1)

Ska artikel 56 FEUF liksom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG (2) tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse som föreskriver mycket höga böter, i synnerhet höga minimipåföljder, vilka påförs kumulativt per berörd arbetstagare för åsidosättande av formella skyldigheter vid gränsöverskridande användning av arbetskraft, såsom underlåtelse att tillhandahålla löne- eller socialförsäkringsunderlag eller underlåtelse att meddela den centrala samordningsenheten?

2)

Om fråga 1 besvaras nekande:

Ska artikel 56 FEUF liksom Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG tolkas så, att de utgör hinder för att utdöma kumulativa böter utan en absolut övre gräns för åsidosättande av formella skyldigheter vid gränsöverskridande användning av arbetskraft?