000 euro”.

12.

I artikel 12.2 skall ”835 000 euro” ersättas med ”836 000 euro”.

13.

I artikel 13.2 skall ”145 000 euro” ersättas med ”155 000 euro”.

14.

I artikel 14.2 skall ”1 085 000 euro” ersättas med ”1 184 000 euro”.

15.

I artikel 15.2 skall ”35 000 euro” ersättas med ”36 000 euro”.

16.

I artikel 16.2 skall ”4 270 000 euro” ersättas med ”4 510 000 euro”.

17.

I artikel 17.2 skall ”1 920 000 euro” ersättas med ”2 076 000 euro”.

18.

I artikel 18.2 skall ”1 135 000 euro” ersättas med ”1 480 000 euro”.

19.

I artikel 19.2 skall ”435 000 euro” ersättas med ”444 000 euro”.

20.

I artikel 20.2 skall ”1 160 000 euro” ersättas med ”1 170 000 euro”.

21.

I artikel 21.2 skall ”305 000 euro” ersättas med ”313 000 euro”.

22.

I artikel 22.2 skall ”5 570 000 euro” ersättas med ”5 690 000 euro”.

23.

Artikel 23 skall ersättas med följande:

”Artikel 23

Gemenskapens ekonomiska bidrag till de program för övervakning av TSE som avses i artiklarna 1–22 skall uppgå till 100 % av de kostnader som den berörda medlemsstaten betalat, exklusive mervärdesskatt, för utförda tester

24.

Bilagan skall ersättas med bilaga II till detta beslut.

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/29

(1)

Genom kommissionens beslut 2003/634/EG (2) godkänns och förtecknas de program som lämnats in av de olika medlemsstaterna. Programmen syftar till att medlemsstaterna skall kunna inleda förfaranden för att en zon skall få status som godkänd zon eller en fiskodling få status som godkänd fiskodling i en icke-godkänd zon med avseende på fisksjukdomarna viral hemorragisk septikemi och infektiös hematopoietisk nekros.

(2)

I en skrivelse av den 23 september 2004 ansökte Italien om godkännande av det program som avser området Zona Valle di Tosi. Ändringen anses vara förenlig med artikel 10 i direktiv 91/67/EEG, och programmet bör därför godkännas.

(3)

Beslut 2003/634/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/30

(1)

Genom avdelning I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (2) upprättas ett system för identifiering och registrering av nötkreatur.

(2)

I kommissionens beslut 2004/588/EG (3) erkänns det att den maltesiska databasen för nötkreatur är fullt fungerande.

(3)

I överensstämmelse med direktiv 93/24/EEG får medlemsstaterna på egen begäran bemyndigas att använda administrativa källor i stället för undersökningar av bestånden, på villkor att de fullgör skyldigheterna i det direktivet.

(4)

Som underlag för sin begäran av den 11 mars 2005 har Malta översänt teknisk dokumentation om hur den databas som avses i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000 är uppbyggd och hålls uppdaterad, och vilka metoder som används för beräkning av den statistiska informationen.

(5)

Malta har särskilt föreslagit beräkningsmetoder för att erhålla statistisk information för de kategorier som avses i artikel 3.1 i direktiv 93/24/EEG och som inte finns att tillgå direkt i de databaser som avses i avdelning I i förordning (EG) nr 1760/2000. Malta bör vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att dessa beräkningsmetoder garanterar precisionen i de statistiska uppgifterna.

(6)

Granskningen av den tekniska dokumentation som de maltesiska myndigheterna har översänt ger vid handen att begäran bör godtas.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik, som inrättats i enlighet med rådets beslut 72/279/EEG (4),

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/31

4.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 141/31