VERKSTÄLLANDE KOMMITTENS BESLUT

av den 28 april 1999

om de slutliga versionerna av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna

(SCH/Com-ex (99) 13)

VERKSTÄLLANDE KOMMITTÉN HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av artikel 132 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet,

med beaktande av dels artiklarna 3, 5, 6, 7, 8, 11, 12, 17, 18 och 25 i samma konvention, dels artiklarna 9 och 17 i denna, och

av följande skäl:

Det ligger i Schengenstaternas intresse att inom ramen för deras gemensamma politik när det gäller personers rörlighet tillämpa enhetliga regler för utfärdande av viseringar för att undvika eventuella negativa följder när det gäller invandring och inre säkerhet.

Kommittén drivs av en önskan att bygga vidare på de hittills goda erfarenheterna av de gemensamma konsulära anvisningarna och har för avsikt att ytterligare harmonisera förfarandet för utfärdande av viseringar.

Kommittén vägleds av principen om solidaritet mellan Schengenstaterna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

I. 1. Den nya versionen av de gemensamma konsulära anvisningarna och bilagorna till denna (tillägg I(1)), samt

2. den nya versionen av den gemensamma handboken och bilagorna till denna (tillägg II(2)) antas härmed.

Följande ändringar har beaktats vid utarbetandet av dessa versioner:

Ändringar i bilagorna 1, 2, 3, 5, 7, 9, 10, 12 och 15 till de gemensamma konsulära anvisningarna liksom i de motsvarande bilagorna 5, 5 A, 14 B, 10, 6 B, 6 C och 14 A till den gemensamma handboken.

II. De dokument som hör till tidigare versioner av de gemensamma konsulära anvisningarna eller den gemensamma handboken och bilagorna till denna, och som förtecknas i bilaga 3, skall upphöra att gälla när denna nya version har antagits.

III. Dokumentet om stater som företräder andra stater i samband med utfärdande av viseringar bifogas för kännedom i bilaga 4(3).

IV. Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Luxemburg den 28 april 1999.

C. H. Schapper

Ordförande

(1) Bilagorna 5, 9 och 10 är sekretessbelagda. Se SCH/Com-ex (98) 17.

(2) Sekretessbelagd handling. Se SCH/Com-ex (98) 17.

(3) Dokument SCH/II (95) 16 rev 19: opublicerat.

Tillägg I

GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGAR ANGÅENDE VISERINGAR TILL DIPLOMATISKA BESKICKNINGAR OCH KARRIÄRKONSULAT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

>Plats för tabell>

BILAGOR TILL DE GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGARNA

1. - Gemensam förteckning över de stater vars medborgare är viseringsskyldiga i alla Schengenstaterna

- Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare inte är viseringsskyldiga i någon Schengenstat

- Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare är viseringsskyldiga endast i vissa Schengenstater

2. Resebestämmelser för innehavare av diplomat- eller tjänstepass eller passersedlar som vissa internationella organisationer utfärdar till sina tjänstemän

3. Förteckning över de stater vars medborgare måste inneha en visering för flygplatstransitering varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa stater

4. Förteckning över dokument som berättigar till viseringsfri inresa

5. Förteckning över de fall då det enligt artikel 17.2 krävs föregående samråd med de centrala myndigheterna i den egna staten, en annan stat eller andra stater innan visering utfärdas

6. Förteckning över honorärkonsuler som undantagsvis temporärt bemyndigas att utfärda viseringar

7. De på årsbasis av de nationella myndigheterna fastställda belopp som skall vara riktmärken för beviljande av inresa

8. Mall till viseringsmärket samt märkets tekniska kännetecken och säkerhetsdetaljer

9. Uppgifter som de fördragsslutande staterna vid behov kan föra in i fältet för anmärkningar

10. Bestämmelser för införandet av uppgifter i det maskinläsbara fältet

11. Resehandlingar i vilka viseringar kan införas

12. Avgifter (uttryckta i euro) för utfärdande av viseringar

13. Anvisningar för ifyllande av viseringsmärket

14. Principer och förfaranden för hur de avtalsslutande parterna skall rapportera vid utfärdande av territoriellt begränsade viseringar, vid upphävande och återkallande av enhetliga viseringar, vid förkortning av giltighetstiden för dessa samt vid utfärdande av nationella uppehållstillstånd

15. Mall till medlemsstaternas harmoniserade formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

GEMENSAMMA KONSULÄRA ANVISNINGAR

till diplomatiska beskickningar och karriärkonsulat från de avtalsslutande parterna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet

VILLKOR FÖR UTFÄRDANDE AV EN ENHETLIG GÄLLANDE VISERING FÖR DET TERRITORIUM SOM OMFATTAS AV ALLA DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA I KONVENTIONEN OM TILLÄMPNING AV SCHENGENAVTALET

I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1. Tillämpningsområde

Enligt bestämmelserna i kapitel 3, avsnitt I och II i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna av den 19 juni 1990, som Italien, Spanien, Portugal, Grekland och Österrike senare har anslutit sig till, gäller följande gemensamma föreskrifter för prövning av viseringsansökningar för en vistelse på upp till tre månader, inklusive ansökningar om transitvisering, för det territorium som omfattas av alla de avtalsslutande parterna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet(1).

Viseringar för en vistelse som överstiger tre månader är fortfarande underkastade nationella förfaranden och berättigar endast till en vistelse på det nationella territoriet. Innehavare av en sådan visering kan dock passera de övriga avtalsslutande parternas territorium i avsikt att komma till det territorium som tillhör den avtalsslutande part som beviljat tillståndet, förutsatt att innehavaren uppfyller de inresevillkor som anges i artikel 5.1 a, 5.1 d och 5.1 e och förutsatt att han inte är upptagen på spärrlistan hos den avtalsslutande part vars territorium han önskar passera.

2. Definitioner och viseringskategorier

2.1 Enhetlig visering

En avtalsslutande part utfärdar ett tillstånd respektive fattar ett beslut genom den enhetliga visering som införs i ett pass, en resehandling eller något annat dokument som berättigar till gränspassage. Viseringen ger den viseringsskyldige utlänningen rätt att lämna in en ansökan till en gränskontrollmyndighet vid den yttre gränsen till den utfärdande staten eller vid gränsen till en annan avtalsslutande part och, beroende på vilken viseringskategori det gäller, att söka om tillstånd för transitering eller vistelse, under förutsättning att de övriga villkoren för inresa eller transitering är uppfyllda. Innehavet av en enhetlig visering innebär inte att utlänningen har en oåterkallelig rätt till inresa.

2.1.1 Visering för flygplatstransitering

Denna visering ger en utlänning som är skyldig att inneha transitvisering rätt att uppehålla sig i det internationella transitområdet på en flygplats under en mellanlandning vid en internationell flygning, men tillåter inte inresa till den berörda statens territorium. Denna viseringsskyldighet utgör ett undantag i den allmänna transitförmånen att kunna vistas på det internationella transitområdet utan visering.

En sådan visering är nödvändig för medborgare i de länder som finns förtecknade i bilaga 3, liksom för personer som inte är medborgare i dessa länder, men som är innehavare av en resehandling utställd av myndigheterna i dessa länder.

Undantag från viseringsskyldighet vid flygplatstransitering är reglerade enligt del III i bilaga 3.

2.1.2 Transitvisering

Visering som tillåter en utlänning transitering genom de avtalsslutande parternas territorium för att resa från ett tredje land till ett annat.

Denna visering kan utfärdas för transitering en, två eller i undantagsfall också flera gånger, varvid transittiden inte får överskrida fem dagar.

2.1.3 Visering för kortare vistelse eller resevisering - visering för flera inresor

Visering som tillåter en utlänning att resa in på de avtalsslutande parternas territorium för en oavbruten vistelse eller flera på varandra följande vistelser som sammanlagt inte överskrider tre månader per halvår från och med den första resans inresedatum, under förutsättning att motivet för resan inte är invandring. Denna visering kan i regel utfärdas för en eller flera inresor.

Vissa utlänningar som t.ex. på grund av affärsangelägenheter ofta måste resa till en eller flera Schengenstater kan erhålla visering för kortare vistelse för flera inresor, varvid den sammanlagda vistelsetiden inte får överskrida tre månader per halvår. Giltighetstiden för viseringar för flera inresor kan omfatta ett år eller i undantagsfall mer än ett år för vissa kategorier av personer (se V.2 och V.2.1).

2.1.4 Gruppvisering

En visering för transitering respektive för en vistelse på högst 30 dagar som kan föras in i ett kollektivt pass, under förutsättning att detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning och som gäller en grupp utlänningar som står inför beslutet att företa en resa i grupp och som både vid inresan och under vistelsen samt vid utresan från de avtalsslutande parternas territorium uppträder som en sammanhållen grupp.

En gruppvisering skall omfatta minst 5 och högst 50 personer. Det skall finnas minst en gruppledare som skall medföra sitt pass och, när det krävs, en visering utställd i ledarens namn.

2.2 Visering för längre vistelse

För en vistelse på mer än tre månader skall en nationell visering utfärdas av respektive avtalsslutande part i enlighet med nationell lagstiftning.

Denna gäller dock som enhetlig transitvisering för högst fem dagar räknat från inresedagen och tillåter innehavaren av en sådan visering att passera genom de övriga avtalsslutande parternas territorium i avsikt att komma till det territorium som tillhör den avtalsslutande part som beviljat tillståndet, förutsatt att de nödvändiga förutsättningarna föreligger och att han inte är upptagen på spärrlistan hos den avtalsslutande part eller de parter vars territorium han önskar passera genom (se bilaga 4).

2.3 Visering med territoriellt begränsad giltighet

I undantagsfall utfärdad visering som en avtalsslutande part för in i ett pass, en resehandling eller något annat dokument som berättigar till gränspassage och som uteslutande gäller vistelse på en eller flera avtalsslutande parters territorium. In- och utresa måste likaså företas genom en eller flera av dessa parters territorium (se V.3).

2.4 Vid gränsen utfärdad specialvisering(2)

II. BEHÖRIG DIPLOMATISK ELLER KONSULÄR BESKICKNING

En viseringsskyldig utlänning (bilaga 1) som vill resa in i en avtalsslutande parts territorium skall vända sig till viseringsavdelningen vid den behöriga diplomatiska eller konsulära beskickningen.

1. Fastställande av behörig stat

1.1 Stat som är behörig att behandla en viseringsansökan

För prövning av ansökningar och utfärdande av enhetliga viseringar för kortare vistelse eller av transitviseringar är följande stater behöriga i nedan angiven ordning:

a) - Den avtalsslutande part på vars territorium resmålet är beläget, om det finns flera resmål är den stat behörig på vars territorium resans huvudmål är beläget. En transitstat kan aldrig vara resans huvudmål.

Efter mottagande av ansökan beslutar den diplomatiska eller konsulära beskickningen i enskilda fall med beaktande av samtliga omständigheter och i synnerhet resmålet, resvägen och vistelsens längd i vilken stat resans huvudmål är beläget. Vid prövningen av dessa kriterier skall beskickningen särskilt grunda sig på de handlingar som lämnats in av den ansökande.

- Om ett eller flera resmål utgör ett motiv för respektive en komplettering till ett annat resmål skall beskickningen särskilt utgå från det väsentliga syftet med resan och resmålet.

