Europeiska unionens C 79/2013

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/2

Domstolens beslut (fjärde avdelningen) av den 17 januari 2013 (begäran om förhandsavgörande från Vrhovno sodišče — Slovenien) — Jožef Grilc mot Slovensko zavarovalno združenje GIZ

(Mål C-541/11) (1)

(Artikel 104.3 andra stycket i rättegångsreglerna - Ansvarsförsäkring för motorfordon - Direktiv 2000/26/EG - Skadeersättningsorgan - Ersättningsanspråk som gjorts gällande vid nationell domstol)

2013/C 79/02

Rättegångsspråk: slovenska

Hänskjutande domstol

Vrhovno sodišče

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Jožef Grilc

Motpart: Slovensko zavarovalno združenje GIZ

Saken

Begäran om förhandsavgörande — Vrhovno sodišče — Tolkning av artikel 6.1 första stycket i Europaparlamentens och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring) (EGT L 181, s. 65) — Begreppen ersättningsanspråk och skadeersättningsorgan — Passiv saklegitimation för skadeersättningsorganet

Avgörande

Artikel 6.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/26/EG av den 16 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar om ansvarsförsäkring för motorfordon samt om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG och 88/357/EEG (fjärde direktivet om motorfordonsförsäkring) ska dels tolkas så att en skadelidande kan göra gällande ersättningsanspråk för sin skada mot skadeersättningsorganet under de förutsättningar som anges i denna artikel, dels att anspråket nödvändigtvis först ska göras gällande mot detta organ, utan att detta berövar den skadelidande möjligheten att i förekommande fall göra anspråket gällande vid behörig domstol såvida skadeersättningsorganet nekar den skadelidande ersättning.

(1) EUT C 25 av den 28.1.2012

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/2

Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 17 januari 2013 — Annunziata Del Prete mot Giorgio Armani SpA och Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

(Mål C-261/12 P) (1)

(Överklagande - Gemenskapsvarumärke - Förordning (EG) nr 40/94 - Artikel 8.1 b - Risk för förväxling - Känt - Figurmärket ”AJ AMICI JUNIOR” - Invändning som framställts av innehavaren av det äldre nationella figurmärket AJ ARMANI JEANS och det äldre nationella ordmärket ARMANI JUNIOR)

2013/C 79/03

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Klagande: Annunziata Del Prete (ombud: R. Bocchini, avvocato)

Övriga parter i målet: Giorgio Armani SpA (ombud: M. Rapisardi, avvocato) och Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock och F. Mattina)

Saken

Överklagande av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 27 mars 2012 i mål T-420/10, Armani mot harmoniseringsbyrån, genom vilken tribunalen ogiltigförklarade det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 8 juli 2010 om ett invändningsförfarande mellan Giorgio Armani SpA och Annunziata Del Prete (ärende R 1360/2009-2) — Risk för förväxling — Åsidosättande av artikel 8.1 b i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3)

Avgörande

1.	Överklagandet ogillas.

2.	Annunziata Del Prete ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 227, 28.7.2012.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Sándor Nagy mot Hajdú-Bihar Megyei Kormányhivatal

(Mål C-488/12)

2013/C 79/04

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Debreceni Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Sándor Nagy

Motpart: Hajdú-Bihar Megyei Kormányhivatal

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att nämnda bestämmelse endast är avsedd att säkerställa möjligheten att omfattas av rättsligt skydd mot rättsstridig och omotiverad (unjustified) uppsägning?

2.	Innebär [nämnda bestämmelse] att arbetsgivaren vid uppsägningen är skyldig att skriftligen underrätta arbetstagaren om skälen till uppsägningen, varvid denna inte får ske utan saklig grund (unjustified)?

3.	Ska en underlåtenhet att lämna underrättelse om skälen i sig anses medföra att åtgärden är rättsstridig eller kan arbetsgivaren ange skälen senare i ett eventuellt förfarande i en arbetsrättslig tvist?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Lajos Tiborné Böszörményi mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

(Mål C-489/12)

2013/C 79/05

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Debreceni Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lajos Tiborné Böszörményi

Motpart: Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att nämnda bestämmelse endast är avsedd att säkerställa möjligheten att omfattas av rättsligt skydd mot rättsstridig och omotiverad (unjustified) uppsägning?

2.	Innebär [nämnda bestämmelse] att arbetsgivaren vid uppsägningen är skyldig att skriftligen underrätta arbetstagaren om skälen till uppsägningen, varvid denna inte får ske utan saklig grund (unjustified)?

3.	Ska en underlåtenhet att lämna underrättelse om skälen i sig anses medföra att åtgärden är rättsstridig eller kan arbetsgivaren ange skälen senare i ett eventuellt förfarande i en arbetsrättslig tvist?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/3

Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Róbert Gálóczhi-Tömösváry mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

(Mål C-490/12)

2013/C 79/06

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Debreceni Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Róbert Gálóczhi-Tömösváry

Motpart: Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att nämnda bestämmelse endast är avsedd att säkerställa möjligheten att omfattas av rättsligt skydd mot rättsstridig och omotiverad (unjustified) uppsägning?

2.	Innebär [nämnda bestämmelse] att arbetsgivaren vid uppsägningen är skyldig att skriftligen underrätta arbetstagaren om skälen till uppsägningen, varvid denna inte får ske utan saklig grund (unjustified)?

3.	Ska en underlåtenhet att lämna underrättelse om skälen i sig anses medföra att åtgärden är rättsstridig eller kan arbetsgivaren ange skälen senare i ett eventuellt förfarande i en arbetsrättslig tvist?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Magdolna Margit Szabadosné Bay mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

(Mål C-491/12)

2013/C 79/07

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Debreceni Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Magdolna Margit Szabadosné Bay

Motpart: Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att nämnda bestämmelse endast är avsedd att säkerställa möjligheten att omfattas av rättsligt skydd mot rättsstridig och omotiverad (unjustified) uppsägning?

2.	Innebär [nämnda bestämmelse] att arbetsgivaren vid uppsägningen är skyldig att skriftligen underrätta arbetstagaren om skälen till uppsägningen, varvid denna inte får ske utan saklig grund (unjustified)?

3.	Ska en underlåtenhet att lämna underrättelse om skälen i sig anses medföra att åtgärden är rättsstridig eller kan arbetsgivaren ange skälen senare i ett eventuellt förfarande i en arbetsrättslig tvist?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/4

Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 20 november 2012 — Józsefné Ványai mot Nagyrábé Község Polgármesteri Hivatal

(Mål C-526/12)

2013/C 79/08

Rättegångsspråk: ungerska

Hänskjutande domstol

Debreceni Munkaügyi Bíróság

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Józsefné Ványai

Motpart: Nagyrábé Község Polgármesteri Hivatal

Tolkningsfrågor

1.	Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att nämnda bestämmelse endast är avsedd att säkerställa möjligheten att omfattas av rättsligt skydd mot rättsstridig och omotiverad (unjustified) uppsägning?

2.	Innebär [nämnda bestämmelse] att arbetsgivaren vid uppsägningen är skyldig att skriftligen underrätta arbetstagaren om skälen till uppsägningen, varvid denna inte får ske utan saklig grund (unjustified)?

3.	Ska en underlåtenhet att lämna underrättelse om skälen i sig anses medföra att åtgärden är rättsstridig eller kan arbetsgivaren ange skälen senare i ett eventuellt förfarande i en arbetsrättslig tvist?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/5

Begäran om förhandsavgörande framställd av S (Portugal) den 7 december 2012 — C mot E

(Mål C-574/12)

2013/C 79/09

Rättegångsspråk: portugisiska

Hänskjutande domstol

Supremo Tribunal Administrativo

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Centro Hospitalar de Setúbal, EPE, Serviço de Utilização Comum dos Hospitais (SUCH)

Motpart: Eurest Portugal — Sociedade Europeia de Restaurantes Lda

Tolkningsfrågor

Är det förenligt med gemenskapens rättspraxis om in house-upphandling att ett offentligt sjukhus utan att följa det lagstadgade upphandlingsförfarandet tilldelar en ideell förening som sjukhuset är medlem i och som har i uppdrag att tillhandahålla offentliga tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet för att öka medlemmarnas effektivitet och kompetens, ett kontrakt för att tillhandahålla en tjänst i form av leverans av mat till sjukhus, som omfattas av dess behörighet, och därmed överlåter ansvaret för dess uppgifter inom detta område på föreningen, när det enligt föreningens stadgar inte bara är organ inom den offentliga sektorn som har möjlighet att vara medlem i den utan även organisationer inom den sociala sektorn, och när 23 av de sammanlagt 88 medlemmarna vid tidpunkten för tilldelningen av kontraktet var ideella frivilligorganisationer tillhörande den sociala sektorn, varav några var välgörenhetsorganisationer?

Kan den enhet som tilldelats kontraktet anses vara underställd sina offentliga medlemmar i beslutshänseende på ett sådant sätt att dessa medlemmar, var och en för sig eller tillsammans, utövar en kontroll över nämnda enhet som motsvarar den som de utövar över sin egen verksamhet, när enheten enligt dess stadgar ska se till att röstmajoriteten innehas av de medlemmar vilka är underkastade de befogenheter med avseende på ledning, kontroll och tillsyn som tillkommer den regeringsmedlem som ansvarar för hälso- och sjukvårdsområdet och när majoriteten i dess styrelse utgörs av offentliga medlemmar?

Kan villkoret om ”motsvarande kontroll” anses uppfyllt mot bakgrund av gemenskapens rättspraxis rörande in house-upphandling när den enhet som tilldelats kontraktet enligt dess stadgar står under tillsyn av den regeringsmedlem som ansvarar för hälso- och sjukvårdsområdet och som har befogenhet att utse styrelsens ordförande och vice ordförande, godkänna stämmans beslut rörande upplåning som innebär en nettoskuldsättningsgrad på minst 75 procent av det egna kapital som redovisats under föregående räkenskapsår, godkänna beslut om stadgeändringar, godkänna stämmans beslut om upplösning av nämnda enhet samt besluta hur dess tillgångar ska disponeras om den upplöses?

Kan förhållandet mellan den enhet som tilldelats kontraktet och dess offentliga medlemmar betecknas som en rent intern upphandling eller in house-upphandling, mot bakgrund av att enheten är en stor och komplex organisation som är verksam i hela Portugal, har merparten av Serviço Nacional de Saúdes organ och institutioner som medlemmar, däribland de största sjukhusen i landet, har en beräknad omsättning på cirka 90 miljoner euro, bedriver verksamhet inom en rad olika komplexa områden och har anmärkningsvärda verksamhetsindikatorer, med mer än 3 300 anställda, samt är delägare i två kompletterande företagskonsortier och två bolag?

Kan villkoren för in house-upphandling anses uppfyllda, i synnerhet villkoret om ”verksamhetens huvudsakliga syfte” i artikel 5.2 b CCP, mot bakgrund av att den enhet som tilldelats kontraktet enligt dess stadgar får tillhandahålla tjänster i en konkurrenssituation till offentliga organ som inte är medlemmar i nämnda enhet eller till privata sammanslutningar, såväl inhemska som utländska, (i) under förutsättning att det inte är till men för enhetens medlemmar utan är till fördel för medlemmarna och enheten, i ekonomiskt hänseende eller beträffande teknisk utveckling, och (ii) under förutsättning att tillhandahållandet av dessa tjänster inte utgör mer än 20 procent av enhetens totala årsomsättning som redovisats under föregående räkenskapsår?

Om svaren på var och en av ovanstående frågor inte i sig är tillräckliga för att slå fast huruvida villkoren i artikel 5.2 CCP är uppfyllda, kan det mot bakgrund av gemenskapens rättspraxis om in house-upphandling slås fast att det föreligger en sådan typ av upphandling genom att det görs en samlad bedömning av dessa svar?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeidshof te Antwerpen (Belgien) den 14 december 2012 — Lyreco Belgium NV mot Sophie Rogiers

(Mål C-588/12)

2013/C 79/11

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Arbeidshof te Antwerpen

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Lyreco Belgium NV

Motpart: Sophie Rogiers

Tolkningsfrågor

Utgör 1 § och 2 § punkt 4 i det ramavtal om föräldraledighet som ingicks den 14 december 1995 mellan de allmänna branschövergripande organisationerna (UNICE, CEEP och EFS) och som återfinns i bilagan till rådets direktiv 96/34/EG (1) av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, hinder mot att ersättning — som ska utges när en arbetstagare som är tillsvidareanställd på heltid, utan att tvingande eller tillräckliga skäl föreligger sägs upp ensidigt av arbetsgivaren under den tid då arbetstiden med anledning av föräldraledighet minskats med 20 eller 50 procent — beräknas på grundval av den lön som ska betalas under den tid då arbetstiden minskats, när arbetstagaren skulle ha haft rätt till ersättning beräknad utifrån heltidslönen om arbetstiden hade minskats med 100 procent?

(1) EGT L 145, s. 4.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/6

Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Madrid (Spanien) den 18 december 2012 — Compañía Europea de Viajeros de España S.A. mot Tribunal Económico Administrativo Regional de Madrid (Ministerio de Economia y Hacienda)

(Mål C-592/12)

2013/C 79/12

Rättegångsspråk: spanska

Hänskjutande domstol

Tribunal Superior de Justicia de Madrid

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Compañía Europea de Viajeros de España S.A.

