12.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 159/6


Utkast till förhörsombudets slutrapport i ärende COMP/F/39.234 – Legeringspåslag, förnyat antagande av beslut

(enligt artikel 15 och 16 i kommissionens beslut 2001/462/EG, EKSG av den 23 maj 2001 om kompetensområdet för förhörsombudet i vissa konkurrensförfaranden – EGT L 162, 19.6.2001, s. 21)

(2007/C 159/07)

Utkastet till beslut i det ovannämnda ärendet ger anledning till följande anmärkningar.

Ärendebakgrund

Utkastet till beslut rör ett förnyat antagande av kommissionens beslut 98/247/EKSG av den 21 januari 1998 (1), som riktades bl.a. till företaget ThyssenKrupp Stainless GmbH (nedan kallat ”TKS”). I beslutet fastställdes att TKS hade deltagit i en priskartell i stålsektorn. Företaget ålades genom beslutet böter på 4 536 000 euro för dess egen medverkan i kartellen – en överträdelse av artikel 65 i EKSG-fördraget – och böter på 3 564 000 euro för företaget Thyssen Stahl AG:s medverkan i kartellen (det företaget kallas nedan ”TS-AG”). TKS hade i en skrivelse till kommissionen av den 23 juli 1997 tagit på sig ansvaret för TS-AG:s agerande under perioden 16 december 1993–31 december 1994.

Genom förstainstansrättens dom av den 13 december 2001 i de förenade målen T-45/98 och T-47/98 ogiltigförklarades av förfaranderelaterade skäl beslutet av den 21 januari 1998, i den del TKS hölls ansvarigt för TS-AG:s överträdelse av artikel 65 i EKSG-fördraget. Efter överklaganden och anslutningsöverklagande bekräftades förstainstansrättens dom genom EG-domstolens dom av den 14 juli 2005 i de förenade målen C-65/02 P och C-73/02 P.

Det förfaranderelaterade fel som gemenskapens domstolar påtalade och som ledde till ogiltigförklarandet hade att göra med TKS rätt till försvar när det gällde de böter som företaget riskerade att åläggas för TS-AG:s agerande. Kommissionen hade skickat separata meddelanden om invändningar till de två parterna. Detta följdes av den skrivelse i vilken TKS förklarade att företaget tog på sig ansvaret för TS-AG:s agerande i samband med överträdelsen. Domstolarna fann att kommissionen genom att den underlåtit att fråga TKS om företaget ville yttra sig om de invändningar som riktats specifikt till TS-AG (på grundval av vilka TKS till sist ålades böter) hade kränkt TKS rätt till försvar. Eftersom kommissionen tillställde TKS och TS-AG separata meddelanden om invändningar och företagen svarade separat (vad gällde de handlingar som lades vart och ett av dem till last), ankom det enligt EG-domstolen på kommissionen att fråga TKS och låta företaget yttra sig om TS-AG:s handlingar innan kommissionen höll TKS ansvarigt för dessa handlingar och ålade företaget böter för den överträdelse som lades TS-AG till last (2).

Nytt meddelande om invändningar och frist för svar på detta

Ett nytt meddelande om invändningar skickades till TKS den 5 april 2006 och mottogs av företaget den 6 april 2006. Det nya meddelandet omfattade i allt väsentligt de invändningar som tagits upp i det ursprungliga meddelandet om invändningar, som hade skickats till TKS i april 1997. Syftet med det nya meddelandet var att rätta till det förfaranderelaterade fel som domstolarna påtalat, genom att ge TKS tillfälle att yttra sig om de anklagelser som företaget i princip hade tagit på sig ansvaret för. TKS gavs tid till och med den 18 maj 2006 att yttra sig. Företagets synpunkter inkom till kommissionen den 17 maj 2006.