- Om inget resmål utgör ett motiv för respektive en komplettering till ett annat resmål skall beskickningen utgå från den längsta vistelsetiden (och om vistelsetiden hos de avtalsslutande parterna är lika lång skall man utgå från den första vistelsen).

b) - Den avtalsslutande part där första inresan äger rum om det inte går att avgöra vilket som är resans huvudmål.

Den första inresestaten är den stat vid vars yttre gräns den ansökande har lämnat sina dokument för kontroll vid inresa till Schengenområdet.

- Om den avtalsslutande parten inte begär visering av den sökande behöver visering inte utfärdas, den kan dock göras frivilligt och med den ansökandes medgivande; om detta inte görs övergår behörigheten till den första stat som har viseringstvång eller till den första transitstaten med viseringstvång.

- För prövning av en ansökan och utfärdande av visering med begränsad giltighet på en stats eller Beneluxstaternas territorium är motsvarande avtalsslutande part(er) behörig(a).

1.2 Stat som företräder en behörig stat

a) Om det i ett land inte finns någon utlandsrepresentation för den stat som är behörig att behandla viseringsansökningar enligt artikel 12 i Schengenkonventionen kan den beskickning som företräder den behöriga statens intressen utfärda en enhetlig visering. Viseringen utfärdas i den företrädda statens namn med dess benägna tillstånd och efter samråd med de centrala myndigheterna om detta är nödvändigt. Om en av Beneluxstaterna har en beskickning skall denna företräda samtliga Beneluxstater.

b) Om den behöriga staten har en diplomatisk eller konsulär beskickning i en stats huvudstad, men inte i det område där ansökan inlämnas och om det finns en annan eller flera Schengenstater som har en beskickning i detta område, så kan viseringar - i undantagsfall och endast i geografiskt mycket vidsträckta stater - utfärdas av en annan avtalsslutande parts beskickning, under förutsättning att det mellan de båda staterna finns en uttrycklig överenskommelse om detta och att bestämmelserna i denna överenskommelse följs vid utfärdandet av viseringen.

c) Anvisningarna i punkt a och b innebär i samtliga fall att sökanden kan välja om han vill vända sig till den diplomatiska eller konsulära beskickning som företräder den behöriga staten eller till den behöriga statens egen beskickning.

d) Underarbetsgruppen för viseringsfrågor skall sammanställa en översikt över antagna regler för företrädande och regelbundet uppdatera denna.

e) Utfärdandet av Schengenviseringar i ett tredje land där inte alla Schengenstaterna är representerade i samband med artikel 30.1 a i Schengenkonventionen skall göras på grundval av följande punkter:

- Reglerna för företrädande vid behandlingen av viseringsansökningar gäller för de enhetliga viseringar som har utfärdats inom ramen för Schengenkonventionen och enligt de gemensamma konsulära anvisningarna för flygplatstransitering, transitviseringar och viseringar för kortare vistelse. Den företrädande staten har skyldighet att utfärda viseringar enligt bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna lika snabbt som när det gäller att utfärda egna viseringar för samma kategori med samma giltighetstid.

- Med förbehåll för uttryckliga bilaterala överenskommelser gäller reglerna för företrädande inte för viseringar som utfärdas för utövande av inkomstbringande förvärvsverksamhet eller en verksamhet som kräver ett föregående tillstånd av den stat där verksamheten skall utövas. Sökandena måste vända sig till den stats ackrediterade konsulära beskickning där den nämnda verksamheten skall utövas.

- Medlemsstaterna i Schengen har inte skyldighet att låta sig företrädas i alla tredje länder för utfärdande av viseringar. De kan besluta att viseringsansökningar i vissa tredje länder eller ansökningar om en särskild viseringskategori skall inlämnas till en beskickning tillhörig den stat som är huvudmålet för resan.

- Vid ansökan om visering tillkommer det enbart de diplomatiska och konsulära beskickningarna att bedöma om det föreligger risk för olaglig invandring.

- De företrädda staterna övertar ansvaret för asylansökningar som lämnas in av innehavare av viseringar som - vilket skall framgå genom en uttrycklig anmärkning på viseringen - har utfärdats av företrädande stater på de företrädda staternas vägnar.

- I undantagsfall kan ett bilateralt avtal slutas om att viseringsansökningar från vissa kategorier av tredje länder av den företrädande staten skall överlämnas till myndigheterna i den företrädda stat där resmålet är beläget eller att de skall skickas till en diplomatisk beskickning eller karriärkonsulat tillhörig den staten. Dessa kategorier måste fastställas skriftligt (eventuellt till alla diplomatiska beskickningar eller konsulat). Man utgår då ifrån att utfärdandet av viseringen har skett med tillstånd från den företrädda staten i enlighet med artikel 30.1 a i Schengenkonventionen.

- De bilaterala avtalen kan med tiden anpassas mot bakgrund av de nationella utvärderingarna av asylansökningar som har lämnats in under en bestämd tidsperiod av innehavare av viseringar som har utfärdats genom ombud och andra relevanta uppgifter om utfärdande av viseringar. Dessutom kan man komma överens om att avstå från reglerna för företrädande vid vissa beskickningar (eventuellt också för vissa staters medborgare).

- En stat kan endast företräda en annan när det gäller utfärdande av viseringar. Om en viseringsansökan inte kan bifallas på grund av att den berörde utlänningen inte i tillräckligt hög grad kan bevisa att han uppfyller villkoren, måste han informeras om möjligheten att lämna in sin viseringsansökan hos den diplomatiska beskickningen eller karriärkonsulatet för den medlemsstat där hans resmål är beläget.

- Reglerna för när en stat företräder en annan kan ytterligare förbättras genom en vidareutveckling av programvaran som medför att de företrädande beskickningarna kan samråda med den företrädda statens centrala myndigheter utan någon större extra arbetsinsats.

- Översikten över reglerna för när en stat företräder en annan vid utfärdande av Schengenviseringar i tredje land där inte alla Schengenstater är företrädda skall överlämnas till Centralgruppen för kännedom om de ändringar som gjorts i den i samförstånd mellan de berörda medlemsstaterna.

2. Samråd med den egna centrala myndigheten, den centrala myndigheten i en annan stat eller andra stater enligt artikel 17.2

2.1 Samråd med den centrala myndigheten i den egna staten

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar en ansökan måste söka tillstånd hos den centrala myndigheten i den egna staten, samråda med denna eller underrätta den i förväg om beslut som skall fattas i enlighet med nationell rätt eller nationell praxis i de fall som avses i denna i enlighet med fastställda förfaranden och tidsfrister. I bilaga 5 del A finns de fall förtecknade som kräver samråd med de centrala myndigheterna i den egna staten.

2.2 Samråd med den centrala myndigheten/de centrala myndigheterna i en annan stat eller andra stater

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar ansökan måste söka tillstånd hos den egna ansvariga centrala myndigheten som i sin tur skall vidarebefordra ansökan till de ansvariga centrala myndigheterna i en annan stat eller andra stater (se del V.2, 2.3). Fram till dess att Verkställande kommittén upprättar en förteckning över de fall där samråd skall ske med de andra centrala myndigheterna, gäller bilaga 5 del B i dessa konsulära anvisningar som preliminär förteckning.

2.3 Samrådsförfarande när en stat företräder en annan

a) Om medborgare från de stater som nämns i bilaga 5 del C lämnar in en viseringsansökan till en Schengenstats diplomatiska eller konsulära beskickning som företräder en annan partnerstat skall samråd ske med den företrädda staten.

b) De uppgifter som skall utbytas avseende denna viseringsansökan motsvarar de uppgifter som för närvarande skall förmedlas inom ramen för samråd enligt bilaga 5 del B. I formuläret skall dock finnas en obligatorisk rubrik för hänvisning till den företrädda statens territorium.

c) För tidsfristerna, deras förlängning och hur de skall besvaras gäller de nuvarande bestämmelserna i de gemensamma konsulära anvisningarna.

d) De samråd som avses i bilaga 5 del B skall genomföras av den företrädda staten.

3. Ansökan utanför bosättningsstaten

Om viseringsansökan inlämnas i en stat som inte är den sökandes bosättningsstat och om det föreligger betänkligheter mot den sökandes verkliga avsikter (och i synnerhet vid risk för olaglig invandring), så kan visering utfärdas endast efter samråd med den diplomatiska eller konsulära beskickningen i den sökandes bosättningsstat och/eller den egna ansvariga centrala myndigheten.

4. Bemyndigande att utfärda enhetlig visering

Med undantag av de fall som finns förtecknade i bilaga 6 är enbart Schengens avtalsslutande parters diplomatiska eller konsulära beskickningar bemyndigade att utfärda enhetliga viseringar.

III. MOTTAGANDE AV ANSÖKAN

1. Formulär för viseringsansökan - antal formulär

Utlänningar måste fylla i åtminstone ett exemplar av formuläret för viseringsansökan, som bl.a. kan användas för samråd med den centrala myndigheten. När nationella administrativa förfaranden så kräver kan de fördragsslutande parterna begära flera kopior.

2. Handlingar som skall bifogas ansökan

Utlänningar skall bifoga följande handlingar till sin ansökan:

a) En giltig resehandling i vilken en visering kan föras in.

b) I förekommande fall handlingar som bevisar syftet med vistelsen och villkoren för den avsedda vistelsen.

Om den diplomatiska eller konsulära beskickningen vet att sökanden har gott rykte, kan den personal som är ansvarig för utfärdande av visering bortse från kravet på handlingar som bevisar syftet med vistelsen och villkoren för denna.

3. Den sökandes trovärdighet i fråga om avsikt att återvända - medel för att bekosta uppehället

Den sökande måste övertyga den beskickning som behandlar ansökan om att han förfogar över tillräckliga medel för sitt livsuppehälle och för återresan.

4. Enskilt samtal med den sökande

I princip skall den sökande uppmanas att personligen besöka den diplomatiska eller konsulära beskickningen för att muntligt framställa syftet med sin ansökan, i synnerhet om det finns berättigade skäl att tvivla på det faktiska syftet med resan eller avsikten att verkligen företa återresan till ursprungslandet.

Om det inte finns något tvivel om den sökandes trovärdighet är det tillåtet att avvika från denna princip med beaktande av om sökanden är känd och den diplomatiska eller konsulära beskickningen ligger långt borta från hans bosättningsort. Detta gäller även för gruppresor som kända och trovärdiga organisationer ansvarar för.

IV. RÄTTSLIG GRUND

Enhetlig visering kan utfärdas om de inresevillkor som anges i artiklarna 15 och 5 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 19 juni 1990 är uppfyllda.

Artikel 15

I princip får de viseringar som avses i artikel 10 endast utfärdas för utlänningar som uppfyller de inresevillkor som fastställs i artikel 5.1 a, 5.1 c, 5.1 d och 5.1 e.

Artikel 5

1. I samband med vistelse som inte överskrider tre månader, kan inresa till de avtalsslutande parternas territorium beviljas en utlänning, som

a) är innehavare av ett eller flera giltiga dokument som tillåter passerande av gränsen och som fastställts av Verkställande kommittén,

b) innehar giltig visering, om sådan krävs,

c) i förekommande fall kan uppvisa dokument som bevisar syftet med och villkoren för den avsedda vistelsen samt har tillräckliga medel för sitt uppehälle vad gäller såväl den planerade vistelsens längd som återresan till ursprungslandet eller transitresa till ett tredje land som medger inresa, eller att han är i stånd att på laglig väg anskaffa dessa medel,

d) inte finns registrerad på spärrlista,

e) inte anses utgöra en risk för den allmänna ordningen, statens säkerhet eller någon av de avtalsslutande parternas internationella förbindelser.