Motpart: Tribunal Económico Administrativo Regional de Madrid (Ministerio de Economia y Hacienda)

Tolkningsfrågor

Är det så, att artikel 3.2 i rådets direktiv 92/12/EEG (1) av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, och i synnerhet kravet på ”särskilda ändamål” för en bestämd skatt

a)	ska tolkas på så sätt att det krävs att det syfte som eftersträvas inte kan uppnås genom en annan harmoniserad skatt?

ska tolkas på så sätt att det föreligger ett rent budgetmässigt ändamål när en bestämd skatt har fastställts samtidigt med att vissa befogenheter överförts till vissa autonoma regioner till vilka sedan intäkterna från skatteuttaget överförs, i syfte att delvis täcka de kostnader som de överförda befogenheterna ger upphov till, varvid det kan fastställas olika skattesatser beroende på vilken autonom region det rör sig om?

c)	För det fall föregående fråga besvaras nekande, ska begreppet särskilda ändamål tolkas på så sätt att det ska föreligga ett enda syfte eller får tvärtom flera olika syften uppnås, däribland även ett rent budgetmässigt syfte för att erhålla finansiering av vissa befogenheter?

Om föregående fråga besvaras så, att flera olika syften får uppnås, vilken grad av relevans ska ett bestämt syfte ha, såvitt avser artikel 3.2 i direktiv 92/12, för att uppfylla kriteriet att skatten ska motsvara ett ”särskilt ändamål” i den mening som avses enligt domstolens praxis, och vilka kriterier ska tillämpas för att avgränsa det huvudsakliga ändamålet från ett underordnat ändamål?

Är det så, att artikel 3.2 i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, och i synnerhet villkoret om förenlighet med de regler som är tillämpliga på punktskatt och mervärdesskatt vad gäller bestämning av skattskyldighet

utgör hinder för att tillämpa en sådan icke-harmoniserad indirekt skatt som IVMDH, för vilken skattskyldigheten inträder vid tidpunkten för detaljhandelsförsäljning av bränslet till slutkonsumenten, till skillnad från den harmoniserade skatten på kolväten — för vilken skattskyldigheten inträder när varorna lämnar det senaste skatteupplaget — eller mervärdesskatten — som, även om skattskyldigheten också inträder vid den slutliga detaljhandelsförsäljningen, får tas ut i varje skede av tillverknings- och distributionsprocessen — på grund av att den inte är förenlig med — i enlighet med ordalydelsen i domen i målet EKW och Wein & Co. (punkt 47) — den ”allmänna systematiken” i en av ovannämnda beskattningsmetoder, i den form de har enligt gemenskapsbestämmelserna?

För det fall föregående fråga besvaras nekande, ska nämnda villkor om förenlighet anses vara uppfyllt, utan att omständigheter hänförliga till skattskyldighetens inträde behöver sammanfalla, redan av det förhållandet att den icke-harmoniserade indirekta skatten (i detta fall IVMDH) inte ingriper i — i den meningen att den varken hindrar eller försvårar — den funktion som skattskyldigheten för punktskatter och mervärdesskatt normalt har?

(1) EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/7

Begäran om förhandsavgörande framställd av Verfassungsgerichtshof (Österrike) den 19 december 2012 — Kärntner Landesregierung m.fl.

(Mål C-594/12)

2013/C 79/13

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verfassungsgerichtshof

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Kärntner Landesregierung, Michael Seitlinger, Christof Tschohl, Andreas Krisch, Albert Steinhauser, Jana Herwig, Sigrid Maurer, Erich Schweighofer, Hannes Tretter, Scheucher Rechtsanwalt GmbH, Maria Wittmann-Tiwald, Philipp Schmuck, Stefan Prochaska

Motpart: förbundsregeringen

Giltighetsfrågor och tolkningsfrågor

1. Beträffande giltigheten av unionsorganens handlingar:

Är artiklarna 3–9 i direktiv 2006/24/EG (1) förenliga med artiklarna 7, 8 och 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna?

2. Tolkningen av fördragen:

2.1

Ska direktiv 95/46/EG (2) om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och förordning (EG) nr 45/2001 (3) om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter mot bakgrund av förklaringarna till artikel 8 i stadgan som enligt artikel 52.7 i stadgan har utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av stadgan och vilka Verfassungsgerichtshof vederbörligen ska beakta, vid bedömningen av huruvida ingrepp är tillåtna anses likvärdiga med villkoren i artikel 8.2 och artikel 52.1 i stadgan?

2.2	Vilket är förhållande mellan hänvisningen till unionsrätten i artikel 52.3 sista meningen i stadgan och de direktiv som avser skydd för personuppgifter?

2.3	Ska ändringar till följd av senare sekundärrätt beaktas vid tolkningen av artikel 8 i stadgan, mot bakgrund av att direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001 innehåller villkor och begränsningar för tillvaratagande av den grundläggande rättigheten om skydd för personuppgifter enligt stadgan?

2.4	Innebär principen om upprätthållandet av en högre skyddsnivå i artikel 53 i stadgan, med beaktande av artikel 52.4 i stadgan, att gränserna för de begränsningar som enligt stadgan får göras genom sekundärrätten ska dras mer restriktivt?

2.5

Kan det med beaktande av artikel 52.3 i stadgan, femte stycket i ingressen och förklaringarna till artikel 7 i stadgan, enligt vilka de där garanterade rättigheterna motsvarar rättigheterna i artikel 8 i Europakonventionen, genom rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beträffande artikel 8 i Europakonventionen uppkomma kriterier med avseende på tolkningen av artikel 8 i stadgan som påverkar tolkningen av sistnämnda artikel?

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, s. 54).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, s. 31).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, s. 1).

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/8

Talan väckt den 20 december 2012 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-598/12)

2013/C 79/14

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Hetsch, O. Beynet och K. Herrmann)

Svarande: Republiken Polen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Polen har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (1) genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra artiklarna 2.1, 2.22, 2. 32–33, 3.7, 3.8, 3.13, 6.1, 6.3, 9, 13, 14, 17–23, 10, 11, 16.1, 16.2, 26.2 b, c, d tredje och fjärde meningarna, 28, 38.1–4, 39.1–4, 40.1–3, och 40.5–7, samt bilaga I punkterna 1 och 2 till direktivet, eller i vart fall genom att inte omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder,

—	förelägga Republiken Polen att, enligt artikel 260.3 FEUF, betala vite med ett belopp på 84 378,24 euro per dag, från den dag då dom meddelas i förevarande mål, för åsidosättande av skyldigheten att meddela övergångsbestämmelserna i direktiv 2009/72/EG, och

—	förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Fristen för att införliva direktiv 2009/72/EG löpte ut den 3 mars 2011.

(1) EUT L 211, s. 55.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/9

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 10 januari 2013 — Gena Ivanova Cholakova mot Osmo rayonno upravlenie pri Stolichna direktsia na vatreshnite raboti

(Mål C-14/13)

2013/C 79/16

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Gena Ivanova Cholakova

Motpart: Osmo rayonno upravlenie pri Stolichna direktsia na vatreshnite raboti

Tolkningsfrågor

Ska artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförd med artiklarna 67 och 72 i samma fördrag och med beaktande av begränsningarna i unionsrätten av unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig inom medlemsstaternas territorier, tolkas så, att den tillåter en sådan nationell bestämmelse som den i artikel 63.1 led 5 i lagen om inrikesministeriet (Zakon za ministerstvoto na vatreshnite raboti), enligt vilken polismyndigheten har behörighet att hålla kvar en unionsmedborgare i upp till 24 timmar för att fastställa vederbörandes identitet efter en kontroll som inte omfattas av de fall i medlemsstatens lagstiftning, enligt vilken sådana kontroller är tillåtna för att göra det möjligt för polismyndigheten att fastställa någons identitet, och som inte uttryckligen står i samband med fastställandet eller förebyggandet av brott, av administrativ överträdelse samt av hot mot allmän ordning eller inre säkerhet?

Följer det av artikel 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, tolkad i förening med begränsningen av rättigheterna i artiklarna 6 och 45.1 i samma stadga och i enlighet med den unionsrättsliga principen om skydd mot skönsmässig behandling av eller oproportionerligt intrång i fysiska personers privatliv, att den tillåter tillämpningen av en sådan nationell bestämmelse som den i artikel 63.1 led 5 i lagen om inrikesministeriet, avseende polismyndighetens kvarhållande i upp till 24 timmar när det inte är möjligt att fastställa en unionsmedborgares identitet på det sätt som föreskrivs i lag, vilken möjliggör kvarhållande på följande villkor:

A.	Polismyndigheten är behörig att vidta en sådan åtgärd när det inte är möjligt att fastställa identiteten med en identitetshandling, med hjälp av en identifierad person eller på annat sätt?

Bestämmelsen föreskriver inte hur en bedömning av huruvida det är nödvändigt att fastställa identiteten ska göras, eller huruvida individens uppträdande ska bedömas eller huruvida det i det enskilda fallet är nödvändigt för polismyndigheten att använda sig av den behörighet som tillkommer den enligt lag?

C.	Fastställandet av identiteten grundar sig inte uttryckligen på de fall där lagen möjliggör åtgärder för att fastställa någons identitet; identifiering är även möjlig genom en enkel kontroll i ett datasystem eller på annat tillförlitligt sätt än genom identifieringsåtgärder?

D.	Domstolars bedömning av bestämmelsens korrekta tillämpning är begränsad till de villkor som stipuleras i denna, eftersom behörighetsutövandet beror på fritt skön?

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/10

Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 14 januari 2013 — MAKS PEN mot Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Sofia

(Mål C-18/13)

2013/C 79/17

Rättegångsspråk: bulgariska

Hänskjutande domstol

Administrativen sad Sofia-grad

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande:”MAKS PEN” EOOD

Motpart: Direktor na Direktsia ”Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto” Sofia

Tolkningsfrågor

Ska faktiska omständigheter där den tjänsteleverantör som anges på fakturan eller dennes underleverantör inte förfogar över den personal, det material och de tillgångar som krävs för att tillhandahålla tjänsten, där kostnaderna för det faktiska tillhandahållandet av tjänsten inte är dokumenterade och några sådana kostnader inte har angetts i bokföringen, och där handlingar som har utfärdats i form av ett avtal och en leveransbekräftelse är falska vad avser den ställning som tillkommer de personer som har undertecknat handlingarna i tillhandahållarens namn och vilka handlingar har ingetts som bevis för den ersättning som ska erläggas och för tillhandahållandet av tjänsten, för vilken en faktura inklusive mervärdesskatt har utfärdats och för vilken avdragsrätten har utövats, behandlas som skatteundandragande i enlighet med unionsrätten med avseende på avdragsrätten för ingående mervärdesskatt?

Medför den skyldighet som åligger en nationell domstol i enlighet med unionsrätten och praxis från Europeiska unionens domstol att neka avdragsrätt vid skatteundandragande även en skyldighet för nämnda domstol, om sådana omständigheter som de i målet vid den nationella domstolen är för handen, att ex officio fastställa ett skatteundandragande genom att mot bakgrund av sin skyldighet enligt nationell rätt att pröva målet i sak, med beaktande av förbudet mot mindre fördelaktig behandling av klaganden och principen om rätten till ett effektivt rättsmedel och rättssäkerhetsprincipen samt genom att ex officio tillämpa de relevanta bestämmelserna, pröva all bevisning — däribland sådan som avser skentransaktioner, falska handlingar och handlingar med felaktigt innehåll — och nya faktiska omständigheter som inte åberopats tidigare?

Vad beträffar domstolens skyldighet att neka avdragsrätt vid skatteundandragande, följer det av artikel 178.1 a i rådets direktiv 2006/112/EG (1) av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt att tjänsten faktiskt ska ha tillhandahållits av den leverantör som anges på fakturan eller dennes underleverantör för att avdragsrätten ska få utövas?

Innebär kravet i artikel 242 i direktiv 2006/112 på att tillräckligt detaljerade räkenskaper ska föras för att möjliggöra en kontroll av huruvida det föreligger en avdragsrätt, att det även föreligger en skyldighet att iaktta motsvarande nationella skattelagstiftning som överensstämmer med unionsrättens internationella redovisningsstandard, eller innebär det endast ett krav på att utfärda de handlingar som föreskrivs i detta direktiv med avseende på bokföring av mervärdesskatt: fakturor, mervärdesskattedeklarationer och sammanställningar?

Om det andra alternativet är riktigt, måste även följande fråga besvaras:

Medför kravet i artikel 226.1 led 6 i direktiv 2006/112, enligt vilket fakturorna måste innehålla uppgifter om ”de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art”, att fakturorna för tjänster eller en handling som har utfärdats i samband därmed måste innehålla uppgifter om tjänstens faktiska tillhandahållande, det vill säga objektiva omständigheter som kan kontrolleras och visa att tjänsten faktiskt har tillhandahållits och att den har tillhandahållits av den leverantör som angetts på fakturan?

Ska artikel 242 i direktiv 2006/112, i vilken det uppställs krav på att tillräckligt detaljerade räkenskaper ska föras för att möjliggöra en kontroll av huruvida det föreligger en avdragsrätt, jämförd med artiklarna 63 och 273 i detta direktiv tolkas så, att de inte utgör hinder mot en nationell bestämmelse i vilken tillhandahållandet av en tjänst anses äga rum vid den tidpunkt då villkoren för erkännandet av de intäkterna som härrör från den har uppkommit i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna om bokföring, vilka överensstämmer med unionsrättens internationella redovisningsstandard och principen att affärstransaktioner ska styrkas genom bokföringen, principen att innehåll går före form samt principen om jämförbarhet mellan intäkter och utgifter?

