28.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 320/22

1)

Är artikel 15 i förordning 2201/2003 (1) tillämplig på ett socialrättsligt förfarande för omhändertagande vid en lokal myndighet i en medlemsstat när ett nytt förfarande måste inledas av ett annat organ enligt annan lagstiftning och, möjligtvis, avseende andra faktiska omständigheter om en domstol i en annan medlemsstat förklarar sig behörig?

2)

I vilken utsträckning, om någon, ska en domstol beakta huruvida en ansökan med stöd av artikel 15 i förordning 2201/2003, ifall den beviljas, skulle påverka berörda individers rätt till fri rörlighet?

3)

Om barnets bästa i den mening som avses i artikel 15.1 i förordning nr 2201/2003 enbart avser forumfrågan, vilka omständigheter ska domstolen beakta avseende detta begrepp som inte redan har beaktats vid bedömningen av huruvida en annan domstol är ”bättre lämpad”?

4)

Ska en domstol vid prövningen enligt artikel 15 i förordning 2201/2003 beakta lagstiftning, förfaranden eller praxis vid domstolarna i den andra aktuella medlemsstaten?

5)

I vilken utsträckning ska en nationell domstol vid prövningen enligt artikel 15 i förordning nr 2201/2003 beakta de särskilda omständigheterna i ärendet inklusive moderns avsikt att undkomma socialtjänsten i hennes eget land och därefter föda sitt barn i en annan domssaga med ett socialtjänstsystem som hon uppfattar som mer förmånligt?

6)

Exakt vilka omständigheter ska beaktas av nationell domstol vid prövningen av vilken domstol som är bäst lämpad att avgöra ärendet?