2. Inresa till de avtalsslutande parternas territorium skall vägras en utlänning som inte uppfyller samtliga dessa villkor, utom i de fall då en avtalsslutande part finner det nödvändigt att avvika från denna princip av humanitära skäl, i eget intresse eller på grund av internationella förpliktelser. I sådana fall skall inresetillståndet begränsas till den berörda partens territorium varvid denna avtalsslutande part är skyldig att underrätta övriga avtalsslutande parter om detta.

Dessa regler påverkar inte tillämpningen av de särskilda bestämmelserna om rätten till asyl eller bestämmelserna i artikel 18.

En visering med territoriellt begränsad giltighet kan endast utfärdas om villkoren enligt artikel 11.2, artikel 14.1 samt artikel 16 tillsammans med artikel 5.2 är uppfyllda (se V.3).

Artikel 11

2. Bestämmelserna i punkt 1 hindrar inte att någon av de avtalsslutande parterna under loppet av det halvår som avses vid behov utfärdar en ny visering, vars giltighet begränsas till denna parts territorium.

Artikel 14

1. Ingen visering får införas i ett resedokument som inte betraktas som giltigt av någon av de avtalsslutande parterna. Om resedokumentet är giltigt endast hos en eller flera avtalsslutande parter, skall den införda viseringen begränsas till denna eller dessa.

Artikel 16

Om någon av de avtalsslutande parterna finner det nödvändigt att, av något av de skäl som anges i artikel 5.2, avvika från den i artikel 15 fastställda principen i samband med utfärdandet av visering för utlänningar som inte uppfyller samtliga i artikel 5.1 upptagna villkor för inresa, skall denna viserings giltighet begränsas till denna avtalsslutande parts territorium, varvid en part skall underrätta övriga avtalsslutande parter om detta.

V. BEHANDLING OCH BESLUT

Den diplomatiska eller konsulära beskickningen kontrollerar först de inlämnade dokumenten (1) och dessa ligger sedan till grund för beslutet om viseringsansökan (2):

Grundläggande kriterier för prövning av ansökan

Det erinras om att vid behandlingen av viseringsansökningar skall i huvudsak följande punkter beaktas: säkerheten för Schengens avtalsslutande parter, bekämpningen av den olagliga invandringen samt andra aspekter på internationella förbindelser. Beroende på vilket land det gäller kan den ena eller andra punkten anses viktigare, men uppmärksamhet måste alltid ägnas åt samtliga punkter.

Med avseende på säkerheten måste det prövas om nödvändiga kontrollåtgärder har vidtagits: kontroll av de uppgifter som finns i Schengens informationssystem när det gäller personer som finns upptagna på spärrlistorna samt samråd med de centrala myndigheterna för länder där samråd krävs.

När det gäller att uppskatta invandringsriskerna ligger ansvaret för bedömningen enbart på den diplomatiska eller konsulära beskickningen. Vid prövning av viseringsansökningen skall det fastställas om sökanden har för avsikt att invandra och bosätta sig på Schengenstaternas territorium med hjälp av en visering för turist-, studie-, affärs- eller familjebesöksändamål. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt "riskgrupper" som t.ex. arbetslösa och personer som inte förfogar över en regelbunden inkomst. Om tvivel kvarstår om dokumentens och de framlagda bevisens äkthet skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen avstå från att utfärda visering.

Prövningarna för sökande som är kända för gott rykte och om vilka utbyte av information har skett inom ramen för det konsulära samarbetet skall däremot underlättas.

1. Behandling av viseringsansökan

1.1 Kontrollförfarande vid viseringsansökan

- Vistelsens längd och syfte måste överensstämma.

- Formuläret måste vara fullständigt och konsekvent ifyllt. Till ansökan måste bifogas ett foto på sökanden och om möjligt uppgift om resans huvudmål.

1.2 Kontroll av den sökandes identitet

Vid kontroll av sökandens identitet skall det kontrolleras om han finns upptagen i Schengens informationssystem (SIS) på spärrlistan eller om det finns några andra (säkerhets)risker som gör att visering ej bör utfärdas; därutöver bör det med tanke på olaglig invandring prövas om tidigare vistelsetider har överskridits.

1.3 Kontroll av resehandlingen

- Prövning av om dokumentet är regelmässigt: Det måste vara fullständigt och får inte vara ändrat eller helt eller delvis förfalskat.

- Prövning av resehandlingens territoriella giltighet; den måste vara giltig för inresa i Schengenstaterna.

- Prövning av resehandlingens giltighetstid; den skall överskrida viseringens giltighetstid med tre månader (artikel 13.2 i Schengenkonventionen).

- På grund av brådskande humanitära skäl, nationella krav eller internationella åtaganden kan dock i undantagsfall viseringar införas i resehandlingar vars giltighetstid understiger den ovannämnda tiden (tre månader), dock under förutsättning att resehandlingen har längre giltighetstid än viseringen och att den tillåter att utlänningen återreser.

- Kontroll av under hur långa perioder den sökande tidigare har vistats på de avtalsslutande parternas territorium.

1.4 Kontroll av övriga dokument som krävs för ansökan

Verifikationernas antal och art beror på den eventuella risken för olaglig invandring och lokala förhållanden (t.ex. konvertibel valuta) och kan vara olika från land till land. De diplomatiska och konsulära beskickningarna kan avtala om förfaranden för bedömning av verifikationer som är anpassade till lokala förhållanden.

Dessa verifikationer skall avse motivet för resan, befordringsmedel, återresa samt medel för uppehälle och bostad:

- Verifikation av resans ändamål, t.ex.

- privata inbjudningsbrev

- officiella inbjudningar

- deltagande i en gruppresa

- Verifikation av resväg, transportmedel och återresa, t.ex.

- flygbiljett (tur och retur) eller andra biljetter

- valuta för bensin eller fordonsförsäkring

- Verifikation av medel för att bekosta uppehället.

Som bevis för tillräckliga medel för uppehälle kan gälla: Kontanter i konvertibel valuta, resecheckar, checkar som är utställda på ett valutakonto, kreditkort respektive andra bevis för att sökanden förfogar över valuta.

Omfattningen av medel för uppehälle måste bedömas i förhållande till resans längd och syfte samt levnadsomkostnaderna i den Schengenstat eller de Schengenstater som skall besökas. De avtalsslutande parternas nationella myndigheter skall årligen fastställa de riktbelopp som skall gälla för gränspassage (se bilaga 7)(3).

- Verifikation av login

Följande dokument kan bl.a. användas som bevis för bostad:

a) Reservation av hotellrum eller liknande reservationer.

b) Dokument som visar att ansökanden har ett hyreskontrakt i sitt namn för en lägenhet eller ett motsvarande egendomskontrakt i det land där han skall vistas.

c) Om utlänningen säger att han skall bo hos en privatperson eller i någon institution är det de konsulära beskickningarnas sak att på något av följande sätt pröva om personen faktiskt kommer att få bo där:

- Genom kontroller vid de nationella myndigheterna, om det visar sig nödvändigt.

- Sökanden visar upp ett intyg om bostad skrivet på ett harmoniserat formulär som godkänts av den avtalsslutande partens ansvariga myndighet enligt nationell lagstiftning. Mallen till detta standardformulär kan utarbetas av Verkställande kommittén,

- Sökanden visar upp ett officiellt intyg eller dokument som är utformat enligt den avtalsslutande partens nationella lagstiftning och som prövas enligt nationell lagstiftning.

Uppvisandet av ett sådant intyg om bostad som avses i de två föregående strecksatserna innebär inget ytterligare villkor för utfärdande av visering. Detta intyg skall betraktas som ett praktiskt hjälpmedel för att för konsulaten kunna bevisa att det finns bostad eller i förekommande fall medel för uppehälle. Om en avtalsslutande part använder ett sådant dokument måste alltid värdens och gästens eller gästernas namn och adress och vistelsens längd anges samt syftet med vistelsen, eventuellt släktskap och värdens mantalsskrivningsort.

Efter det att den diplomatiska eller konsulära beskickningen har utfärdat viseringen, skall den stämpla dokumentet och föra in viseringsnummer för att förhindra att dokumentet används en gång till.

Syftet med kontrollen är att förhindra tillfällighetsinbjudningar, bedrägliga inbjudningar eller inbjudningar av utlänningar, som befinner sig i ett oregelmässigt eller osäkert läge.

Om sökanden kan bevisa att han förfogar över tillräckliga medel för sitt uppehälle, för att bära kostnaderna för mat och logi i den eller de Schengenstater som han skall besöka, kan han vid inlämningen av ansökan om enhetlig visering befrias från skyldigheten att lämna bevis för bostad.

- Övriga verifikationer som eventuellt skall läggas fram är t.ex.

- verifikation av bosättningsort och anknytning i hemlandet,

- tillstånd från föräldrarna (om sökanden är underårig),

- verifikation av sökandens sociala och yrkesmässiga ställning.

I de fall då det enligt Schengenstaternas nationella lagstiftning krävs att inbjudningar, åtagandeförklaringar, respektive bevis för bostad föreligger när det gäller privatpersoner eller affärsresande skall dessa göras på ett harmoniserat formulär.

1.5 Kontroll av om sökanden är trovärdig

För att fastställa sökandens trovärdighet prövas inom ramen för det konsulära samarbetet på plats om denne är känd som en trovärdig person.

Dessutom utnyttjas den information som har utbytts mellan beskickningarna (se del VIII.3).

2. Beslutsförfarande

2.1 Fastställande av viseringskategori och antalet inresor

Den enhetliga viseringen kan vara (artikel 11)

- en visering som gäller för en eller flera inresor, varvid varken den oavbrutna vistelsens längd eller den sammanlagda längden av flera på varandra följande vistelser får överstiga mer än tre månader per halvår räknat från det första inresedatumet,

- en visering som gäller ett år som berättigar till en tre månaders vistelse per halvår och till flera inresor; denna visering kan utfärdas till personer som erbjuder tillräckliga garantier och som är av särskilt intresse för en avtalsslutande part; dessutom finns det i undantagsfall möjlighet att utfärda visering för bestämda personkategorier för mer än ett år och upp till högst fem år som berättigar till flera inresor,

- en transitvisering som ger innehavaren rätt till att en, två eller i undantagsfall flera gånger passera de avtalsslutande parternas territorium för att bege sig till en tredje stats territorium, under förutsättning att transitresans längd inte överstiger fem dagar om inresan till denna tredje stat är garanterad i förväg och om transitresan normalt går igenom de avtalsslutande parternas territorium.

2.2 Den verkställande myndighetens ansvar

De diplomatiska representanterna eller cheferna för den konsulära avdelningen har, enligt sina nationella befogenheter det övergripande ansvaret för det praktiska utförandet vid utfärdande av viseringar på beskickningarna och skall samråda sinsemellan om detta.

Den diplomatiska eller konsulära beskickningen skall grunda sitt beslut på all den information som står till dess förfogande och med beaktande av den konkreta situationen för varje ansökan.