(1) EUT L 347, s. 1.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/11

Talan väckt den 17 januari 2013 — Europeiska kommissionen mot Republiken Frankrike

(Mål C-23/13)

2013/C 79/18

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: J.-P. Keppenne och E. Manhaeve)

Svarande: Republiken Frankrike

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Frankrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 3 och 4 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, (1) genom att inte säkerställa att avloppsvatten från tätbebyggelse i åtta tätorter med fler än 15 000 personekvivalenter inom så kallade normalzoner samlas upp och renas, och

—	förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har genom sin talan gjort gällande att Frankrike inte har genomfört rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse på ett riktigt sätt i åtta tätorter.

Enligt artiklarna 3.1 och 4.1 i direktiv 91/271 ska det för tätorter med mer än 15 000 personekvivalenter, senast den 31 december 2000, finnas ledningsnät för att ta hand om avloppsvatten och avloppsvatten ska undergå sekundär rening eller motsvarande rening.

Beträffande rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, är medlemsstaterna enligt artikel 4.1 i direktiv 91/271 skyldiga att säkerställa att avloppsvatten som leds in i ledningsnät före utsläpp undergår sekundär rening eller motsvarande rening.

Genom de kontrollförfaranden som fastställs i bilaga 1 D till direktivet, är det möjligt att kontrollera om utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse överensstämmer med direktivets bestämmelser om utsläpp av avloppsvatten.

(1) EGT L 135, s. 40; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 93.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/12

Tribunalens dom av den 5 februari 2013 — Bank Saderat Iran mot rådet

(Mål T-494/10) (1)

(Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning - Frysning av tillgångar - Motiveringsskyldighet - Rätten till försvar - Rätt till ett effektivt domstolsskydd - Uppenbart oriktig bedömning)

2013/C 79/20

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Bank Saderat Iran (Teheran, Iran) (ombud: S. Gadhia och S. Ashley, solicitors, D. Anderson, QC, och R. Blakeley, barrister, därefter av Gadhia, Ashley, Blakeley och D. Wyatt, QC, och slutligen av Ashley, Blakeley, Wyatt, S. Jeffrey och A. Irvine, solicitors)

Svarande: Europeiska unionens råd (ombud: M. Bishop och R. Liudvinaviciute-Cordeiro)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Europeiska kommissionen (ombud: S. Bolaert och M. Konstantinidis)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39), av rådets genomförandeförordning (EU) nr 668/2010 av den 26 juli 2010 om genomförande av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 195, s. 25), av rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 281, s. 81), av rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 423/2007 (EUT L 281, s. 1), av rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413 (EUT L 319, s. 71), av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010 (EUT L 319, s. 11), och av rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1), i den del som dessa rättsakter rör sökanden.

Domslut

Följande rättsakter ogiltigförklaras i den del de avser Bank Saderat Iran:

—	punkt 7 i tabell B i bilaga II till rådets beslut 2010/413/Gusp av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp,

—	punkt 5 i tabell B i bilagan till rådets genomförandeförordning (EU) nr 668/2010 av den 26 juli 2010 om genomförande av artikel 7.2 i förordning (EG) nr 423/2007 om restriktiva åtgärder mot Iran,

—	punkt 7 i tabell B i avsnitt I i bilagan till rådets beslut 2010/644/Gusp av den 25 oktober 2010 om ändring av beslut 2010/413,

—	punkt 7 i tabell B i bilaga VIII till rådets förordning (EU) nr 961/2010 av den 25 oktober 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 423/2007,

—	rådets beslut 2011/783/Gusp av den 1 december 2011 om ändring av beslut 2010/413,

—	rådets genomförandeförordning (EU) nr 1245/2011 av den 1 december 2011 om genomförande av förordning nr 961/2010, och

—	punkt 7 i tabell B i avsnitt I i bilaga IX till rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning nr 961/2010.

2.	Verkningarna av beslut 2010/413, i dess lydelse enligt beslut 2010/644 och beslut 2011/783, ska bestå gentemot Bank Saderat Iran fram till dess att ogiltigförklaringen av förordning nr 267/2012 får rättsverkningar.

3.	Talan ogillas i övrigt.

4.	Europeiska unionens råd ska bära sina rättegångskostnader samt ersätta Bank Saderat Iran för dess rättegångskostnader.

5.	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 328, 4.12.2010.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/13

Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Spanien mot kommissionen

(Mål T-540/10) (1)

(Sammanhållningsfonden - Nedsättning av det stöd från Sammanhållningsfonden som ursprungligen hade beviljats för fyra projektfaser avseende vissa sträckor för höghastighetståget mellan Madrid och den franska gränsen - Frist för antagande av ett beslut - Artikel H.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1164/94 - Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1386/2002 - Kompletterande arbeten eller tjänster - Begreppet oförutsedda omständigheter - Artikel 20.2 f i direktiv 93/38/EEG)

2013/C 79/21

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis M. Muñoz Pérez, därefter A. Rubio González, abogados del Estado)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: S. Pardo Quintillán och D. Recchia)

Saken

Ansökan om, i första hand, ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 6154 av den 13 september 2010 om nedsättning av stödet från Sammanhållningsfonden för följande projektfaser: ”Höghastighetståg sträckan Madrid Zaragoza Barcelona franska gränsen. Sträckan Lleida Martorell (Plattform). Delsträckan IX-A” (CCI nr 2001.ES.16.C.PT.005), ”Höghastighetståg sträckan Madrid Zaragoza Barcelona franska gränsen. Sträckan Lleida Martorell (Plattform). Delsträckan X-B (Avinyonet del Penedés Sant Sadurní d’Anoia)” (CCI nr 2001.ES.16.C.PT.008), ”Höghastighetståg sträckan Madrid Zaragoza Barcelona franska gränsen. Sträckan Lleida Martorell (Plattform). Delsträckorna XI-A och XI-B (Sant Sadurní d’Anoia-Gelida)” (CCI nr 2001.ES.16.C.PT.009) och ”Höghastighetståg sträckan Madrid-Zaragoza-Barcelona-franska gränsen. Sträckan Lleida-Martorell (Plattform). Delsträckan IX-C” (CCI nr 2001.ES.16.C.PT.010), och, i andra hand, delvis ogiltigförklara beslutet, såvitt avser de korrigeringar som tillämpats på ändringarna till följd av att bullertrösklarna överskridits (delsträckan IX-A.), ändringen av generalplanen för markanvändning (PGOU) för kommunen Santa Oliva (Spanien) (delsträckan IX-A), och skillnaderna i de geotekniska förutsättningarna (delsträckorna X-B, XI-A, XI-B och IX-C), innebärande en minskning av den korrigering som beslutats av kommissionen till 2 348 201,96 euro.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 30, 29.1.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/13

Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Present-Service Ullrich mot harmoniseringsbyrån — Punt Nou (babilu)

(Mål T-66/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket babilu - Det äldre gemenskapsordmärket BABIDU - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Tjänsteslagslikhet - Känneteckenslikhet - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/22

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Present-Service Ullrich GmbH & Co. KG (Erlangen, Tyskland) (ombud: advokaterna A. Graf von Kalckreuth och I. Stein)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: P. Bullock)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: Punt Nou SL (Valencia, Spanien) (ombud: advokaten I. Sempere Massa)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 19 november 2010 (ärende R 773/2010-2) avseende ett invändningsförfarande mellan Punt-Nou SL och Present-Service Ullrich GmbH & Co. KG.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Present-Service Ullrich GmbH & Co. KG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 89, av den 19 mars 2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/14

Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Ferrari mot harmoniseringsbyrån (PERLE’)

(Mål T-104/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Internationell varumärkesregistrering där Europeiska gemenskapen anges - Figurmärket PERLE’ - Absoluta registreringshinder - Beskrivande karaktär - Avsaknad av särskiljningsförmåga som förvärvats till följd av användning - Artikel 7.1 b och c och 7.3 i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/23

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Ferrari F.lli Lunelli SpA (Trento, Italien) (ombud: advokaterna P. Perani och G. Ghisletti)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: ursprungligen av G. Mannucci, därefter av L. Rampini och F. Mattina)

Saken

Ogiltigförklaring av det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 8 december 2010 (ärende R 1249/2010-2) beträffande en ansökan om en internationell registrering av figurmärket PERLE’ där Europeiska gemenskapen angetts.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Ferrari F.lli Lunelli SpA ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 113, av den 9 april 2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/14

Tribunalens dom av den 4 februari 2013 — Marszałkowski mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-159/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering av figurmärket WALICHNOWY MARKO - Det äldre ordmärket MAR-KO - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/24

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Marek Marszałkowski (Sokolniki) (ombud: advokaten C. Sadkowski)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: K. Zajfert och D. Walicka)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid förstainstansrätten: Mar-Ko Fleischwaren GmbH & Co. KG (Blankenheim, Tyskland) (ombud: advokaten O. Ruhl)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 11 januari 2011 (ärende R 760/2010-4) om ett invändningsförfarande mellan Mar-Ko Fleischwaren GmbH & Co. KG och M. Marek Marszałkowski.

Avgörande

1.	Talan ogillas.

2.	Marek Marszałkowski ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 145, 14.5.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/14

Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Spanien mot kommissionen

(Mål T-235/11) (1)

(Sammanhållningsfonden - Nedsättning av ett finansiellt stöd från Sammanhållningsfonden som ursprungligen hade beviljats för fem projekt avseende inrättande av vissa järnvägslinjer i Spanien för höghastighetståg - Frist för att anta ett beslut - Artikel H.2 i bilaga II i förordning (EG) nr 1164/94 - Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1386/2002 - Kompletterande leveranser - Kompletterande arbeten eller tjänster - Begreppet oförutsedda omständigheter - Artikel 20.2 e och f i direktiv 93/38/EEG)

2013/C 79/25

Rättegångsspråk: spanska

Parter

Sökande: Konungariket Spanien (ombud: inledningsvis M. Muñoz Pérez och N. Díaz Abad, därefter N. Díaz Abad och A. Rubio González, abogados del Estado)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: E. Adserá Ribera och D. Recchia)

Saken

Talan, i första hand, om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 1023 av den 18 februari 2011 om nedsättning av stödet från Sammanhållningsfonden för följande projektfaser: ”Leverans och montering av spårmaterial för höghastighetstågslinjen Madrid-Zaragoza-Barcelona-franska gränsen. Sträcka Madrid-Lleida” (CCI nr 1999.ES.16.CPT.001), ”Höghastighetstågslinje Madrid-Barcelona. Sträckan Lleida-Martorell (Plattform, fas 1)” (CCI nr 2000.ES.16.C.PT.001), ”Höghastighetstågslinje Madrid-Zaragoza-Barcelona-franska gränsen. Accesos a Zaragoza” (CCI nr 2000.ES.16.C.PT.003), ”Höghastighetstågslinje Madrid-Zaragoza-Barcelona-franska gränsen. Sträcka Lleida-Martorell. Understräcka X-A (Olérdola-Avinyonet del Penedés” (CCI nr 2001.ES.16.C.PT.007) och ”Ny järnvägsanslutning för höghastighetståg till Levante. Understräcka La Gineta-Albacete (Plattform)” (CCI nr 2004.ES.16.C.PT.014). I andra hand talan om delvis ogiltigförklaring av beslutet såvitt avser de korrigeringar som kommissionen har tillämpat.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Konungariket Spanien ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 186, 25.6.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/15

Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Bopp mot harmoniseringsbyrån (figurmärke föreställande en åttakantig grön ram)

(Mål T-263/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av ett gemenskapsfigurmärke föreställande en åttakantig grön ram - Absolut registreringshinder - Särskiljningsförmåga - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 - Bevisning som förebringats för första gången i repliken - Artikel 48.1 i tribunalens rättegångsregler - Översändande med telefax av en handling till harmoniseringsbyrån - Tillämpliga bestämmelser)

2013/C 79/26

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Carsten Bopp (Glashütten, Tyskland) (ombud: advokaten C. Russ)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: inledningsvis K. Klüpfel och D. Walicka, därefter K. Klüpfel och A. Pohlmann)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 11 mars 2011 (ärende R 605/2010-4) om en ansökan om registrering av ett figurmärke föreställande en åttakantig ram som gemenskapsvarumärke.

Domslut

1.	Det beslut som fjärde överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 11 mars 2011 (ärende R 605/2010-4) ogiltigförklaras.

2.	Harmoniseringsbyrån förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 238 av den 13.8.2011

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/15

Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Coin mot harmoniseringsbyrån — Dynamiki Zoi (Fitcoin)

(Mål T-272/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Fitcoin - De äldre nationella och internationella figurmärkena samt de äldre gemenskapsfigurmärkena coin - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/27

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Coin SpA (Venedig, Italien) (ombud: advokaterna P. Perani och G. Ghisletti)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: O. Mondéjar Ortuño)

Motpart vid överklagandenämnden: Dynamiki Zoi AE (Aten, Grekland)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av det beslut som andra överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån meddelade den 21 februari 2011 (ärende R 1836/2010-2) om ett invändningsförfarande mellan Coin SpA och Dynamiki Zoi AE.

Domslut

Det beslut som andra överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån) meddelade den 21 februari 2011 (ärende R 1836/2010-2) ogiltigförklaras i den del invändningen avslås med avseende på ”kläder, inklusive skor och tofflor” i klass 25.

