Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 101 och 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget)

VILKET SYFTE HAR RIKTLINJERNA?

• Artikel 101 i EUF-fördraget (f.d. artikel 81 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) förbjuder karteller* och agerande som förhindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen (vertikala* och horisontella avtal*). Vissa undantag finns. Dessa fastställs i artikel 101.3.
• Artikel 102 i EUF-fördraget (f.d. artikel 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) gör det olagligt för företag att missbruka en dominerande ställning.
• De två artiklarna gäller endast när det går att fastställa att avtal och metoder märkbart kan påverka handeln mellan EU-länder.
• Syftet med riktlinjerna från Europeiska kommissionen är att förklara och fastställa hur begreppet påverkan på handeln mellan EU-länder ska tillämpas i konkurrensärenden. Riktlinjerna bygger på rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

VIKTIGA PUNKTER

• För artikel 101 i EUF-fördraget gäller att om ett avtal som helhet kan påverka handeln mellan EU-länder, omfattas hela avtalet av EU-rätten. Detta gäller alltså även avtalsdelar som i sig inte påverkar handeln mellan EU-länder. Om avtalsförbindelserna mellan samma parter omfattar flera verksamheter, måste verksamheter som ingår i samma avtal vara direkt kopplade och utgöra en integrerad del av samma övergripande affärsuppgörelse. I annat fall utgör varje verksamhet ett separat avtal.
• För artikel 102 i EUF-fördraget är det missbruket av ett företags dominerande ställning som måste påverka handeln mellan EU-länder. Ett agerande som ingår i det dominerande företagets övergripande strategi måste bedömas efter sin helhetspåverkan. Om ett dominerande företag använder sig av olika metoder med samma syfte (t.ex. för att slå ut eller utestänga konkurrenter) räcker det att en av dessa metoder kan påverka handeln mellan EU-länder för att artikel 102 i EUF-fördraget ska vara tillämplig på alla metoder som ingår i denna övergripande strategi.
• Riktlinjerna är inriktade på att klargöra följande tre viktiga aspekter:
  • Begreppet handel mellan EU-länder omfattar inte enbart traditionellt utbyte av varor och tjänster över gränserna. Det är ett vidare begrepp som täcker all gränsöverskridande ekonomisk verksamhet, inklusive etablering*. Begreppet innebär att gränsöverskridande ekonomisk verksamhet som omfattar minst (delar av) två EU-länder måste påverkas.
  • Innebörden av orden ”kan påverka” som beskriver vilken sorts påverkan på handeln mellan EU-länder som krävs. Enligt det standardtest som har tagits fram av domstolen måste det gå att förutse med en tillräcklig grad av sannolikhet att avtalet eller metoden kan påverka handelsmönstret mellan EU-länder. Denna påverkan kan vara direkt eller indirekt, faktisk eller potentiell. Bedömningen av påverkan ska bygga på en uppsättning objektiva rättsliga eller faktiska omständigheter. Om avtalet eller metoden kan påverka konkurrensstrukturen inom EU, är EU-rätten tillämplig.
  • Begreppet ”märkbar effekt”: I kriteriet om påverkan på handeln ingår ett kvantitativt inslag som innebär att EU-rätten bara gäller avtal och metoder som kan ha effekter av en viss omfattning. De aktuella företagens ställning och betydelse på marknaden för de berörda produkterna är särskilt viktig vid bedömningen av effekters märkbarhet. Bedömningen beror på omständigheterna i varje enskilt fall, särskilt avtalets eller metodens karaktär, vilken sorts produkter som berörs och de berörda företagens marknadsställning.
• Kommissionen anser att avtal i princip inte på ett märkbart sätt kan påverka handeln mellan EU-länder om följande två villkor är uppfyllda:
  • Parternas sammanlagda marknadsandel på den relevanta marknaden i EU överstiger inte 5 %.
  • För horisontella avtal gäller att företagens sammanlagda årliga omsättning för de berörda produkterna inte får överstiga 40 miljoner euro. För vertikala avtal gäller att leverantörens sammanlagda omsättning för de berörda produkterna inte får överstiga 40 miljoner euro.
• Riktlinjerna innehåller en analys av olika former av avtal och metoder som ger vägledning om hur begreppet påverkan på handeln bör tillämpas i praktiken.
• Kriteriet påverkan på handeln är ett fristående behörighetskriterium inom EU-rätten. Påverkan på handeln måste bedömas separat i varje enskilt fall och är inte detsamma som bedömning av konkurrensbegränsning.

VILKEN PERIOD GÄLLER RIKTLINJERNA FÖR?

De har gällt sedan den 27 april 2004.

BAKGRUND

Se även:

• Antitrustlagstiftning – översikt (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

HUVUDDOKUMENT

Tillkännagivande från kommissionen – Riktlinjer om begreppet påverkan på handeln i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EUT C 101, 27.4.2004, s. 81).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen, Unionens politik och inre åtgärder, avdelning VII, Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning, kapitel 1, Konkurrensregler, avsnitt 1, Regler tillämpliga på företag, artikel 101 (f.d. artikel 81 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 88).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, tredje delen, Unionens politik och inre åtgärder, avdelning VII, Gemensamma regler om konkurrens, beskattning och tillnärmning av lagstiftning, kapitel 1, Konkurrensregler, avsnitt 1, Regler tillämpliga på företag, artikel 102 (f.d. artikel 82 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 89).

Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 1/2003 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 29.05.2020