2.3 Särskilt förfarande vid föregående samråd med andra centrala myndigheter

De avtalsslutande parterna har beslutat inrätta ett system för samråd med de centrala myndigheterna.

Om det tekniska systemet för samråd inte fungerar kan man under en övergångstid i varje särskilt fall vidta följande åtgärder:

- Inskränkning av samråden till absolut nödvändiga fall.

- Utnyttjande av det nät av ambassader och konsulat som de berörda staterna har på plats för att kanalisera samråden.

- Utnyttjande av de avtalsslutande parternas nät av ambassader i a) det land som har gjort en framställning om samråd, b) det land som har mottagit framställningen.

- Utnyttjande av konventionella system: fax, telefon osv. för överförande av information mellan kontaktställena.

- Förstärkning av övervakningen till förmån för gemensamma intressen.

Utfärdandet av enhetlig visering till de kategorier av sökande som finns förtecknade i bilaga 5B som måste föregås av samråd med en central myndighet - utrikesministeriet eller andra instanser - (artikel 17.2 i Schengenkonventionen från 1990) görs enligt följande förfarande:

När en person som tillhör denna kategori lämnar in en viseringsansökan skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen förvissa sig om att sökanden inte finns upptagen på spärrlistan genom en kontroll i Schengens informationssystem.

Vidare skall följande förfarande användas:

a) Förfarande

Förfarandet enligt punkt b skall inte användas om sökanden finns upptagen på spärrlista i Schengens informationssystem

b) Översändande av ansökan till den centrala myndigheten i den egna staten

I de fall där samråd krävs skall den diplomatiska eller konsulära beskickningen ofördröjligen meddela den centrala myndigheten att en visering har sökts.

- Om denna centrala myndighet behandlar en ansökan för vilken den fördragsslutande part som mottagit ansökan är behörig och beslutar att avslå denna ansökan, är det inte nödvändigt att inleda eller fortsätta ett samrådsförfarande med en eller flera andra fördragsslutande parters centrala myndigheter som begärt samråd.

- Om denna centrala myndighet behandlar ansökningar som företrädare för en annan behörig stat, skall den underrätta den centrala myndigheten i denna stat om ansökan. Om den centrala myndigheten i den företrädda staten eller den centrala myndigheten i den företrädande staten, under förutsättning att detta är fastställt i avtalet om regler för företrädande, beslutar att avslå viseringsansökan, är det inte nödvändigt att inleda eller fortsätta ett samrådsförfarande med en eller flera andra fördragsslutande parters centrala myndigheter som begärt samråd.

c) Samrådets innehåll

För att garantera enhetligheten i samrådet med de centrala myndigheterna skall den diplomatiska eller konsulära beskickning som behandlar ansökan förmedla följande information till sin egen centrala myndighet:

1. Vid vilken diplomatisk eller konsulär beskickning viseringsansökan har lämnats in.

2. Sökandens/de sökandes för- och efternamn, födelseort och födelsedatum och, om detta är bekant, föräldrarnas namn.

3. Sökandens/de sökandes medborgarskap och, om detta är känt, tidigare medborgarskap.

4. Den inlämnade resehandlingens/de inlämnade resehandlingarnas typ och nummer samt utställningsdatum och giltighetstid.

5. Resans längd och syfte.

6. Planerade resdatum.

7. Bosättningsort, yrke, arbetsgivare.

8. Uppgifter från de avtalsslutande parterna, särskilt om tidigare viseringsansökningar och tidigare vistelser i Schengenländerna.

9. Vid vilken gräns sökanden har tänkt resa in på Schengenterritoriet.

10. Ytterligare efternamn (namn vid födseln, i förekommande fall namn som ogift; syftet är att möjliggöra identifikation enligt de avtalsslutande parternas nationella rätt samt den stats nationella rätt där sökanden är medborgare).

11. Andra uppgifter som bedöms som relevanta av beskickningen och som finns införda i sökandens pass, t.ex. medföljande personer (make/a, barn) liksom viseringar som tidigare erhållits av sökanden och ansökningar till samma resmål.

Dessa uppgifter skall föras in i samma ordning som i ansökningsformuläret.

Denna information skall användas av de centrala myndigheterna för samråd och det är i princip den stat som gjort framställningen om samråd som fastställer hur den skall översändas. Det måste alltid kunna bevisas vilket datum och vid vilken tidpunkt som framställningen översändes och när den kom in till de myndigheter som mottagit framställningen.

d) Översändande av en ansökan från den egna statens centrala myndighet till andra centrala myndigheter

Den centrala myndigheten i den stat i vilken en ansökan har gjorts skall i sin tur översända framställningen om samråd till den centrala myndigheten/de centrala myndigheterna i den stat/de stater som har begärt samråd. De centrala myndigheterna är de myndigheter som de fördragsslutande parterna har utsett till att fullgöra dessa uppgifter.

Denna myndighet/Dessa myndigheter skall efter vederbörlig kontroll informera den centrala myndighet som gjort framställningen om samråd om sin bedömning av viseringsansökningen.

e) Tidsfrist för svar - begäran om förlängning

Tidsfristen för att översända resultatet till den centrala myndighet som gjort den ursprungliga framställningen om samråd skall inte överstiga sju kalenderdagar. Tidsfristen på sju kalenderdagar inleds när den centrala myndighet som skall göra en framställning om samråd har översänt ansökan.

Om en av de centrala myndigheter som mottagit framställningen om samråd begär en förlängning av tidsfristen hos den myndighet som gjort framställningen inom de sju kalenderdagarna kan denna tidsfrist förlängas med ytterligare sju dagar.

I undantagsfall kan den centrala myndighet som mottagit framställningen med angivande av skälen ansöka om en förlängning av tidsfristen med mer än sju dagar.

De centrala myndigheter som mottagit en framställning skall se till att ett svar i brådskande fall översänds så skyndsamt som möjligt.

Om inget svar inkommer efter den första tidsfristens och i förekommande fall efter förlängningens utgång innebär detta att den/de myndighet(er) som mottagit en framställning om samråd inte har några invändningar och inget hindrar därmed att viseringen utfärdas.

f) Beslut grundat på resultatet av samrådet

Den centrala myndigheten i den stat i vilken viseringsansökningen gjordes kan när den första tidsfristen eller förlängningen löpt ut ge den diplomatiska eller konsulära beskickningen tillstånd att utfärda den enhetliga viseringen.

Den diplomatiska eller konsulära beskickning som prövar viseringsansökningen kan utfärda viseringen 14 dagar efter det att den centrala myndighet som skall göra framställningen om samråd har översänt ansökan, såvida inte den egna centrala myndigheten har fattat ett bestämt beslut. Det åligger varje central myndighet att informera sina egna beskickningar om när samrådsperioden inleds.

Om den centrala myndighet som gjort framställningen har fått en ansökan om en exceptionell förlängning av tidsfristen skall den underrätta den beskickning som mottagit viseringsansökningen. Denna får inte fatta beslut om ansökan förrän den har fått instruktioner från den egna centrala myndigheten.

g) Översändande av specifik dokumentation

I undantagsfall kan den ambassad vid vilken ansökan om visering har gjorts på begäran från den konsulära beskickningen för den stat till vilken en framställning om samråd har gjorts översända blanketten för ansökan om visering (med plats för foto) i enlighet med artikel 17 i Schengenkonventionen.

Detta förfarande skall endast tillämpas på orter i vilka det finns diplomatiska eller konsulära beskickningar för både den stat som gör framställningen om samråd och den stat till vilken framställningen riktas och endast i fråga om de nationaliteter som anges i bilaga 5 del B.

Svaret eller begäran om förlängning av samrådet får under inga omständigheter överföras på lokal nivå med undantag för de samråd som enligt de aktuella bestämmelserna i bilaga 5 del B i de gemensamma konsulära anvisningarna skall äga rum på lokal nivå. För utbytet mellan de centrala myndigheterna skall i princip nätverket för samråd mellan dessa myndigheter användas.

2.4 Att inte behandla eller att avslå en ansökan

Om en diplomatisk eller konsulär beskickning vägrar behandla eller avslår en ansökan om utfärdande av en enhetlig visering skall de nationella rättsliga bestämmelserna i respektive avtalsslutande part gälla i fråga om förfaranden och möjligheter att överklaga.

Om en visering avslås och det enligt de nationella rättsliga bestämmelserna krävs en motivering till detta avslag skall detta grundas på följande text: "Enligt artikel 15 i förbindelse med artikel 5 i Schengenkonventionen av den 19 juni 1990 har Er ansökan om visering avslagits eftersom Ni inte uppfyller de villkor som anges i artikel 5.1 a, 5.1 c, 5.1 d, 5.1e (var god kryssa för det tillämpliga) i denna konvention, i vilken det fastställs ... (lydelsen av det eller de villkor som kommer i fråga)."

Denna motivering kan eventuellt kompletteras med detaljerad information eller innehålla annan information i enlighet med de skyldigheter på detta område som anges i de nationella lagstiftningarna.

Om en diplomatisk eller konsulär beskickning som företräder en avtalsslutande part anser sig tvungen att inte fortsätta behandlingen av en ansökan om visering skall den sökande underrättas om detta och även få kännedom om att han kan vända sig till den diplomatiska eller konsulära beskickningen för den stat som är behörig att behandla ansökan.

3. Territoriellt begränsade viseringar

En visering vars giltighet är territoriellt begränsad till en eller flera avtalsslutande parters nationella territorium kan utfärdas enligt följande:

1) Om en diplomatisk beskickning anser att det av en av de orsaker som anges i artikel 5.2 i Schengenkonventionen (humanitära skäl, skäl som rör det nationella intresset eller internationella förpliktelser) är nödvändigt att göra undantag från den princip som anges i artikel 15 i konventionen (artikel 16).

2) Om det fall som anges i artikel 14 i Schengenkonventionen är tillämpligt. Denna artikel har följande lydelse: "1. Ingen visering får införas i ett resedokument som inte betraktas som giltigt av någon av de avtalsslutande parterna. Om resedokumentet är giltigt endast hos en eller flera avtalsslutande parter, skall den införda viseringen begränsas till denna eller dessa.

2. I händelse av att resedokumentet betraktas som ogiltigt av en eller flera avtalsslutande parter, får visering utfärdas i form av ett tillstånd som ersätter visering."

3) Om en beskickning inte har samrått med de centrala myndigheterna av brådskande skäl (av humanitära skäl, skäl som rör det nationella intresset eller internationella förpliktelser) eller om den centrala myndigheten har framfört invändningar.

4) Om det är nödvändigt att en beskickning ånyo utfärdar en visering till en sökande inom ett halvår för vilket han redan har erhållit en visering för en vistelse på tre månader.

I fallen 1, 3 och 4 kan giltigheten begränsas till en avtalsslutande parts, Beneluxstaternas eller två Beneluxstaters territorium. I fall 2 kan giltigheten begränsas till en eller flera avtalsslutande parters, Beneluxstaternas eller två Beneluxstaters territorium.

De övriga avtalsslutande parternas beskickningar skall informeras om utfärdandet av denna visering.

VI. HUR VISERINGSMÄRKET SKALL FYLLAS I

Bilagorna 13 och 8 innehåller ifyllda mallar för viseringsmärket och information om de tekniska säkerhetsdetaljerna.