2.	Talan ogillas i övrigt.

3.	Harmoniseringsbyrån ska bära sina rättegångskostnader och ersätta en tredjedel av Coin SpA:s rättegångskostnader.

4.	Coin ska bära två tredjedelar av sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 226, 30.7.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/16

Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Polyelectrolyte Producers Group m.fl. mot kommissionen

(Mål T-368/11) (1)

(Reach - Övergångsbestämmelser om begränsning av saluföring och användning av akrylamid som tätningsmedel - Bilaga XVII i förordning (EG) nr 1907/2006 - Proportionalitet - Motiveringsskyldighet)

2013/C 79/28

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Polyelectrolyte Producers Group (Bryssel, Belgien), SNF SAS (Andrézieux-Bouthéon, Frankrike) och Travetanche Injection SPRL (Bryssel) (ombud: advokaterna K. Van Maldegen och R. Cana)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: P. Oliver och E. Manhaeve, biträdda av K. Sawyer, barrister)

Part som har intervenerat till stöd för svaranden: Konungariket Nederländerna (ombud: C. Wissels, M. Noort och B. Koopman)

Saken

Talan om ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EU) nr 366/2011 av den 14 april 2011 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), såvitt avser bilaga XVII (akrylamid), (EUT 2011 L 101, s. 12).

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Producers Group, SNF SAS och Travetanche Injection SPRL ska bära sina rättegångskostnader avseende prövning av målet i sak och ersätta kommissionens rättegångskostnader.

3.	Travetanche Injection ska bära sina rättegångskostnader avseende det interimistiska förfarandet.

4.	Konungariket Nederländerna ska bära sina rättegångskostnader.

(1) EUT C 282, 24.9.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/16

Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Maharishi Foundation mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-412/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket TRANSCENDENTAL MEDITATION - Absoluta registreringshinder - Beslut av den överklagandenämnd som återförvisade ärendet till granskningsenheten - Artikel 65.4 i förordning (EG) nr 207/2009 - Upptagande till sakprövning - Beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 - Omsättningskrets)

2013/C 79/29

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Maharishi Foundation Ltd (St. Helier, Jersey) (ombud: advokaten A. Meijboom)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan mot det beslut som fattats av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 24 mars 2011 (ärende R 1293/2010-2) om en ansökan om registrering av ordkännetecknet TRANSCENDENTAL MEDITATION som gemenskapsvarumärke.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Maharishi Foundation Ltd ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 282, 24.9.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/17

Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Maharishi Foundation mot harmoniseringsbyrån (MÉDITATION TRANSCENDANTALE)

(Mål T-426/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket MÉDITATION TRANSCENDANTALE - Absolut registreringshinder - Överklagandenämndens beslut att återförvisa ärendet till granskningsenheten - Artikel65.4 i förordning (EG) nr 207/2009 - Upptagande till sakprövning - beskrivande karaktär - Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 - Omsättningskrets)

2013/C 79/30

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Maharishi Foundation Ltd (Saint Helier) (ombud: advokaten A. Meijboom)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns andra överklagandenämnd den 6 april 2011 (ärende R 1294/2010-2) om en ansökan om registrering av ordmärket MÉDITATION TRANSCENDANTALE som gemenskapsvarumärke

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Maharishi Foundation Ltd förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 282 av den 24.9.2011.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/17

Tribunalens dom av den 4 februari 2013 — Hartmann mot harmoniseringsbyrån

(Mål T-504/11) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket DIGNITUDE - De äldre nationella ordmärket Dignity och gemenskapsordmärket Dignity - Relativt registreringshinder - Risk för förväxling föreligger inte - Produkterna är inte lika - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/31

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Paul Hartmann AG (Heidenheim, Tyskland) (ombud: advokaten N. Aicher)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: J. Crespo Carrillo)

Motpart vid överklagandenämnden, som intervenerat vid tribunalen: (Protecsom SAS (Valognes, France)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av Harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 28 juli 2011 (ärende R 1197/2010-4) i ett invändningsförfarande mellan Paul Hartmann AG och Protecsom SAS

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	Paul Hartmann AG ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C. 340, 19.11.2011

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/18

Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — K2 Sports Europe mot harmoniseringsbyrån — Karhu Sport Iberica (SPORT)

(Mål T-54/12) (1)

(Gemenskapsvarumärke - Invändningsförfarande - Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket SPORT - De äldre nationella och internationella ordmärkena K2 SPORTS - Relativt registreringshinder - Känneteckenslikhet saknas - Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)

2013/C 79/32

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: K2 Sports Europe GmbH (Penzberg, Tyskland) (ombud: advokaten J. Güell Serra)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (ombud: A. Folliard-Monguiral och I. Harrington)

Motpart i förfarandet vid överklagandenämnden: Karhu Sport Iberica, SL (Cordoue, Spanien)

Saken

Talan mot det beslut som meddelades av harmoniseringsbyråns fjärde överklagandenämnd den 29 november 2011 (ärende R 986/2010-4) om ett invändningsförfarande mellan K2 Sports Europe GmbH och Karhu Sport Iberica, SL.

Domslut

1.	Talan ogillas.

2.	K2 Sports Europe GmbH ska ersätta rättegångskostnaderna.

(1) EUT C 109, 14.4.2012.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/18

Talan väckt den 17 december 2012 — Miejskie Przedsiębiorstwo Energetyki Cieplnej mot Europeiska kemikaliemyndigheten

(Mål T-560/12)

2013/C 79/33

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Miejskie Przedsiębiorstwo Energetyki Cieplnej sp. z o.o. (Brzesko, Polen) (ombud: advokaten T. Dobrzyński)

Svarande: Europeiska kemikaliemyndigheten

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Europeiska kemikaliemyndighetens beslut nr SME(2012) 3538 av den 15 oktober 2012, genom vilket sökanden påfördes en förvaltningsavgift på 20 700 euro,

—	vid behov, ogiltigförklara beslut MB/D/29/2010 som fattades av kemikaliemyndighetens styrelse den 12 november 2010 angående klassificeringen av tjänsterna, för vilka avgiften påfördes,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Första grunden: Åsidosättande av kommissionens förordning (EG) nr 340/2008 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 samt den grundläggande principen om tilldelade befogenheter

—

Det angripna beslutet innebär ett åsidosättande av förordningen om avgifter, eftersom kemikaliemyndigheten endast har befogenhet att påföra förvaltningsavgifter. Befogenheten att påföra avskräckande böter tillkommer däremot medlemsstaterna. Förvaltningsavgifter måste vara proportionella i förhållande till det arbete som kemikaliemyndigheten har utfört. Förvaltningsavgifter på 20 700 euro som påförts på grund av en felaktig uppgift om företagets storlek har en straffunktion motsvarande böter. Därigenom har kemikaliemyndigheten agerat inom medlemsstaternas befogenhetssområde, vilket strider mot principen i artikel 5 FEU om tilldelade befogenheter och utgör ett fall av bristande behörighet i den mening som avses i artikel 263 FEUF.

Andra grunden: Åsidosättande av likabehandlingsprincipen

—

Ett fastställande av förvaltningsavgifterna i förhållande till företagets storlek strider mot likabehandlingsprincipen i artikel 5 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och artikel 41 i europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Eftersom förvaltningsavgifter definitionsmässigt ska täcka kostnaderna för förvaltningstjänster, kan det inte objektivt rättfärdigas att det görs en åtskillnad i förhållande till storleken på det registrerade företaget. Förvaltningsuppgiften att kontrollera storleken på företagen är nämligen likvärdig. Mot denna bakgrund erlägger stora företag, vilka oriktigt har upptagits som små eller medelstora företag, en avgift som inte endast täcker kostnaderna för tjänsten i samband med förfarandet att kontrollera att deras storlek, utan även kostnaderna för att kontrollera storleken på andra företag, eller till och med kostnaderna för andra tjänster som kemikaliemyndigheten tillhandahåller.

Tredje grunden: Åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen

—

Sökanden uppgav att den var ett litet företag, eftersom den utan avsikt misstaget sig beträffande hur bolagets storlek skulle beräknas. Enligt den information som ges under rubriken ”Avgifter” på den nationella webbplats för upplysningar angående REACH definieras företagsstorlek enligt den nationella lagen om friheten att bedriva ekonomisk verksamhet. Enligt denna lag ska vid angivandet av företagets storlek dess andelsstruktur inte beaktas, utan hänsyn ska tas till antalet anställda och årsnettoomsättningen. Dessa uppgifter har sökanden beaktat. Skyldigheten att beakta kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 vid angivandet av företagsstorleken har inte meddelats de berörda företagen på ett korrekt sätt. Dessutom har kemikaliemyndigheten inte underrättat företagen om storleken på den förvaltningsavgift som kan komma att uttas vid ett felaktigt angivande av företagets storlek. Myndigheten har därmed åsidosatt rättssäkerhetsprincipen.

Fjärde grunden: Behörighetsmissbruk

—

Kemikaliemyndigheten har missbrukat sin behörighet genom att den i beslut MB/D/29/2010 fastställt extremt höga avgifter och gett sig själv mycket omfattande befogenhet genom att tillämpa samtliga att rättsliga möjligheter att driva in avgifterna samt uppgett att det saknas en möjlighet att sätta ner avgifterna. Enligt artikel 13.4 i förordning nr 340/2008 kan dessa befogenheter inte anses motiverade. Påförandet av förvaltningsavgifterna avser i själva verket förverkligandet av ett annat mål än det som anges i skäl 2 i förordning nr 340/2008 (täckande av kostnaderna för de tjänster som kemikaliemyndigheten tillhandahåller) och motsvarar inte kemikaliemyndighetens arbetsinsats. Det är nämligen fråga om böter som felaktigt påförts sökanden.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/19

Talan väckt den 21 december 2012 — Nissan Jidosha mot harmoniseringsbyrån (CVTC)

(Mål T-572/12)

2013/C 79/34

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Nissan Jidosha KK (Yokohama-shi, Japan) (ombud: B. Brandreth, barrister och D. Cañadas Arcas, lawyer)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden fattade den 6 september 2012 (ärende R 2469/2011-1), och

—	förplikta svaranden att ersätta sökandens kostnader i såväl överklagandenämnden som i tribunalen.

Grunder och huvudargument

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärket ”CVTC” för varor i klasserna 7, 9 och 12

Granskarens beslut: Delvis avslag på begäran om förnyelse av registreringen som gemenskapsvarumärke

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 50 i rådets förordning nr 207/209

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/19

Talan väckt den 27 december 2012 — NIOC m.fl. mot rådet

(Mål T-577/12)

2013/C 79/35

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: National Iranian Oil Company PTE Ltd (NIOC) (Singapor, Singapor); National Iranian Oil Company International Affairs Ltd (NIOC International Affairs) (London, Förenade kungariket); Iran Fuel Conservation Organization (IFCO) (Teheran, Iran); Karoon Oil & Gas Production Co. (Ahwaz, Iran); Petroleum Engineering & Development Co. (PEDEC) (Teheran); Khazar Exploration and Production Co. (KEPCO) (Teheran); National Iranian Drilling Co. (NIDC) (Ahwaz); South Zagros Oil & Gas Production Co. (Shiraz, Iran); Maroun Oil & Gas Co. (Ahwaz); Masjed-Soleyman Oil & Gas Co. (MOGC) (Khouzestan, Iran); Gachsaran Oil & Gas Co. (Ahmad, Iran); Aghajari Oil & Gas Production Co. (AOGPC) (Omidieh, Iran); Arvandan Oil & Gas Co. (AOGC) (Khoramshar, Iran); West Oil & Gas Production Co. (Kermanshah, Iran); East Oil & Gas Production Co. (EOGPC) (Mashhad, Iran); Iranian Oil Terminals Co. (IOTC) (Teheran); Pars Special Economic Energy Zone (PSEEZ) (Boushehr, Iran); och Iran Liquefied Natural Gas Co. (Teheran) (ombud: advokaten J.-M. Thouvenin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 i den del som förordningen avser sökandena,

—	ogiltigförklara rådets beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 i den del som beslutet avser sökandena,

—	förklara att rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 inte får tillämpas gentemot sökandena,

—	förklara att beslut 2012/635/GUSP inte får tillämpas gentemot sökandena,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena sju grunder.

1.	Första grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten i strid med artikel 296 FEUF eftersom genomförandeförordningen, som tar upp sökandena i förteckningen över enheter som omfattas av sanktionsåtgärder, inte uttryckligen anger den rättsliga grunden.

Andra grunden: Avsaknad av rättslig grund. Den rättsliga grunden för genomförandeförordning nr 945/2012 (1) är förordning nr 267/2012 (2) som inte får tillämpas gentemot sökandena. Denna förordning har nämligen antagits i strid med artikel 296 FEUF och artikel 215 FEUF. Dessutom innebär artikel 23.2 d däri, som utgör den rättsliga grunden för att ta upp sökandena i förteckningen i bilaga IX till förordning nr 267/2012, ett åsidosättande av fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Tredje, fjärde, femte och sjätte grunden: Dessa grunder åberopas till stöd för att sökandena inte ska tas upp i förteckningen i bilaga IX till förordning nr 267/2012 och i bilagan till beslut 2012/635/GUSP (3). Dels är det fråga om felaktig rättstillämpning, dels har det gjorts en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna, dels innebär det ett åsidosättande av rätten till försvar, av principen om god förvaltningssed och av rätten till ett effektivt domstolsskydd, dels är det fråga om ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

Sjunde grunden: Artikel 1.8 i beslut 2012/635/GUSP, som utgör den rättsliga grunden för att ta upp sökandena i förteckningarna över enheter som är föremål för restriktiva åtgärder, får inte tillämpas gentemot sökandena. Nämnda bestämmelse strider nämligen mot fördragen, stadgan om de grundläggande rättigheterna och mot proportionalitetsprincipen.