Tillgång till handlingar i ärendet och muntligt förhör

Företrädare för TKS gavs den 24 april 2006 tillgång till vissa av kommissionens handlingar i ärendet, i kommissionens lokaler. Den 2 maj 2006 gav den behöriga avdelningen inom kommissionen företaget tillgång även till vissa handlingar som till att börja med hade klassificerats som konfidentiella. Till svar på vissa frågor som TKS tagit upp i sitt svar på meddelandet om invändningar och med anledning av en skriftväxling mellan den behöriga avdelningen inom kommissionen, TKS och undertecknad beviljade kommissionen företaget tillgång till ytterligare handlingar som till att börja med klassificerats som konfidentiella.

Eftersom TKS därefter begärde att få tillgång till ännu fler handlingar, beslutade jag att pröva de återstående önskemålen från uppgiftslämnare om konfidentiell behandling av uppgifter. Jag kom till slutsatsen att en av uppgiftslämnarnas önskemål om konfidentiell behandling inte föreföll vara tillräckligt motiverade. Företrädare för det berörda företaget kontaktades och företaget tillhandahöll därpå en mer utförlig, icke-konfidentiell version av uppgifterna på vissa sidor i kommissionens ärendehandlingar som fram till dess inte hade lagts fram för TKS. Jag skickade dessa kompletterande uppgifter till TKS den 20 september 2006.

Jag var däremot, i motsats till TKS juridiska ombud, av den uppfattningen att en begäran från ett företag om tillgång till ärendehandlingar som till att börja med inte lämnats ut på grund av att innehållet i dem vid första påseendet ansetts vara konfidentiellt måste innehålla en motivering av varför uppgifterna i fråga skulle kunna vara till nytta för företagets försvar. Detta är nödvändigt med tanke på att kommissionen utan en sådan motiverad begäran inte är i stånd att väga ett företags intresse av att få tag i uppgifter för sitt försvar mot en tredje parts legitima intresse av konfidentiell behandling. I syfte att göra det möjligt för TKS att lägga fram en motiverad begäran förvissade jag mig om att TKS hade tillhandahållits lämpliga icke-konfidentiella versioner av de handlingar som klassificerats som konfidentiella. Eftersom TKS inte lade fram några vägande skäl för varför företaget behövde de handlingar som klassificerats som konfidentiella för sitt försvar, beslutade jag emellertid att inte lämna ut handlingarna.

Ett muntligt förhör ägde rum den 15 september 2006.

Utkastet till beslut

Utkastet till beslut grundar sig på beslutet av den 21 januari 1998 men tar även upp vissa rättsliga frågor som uppkommit med anledning av den långa tid som förflutit sedan 1998 och med anledning av förstainstansrättens och EG-domstolens domar sedan dess.

I utkastet redogörs i synnerhet för följande frågor:

Kommissionens befogenhet att ålägga böter är underkastad en preskriptionstid på fem år, som börjar löpa den dag då överträdelsen upphör. Kommissionen är av den uppfattningen att en eventuell preskription visavi TS-AG inte utesluter att TKS åläggs böter för TS-AG:s agerande, eftersom TKS ansvar för TS-AG:s agerande inte nödvändigtvis är av derivativ, accessorisk eller subsidiär karaktär, som TKS hävdat.

Giltighetstiden för EKSG-fördraget löpte ut den 23 juli 2002. På grundval av principen om normhierarki inom en och samma rättsordning anses det emellertid att kommissionen förblir behörig att ålägga påföljder för överträdelser som begåtts före den dag då giltighetstiden för fördraget löpte ut.

Det utkast till beslut som läggs fram för kommissionen omfattar enbart sådana invändningar som parterna har givits tillfälle att yttra sig om.

Jag finner att parternas rätt att bli hörda har iakttagits i det föreliggande ärendet.

Bryssel den 12 december 2006

Karen WILLIAMS


(1)  EGT L 100, 1.4.1998, s. 55.

(2)  Se punkt 86 i domstolens dom av den 14 juli 2005 i de förenade målen C-65/02 P och C-73/02 P, ThyssenKrupp Stainless GmbH och ThyssenKrupp Acciai speciali Terni SpA mot kommissionen.