1. Fält för gemensamma uppgifter - fält 8

1.1 Fält "GILTIGT FÖR ..."

I detta fält skall viseringens territoriella giltighet anges.

Det finns endast följande tre möjligheter för hur detta fält skall fyllas i:

a) Schengenstater

b) Uppgift om den Schengenstat eller de Schengenstater i vilken eller vilka viseringen är giltig (i detta fall skall följande beteckningar för länderna användas: A för Österrike, F för Frankrike, D för Tyskland, E för Spanien, GR för Grekland, P för Portugal, I för Italien, L för Luxemburg, N för Nederländerna och B för Belgien).

c) Benelux.

- Om viseringsmärket används som enhetlig visering i enlighet med artiklarna 10 och 11 i Schengenkonventionen eller som visering utan begränsning till den utfärdande statens territorium, skall ordet "Schengenstat" skrivas in i detta fält på den utfärdande statens officiella språk.

- Om viseringsmärket utfärdas som visering i vilken in- och utresan samt vistelsen är begränsad till ett bestämt territorium skall namnet på den avtalsslutande part på vars territorium viseringsinnehavarens inresa, vistelse och utresa är begränsade skrivas in i detta fält på den avtalsslutande partens officiella språk.

- I de fall som anges i artikel 14 i Schengenkonventionen får den territoriella giltigheten begränsas till en eller flera avtalsslutande parters territorium. I så fall måste de berörda staternas namn markeras på märkningen.

- Det geografiska giltighetsområde som skrivs in i denna del av viseringen får inte begränsas till ett mindre territorium än en avtalsslutande parts territorium.

1.2 Fält "FRÅN OCH MED ... TILL OCH MED ..."

I detta fält skall viseringens giltighetstid anges.

Efter orden "från och med" skall den första dag anges från och med vilken det är tillåtet att resa in i det område som anges genom viseringens territoriella giltighet. Denna uppgift skall skrivas på följande sätt:

- Två siffror för dagen; den 1-9 i en månad skall föregås av en nolla.

- Bindestreck.

- Två siffror för månaden; de månader som betecknas med en siffra skall föregås av en nolla.

- Bindestreck.

- För årtalet skall de båda sista siffrorna i året anges.

- Exempel: 15-04-94 = den 15 april 1994.

Efter orden "till och med" skall den sista dag för viseringens giltighetstid anges till och med vilken utresan från viseringens giltighetsområde måste ha ägt rum senast kl. 24.

Detta datum skall anges på samma sätt som den första giltighetsdagen.

1.3 Fält "ANTAL INRESOR"

Uppgift om det antal inresor till giltighetsområdet för viseringen som viseringsinnehavaren har möjlighet att göra och därmed uppgift om det antal olika vistelser på vilka de dagar som anges i punkt 1.4 kan fördelas.

En enstaka inresa, två inresor eller flera inresor kan beviljas utan närmare uppgifter. Dessa uppgifter skall markeras i fältet till höger om texten med "01", "02" eller med "MULT" om fler än två inresor beviljas.

Vid transitvisering kan en eller två inresor beviljas vilken (vilka) skall anges med siffrorna "01" eller "02". Endast i undantagsfall kan fler än två inresor beviljas på samma viseringsmärke. Detta skall markeras med "MULT".

Om antalet utresor överensstämmer med antalet inresor blir viseringen ogiltig även om det totala antal dagar som har beviljats för vistelsen inte har utnyttjats.

1.4 Fält "VISTELSENS LÄNGD ... DAGAR"

Uppgift om det antal dagar som viseringsinnehavaren får vistas i det område som anges genom den territoriellt begränsade giltigheten(4). Här rör det sig antingen om en oavbruten vistelse eller om flera dagar under olika vistelser inom den tidsperiod som anges i punkt 1.2 och i enlighet med det beviljade antal inresor som anges i punkt 1.3.

Mellan orden "vistelsens längd" och "dagar" skall det antal dagar som beviljas för vistelsen skrivas in med två siffror. Den första siffran skall vara en nolla om antalet dagar är mindre än 10.

Maximilängden för vistelsen är 90 dagar per halvår.

1.5 Fält "UTFÄRDAT I ... DEN"

Den stad i vilken den diplomatiska eller konsulära beskickningen är belägen skall anges på det officiella språket i den avtalsslutande part som utfärdar viseringen. Denna uppgift skall skrivas in mellan "i" och "den". Datum för utfärdandet skall skrivas in direkt efter "den".

Detta datum skall anges på samma sätt som under punkt 1.2.

Den utfärdande myndigheten kan fastställas med hjälp av stämpelavtrycket från den stämpel som placeras i fält 4.

1.6 Fält "PASSNUMMER"

Uppgift om numret på det pass i vilket viseringen skall påföras. Efter det sista skrivtecknet skall det antal underåriga barn som beledsagar passinnehavaren och som är markerade i passet eller i förekommande fall hans hustru anges (i fråga om underåriga barn skall ett tal följt av ett "X" anges - till exempel 1X = ett underårigt barn, 3X = 3 underåriga barn och i fråga om hustrun ett "Y").

Det passnummer som skall skrivas in är det serienummer som är tryckt och instansat på alla eller de flesta sidorna i passet.

1.7 Fält "VISERINGSKATEGORI"

För att de kontrollerande tjänstemännen snabbt skall kunna fastställa viseringskategorin skall den viseringskategori för vilken den enhetliga viseringen utfärdas anges med bokstäverna A, B, C och D.

A: Visering för flygplatstransitering

B: Transitvisering

C: Visering för kortare vistelse

D: Nationell visering för längre vistelse

När det gäller viseringar med territoriellt begränsad giltighet samt gruppviseringar skall bokstäverna A, B och C användas alltefter vilket fall det gäller.

2. Fält för särskilda uppgifter i de enskilda staterna (anmärkningar) - fält 9

Till skillnad från fält 8 (gemensamma, obligatoriska uppgifter) skall detta fält förbehållas de uppgifter som i praktiken kan vara nödvändiga på grund av de nationella rättsliga bestämmelserna. I princip har varje land rätt att föra in de uppgifter som det anser nödvändiga. För att en korrekt tolkning skall kunna göras måste emellertid alla avtalsslutande parter informeras om dessa uppgifter (se bilaga 9).

3. Fält för den utfärdande myndighetens stämpel - fält 4

Den utfärdande myndighetens stämpel skall placeras i det högra hörnet mellan viseringsmärkets vänstra sida och fältet "anmärkningar" (begränsning i sidled) och mellan fältet med djuptryck och det maskinläsbara fältet (övre/nedre begränsning).

Stämpels mått och påskrift samt den stämpelfärg som skall användas skall fastställas av varje avtalsslutande part.

4. Maskinläsbart fält - fält 5

Både viseringsmärkets format och storleken på det maskinläsbara fältet har godkänts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) på begäran av Schengenstaterna. Detta fält består av två rader med vardera 36 tecken (OCR B-10 tecken per tum). I bilaga 10 återfinns anvisningarna om hur detta fält skall fyllas i.

5. Ytterligare viktiga anvisningar om hur viseringsmärket skall fyllas i

5.1 Underskrift

Om det enligt de nationella rättsliga bestämmelserna eller enligt nationell praxis krävs en handskriven underskrift skall viseringsmärket - efter att ha placerats i passet - undertecknas av den person som har befogenhet till detta.

Viseringsmärket skall undertecknas vid den högra kanten av fältet "anmärkningar". Man måste därvid se till att skriften sträcker sig utöver viseringens kant ut på sidan i passet eller resehandlingen men utan att komma in i det maskinläsbara fältet.

5.2 Upphävande av en redan ifylld visering

På ett viseringsmärke får varken ändringar eller strykningar göras. Om det uppstår ett fel när viseringsmärket fylls i skall märket göras ogiltigt på följande sätt:

- Genom förintning av viseringen eller ett diagonalt streck om misstaget konstateras innan det placeras i resedokumentet.

- Genom ett andreaskors som skrivs med rödpenna om misstaget konstateras efter det att viseringsmärket har placerats i resedokumentet. Vid sidan om skall ett nytt viseringsmärke placeras.

5.3 Placering av viseringsmärket i passet

Viseringsmärket skall fyllas i innan det placeras i passet. Stämpling och undertecknande skall äga rum efter det att viseringsmärket har placerats i passet eller resehandlingen.

Om viseringen har fyllts i på rätt sätt skall den placeras på första sidan som varken får vara stämplad eller försedd med skrift bortsett från stämpeln för identifiering av ansökan. Pass i vilka det inte finns plats för viseringsmärket eller som har upphört att gälla eller med vilka det är omöjligt att bevilja vare sig en utlännings utresa eller återresa till hans ursprungsland eller inresa till ett tredjeland inom viseringens giltighetstid skall avslås (se artikel 13 i Schengenkonventionen).

5.4 Pass och andra resehandlingar som är tillåtna för visering

Kriterierna för huruvida en resehandling är tillåten för visering enligt artikel 17.3 a i Schengenkonventionen återges i bilaga 11.

Enligt artikel 14 i Schengenkonventionen får inget viseringsmärke placeras i en resehandling som inte är giltig för någon av de avtalsslutande parterna. Om resehandlingen endast är giltig för en eller flera avtalsslutande parter skall även giltighetsområdet för viseringen begränsas till dessa (denna) avtalsslutande part(er).

Om resehandlingen inte erkänns som giltig av en eller flera avtalsslutande part(er), kan viseringen utfärdas i form av ett tillstånd. Detta tillstånd på ett separat blad gäller endast som visering med territoriellt begränsad giltighet.

VII. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION

1. Organisation av viseringsmyndigheten

Det faller under varje avtalsslutande parts behörighet att organisera viseringsmyndigheten.

Chefen för beskickningen måste se till att viseringsmyndigheten är uppbyggd på ett sådant sätt att varje försummelse som kan främja stöld eller förfalskningar undviks.

- Den personal som har befogenhet att utfärda viseringar får inte utsättas för någon lokal påtryckning.

- Det måste undvikas att vanor uppstår som kan minska vaksamheten (till exempel genom regelbunden nyanställning vid dessa arbetsplatser).

- För att förvara och använda viseringsmärken skall samma säkerhetskriterier beaktas som de som även gäller för andra säkerhetsdokument.

2. Dataregister och arkivering av ansökningsformulären

Det åligger varje avtalsslutande part att sköta dataregistren och arkivet med viseringar på ett lämpligt sätt och att - när det gäller ansökningar om visering som kräver samråd - förvara fotot på den sökande.

När det gäller utfärdande av visering skall förvaringstiden för ansökningsformuläret vara minst ett år. Vid avslag skall ansökningsformuläret förvaras under minst fem år.

För att göra det lättare att finna dokument som bildar underlag för samråd och svar från de centrala myndigheterna skall dessa förses med lämpliga diarienummer i dataregistret och i arkivet.

3. Förteckning över viseringarna

De viseringar som har utfärdats skall registreras i vardera avtalsslutande part enligt vanlig praxis där. Annullerade viseringsmärken skall registreras som sådana.

4. Avgifter för utfärdande av viseringen

De avgifter som skall tas ut för utfärdande av viseringen återfinns i bilaga 12.