(1) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 16).

(2) Rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010 (EUT L 88, s. 1).

(3) Rådets beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413/GUSP om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 58).

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/20

Talan väckt den 27 december 2012 — NIOC mot rådet

(Mål T-578/12)

2013/C 79/36

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: National Iran Oil Co. (NIOC) (Teheran, Iran) (ombud: advokaten J.-M. Thouvenin)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 i den del som förordningen avser sökanden,

—	ogiltigförklara rådets beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 i den del som beslutet avser sökanden,

—	förklara att rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 inte får tillämpas gentemot sökanden,

—	förklara att beslut 2012/635/GUSP inte får tillämpas gentemot sökanden,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sju grunder. Dessa grunder är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-577/12, NIOC m.fl. mot rådet.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/21

Talan väckt den 27 december 2012 — Yaqub mot harmoniseringsbyrån — Turkiet (ATATURK)

(Mål T-580/12)

2013/C 79/37

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: J. Yaqub (Nottingham, Förenade kungariket) (ombud: J. Jenkins, solicitor)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller).

Motpart vid överklagandenämnden: Republiken Turkiet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som fattades av andra överklagandenämnden den 17 september 2012.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: Ordmärket ATATURK för varor i klasserna 3, 5, 25, 29, 30 och 32 (gemenskapsvarumärke 4 633 434)

Innehavare av gemenskapsvarumärket: Sökanden

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: Republiken Turkiet

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: Artikel 52.1 a rådets förordning nr 207/2009, jämförd med artiklarna 7.1 b och f i samma förordning

Annulleringsenhetens beslut: Avslag på ansökan om ogiltighetsförklaring

Överklagandenämndens beslut: Bifall till överklagandet

Grunder: Åsidosättande av rådets förordning nr 207/2009

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/21

Talan väckt den 7 januari 2013 — CFE-CGC France Télécom mot kommissionen

(Mål T-2/13)

2013/C 79/38

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: CFE-CGC France Télécom (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna A.-L. Lefort des Ylouses och A.-S. Gay)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förklara att fackföreningens talan kan prövas,

—	ogiltigförklara det angripna beslutet,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har väckt talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 9403 slutlig av den 20 december 2011 om det statliga stöd C 25/08 (f.d. NN 23/08) i form av en reform av finansieringen av pensionerna för statsanställda vid France Télécom som Republiken Frankrike genomfört till förmån för France Télécom. (1) I beslutet förklarade kommissionen att stödet var förenligt med den gemensamma marknaden.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

I första hand har kommissionen åsidosatt artikel 107.1 FEUF genom att kvalificera den reform av finansieringen av pensionerna för statsanställda vid France Télécom, vilken införts genom lag nr 96-660 av den 26 juli 1996, som statligt stöd. Sökanden gör gällande att kommissionen har åsidosatt artikel 107.1 FEUF genom att

—	anse att 1996 års lag kan kvalificeras som en ekonomisk fördel,

—	finna att reformen är selektiv, trots att det förhållandet att det inte finns något externt jämförelseobjekt, innebär att varje form av selektivitet är utesluten,

—	anse att 1996 års lag kan snedvrida konkurrensen, i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF, trots att France Télécoms betalning av ett särskilt bidrag innebar att nackdelarna i 1990 års lag om France Télécom neutraliserades.

2.	I andra hand var kommissionens rättstillämpning respektive bedömning felaktig när den prövade förenligheten av 1996 års lag med inre marknaden enligt de förutsättningar som anges i artikel 2 i det angripna beslutet.

3.	Kommissionen har åsidosatt flera grundläggande principer i unionsrätten, nämligen principen om parternas likställdhet i processen, rätten för intresserade parter att yttra sig, principen om skydd för berättigade förväntningar, principen om att en rimlig tidsfrist ska iakttas.

Kommissionen har gjorts sig skyldig till maktmissbruk, eftersom det angripna beslutet inte syftar till att återkräva ett statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden, utan till att ålägga France Télécom framtida, extra utgifter vilka medför att bolagets utveckling på telemarknaderna försvåras.

(1) EUT L 279, 2012, s. 1.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/22

Talan väckt den 7 januari 2013 — Ronja mot kommissionen

(Mål T-3/13)

2013/C 79/39

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Ronja s.r.o. (Znojmo, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten E. Engin-Deniz)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	hålla muntlig förhandling,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut i Gestdem 2012/3329 och slå fast att sökanden hade rätt att få tillgång till handlingarna i deras helhet,

—	fastställa att kommissionen har gjort sig skyldig till underlåtenhet att inte inleda ett fördragsbrottsförfarande mot Republiken Österrike till följd av att 7a § i den österrikiska tobakslagen strider mot artikel 13 i direktiv 2001/37/EG (1) och artikel 34 FEUF,

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden bland annat följande grunder:

Första grunden: Åsidosättande av artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 (2)

—

Härvid gör sökanden gällande huvudsakligen att kommissionen nekade sökanden fullständig tillgång till de begärda handlingarna (skrivelser mellan Republiken Österrike och kommissionen i samband med klagomål nr 2008/4340 om ett påstående om att den österrikiska tobakslagen inte är förenlig med direktiv 2001/37) i stora delar på grundval av de österrikiska myndigheternas argumentation, utan att kommissionen först hade styrkt att argumenten var innehållsmässigt korrekta. Enligt sökanden var det dock inte tillgången till handlingarna, utan beslutet att neka tillgång till handlingarna som hade negativ inverkan på den skadeståndstalan mot staten som sökanden förde vid den österrikiska författningsdomstolen. Sökanden tillägger att syftet med undantaget i artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning nr 1049/2001 snarare talar för att sökanden borde ha beviljats tillgång till handlingarna.

Andra grunden: Underlåtenhet att inleda ett fördragsbrottsförfarande mot Republiken Österrike på grund av att 7a § i den österrikiska tobakslagen strider mot artikel 13 i direktiv 2001/37 och artikel 43 FEUF.

—

I detta sammanhang gör sökanden gällande bland annat om kommissionen hade inlett ett fördragsbrottsförfarande så hade den österrikiska författningsdomstolen i sitt avgörande angående skadeståndstalan mot staten inte kunnat nå slutsatsen att direktiv 2001/37 inte medför några rättigheter för företag, utan bara för konsumenter.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG av den 5 juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror (EGT L 194, s. 26).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/22

Talan väckt den 7 januari 2013 — ADEAS mot kommissionen

(Mål T-7/13)

2013/C 79/40

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Association pour la Défense de l’Épargne et de l’Actionnariat des Salariés de France Télécom-Orange (Paris, Frankrike) (ombud: advokaterna A.-L. Lefort des Ylouses och A.-S. Gay)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	förklara att ADEAS talan kan prövas,

—	ogiltigförklara det angripna beslutet, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har väckt talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2011) 9403 slutlig av den 20 december 2011 om det statliga stöd C 25/08 (f.d. NN 23/08) (1) i form av en reform av finansieringen av pensionerna för statsanställda vid France Télécom som Republiken Frankrike genomfört till förmån för France Télécom. I beslutet förklarade kommissionen att stödet var förenligt med den gemensamma marknaden.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder som i allt väsentligt liknar eller är identiska med de grunder som har åberopats i mål T-2/13, CFE-CGC France Télécom-Orange mot kommissionen.

(1) EUT 2012, L 279, s. 1

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/23

Talan väckt den 8 januari 2013 — National Iranian Gas Company mot rådet

(Mål T-9/13)

2013/C 79/41

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: The National Iranian Gas Company (Teheran, Iran) (ombud: advokaterna E. Glaser och S. Perrotet)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1 punkt 8 i rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 i den mån den innebär ändring av artikel 20.2 i beslut 2010/413/Gusp,

—	ogiltigförklara rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 i den mån den innebär att bolaget NIGC upptas på förteckningen i bilaga II till beslut 2010/413/Gusp över enheter som ska vara föremål för frysning av penningmedel,

—	samtidigt ogiltigförklara rådets genomförandeförordning nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 i den mån den innebär att bolaget NIGC upptas på förteckningen i bilaga IX till förordning nr 267/2012 om enheter som ska vara föremål för frysning av penningmedel,

—

förklara otillämpliga, i förhållande till National Iranian Gas Company, förordning nr 267/2012, beslut nr 2010/413/Gusp i dess lydelse enligt besluten 2012/35/Gusp och 2012/635/Gusp i deras bestämmelser om införande och sedan ändring av artikel 20 c i beslut 2010/413/Gusp och om uppförande av sökanden på förteckningen i bilaga II,

—	i andra hand, om tribunalen inte ogiltigförklarar artikel 1 punkt 8 i beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 i den mån den innebär ändring av artikel 20 c i beslut 2010/413/Gusp, förklara att det inte ska tillämpas i förhållande till National Iranian Gas Company, och

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena tio grunder.

Första grunden: Artikel 20.1 c i beslut 2010/413/Gusp (1) i dess lydelse sedan den införts och ändrats genom besluten 2012/35/Gusp (2) och 2012/635/Gusp (3) kan inte tillämpas och artikel 1 punkt 8 i beslut 2012/635/Gusp om ändring av artikel 20.1 c i beslut 2010/413/Gusp är rättsstridig, eftersom dessa beslut grundar sig på oklara och obestämda begrepp som strider mot rätten till skydd för egendom och proportionalitetsprincipen.

2.	Andra grunden: Rådet har enligt artikel 215 FEUF gjort sig skyldigt till förfarandefel och saknar behörighet eftersom det har agerat ensamt.

3.	Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten. Rådet har grundat sig på vaga och otydliga omständigheter som inte kan kontrolleras.

Fjärde grunden: Åsidosättande av sökandens grundläggande rättigheter. Sökandens rätt till ett effektivt domstolsskydd och rätt till skydd av egendom har kränkts, eftersom det angripna beslutet inte är tillräckligt motiverat, vilket innebär att sökanden inte kan försvara sig på ett ändamålsenligt sätt och tribunalen inte kan utföra sin prövning. Sökanden gör gällande att den inte har haft tillgång till handlingarna i ärendeakten vid rådet.

5.	Femte grunden: Rådet saknar bevis och stöder sig bara på påståenden.

6.	Sjätte grunden: Rådet har gjort sig skyldigt till felaktig rättstillämpning, eftersom det har dragit slutsatsen att bara för att sökanden var ett statligt iranskt företag så gav sökanden den iranska regeringen ekonomiskt stöd.

7.	Sjunde grunden: Rådet har fattat beslutet på grundval av felaktiga faktiska omständigheter, eftersom sökanden inte var ett statsägt bolag som drevs av staten och eftersom sökanden inte gav den iranska regeringen något ekonomiskt stöd.

Åttonde grunden: Rådet har gjort en uppenbart oriktig bedömning och åsidosatt proportionalitetsprincipen, eftersom begränsningarna av sökandens rätt till egendom och rätt att utöva ekonomisk verksamhet är oproportionerliga i förhållande till syftet med åtgärden. Sökanden gör gällande att frysningen av penningmedel inte uppfyllde det mål som eftersträvas med åtgärden eftersom sökanden inte är inblandad i det kärnenergiprogram som Irans regering påstås genomföra.

9.	Nionde grunden: Genomförandeförordning nr 945/2012 (4) saknar rättslig grund.

10.	Tionde grunden: Rådet har antagit genomförandeförordning nr 945/2012 trots att det saknar behörighet därtill och motiveringen till förordningen är otillräcklig.

(1) Rådets beslut 2010/413/GUSP av den 26 juli 2010 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2007/140/Gusp (EUT L 195, s. 39) i dess rättade lydelse.

(2) Rådets beslut 2012/35/Gusp av den 23 januari 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 19, s. 22), i dess rättade lydelse.

(3) Rådets beslut 2012/635/Gusp av den 15 oktober 2012 om ändring av beslut 2010/413/Gusp om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 58).

(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 om genomförande av förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran (EUT L 282, s. 16).

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/24

Talan väckt den 9 januari 2013 — Bank of Industry and Mine mot rådet

(Mål T-10/13)

2013/C 79/42

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: Bank of Industry and Mine (Teheran, Iran) (ombud: advokaterna E. Glaser och S. Perrotet)

Svarande: Europeiska unionens råd

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara artikel 1 led 8 i rådets beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 i den mån som bestämmelsen ändrar artikel 20 c i beslut 2010/413/GUSP,

—	ogiltigförklara rådets beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 i den del som BIM tas upp i förteckningen i bilaga II till beslut 2010/413/GUSP över enheter vars medel ska bli föremål för frysning,

—	ogiltigförklara rådets genomförandeförordning nr 945/2012 av den 15 oktober 2012 i den del som BIM tas upp i förteckningen i bilaga IX till förordning nr 267/2012 över enheter vars medel ska bli föremål för frysning,

—	förklara att följande rättsakter inte får tillämpas gentemot sökanden: förordning nr 267/2012, beslut 2010/413/GUSP i dess lydelse enligt beslut 2012/35/GUSP och 2012/635/GUSP såvitt dessa inför och ändrar artikel 20 c i beslut 2010/413/GUSP och tar upp sökanden i förteckningen i bilaga II,

—	alternativt — för det fall artikel 1 led 8 i beslut 2012/635/GUSP av den 15 oktober 2012 inte ogiltigförklaras i den del bestämmelsen ändrar artikel 20 c i beslut 2010/413/GUSP — förklara att bestämmelsen inte får tillämpas gentemot sökanden,

—	förplikta rådet att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tio grunder som är identiska med eller liknar de grunder som åberopats i mål T-9/13, National Iranian Gas Company mot rådet.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/24

Talan väckt den 11 januari 2013 — ANKO mot kommissionen

(Mål T-17/13)

2013/C 79/43

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: ANKO AE Antiprosopeion, Emporiou kai Viomichanias (Aten, Grekland) (ombud: advokaten V. Christianos)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	fastställa att sökanden inte är skyldig att, till följd av ett felaktigt utbetalt belopp, återbetala det belopp som kommissionen har utbetalat till ANKO i samband med POCEMON-projektet,

—	fastställa att sökanden inte är skyldig att utge en schablonersättning till kommissionen för POCEMON-projektet,

—	fastställa att det var fel av kommissionen att göra en avräkning på den summa den skulle utbetala till ANKO, och

—	förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan rör kommissionens ansvar, enligt artikel 272 FEUF, i fråga om avtal nr 216088 angående genomförandet av projektet ”Point Of CarE MONitoring and Diagnostics för Autoimmune Diseases” (POCEMON). Sökanden gör närmare bestämt gällande att kommission, trots att ANKO fullgjort sina avtalsenliga förpliktelser, begärt att de belopp som har utbetalats till ANKO ska återbetalas till kommissionen vilket strider mot avtalet, principen om god tro, förbudet mot missbruk av rättigheter och proportionalitetsprincipen. Kommissionen har dessutom sökt kvitta fordringar som inte var säkra, fastställda till ett visst värde och förfallna till betalning.