VIII. DET KONSULÄRA SAMARBETET PÅ PLATS

1. Ramen för det konsulära samarbetet på plats

Det konsulära samarbetet på plats skall i allmänhet koncentreras på bedömning av invandringsriskerna och i synnerhet på fastställande av gemensamma kriterier för behandlingen av ansökningar om visering, informationsutbyte om användningen av förfalskade dokument och möjliga nätverk för människosmugglare samt om avslag av ansökningar om visering som är uppenbart omotiverade eller som har gjorts i bedrägligt syfte. Samarbetet bör även göra det möjligt att utbyta information om trovärdiga sökande och att utarbeta gemensam information om offentliggörande av de villkor som krävs för att utfärda en Schengenvisering.

I det konsulära samarbetet på plats skall den lokala förvaltningen samt de lokala sociala och ekonomiska strukturerna beaktas.

Beskickningarna skall ha möten på en nivå som de anser lämplig så ofta som omständigheterna kräver. De skall avlägga rapport till de egna centrala myndigheterna om mötenas innehåll. Ordförandeskapet kan begära en övergripande halvårsrapport.

2. Undvikande av att ansökningar görs samtidigt med eller direkt efter ett avslag

Genom att ha ett ömsesidigt informationsutbyte och att identifiera ansökningarna om visering med hjälp av stämplar eller andra åtgärder skall man undvika att den sökande lämnar in flera ansökningar om visering vid olika beskickningar, samtidigt med att eller kort tid efter det att han har fått ett avslag.

Bortsett från de samråd som beskickningarna kan genomföra och det ömsesidiga informationsutbytet skall de placera en stämpel med påskriften "Ansökan om visering av den ... i ..." i varje sökandes pass. För den första uppgiften skall sex skrivtecken användas, två vardera för dag, månad och år. Efter "i" skall den avtalsslutande partens diplomatiska eller konsulära beskickning ange koden för den ansökta viseringskategorin.

När det gäller stämpling av diplomat- och tjänstepass skall detta bedömas av den behöriga myndighet som har hand om ansökan om visering.

Stämpeln kan även användas vid ansökan om en visering för längre vistelse.

När viseringen utfärdas av en företrädande stat skall markeringen "R" följd av den företrädda statens kod skrivas in i stämpeln efter koden för den ansökta viseringskategorin.

När viseringen utfärdas skall viseringsmärket om möjligt placeras på avtrycket från identifieringsstämpeln.

I undantagsfall, om det är omöjligt att placera stämpeln, skall den beskickning som innehar ordförandeskapet underrätta den behöriga Schengenarbetsgruppen och denna skall föreslå alternativa åtgärder, t.ex. utbyte av kopior av passen eller av förteckningar över viseringar som har avslagits, med uppgift om orsaken till avslaget.

På ordförandeskapets initiativ eller på eget initiativ skall cheferna för de diplomatiska eller konsulära beskickningarna besluta om huruvida förebyggande, alternativa eller kompletterande åtgärder är nödvändiga.

3. Kontroll av de sökandes trovärdighet

För att göra det lättare att fastställa de sökandes trovärdighet kan de diplomatiska och konsulära beskickningarna i enlighet med nationell lagstiftning och på grundval av överenskommelser som träffas genom samarbetet på plats samt i enlighet med bestämmelserna i punkt 1 i detta kapitel utbyta information om dessa.

Utbyte av regelbunden information om sökande för vilka ingen visering har utfärdats kan äga rum om dessa har använt stulna eller förfalskade dokument, om de utan att ange orsak inte har rest ut inom den tidsfrist som anges på tidigare utfärdade viseringar, om de utgör en fara för säkerheten och i synnerhet om det föreligger misstanke om försök till olaglig invandring in på Schengenstaternas territorium.

Denna gemensamt utarbetade information skall vara ett hjälpmedel för att bedöma ansökningarna om visering. Den skall emellertid varken vara en ersättning för prövningen av en ansökan om visering eller för kontrollen i Schengens informationssystem eller för de centrala myndigheternas samråd.

4. Utbyte av statistik

4.1 Utbytet av statistik över utfärdade och formellt avvisade viseringar för kortare vistelse, för transiteringar och för flygplatstransiteringar skall äga rum kvartalsvis.

4.2 Förutom det åliggande som anges i artikel 16 i Schengenkonventionen och som är tydligt formulerat i bilaga 14 i de gemensamma konsulära anvisningarna och som innebär att Schengenstaterna inom 72 timmar skall översända uppgifterna för utfärdande av en visering med territoriellt begränsad giltighet är Schengenstaternas diplomatiska och konsulära beskickningar skyldiga att varje månad utbyta statistik över de viseringar med territoriellt begränsad giltighet som utfärdades föregående månad och att skicka den vidare till sin respektive centrala myndighet.

(1) Enligt angivelse i artikel 138 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet gäller dessa bestämmelser endast Frankrikes och Nederländernas europeiska territorier.

(2) I undantagsfall kan visering utfärdas vid gränsen för kortare vistelse eller för transitering under de förutsättningar som anges i del II, punkt 5 i den gemensamma handboken om kontroll vid de yttre gränserna.

(3) Dessa riktbelopp kommer att fastställas enligt gällande föreskrifter i del I i den gemensamma handboken om kontroll vid de yttre gränserna.

(4) När det gäller en transitvisering får det antal dagar som skrivs in i detta fält inte överstiga 5.

BILAGA 1

I. Gemensam förteckning över de stater vars medborgare är viseringsskyldiga i alla Schengenstaterna.

II. Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare inte är viseringsskyldiga i någon Schengenstat.

III. Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare är viseringsskyldiga endast i vissa Schengenstater.

Nedanstående förteckningar över de beslut som Schengens verkställande kommitté har fattat visar läget den 1 maj 1999. Upplysningar om eventuella ändringar som har gjorts efter den 1 maj 1999 kan erhållas hos de behöriga avdelningarna vid kommissionen eller rådets generalsekretariat.

I. Gemensam förteckning över de stater(1) vars medborgare är viseringsskyldiga i alla Schengenstaterna.

FÖRENADE ARABEMIRATEN(2)

AFGHANISTAN

ANTIGUA OCH BARBUDA

ALBANIEN

ARMENIEN

ANGOLA

AZERBAJDZJAN

BOSNIEN-HERCEGOVINA

BARBADOS

BANGLADESH

BURKINA FASO

BULGARIEN

BAHRAIN

BURUNDI

BENIN

BAHAMAS

BHUTAN

BOTSWANA

VITRYSSLAND

BELIZE

KONGO (DEMOKRATISKA REPUBLIKEN

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

KONGO BRAZZAVILLE

ELFENBENSKUSTEN

KAMERUN

KINA

KUBA

KAP VERDE

DJIBUTI

DOMINICA

DOMINIKANSKA REPUBLIKEN

ALGERIET

EGYPTEN

ERITREA

ETIOPIEN

FIDJI

MIKRONESIEN

GABON

GRENADA

GEORGIEN

GHANA

GAMBIA

GUINEA

EKVATORIALGUINEA

GUINEA-BISSAU

GUYANA

HAITI

INDONESIEN

INDIEN

IRAK

IRAN

JAMAICA

JORDANIEN

KENYA

KIRGIZISTAN

KAMBODJA

KIRIBATI

KOMORERNA

ST. CHRISTOPHER OCH NEVIS

NORDKOREA

KUWAIT

KAZAKSTAN

LAOS

LIBANON

SAINT LUCIA

SRI LANKA

LIBERIA

LESOTHO

LIBYEN

MAROCKO

MOLDOVA

MADAGASKAR

MARSHALLÖARNA

F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

MALI

BURMA/MYANMAR

MONGOLIET

NORDMARIANERNA

MAURETANIEN

MAURITIUS

MALDIVERNA

MALAWI

MOÇAMBIQUE

NAMIBIA

NIGER

NIGERIA

NEPAL

NAURU

OMAN

PERU

PAPUA NYA GUINEA

FILIPPINERNA

PAKISTAN

PALAU

QATAR

RUMÄNIEN

RYSSLAND

RWANDA

SAUDIARABIEN

SALOMONÖARNA

SEYCHELLERNA

SUDAN

SIERRA LEONE

SENEGAL

SOMALIA

SURINAM

SÃO TOMÉ OCH PRINCIPE

SYRIEN

SWAZILAND

TCHAD

TOGO

THAILAND

TADZJIKISTAN

TURKMENISTAN

TUNISIEN

TONGA

TURKIET

TRINIDAD OCH TOBAGO

TUVALU

TAIWAN

TANZANIA

UKRAINA

UGANDA

UZBEKISTAN

SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

VIETNAM

VANUATU

VÄSTSAMOA

YEMEN

FÖRBUNDSREPUBLIKEN JUGOSLAVIEN (SERBIEN-MONTENEGRO)

SYDAFRIKA

ZAMBIA

ZIMBABWE

II. Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare inte är viseringsskyldiga i någon Schengenstat.

ANDORRA

ARGENTINA

AUSTRALIEN

BRUNEI

BOLIVIA

BRASILIEN(3)

KANADA

SCHWEIZ

CHILE

COSTA RICA

CYPERN

TJECKISKA REPUBLIKEN

ECUADOR

ESTLAND

MONACO

GUATEMALA

HONDURAS

KROATIEN

UNGERN

ISRAEL(4)

ISLAND

JAPAN

SYDKOREA

LIECHTENSTEIN

LITAUEN

LETTLAND

MALTA

MEXIKO

MALAYSIA

NICARAGUA

NORGE

NYA ZEELAND

PANAMA

POLEN

PARAGUAY

SINGAPORE

SLOVENIEN

SLOVAKIEN

SAN MARINO

EL SALVADOR

FÖRENTA STATERNA(5)

URUGUAY

HELIGA STOLEN

VENEZUELA

III. Uppdaterad översikt över de stater vars medborgare är viseringsskyldiga endast i vissa Schengenstater.

COLOMBIA

Förteckningen över de länder vars medborgare är viseringsskyldiga i vissa Schengenstater i tabellform

>Plats för tabell>

(1) Varje enskild Schengenstats ståndpunkt i fråga om de ovannämnda ländernas internationella ställning och dess förbindelser med dessa länder påverkas inte av denna förteckning.

(2) Omnämns i bilagan till rådets förordning (EG) nr 574/1999 av den 12 mars 1999 om fastställande av de tredje länder vars medborgare måste ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser.

(3) Sjömän som är medborgare i denna stat är viseringskyldiga i Grekland.

(4) I Frankrike gäller fortfarande viseringsskyldigheten för kortare vistelse för besättningsmedlemmar på fartyg eller flygplan i tjänsten.

(5) I Frankrike är följande kategorier av medborgare från Förenta staterna viseringsskyldiga:

- Studenter.

- Journalister på tjänsteresa.

- Besättningsmedlemmar på fartyg eller flygplan när de är i tjänst.

BILAGA 2

Resebestämmelser för innehavare av diplomat- eller tjänstepass eller passersedlar som vissa internationella organisationer utfärdar till sina tjänstemän

I. Resebestämmelser vid de yttre gränserna

1. Den gemensamma förteckningen över de viseringsskyldiga staterna gäller inte för innehavare av ovannämnda typer av pass. Schengenstaterna åtar sig emellertid att i förväg underrätta de övriga medlemsstaterna om planerade ändringar i resebestämmelserna för innehavare av dessa typer av pass och att ta hänsyn till de övriga Schengenstaternas intressen när de fastställer ändringarna.