Av dessa skäl gör sökanden gällande att ANKO inte är skyldig att, till följd av ett felaktigt utbetalt belopp, återbetala hela den summa som kommissionen har utbetalat till ANKO i samband med projektet POCEMON. Sökanden är inte heller skyldig att utge en schablonersättning (liquidated damages) till kommissionen för projektet POCEMON. Slutligen hade kommissionen inte rätt att göra en avräkning på de belopp som den är skyldig att utge till sökanden, vilka inte är säkra, fastställda till ett visst värde och förfallna till betalning.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/25

Talan väckt den 11 januari 2013 — Ekologický právní servis mot kommissionen

(Mål T-19/13)

2013/C 79/44

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Ekologický právní servis (Brno, Republiken Tjeckien) (ombud: advokaten P. Černý)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens beslut C(2012) 8382 av den 12 november 2012 om avslag på sökandens begäran om omprövning av kommissionens beslut C(2012) 4576 av den 6 juli 2012 angående en ansökan enligt artikel 10c.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (1) om gratis tilldelning för moderniseringen av elproduktionen under en övergångsperiod, vilken ingetts av Republiken Tjeckien,

—	ogiltigförklara kommissionens beslut C(2012) 4576 av den 6 juli 2012 angående en ansökan enligt artikel 10c.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om gratis tilldelning för moderniseringen av elproduktionen under en övergångsperiod, vilken ingetts av Republiken Tjeckien, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden två grunder.

1.	Första grunden: Kommissionens beslut C(2012) 8382 av den 12 november 2012 är lagstridigt, eftersom det strider mot artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 263 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2.1 g och artikel 10 i förordning nr 1367/2006 (2).

Andra grunden: Kommissionens beslut C(2012) 4576 av den 6 juli 2012 är lagstridigt, eftersom det strider mot artikel 263 FEUF, direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i dess ändrade lydelse enligt direktiv 2009/29/EG (3), Meddelande från kommissionen — Riktlinjer för den frivilliga tillämpningen av artikel 10c i direktiv 2003/87/EG och direktiv 2001/42/EG (4) om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ.

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/26

Talan väckt den 23 januari 2013 — ECC Couture mot harmoniseringsbyrån — Ball Wholesale (Culture)

(Mål T-28/13)

2013/C 79/45

Rättegångsspråk: nederländska

Parter

Sökande: ECC Couture BV (Oldenzaal, Nederländerna) (ombud: advokaterna M.A.S.M. van Leent och I. de Jonge)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Ball Wholesale ApS (Billund, Danmark)

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som andra överklagandenämnden vid byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) antog den 22 oktober 2012 i ärende R 290/2012-1, i den del beslutet gick sökanden emot och i den del sökanden däri förpliktades att ersätta kostnaderna för förfarandet,

—	fastställa att registrering nr 993 511 av figurmärket ”Culture” som gemenskapsvarumärke gäller för samtliga varor och tjänster som var föremål för förfarandet vid överklagandenämnden, och

—	förplikta harmoniseringsbyrån att ersätta rättegångskostnaderna i enlighet med artikel 87.2 i rättegångsreglerna.

Grunder och huvudargument

Registrerat gemenskapsvarumärke som är föremål för ansökan om ogiltighetsförklaring: internationell registrering med angivelse av Europeiska unionen, av figurmärket ”Culture” för varor i klasserna 14, 18 och 25 — gemenskapsvarumärke nr 993 511

Innehavare av gemenskapsvarumärket: sökanden

Part som ansökt om ogiltighetsförklaring av gemenskapsvarumärket: Ball Wholesale ApS

Grunder för ansökan om ogiltighetsförklaring: det nationella ordmärket ”CULTURE” för varor i klasserna 14, 25 och 26

Annulleringsenhetens beslut: avslag på ansökan

Överklagandenämndens beslut: delvis bifall till överklagandet

Grunder: åsidosättande av artikel 8.1 b och artikel 8.2 c i förordning nr 207/2009

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/26

Talan väckt den 17 januari 2013 — AbbVie m.fl. mot EMA

(Mål T-29/13)

2013/C 79/46

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: AbbVie, Inc. (Wilmington, Förenta staterna) och AbbVie Ltd (Maidenhead, Förenade kungariket) (ombud: P. Bogaert, G. Berrisch, lawyers, och B. Kelly, Solicitor)

Svarande: Europeiska läkemedelsmyndigheten

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Europeiska läkemedelsmyndighetens beslut EMA/685471/2012 av den 5 november 2012 om att bevilja tillgång till handlingar i akten angående en ansökan om godkännande av ett läkemedel för försäljning, och

—	förplikta Europeiska läkemedelsmyndigheten att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Målet rör ett yrkande om ogiltigförklaring enligt artikel 263.4 FEUF av Europeiska läkemedelsmyndighetens beslut EMA/685471/2012 av den 5 november 2012 om att bevilja tillgång till handlingar i akten angående en ansökan om godkännande av ett läkemedel för försäljning, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

1.	Första grunden: Beslutet strider mot artikel 4.2 i öppenhetsförordningen och innebär en kränkning av sökandenas grundläggande rätt till skydd för sina affärshemligheter.

2.	Andra grunden: Beslutet innebär ett åsidosättande av skyldigheten att ange skäl för tillämpningen av artikel 4.2 i öppenhetsförordningen.

3.	Tredje grunden: Beslutet innebär ett åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar.

Fjärde grunden: Beslutet är oförenligt med direktiv 2001/29/EG (1) om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället och innebär en kränkning av grundläggande rättigheter som skyddar äganderättigheter, inklusive upphovsrätt, och ett åsidosättande av proportionalitetsprincipen och principen om en god förvaltning, i den mån tillgång har getts i form av att en kopia av handlingarna har tillhandahållits.

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/27

Talan väckt den 22 januari 2013 — GRE mot harmoniseringsbyrån — Villiger Söhne (LIBERTE american blend)

(Mål T-30/13)

2013/C 79/47

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: GRE Gramd River Enterprises Deutschland GmbH (Kloster Lehnin, Tyskland) (ombud: advokaterna I. Memmler och S. Schulz)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Villiger Söhne GmbH (Waldshut-Tiengen, Tyskland)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) meddelade den 15 november 2012 i ärende R 731/2012-1,

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Sökanden

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärke innehållande ordelementen ”LIBERTE american blend” för varor i klass 34 — registreringsansökan nr 7 481 252

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Villiger Söhne GmbH

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Ordmärke och figurmärke innehållande ordelementen ”La LIBERTAD” för varor i klasserna 14 och 34

Invändningsenhetens beslut: Bifall till invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder: Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/27

Talan väckt den 23 januari 2013 — Meta Group mot Europeiska kommissionen

(Mål T-34/13)

2013/C 79/48

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Meta Group (Rom, Italien) (ombud: advokaterna A. Bartolini, V. Colcelli och A. Formica)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska ogiltigförklara

—	fakturan från GD Näringsliv av den 11 december 2012 (prot. nr 1687862), och

—	Financial Audit Report nr S12.16817,

och, i den mån det är nödvändigt, ogiltigförklara följande fakturor från GD Budget (allmänna budgeten och Europeiska utvecklingsfonden):

—

fakturan av den 12 november 2012 angående ”Betalning genom kvittning av skulder till kommissionen”, varigenom kommissionen underrättade sökanden om att den skuld på 69 061,80 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av Take-it-Up-avtalet (nr 245637) hade kvittats mot Meta Groups motsvarande skuld enligt debetnota nr 32412078833,

—	fakturan av den 21 november 2012 (prot. nr 1380282) angående kvittning av den skuld på 16 772,36 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av BCreative-avtalet (nr 245599) mot motsvarande skuld enligt debetnota nr 32412078833,

—	fakturan av den 21 november 2012 (prot. nr 1380323) angående kvittning av den skuld på 16 772,36 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av BCreative-avtalet mot motsvarande skuld av samma storlek, och

—	fakturan av den 22 november 2012 (prot. nr 1387638) angående kvittning av den skuld på 220 518,25 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av Take-it-Up-avtalet (nr 245637) och Ecolink+-avtalet (nr 256224) mot skulden på 209 108,92 euro enligt debetnota nr 32412078833,

och till följd av detta förplikta administrationen att

—	betala 424 787,90 euro till sökanden jämte dröjsmålsränta,

—	betala ersättning till sökanden för den skada denne åsamkats, och

—	ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Talan rör de stödavtal som sökanden och kommissionen ingått inom ramen för ”Ramprogram för innovation och konkurrenskraft (CIP) (2007–2013)”.

Till stöd för sin talan åberopar sökanden sex grunder.

Första grunden: uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna, åsidosättande av tillägg nr 1 till Ecolink+-avtalet av den 14 oktober 2011, åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och åsidosättande av principerna om skydd för förvärvade rättigheter, rättssäkerhet och omsorgsplikt.

—	Kommissionens uppträdande strider mot de avtalsenliga åtagandena i förhållande till Meta Group, särskilt vad gäller godtagande av den beräkningsmetod som sökanden föreslagit.

Andra grunden: åsidosättande av artikel 11 i stödavtalen avseende CIP (BCreative, Take-IT-Up, Ecolink+), åsidosättande av skälighetsprincipen samt uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

—

Sökandebolaget har styrkt att ersättningen för dess egna delägare som utfört arbete ligger på marknadsmässig nivå och i nivå med ersättningen för ”in-house consultants” och anställda med liknande arbetsuppgifter. Enligt nationell rätt kan dessa miniminivåer höjas med 100 procent om arbetet är ”osedvanlig betydelsefullt, komplext eller svårt” (se artikel 6.1 i ministerdekret nr 169 av den 2 september 2010). Det var också fullt legitimt för Meta Group att anlita, ”på kontinuerlig, samordnad avtalsbasis”, internationella experter som var inblandade i verksamheter med anknytning till projekten i fråga.

Tredje grunden: åsidosättande av proportionalitetsprincipen vad gäller administrationens handlande samt åsidosättande av principen om god förvaltningssed, om insyn och om att kriterier ska fastställas på förhand.

—

Eftersom det fanns ett flertal kriterier som kunde användas för att bestämma metoderna för beräkna ersättningen, borde administrationen ha valt det kriterium som var mest fördelaktigt för enskilda. Så snart det stod klart att betalningen för samma slags tjänster på de italienska och europeiska marknaderna varierade kraftigt, borde administrationen ha funnit en lösning som minimerade nackdelarna för sökanden.

Fjärde grunden: uppenbart oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna, åsidosättande av tillägg nr 1 till Ecolink+-avtalet av den 14 oktober 2011 samt åsidosättande av principerna om skydd för berättigade förväntningar, skydd för förvärvade rättigheter, rättssäkerhet och omsorgsplikt.

—

Kvittningsbesluten är rättsstridiga, eftersom de belopp som anges som Meta Groups utestående fordringar avseende de ovannämnda avtalen är avsevärt lägre än de faktiska fordringarna. Såsom framgår av Final audit report, tillämpade kommissionen godtyckligt ett väsentligt lägre timarvode än det som Meta Group föreslog när den fastställde de ersättningsgilla kostnaderna avseende företagets egna delägare.

Femte grunden: åsidosättande av principen om god förvaltningssed samt bristande motivering

—

Kvittningsbesluten saknar motivering vad gäller såväl kriterierna som parametrarna för beräkningen. Eftersom kommissionen ännu inte hade underrättat Meta Group om slutresultaten från Audit report vid den tidpunkt då företaget delgavs besluten om kvittning, borde kommissionen ha lämnat förtydliganden avseende de bedömningar som gjordes på grundval av beslutet att använda en annan metod för att beräkna de ersättningsgilla kostnaderna än den metod som angavs i avtalen.