2. I en strävan att harmonisera resebestämmelserna för dessa typer av pass på ett särskilt flexibelt sätt skall de gemensamma konsulära anvisningarna i informationssyfte bifogas en förteckning över de stater vars medborgare visserligen allmänt sett är viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater men då detta inte gäller de medborgare som är innehavare av ett diplomat- och/eller tjänstepass eller ett särskilt pass. Eventuellt skall även en förteckning med de motsatta fallen bifogas. Verkställande kommittén skall se till att båda förteckningarna uppdateras.

3. Resebestämmelserna i detta dokument gäller varken för innehavarna av så kallade normala pass för offentliga angelägenheter eller för de innehavare av tjänstepass eller särskilda pass osv. som utfärdas av tredje länder vilkas praxis när det gäller utfärdande av pass inte överensstämmer med internationell praxis eller Schengenstaternas praxis. Därför kan Verkställande kommittén på förslag av en expertgrupp utarbeta en förteckning över de typer av pass vars innehavare inte skall ges någon förmånsbehandling av medlemsstaterna.

4. Personer till vilka en stat för första gången utfärdar en visering för ackreditering kan åtminstone resa genom de andra staternas territorium för att bege sig till den medlemsstats territorium som har utfärdat viseringen enligt artikel 18.

5. Redan ackrediterade medlemmar av diplomatiska eller konsulära beskickningar som innehar en särskild identitetshandling utfärdad av utrikesministeriet samt deras familjemedlemmar får passera Schengenterritoriets yttre gräns om de uppvisar denna identitetshandling och, om det är nödvändigt, sitt resedokument.

6. Innehavare av diplomat- eller tjänstepass är i princip befriade från skyldigheten att bevisa att de förfogar över tillräckliga medel för att bekosta sitt uppehälle men de omfattas fortfarande av viseringsskyldigheten om denna är föreskriven. Om det emellertid rör sig om privatresor kan vid behov samma verifikationer krävas som vid ansökan om visering med vanligt pass.

7. Vid ansökningar om viseringar för diplomat- eller tjänstepass skall en verbalnot från utrikesministeriet eller från en diplomatisk beskickning (om ansökan om visering utfärdas i ett tredje land) läggas fram, om den sökande har för avsikt att göra en tjänsteresa. Även vid privatresor kan en verbalnot krävas.

8.1 Vid ansökningar om viseringar för diplomat- eller tjänstepass skall föregående samråd äga rum med de övriga staternas centrala myndigheter. Detta krävs inte om en medlemsstat har ingått avtal med berört tredje land om avskaffande av viseringsskyldigheten för innehavare av diplomat- och/eller tjänstepass (i de fall som tas upp i bilaga 5 i de gemensamma konsulära anvisningarna).

Om en stat gör invändningar kan den Schengenstat som är behörig att behandla ansökan utfärda ett visum med territoriellt begränsad giltighet.

8.2 Schengenstaterna åtar sig att i framtiden endast i överenskommelse med de övriga medlemsstaterna ingå avtal om avskaffande av viseringsskyldigheten för innehavare av diplomat- eller tjänstepass med tredje länder när en av de andra Schengenstaterna kräver att samråd skall äga rum innan en visering utfärdas för medborgare i dessa länder.

8.3 Om en utlänning som är registrerad på spärrlista ansöker om en visering för sin ackreditering och om detta kräver föregående samråd skall det samrådsförfarande som anges i artikel 25 i Schengenkonventionen genomföras.

9. Rätten till inresa för innehavare av diplomat- eller tjänstepass skall begränsas till den berörda medlemsstatens territorium i enlighet med den särskilda bestämmelsen i artikel 5.2 i Schengenkonventionen och denna stat skall underrätta de övriga medlemsstaterna om detta.

II. Resebestämmelser vid de inre gränserna

I princip skall bestämmelserna i artikel 19 och följande i Schengenkonventionen tillämpas om inte en visering med territoriellt begränsad giltighet har utfärdats.

Innehavare av diplomat- eller tjänstepass får röra sig fritt på de avtalsslutande parternas territorium - om de inte omfattas av viseringsskyldigheten - tre månader från och med dagen för inresan eller under den utfärdade viseringens giltighetstid.

Ackrediterade medlemmar av diplomatiska eller konsulära beskickningar som innehar en särskild identitetshandling utfärdad av utrikesministeriet samt deras familjemedlemmar får röra sig fritt på de övriga medlemsstaternas territorium upp till tre månader om de uppvisar denna identitetshandling och, om det är nödvändigt, sin resehandling.

III. Resebestämmelserna i detta dokument skall tillämpas på passersedlar som utfärdas av de internationella organisationer som alla Schengenstaterna tillhör till de tjänstemän som är verksamma där. Dessa är enligt konstituerande fördrag befriade från anmälningsskyldigheten för utlänningar och från skyldigheten att ansöka om ett uppehållstillstånd (se sidan 66 i den gemensamma handboken).

Resebestämmelser för innehavare av diplomat- och tjänstepass

Förteckning A

Stater vars medborgare är viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater när de är innehavare av vanliga pass medan de medborgare i dessa stater som är innehavare av diplomat- eller tjänstepass inte omfattas av viseringsskyldigheten

>Plats för tabell>

Förteckning B

Stater vars medborgare inte är viseringsskyldiga i en eller flera Schengenstater när de är innehavare av vanliga pass medan de medborgare i dessa stater som innehar diplomat- eller tjänstepass är viseringsskyldiga.

>Plats för tabell>

BILAGA 3

Förteckning över de stater vars medborgare måste inneha en visering för flygplatstransitering varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa stater(1)

Schengenstaterna åtar sig att inte göra ändringar i del I i bilaga 3 i de gemensamma konsulära anvisningarna utan att dessförinnan ha erhållit de övriga avtalsslutande parternas samtycke.

Om en avtalsslutande part har för avsikt att ändra del II i denna bilaga är den skyldig att underrätta partnerstaterna om detta och att ta hänsyn till deras intressen.

DEL I

Förteckning över de stater vars medborgare måste ha en visering för flygplatstransitering för alla Schengenstaterna varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa stater(2)(3)

AFGHANISTAN

BANGLADESH

KONGO (Demokratiska republiken)(4)

ERITREA(5)

ETIOPIEN

GHANA

IRAK

IRAN

SRI LANKA

NIGERIA

PAKISTAN

SOMALIA

Dessa personer är inte viseringsskyldiga om de innehar ett uppehållstillstånd från en EES-stat av en typ som finns med i del III i denna bilaga (avsnitt A) eller ett särskilt uppehållstillstånd av en typ som nämns nedan från Andorra, Japan, Kanada, Monaco, San Marino, Schweiz eller Förenta staterna och som garanterar obegränsad rätt att återvända (avsnitt B).

Dessa uppehållstillstånd skall i samförstånd kompletteras och prövas regelbundet i arbetsgrupp II för viseringsfrågor. Om problem uppstår får Schengenstaterna uppskjuta åtgärder rörande dessa till dess att problemen i fråga har lösts i samförstånd. De avtalsslutande parterna får undanta vissa uppehållstillstånd från undantaget när detta anges i del III.

När det gäller innehavare av diplomat- eller tjänstepass skall varje medlemsstat fatta beslut om undantagen från viseringskravet för flygplatstransitering.

DEL II

Förteckning över de stater vars medborgare måste ha en visering för flygplatstransitering endast i vissa Schengenstater varvid denna viseringsskyldighet även gäller för personer som innehar resehandlingar utfärdade av dessa stater

>Plats för tabell>

DEL III

A. Förteckning över de typer av uppehållstillstånd från EES-staterna genom vilka de berörda personerna är befriade från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering om de uppvisar denna handling:

DANMARK:

- Opholdstilladelse (uppehållstillstånd i form av ett kort med markeringen C, D, E, F, G, H, J, K och L)

- Opholdstilladelse (uppehållstillstånd i form av ett rosa-vitt märke i passet med markeringen B, C, eller H)

- Tilbagerejsetilladelse (tillstånd till återresa i form av en stämpel i passet med markeringen I, II eller III)

FINLAND:

- Oleskelulupa uppehållstillstånd - residence permit in card form (uppehållstillstånd i form av ett kort för medborgare i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som är bosatta i Finland samt deras familjemedlemmar)

- Uppehållstillstånd i form av ett märke som är ifyllt på engelska och på vilket tillståndets art och varaktighet är tydligt angivna på följande sätt: Markeringen "Suomi Finland", "Visa" och "Permit"

- Uppehållstillstånd i form av ett märke efter förebild av ett viseringsmärke med följande markering på finska: "Oleskelulupa ja Työlupa" (uppehålls- och arbetstillstånd)

- Oleskelulupa uppehållstillstånd (enhetligt EU-uppehållstillstånd på finska och svenska)

FÖRENADE KUNGARIKET:

- Leave to remain in the United Kingdom for an indefinite period (icke-tidsbegränsat uppehållstillstånd för Förenade kungariket; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför Förenade kungariket inte är längre än två år)

- Certificate of entitlement to the right of abode (bevis på rätten att bosätta sig)

IRLAND:

- Residence permit tillsammans med re-entry visa (uppehållstillstånd endast tillsammans med en visering för den förnyade inresan)

ISLAND:

- Alien's passport tillsammans med re-entry permit (utlänningspass [brunt omslag] med ett tillstånd till återinresa i form av en stämpel i passet)(6)

- Temporary residence permit tillsammans med re-entry permit (tidsbegränsat uppehållstillstånd [rött kort] med ett tillstånd till återinresa i form av en stämpel i passet)

- Permanent residence permit (permanent uppehållstillstånd [gult kort med grön rand])

- Permanent work and residence permit (permanent uppehålls- och arbetstillstånd [grönt kort])

LIECHTENSTEIN:

- Livret pour étranger B (uppehållstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på ett år)

- Livret pour étranger C (bosättningstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på 5 eller 10 år)

NORGE:

- Oppholdstillatelse (tidsbegränsat uppehållstillstånd)

- Arbeidstillatelse (tidsbegränsat arbetstillstånd)

- Bosettingstillatelse (icke-tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd)

SVERIGE:

- Permanent uppehållstillstånd i form av ett märke i passet med markeringen "SVERIGE Bevis om permanent uppehållstillstånd; SWEDEN Certificate of permanent residence permit"

- Uppehålls- och arbetstillstånd i form av ett märke i passet med markeringen "SVERIGE Uppehålls- och arbetstillstånd; SWEDEN residence and work permit"

B. Förteckning över de typer av uppehållstillstånd med obegränsad rätt att återvända genom vilka de berörda personerna är befriade från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering om de uppvisar denna handling:

ANDORRA:

- Tarjeta provisional de estancia y de trabajo (tillfälligt uppehålls- och arbetstillstånd) (vitt); utfärdas för säsongsarbete; giltighetstiden är beroende av arbetsförhållandets varaktighet men är i princip mindre än 6 månader; kan inte förlängas

- Tarjeta de estancia y de trabajo (uppehålls- och arbetstillstånd) (vitt); utfärdas på 6 månader och kan förlängas med ett år

- Tarjeta de estancia (uppehållstillstånd) (vitt); utfärdas på 6 månader och kan förlängas med ett år

- Tarjeta temporal de residencia (tidsbegränsat bosättningstillstånd) (rosa); utfärdas för ett år och kan förlängas två gånger med samma tidsperiod varje gång