Sjätte grunden: uppenbart fel vid beräkningen av skulderna till sökanden

—	Kommissionens beräkningar avseende kvittningen är också felaktiga. Även med tillämpning av Marie Curie-programmets ”flat rates” uppvisar kontona bristande överensstämmelse.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/29

Talan väckt den 23 januari 2013 — Meta Group mot Europeiska kommissionen

(Mål T-35/13)

2013/C 79/49

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Meta Group Srl (Rom, Italien) (ombud: advokaterna A. Bartolini, V. Colcelli och A. Formica)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska ogiltigförklara följande fakturor från GD Budget (allmänna budgeten och Europeiska utvecklingsfonden):

—

—	fakturan av den 21 november 2012 (prot. nr 1380282) angående kvittning av den skuld på 16 772,36 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av BCreative-avtalet (nr 245599) mot motsvarande skuld enligt debetnota nr 32412078833,

—	fakturan av den 21 november 2012 (prot. nr 1380323) angående kvittning av den skuld på 16 772,36 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av BCreative-avtalet mot motsvarande skuld av samma storlek, och

—	fakturan av den 22 november 2012 (prot. nr 1387638) angående kvittning av den skuld på 220 518,25 euro som Meta Group ansåg att kommissionen hade till följd av Take-it-Up-avtalet (nr 245637) och Ecolink+-avtalet (nr 256224) mot skulden på 209 108,92 euro enligt debetnota nr 32412078833,

och till följd av detta förplikta administrationen att

—	betala 424 787 euro till sökanden jämte dröjsmålsränta, och

—	betala ersättning till sökanden för den skada denne åsamkats.

Grunder och huvudargument

Grunderna och huvudargumentet motsvarar dem i mål T-34/13.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/29

Talan väckt den 21 januari 2013 — Erreà Sport mot harmoniseringsbyrån — Facchinelli (ANTONIO BACIONE)

(Mål T-36/13)

2013/C 79/50

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Erreà Sport (Torrile, Italien) (ombud: advokaterna D. Caneva och G. Fucci)

Svarande: Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Motpart vid överklagandenämnden: Antonio Facchinelli (Dalang, Kina)

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara det beslut som första överklagandenämnden vid Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) fattade den 24 oktober 2012 i ärende R 1561/2011-1 och följaktligen, avslå den registreringsansökan som offentliggjordes i Bulletinen för gemenskapsvarumärken nr 117/2010 och som getts in av Antonio Facchinelli för alla varor, och

—	förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökande av gemenskapsvarumärke: Antonio Facchinelli

Sökt gemenskapsvarumärke: Figurmärke innehållande ordelementen ”ANTONIO BACIONE”, för varor i klasserna 3, 14, 18 och 25 — Ansökan om gemenskapsvarumärke nr 9 056 037

Innehavare av det varumärke eller kännetecken som åberopats som hinder för registrering i invändningsförfarandet: Sökanden

Varumärke eller kännetecken som åberopats: Figurmärke innehållande ordelementet ”erreà” och figurmärke innehållande två romber som korsar varandra, för varor i klasserna 3, 9, 14, 16, 18, 25, 28, 35 och 41

Invändningsenhetens beslut: Avslag på invändningen

Överklagandenämndens beslut: Avslag på överklagandet

Grunder:

—	Åsidosättande av artikel 8.1 b i förordning nr 207/2009.

—	Åsidosättande av artikel 8.5 i förordning nr 207/2009.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/30

Talan väckt den 28 januari 2013 — 1. garantovaná mot kommissionen

(Mål T-42/13)

2013/C 79/51

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: 1. garantovaná a.s. (Bratislava, Slovakien) (ombud: M. Powell, solicitor, G. Forwood, barrister, M. Staroň och P. Hodál, lawyers)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

—

ogiltigförklara kommissionens skrivelse av den 21 december 2012 i ärende COMP/39.396 — Kalciumkarbid, i den del

—

en ränta på 4,5 procent tillämpas under perioder då rätten beviljat sökanden uppskov med dels genomförandet av artikel 2 i kommissionens beslut K(2009) 5791 slutlig av den 22 juli 2009 i ärende COMP/39.396 — Kalciumkarbid och magnesiumbaserade reagenser för stål- och gasindustrin, dels skyldigheten att ställa en bankgaranti för att undvika omedelbar indrivning av de böter som ålagts i artikel 2 i beslutet,

—	fastställa den restsumma som ska vara betald per den 25 januari 2013, och som ska täcka böterna och dröjsmålsräntan, till 20 293 586,60 euro,

—	fastställa att sökanden är skyldig att senast den 25 januari 2013 antigen göra en preliminär betalning på 20 293 586,60 euro eller utställa en lämplig finansiell garanti som täcker nämnda summa.

—	Förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökanden fyra grunder.

Sökanden gör under den första grunden gällande att kommissionen inte hade något lagligt stöd för att ålägga ränta under den period som omfattades av det interimistiska beslutet, eftersom beslutet om interimistiska åtgärder, som fattats i parternas utevaro den 20 oktober 2009, innebar att sökanden beviljades uppskov med genomförandet av artikel 2 i beslut K(2009) 5791 slutlig. Böterna hade således inte förfallit till betalning i den mening som avses i artikel 79 c i genomförandebestämmelserna (1). Enligt principen om att en accessorisk förpliktelse är avhängig huvudförpliktelsen (accessorium sequitur principale), kan dröjsmålsränta på bötesbeloppet inte börja löpa förrän böterna har förfallit till betalning.

Under den andra grunden gör sökanden gällande att tillämpningen av en dröjsmålsränta på 4,5 procent under den period som omfattas av beslutet om interimistiska åtgärder kränker skyddet för sökandens berättigade förväntningar. Genom det interimistiska beslutet av den 2 mars 2011 beviljades nämligen sökanden uppskov med skyldigheten att ställa en bankgaranti för att undvika omedelbar indrivning av de böter den ålagts i artikel 2 i beslut K(2009) 5791. Sökanden bringades därmed i samma situation som sökanden skulle ha befunnit sig i om bankgaranti har ställts. Sökanden kunde därför åberopa sig på sina berättigade förväntningar till följd kommissionens skrivelse av den 24 juli 2009 om delgivande av beslut K(2009) 5791, på att ränta på böterna skulle uppgå till den procentsats som framgår av artikel 86.5 i genomförandebestämmelserna.

Under den tredje grunden görs det gällande att tillämpningen av en dröjsmålsränta på 4,5 procent under de perioder som omfattades av de intermistiska besluten innebär att de intermistiska besluten förlorar sin ändamålsenliga verkan, eftersom syftet med de två dröjsmålsräntorna i artikel 86.2 b respektive 86.5 i genomförandebestämmelserna är att ge incitament åt företagen att ställa en bankgaranti och motsatsvis straffa de som inte vare sig betalar böterna när de har förfallit till betalning eller ställer en lämplig bankgaranti. Sökanden borde inte bestraffas med dröjsmålsränta för att inte ha ställt en bankgaranti när rätten dels har beviljat uppskov med verkställigheten av böterna, dels fastställt att det de facto var omöjligt för sökanden att ställa en bankgaranti.

Under den fjärde grunden har sökanden gjort gällande att tillämpningen av en dröjsmålsränta på 4,5 procent under de perioder som omfattades av de interimistiska besluten innebär en kränkning av proportionalitetsprincipen. Det skulle vara oproportionerligt att bestraffa sökanden med dröjsmålsränta enligt den räntesats som föreskrivs i artikel 86.2 b i genomförandebestämmelserna när böterna inte kan verkställas och unionsdomstolen har fastställt att sökanden inte kan vare sig betala böterna eller ställa en lämplig bankgaranti.

(1) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, s. 1), i dess ändrade lydelse.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/31

Talan väckt den 29 januari 2013 — Donnici mot parlamentet

(Mål T-43/13)

2013/C 79/52

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Beniamino Donnici (Castrolibero, Italien) (ombud: advokaterna V. Vallefuoco och J. Van Gyseghem)

Svarande: Europaparlamentet

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska fastställa att Europaparlamentet gjort ett allvarligt fel i sitt beslut av den 24 maj 2007 till nackdel för sökanden, vilket sedan ogiltigförklarades av domstolen den 30 april 2009, samt förplikta Europaparlamentet att ersätta de materiella och immateriella skador som sökanden har lidit och lider till följd av nämnda rättsakt med skäligt belopp som uppgår till 1 720 470 euro eller det lägre belopp som tribunalen fastställer. Sökanden yrkar också att svaranden ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden i detta mål, som är samma person som i målen T-215/07 och C-9/08, Donnici mot parlamentet, yrkar ersättning för den skada han lidit till följd av svarandens vägran, vilken senare ogiltigförklarades av Europeiska unionens domstol, att erkänna giltigheten av hans mandat som medlem i Europaparlamentet.

Till stöd härför gör sökanden gällande att samtliga villkor som uppställts i rättspraxis för unionsinstitutionernas utomobligatoriska skadeståndsansvar är uppfyllda. Detta gäller särskilt

—	rättsstridigheten av det ifrågasatta beteendet,

—	förekomsten av skada,

—	orsakssamband, och

—	ansvar för unionen, med andra ord den grad av åsidosättande från unionens sida som krävs. I detta hänseende gör sökanden gällande att svaranden, genom det beslut som förevarande talan avser, tillräckligt allvarligt och uppenbart åsidosatte en bestämmelse som ska ge enskilda rättigheter.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/31

Talan väckt den 29 januari 2013 — AbbVie mot EMA

(Mål T-44/13)

2013/C 79/53

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: AbbVie, Inc. (Wilmington, Förenta staterna) och AbbVie Ltd (Maidenhead, Förenade kungariket) (ombud: advokaterna P. Bogaert och G. Berrisch, samt B. Kelly, solicitor)

Svarande: Europeiska läkemedelsmyndigheten

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

—	ogiltigförklara Europeiska läkemedelsmyndighetens beslut EMA/748792/2012 av den 14 januari 2013 om att bevilja tillgång till handlingar från dokumentationen för godkännande för försäljning för ett läkemedel, och

—	förplikta Europeiska läkemedelmyndigheten att ersätta sökandenas rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fem grunder.

1.	Första grunden: Sökandena gör gällande att beslutet åsidosätter artikel 4.2 i öppenhetsförordningen (1) och sökandenas grundläggande rätt till skydd för affärshemligheter.

2.	Andra grunden: Sökandena gör gällande att beslutet åsidosätter artikel 4.4 i öppenhetsförordningen och principen om god förvaltning.

3.	Tredje grunden: Sökandena gör gällande att beslutet åsidosätter motiveringsskyldigheten vid tillämpningen av artikel 4.2 i öppenhetsförordningen.

4.	Fjärde grunden: Sökandena gör gällande att beslutet åsidosätter principen om berättigade förväntningar.

5.	Femte grunden: Sökandena gör gällande att beslutet åsidosätter direktiv 2001/29/EG (2), den grundläggande rätten till skydd för äganderätten, såsom upphovsrätten, och principen om proportionalitet och god förvaltning, i den del tillgång ges genom en kopia av handlingarna.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, s. 10).

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/33

Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 15 januari 2013 — BO mot kommissionen

(Mål F-27/11) (1)

(Personalmål - Social trygghet - Ersättning för transportkostnader i samband med sjukvård - Transportkostnader av språkskäl)

2013/C 79/54

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: BO (Amman, Jordanien) (ombud: advokaterna L. Levi, M. Vandenbussche och C. Bernard-Glanz)

Svarande: Europeiska kommissionen (ombud: J. Currall och D. Martin)

Saken

Personalmål — Yrkande om ogiltigförklaring av svararandens beslut att avslå sökandens ansökningar om beviljande av sjukvårdsförmåner för sin son, sin maka och för sig själv

Domslut

1.	Europeiska kommissionens beslut av den 1 juni 2010 att inte ersätta transportkostnaderna och kostnaderna för att medfölja BO:s son ogiltigförklaras.

2.	Europeiska kommissionen ska bära sina rättegångskostnader och ersätta BO:s rättegångskostnader.

(1) EUT C 186, 25.6.2011, s. 33.

16.3.2013

Europeiska unionens officiella tidning

C 79/33

Talan väckt den 3 januari 2013 — ZZ mot Europol

(Mål F-1/13)

2013/C 79/56

Rättegångsspråk: franska

Parter

Sökande: ZZ (ombud: advokaten J.-J. Ghosez)

Svarande: Europeiska polisbyrån (Europol)

Saken och beskrivning av tvisten

Ogiltigförklaring av Europols beslut att inte förnya sökandens kontrakt på obestämd tid och förpliktelse för Europol ska betala skillnaden mellan den lön som sökanden fortsatt skulle ha erhållit från Europol och all ersättning som sökanden faktiskt mottagit.

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att personaldomstolen ska

—	ogiltigförklara svarandens beslut av den 29 februari 2012 genom vilket svaranden underrättat sökanden om att den inte skulle förnya dennes kontrakt, vilket löpte ut den 31 maj 2012, på obestämd tid,

—

förplikta svaranden att till sökanden betala skillnaden mellan, dels, det lönebelopp sökanden skulle ha haft rätt till om sökanden hade fortsatt sin anställning vid Europol, dels det sammanlagda beloppet av den lön, det arvode, den arbetslöshetsersättning och all den övriga ersättning som sökanden faktiskt mottagit sedan den 1 juni 2012 som ersättning för den lön sökanden hade som tillfälligt anställd, samt

—	förplikta Europol att ersätta rättegångskostnaderna.

		ISSN 1977-1061 doi:10.3000/19771061.C_2013.079.swe
Europeiska unionens officiella tidning		C 79

Svensk utgåva	Meddelanden och upplysningar	56 årgången 16 mars 2013

Informationsnummer	Innehållsförteckning	Sida
	IV Upplysningar
	UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN
	Europeiska unionens domstol
2013/C 079/01	Europeiska unionens domstol senaste offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidningEUT C 71, 9.3.2013	1

	V Yttranden
	DOMSTOLSFÖRFARANDEN
	Domstolen
2013/C 079/02	Mål C-541/11: Domstolens beslut (fjärde avdelningen) av den 17 januari 2013 (begäran om förhandsavgörande från Vrhovno sodišče — Slovenien) — Jožef Grilc mot Slovensko zavarovalno združenje GIZ (Artikel 104.3 andra stycket i rättegångsreglerna — Ansvarsförsäkring för motorfordon — Direktiv 2000/26/EG — Skadeersättningsorgan — Ersättningsanspråk som gjorts gällande vid nationell domstol)	2

2013/C 079/03	Mål C-261/12 P: Domstolens beslut (tredje avdelningen) av den 17 januari 2013 — Annunziata Del Prete mot Giorgio Armani SpA och Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (Överklagande — Gemenskapsvarumärke — Förordning (EG) nr 40/94 — Artikel 8.1 b — Risk för förväxling — Känt — Figurmärket AJ AMICI JUNIOR — Invändning som framställts av innehavaren av det äldre nationella figurmärket AJ ARMANI JEANS och det äldre nationella ordmärket ARMANI JUNIOR)	2

2013/C 079/04	Mål C-488/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Sándor Nagy mot Hajdú-Bihar Megyei Kormányhivatal	3

2013/C 079/05	Mål C-489/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Lajos Tiborné Böszörményi mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal	3

2013/C 079/06	Mål C-490/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Róbert Gálóczhi-Tömösváry mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal	3

2013/C 079/07	Mål C-491/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 31 oktober 2012 — Magdolna Margit Szabadosné Bay mot Mezőgazdasági és Vidékfejlesztési Hivatal	4

2013/C 079/08	Mål C-526/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Debreceni Munkaügyi Bíróság (Ungern) den 20 november 2012 — Józsefné Ványai mot Nagyrábé Község Polgármesteri Hivatal	4

2013/C 079/09	Mål C-574/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av S (Portugal) den 7 december 2012 — C mot E	5

2013/C 079/10	Mål C-577/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Wien (Österrike) den 10 december 2012 — Michaela Hopfgartner	6

2013/C 079/11	Mål C-588/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Arbeidshof te Antwerpen (Belgien) den 14 december 2012 — Lyreco Belgium NV mot Sophie Rogiers	6

2013/C 079/12	Mål C-592/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Tribunal Superior de Justicia de Madrid (Spanien) den 18 december 2012 — Compañía Europea de Viajeros de España S.A. mot Tribunal Económico Administrativo Regional de Madrid (Ministerio de Economia y Hacienda)	6

2013/C 079/13	Mål C-594/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Verfassungsgerichtshof (Österrike) den 19 december 2012 — Kärntner Landesregierung m.fl.	7

2013/C 079/14	Mål C-598/12: Talan väckt den 20 december 2012 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen	8

2013/C 079/15	Mål C-605/12: Begäran om förhandsavgörande framställd av Naczelny Sąd Administracyjny (Polen) den 24 december 2012 — Welmory Sp z.o.o. mot Dyrektorowi Izby Skarbowej w Gdańsku	8

2013/C 079/16	Mål C-14/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 10 januari 2013 — Gena Ivanova Cholakova mot Osmo rayonno upravlenie pri Stolichna direktsia na vatreshnite raboti	9

2013/C 079/17	Mål C-18/13: Begäran om förhandsavgörande framställd av Administrativen sad Sofia-grad (Bulgarien) den 14 januari 2013 — MAKS PEN mot Direktor na Direktsia Obzhalvane i upravlenie na izpalnenieto Sofia	10

2013/C 079/18	Mål C-23/13: Talan väckt den 17 januari 2013 — Europeiska kommissionen mot Republiken Frankrike	11

2013/C 079/19	Mål C-666/11: Beslut meddelat av domstolens ordförande den 7 januari 2013 — (begäran om förhandsavgörande från Oberverwaltungsgericht für das Land Nordrhein-Westfalen — Tyskland) — M, N, O, p, Q mot Bundesamt für Migration und Flüchtlinge	11

	Tribunalen
2013/C 079/20	Mål T-494/10: Tribunalens dom av den 5 februari 2013 — Bank Saderat Iran mot rådet (Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik — Restriktiva åtgärder mot Iran i syfte att hindra kärnvapenspridning — Frysning av tillgångar — Motiveringsskyldighet — Rätten till försvar — Rätt till ett effektivt domstolsskydd — Uppenbart oriktig bedömning)	12

2013/C 079/21	Mål T-540/10: Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Spanien mot kommissionen (Sammanhållningsfonden — Nedsättning av det stöd från Sammanhållningsfonden som ursprungligen hade beviljats för fyra projektfaser avseende vissa sträckor för höghastighetståget mellan Madrid och den franska gränsen — Frist för antagande av ett beslut — Artikel H.2 i bilaga II till förordning (EG) nr 1164/94 — Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1386/2002 — Kompletterande arbeten eller tjänster — Begreppet oförutsedda omständigheter — Artikel 20.2 f i direktiv 93/38/EEG)	13

2013/C 079/22	Mål T-66/11: Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Present-Service Ullrich mot harmoniseringsbyrån — Punt Nou (babilu) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket babilu — Det äldre gemenskapsordmärket BABIDU — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Tjänsteslagslikhet — Känneteckenslikhet — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	13

2013/C 079/23	Mål T-104/11: Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Ferrari mot harmoniseringsbyrån (PERLE’) (Gemenskapsvarumärke — Internationell varumärkesregistrering där Europeiska gemenskapen anges — Figurmärket PERLE’ — Absoluta registreringshinder — Beskrivande karaktär — Avsaknad av särskiljningsförmåga som förvärvats till följd av användning — Artikel 7.1 b och c och 7.3 i förordning (EG) nr 207/2009)	14

2013/C 079/24	Mål T-159/11: Tribunalens dom av den 4 februari 2013 — Marszałkowski mot harmoniseringsbyrån (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering av figurmärket WALICHNOWY MARKO — Det äldre ordmärket MAR-KO — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	14

2013/C 079/25	Mål T-235/11: Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — Spanien mot kommissionen (Sammanhållningsfonden — Nedsättning av ett finansiellt stöd från Sammanhållningsfonden som ursprungligen hade beviljats för fem projekt avseende inrättande av vissa järnvägslinjer i Spanien för höghastighetståg — Frist för att anta ett beslut — Artikel H.2 i bilaga II i förordning (EG) nr 1164/94 — Artikel 18.3 i förordning (EG) nr 1386/2002 — Kompletterande leveranser — Kompletterande arbeten eller tjänster — Begreppet oförutsedda omständigheter — Artikel 20.2 e och f i direktiv 93/38/EEG)	14

2013/C 079/26	Mål T-263/11: Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Bopp mot harmoniseringsbyrån (figurmärke föreställande en åttakantig grön ram) (Gemenskapsvarumärke — Ansökan om registrering av ett gemenskapsfigurmärke föreställande en åttakantig grön ram — Absolut registreringshinder — Särskiljningsförmåga — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 b och c i förordning (EG) nr 207/2009 — Bevisning som förebringats för första gången i repliken — Artikel 48.1 i tribunalens rättegångsregler — Översändande med telefax av en handling till harmoniseringsbyrån — Tillämpliga bestämmelser)	15

2013/C 079/27	Mål T-272/11: Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Coin mot harmoniseringsbyrån — Dynamiki Zoi (Fitcoin) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket Fitcoin — De äldre nationella och internationella figurmärkena samt de äldre gemenskapsfigurmärkena coin — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	15

2013/C 079/28	Mål T-368/11: Tribunalens dom av den 1 februari 2013 — Polyelectrolyte Producers Group m.fl. mot kommissionen (Reach — Övergångsbestämmelser om begränsning av saluföring och användning av akrylamid som tätningsmedel — Bilaga XVII i förordning (EG) nr 1907/2006 — Proportionalitet — Motiveringsskyldighet)	16

2013/C 079/29	Mål T-412/11: Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Maharishi Foundation mot harmoniseringsbyrån (Gemenskapsvarumärke — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket TRANSCENDENTAL MEDITATION — Absoluta registreringshinder — Beslut av den överklagandenämnd som återförvisade ärendet till granskningsenheten — Artikel 65.4 i förordning (EG) nr 207/2009 — Upptagande till sakprövning — Beskrivande karaktär — Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 — Omsättningskrets)	16

2013/C 079/30	Mål T-426/11: Tribunalens dom av den 6 februari 2013 — Maharishi Foundation mot harmoniseringsbyrån (MÉDITATION TRANSCENDANTALE) (Gemenskapsvarumärke — Ansökan om registrering av gemenskapsordmärket MÉDITATION TRANSCENDANTALE — Absolut registreringshinder — Överklagandenämndens beslut att återförvisa ärendet till granskningsenheten — Artikel65.4 i förordning (EG) nr 207/2009 — Upptagande till sakprövning — beskrivande karaktär — Artikel 7.1 c i förordning nr 207/2009 — Omsättningskrets)	17

2013/C 079/31	Mål T-504/11: Tribunalens dom av den 4 februari 2013 — Hartmann mot harmoniseringsbyrån (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av ordmärket DIGNITUDE — De äldre nationella ordmärket Dignity och gemenskapsordmärket Dignity — Relativt registreringshinder — Risk för förväxling föreligger inte — Produkterna är inte lika — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	17

2013/C 079/32	Mål T-54/12: Tribunalens dom av den 31 januari 2013 — K2 Sports Europe mot harmoniseringsbyrån — Karhu Sport Iberica (SPORT) (Gemenskapsvarumärke — Invändningsförfarande — Ansökan om registrering som gemenskapsvarumärke av figurmärket SPORT — De äldre nationella och internationella ordmärkena K2 SPORTS — Relativt registreringshinder — Känneteckenslikhet saknas — Artikel 8.1 b i förordning (EG) nr 207/2009)	18

2013/C 079/33	Mål T-560/12: Talan väckt den 17 december 2012 — Miejskie Przedsiębiorstwo Energetyki Cieplnej mot Europeiska kemikaliemyndigheten	18

2013/C 079/34	Mål T-572/12: Talan väckt den 21 december 2012 — Nissan Jidosha mot harmoniseringsbyrån (CVTC)	19

2013/C 079/35	Mål T-577/12: Talan väckt den 27 december 2012 — NIOC m.fl. mot rådet	19

2013/C 079/36	Mål T-578/12: Talan väckt den 27 december 2012 — NIOC mot rådet	20

2013/C 079/37	Mål T-580/12: Talan väckt den 27 december 2012 — Yaqub mot harmoniseringsbyrån — Turkiet (ATATURK)	21

2013/C 079/38	Mål T-2/13: Talan väckt den 7 januari 2013 — CFE-CGC France Télécom mot kommissionen	21

2013/C 079/39	Mål T-3/13: Talan väckt den 7 januari 2013 — Ronja mot kommissionen	22

2013/C 079/40	Mål T-7/13: Talan väckt den 7 januari 2013 — ADEAS mot kommissionen	22

2013/C 079/41	Mål T-9/13: Talan väckt den 8 januari 2013 — National Iranian Gas Company mot rådet	23

2013/C 079/42	Mål T-10/13: Talan väckt den 9 januari 2013 — Bank of Industry and Mine mot rådet	24

2013/C 079/43	Mål T-17/13: Talan väckt den 11 januari 2013 — ANKO mot kommissionen	24

2013/C 079/44	Mål T-19/13: Talan väckt den 11 januari 2013 — Ekologický právní servis mot kommissionen	25

2013/C 079/45	Mål T-28/13: Talan väckt den 23 januari 2013 — ECC Couture mot harmoniseringsbyrån — Ball Wholesale (Culture)	26

2013/C 079/46	Mål T-29/13: Talan väckt den 17 januari 2013 — AbbVie m.fl. mot EMA	26

2013/C 079/47	Mål T-30/13: Talan väckt den 22 januari 2013 — GRE mot harmoniseringsbyrån — Villiger Söhne (LIBERTE american blend)	27

2013/C 079/48	Mål T-34/13: Talan väckt den 23 januari 2013 — Meta Group mot Europeiska kommissionen	27

2013/C 079/49	Mål T-35/13: Talan väckt den 23 januari 2013 — Meta Group mot Europeiska kommissionen	29

2013/C 079/50	Mål T-36/13: Talan väckt den 21 januari 2013 — Erreà Sport mot harmoniseringsbyrån — Facchinelli (ANTONIO BACIONE)	29

2013/C 079/51	Mål T-42/13: Talan väckt den 28 januari 2013 — 1. garantovaná mot kommissionen	30

2013/C 079/52	Mål T-43/13: Talan väckt den 29 januari 2013 — Donnici mot parlamentet	31

2013/C 079/53	Mål T-44/13: Talan väckt den 29 januari 2013 — AbbVie mot EMA	31

	Personaldomstolen
2013/C 079/54	Mål F-27/11: Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 15 januari 2013 — BO mot kommissionen (Personalmål — Social trygghet — Ersättning för transportkostnader i samband med sjukvård — Transportkostnader av språkskäl)	33

2013/C 079/55	Mål F-25/12: Personaldomstolens dom (första avdelningen) av den 5 februari 2013 — Presset mot kommissionen (Personalmål — Lön — Dagtraktamente — Villkor för beviljande)	33

2013/C 079/56	Mål F-1/13: Talan väckt den 3 januari 2013 — ZZ mot Europol	33