- Tarjeta ordinaria de residencia (vanligt bosättningstillstånd) (gult); utfärdas på tre år och kan förlängas med 3 år

- Tarjeta privilegiada de residencia (förmånsbehandlat bosättningstillstånd) (grönt); utfärdas på 5 år och kan förlängas med samma tidsperiod varje gång

- Autorización de residencia (bosättningstillstånd) (grönt); utfärdas på ett år och kan förlängas med 3 år varje gång

- Autorización temporal de residencia y de trabajo (tidsbegränsat bosättnings- och arbetstillstånd) (rosa); utfärdas på 2 år och kan förlängas med 2 år

- Autorización ordinaria de residencia y de trabajo (vanligt bosättnings- och arbetstillstånd) (gult); utfärdas på 5 år

- Autorización privilegiada de residencia y de trabajo (förmånsbehandlat bosättnings- och arbetstillstånd) (grönt); utfärdas på 10 år och kan förlängas med samma tidsperiod varje gång

KANADA:

- Returning Resident Permit (tillstånd till återresa för bosatta, separat blad i passet)

SCHWEIZ:

- Livret pour étranger B (uppehållstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på ett år)

- Livret pour étranger C (bosättningstillstånd, tillräckligt inom giltighetstiden på 5 eller 10 år)

MONACO:

- Carte de séjour de résident temporaire de Monaco (uppehållstillstånd för tillfälligt uppehåll)

- Carte de séjour de résident ordinaire de Monaco (vanligt uppehållstillstånd)

- Carte de séjour de résident privilégié de Monaco (uppehållstillstånd för förmånsbehandlade personer)

- Carte de séjour de conjoint de ressortissant monégasque (uppehållstillstånd för makan/maken till en person med monegaskiskt medborgarskap)

JAPAN:

- Re-entry permit to Japan (tillstånd till återresa till Japan)

SAN MARINO:

- Permesso di soggiorno ordinario (validità illimitata) (konventionellt uppehållstillstånd [obegränsad giltighet])

- Permesso di soggiorno continuativo speciale (validità illimitata) (kontinuerligt särskilt uppehållstillstånd [obegränsad giltighet])

- Carta d'identità di San Marino (validità illimitata) (identitetskort från San Marino [obegränsad giltighet])

AMERIKAS FÖRENTA STATER:

- Form I-551 permanent resident card (giltigt 2 eller 10 år)

- Form I-551 Alien registration receipt card (giltigt 2 eller 10 år)

- Form I-551 Alien registration receipt card (obegränsad giltighet)

- Form I-327 Reentry document (giltigt 2 år - utfärdas till innehavare av I-551)

- Resident alien card (identitetshandling för bosatta utlänningar, med en giltighetstid på 2 eller 10 år eller med obegränsad giltighetstid; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför Förenta staterna inte är längre än ett år)

- Permit to reenter (tillstånd till återinresa med en giltighetstid på 2 år; denna handling är tillräcklig endast om uppehållet utanför Förenta staterna inte är längre än 2 år)

- Valid temporary residence stamp i ett giltig pass (ett års giltighetstid efter den dag då det utfärdas)

(1) För att utfärda viseringar för flygplatstransitering behöver samråd med de centrala myndigheterna inte äga rum.

(2) När det gäller alla Schengenstaterna:

- Medlemmar i flygplansbesättningar som är medborgare i en stat som är ansluten till Chicagokonventionen behöver ingen flygplatsvisering.

(3) När det gäller Beneluxstaterna, Frankrike och Spanien:

- Innehavare av tjänste- och diplomatpass behöver ingen flygplatsvisering.

(4) När det gäller Tyskland:

Viseringsskyldigheten träder i kraft efter det att de inledda nationella förfarandena har avslutats.

(5) När det gäller Tyskland:

Viseringsskyldigheten träder i kraft efter det att de inledda nationella förfarandena har avslutats.

(6) Detta uppehållstillstånd befriar inte från viseringsskyldigheten vid flygplatstransitering i Tyskland.

BILAGA 4

Förteckning över dokument som berättigar till viseringsfri inresa

BELGIEN

- "Carte d'identité d'étranger"

"Identiteitskaart voor vreemdelingen"

"Personalausweis für Ausländer"

(identitetskort för utländsk medborgare)

- "Certificat d'inscription au registre des étrangers"

"Bewijs van inschrijving in het vreemdelingenregister"

"Bescheinigung der Eintragung im Ausländerregister"

(bevis på registrering i utlänningsregistret)

- Särskilda uppehållstillstånd som utfärdas av utrikesministeriet:

- "Carte d'identité diplomatique"

"Diplomatieke identiteitskaart"

"Diplomatischer Personalausweis"

(identitetskort för anställda vid beskickningar)

- "Carte d'identité consulaire"

"Consulaire identiteitskaart"

"Konsularer Personalausweis"

(identitetskort för anställda vid konsulat)

- "Carte d'identité spéciale - couleur bleue"

"Bijzondere identiteitskaart - blauw"

"Besonderer Personalausweis - blau"

(särskild identitetshandling - blå)

- "Carte d'identité spéciale - couleur rouge"

"Bijzondere identiteitskaart - rood"

"Besonderer Personalausweis - rot"

(särskild identitetshandling - röd)

- "Certificat d'identité pour les enfants âgés de moins de cinq ans des étrangers privilégiés titulaires d'une carte d'identité diplomatique, d'une carte d'identité consulaire, d'une carte d'identité spéciale - couleur bleue ou d'une carte d'identité - couleur rouge"

"Identiteitsbewijs voor kinderen, die de leeftijd van vijf jaar nog niet hebben bereikt, van een bevoorrecht vreemdeling dewelke houder is van een diplomatieke identiteitskaart, consulaire identiteitskaart, bijzondere identiteitskaart - blauw of bijzondere identiteitskaart - rood"

"Identitätsnachweis für Kinder unter fünf Jahren, von privilegierten Ausländern, die Inhaber eines diplomatischen Personalausweises sind, eines konsularen Personalausweises, eines besonderen Personalausweises - rot oder eines besonderen Personalausweises - blau"

(identitetshandling för barn under fem år till utländsk medborgare med diplomatisk immunitet som innehar identitetskort för anställda vid beskickningar, identitetskort för anställda vid konsulat, särskild identitetshandling - blå - eller särskild identitetshandling - röd)

- Certificat d'identité avec photographie délivré par une administration communale belge à un enfant de moins de douze ans

Door een Belgisch gemeentebestuur aan een kind beneden de 12 jaar afgegeven identiteitsbewijs met foto

Von einer belgischen Gemeindeverwaltung einem Kind unter dem 12. Lebensjahr ausgestellter Personalausweis mit Lichtbild

(Identitetskort med foto för barn under 12 år som utfärdats av en belgisk lokal myndighet)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

TYSKLAND

- "Aufenthaltserlaubnis für die Bundesrepublik Deutschland"

(uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

- "Aufenthaltserlaubnis für Angehörige eines Mitgliedstaates der EG"

(uppehållstillstånd för medborgare i EG-länderna)

- "Aufenthaltsberechtigung für die Bundesrepublik Deutschland"

(uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

- "Aufenthaltsbewilligung für die Bundesrepublik Deutschland"

(uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

- "Aufenthaltsbefugnis für die Bundesrepublik Deutschland"

(uppehållstillstånd för Förbundsrepubliken Tyskland)

Dessa handlingar ersätter visering vid viseringsfri inresa endast om de införts i själva passhäftet eller är utställda i form av insticksblad till passet. De gäller inte om de utställts som nationell visering i ett ersättningsdokument.

Handlingarna "Aussetzung der Abschiebung (Duldung)" (anstånd med utvisning) och "Aufenthaltsgestattung für Asylbewerber" (uppehållstillstånd för asylsökande) berättigar heller inte till viseringsfri inresa.

- Särskilda uppehållstillstånd som utfärdas av förbundsutrikesministeriet:

- "Diplomatenausweis" (rött)

(diplomatpass)

- "Ausweis für bevorrechtigte Personen" (blått)

(särskilt identitetskort för personer med diplomatisk immunitet)

- "Ausweis" (gult)

(identitetskort)

- "Personalausweis" (grönt)

(ID-kort)

- Särskilda uppehållstillstånd som utfärdas av delstaterna:

- "Ausweis für Mitglieder des Konsularkorps" (vitt)

(identitetskort för karriärdiplomater med placering vid konsulat)

- "Ausweis" (grått)

(identitetskort)

- "Ausweis für Mitglieder des Konsularkorps" (vitt med gröna ränder)

(identitetskort för karriärdiplomater med placering vid konsulat)

- "Ausweis" (gult)

(identitetskort)

- "Ausweis" (grönt)

(identitetskort)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

GREKLAND

- "Αδεια παραμονής αλλοδαπού για εργασία"

(uppehållstillstånd för arbete)

- "Αδεια παραμονής μελών οικογενείας αλλοδαπού"

(uppehållstillstånd för att möjliggöra familjeåterförening)

- "Αδεια παραμονής αλλοδαπού για σπουδές"

(uppehållstillstånd för studier)

- "Αδεια παραμονής αλλοδαπού" (vitt)

(uppehållstillstånd)

(Utfärdas till utlänning som är gift med grekisk medborgare. Giltighetstiden är ett år och tillståndet förlängs kontinuerligt så länge äktenskapet består.)

- "Δελτίο ταυτότητας αλλοδαπού" (grönt)

(ID-kort för utlänningar)

(Utfärdas endast till utlänningar av grekisk härkomst. Giltighetstiden är tre till fem år.)

- "Ειδικό Δελτίο Ταυτότητας Ομογενούς" (beige)

(Särskilt ID-kort för personer av grekisk härkomst)

(Utfärdas till albanska medborgare som är etniska greker. Giltighetstiden är tre år. Sådant ID-kort utfärdas oberoende av medborgarskap även till make/maka och barn till personer av grekisk etnicitet om familjebanden kan styrkas genom officiell handling.)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

SPANIEN

Innehavare av giltigt tillstånd för återinresa tillåts resa in viseringsfritt.

Följande uppehållstillstånd ger utlänningar, som på grund av sin nationalitet normalt skulle vara viseringsskyldiga, rätt att inom respektive giltighetstid resa in viseringsfritt i Spaniens territorium:

- "Permiso de Residencia Inicial"

(tidsbegränsat uppehållstillstånd)

- "Permiso de Residencia Ordinario"

(reguljärt uppehållstillstånd)

- "Permiso de Residencia Especial"

(särskilt uppehållstillstånd)

- "Tarjeta de Estudiante"

(studentlegitimation)

- "Permiso de Residencia tipo A"

(uppehållstillstånd - kategori A)

- "Permiso de Residencia tipo b"

(uppehållstillstånd - kategori b)

- "Permiso de Trabajo y de Residencia tipo B"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori B)

- "Permiso de Trabajo y de Residencia tipo C"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori C)

- "Permiso de Trabajo y de Residencia tipo d"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori d)

- "Permiso de Trabajo y de Residencia tipo D"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori D)

- "Permiso de Trabajo y de Residencia tipo E"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori E)

- "Permiso de Trabajo fronterizo tipo F"

(arbetstillstånd för gränsarbetare - kategori F)

- "Permiso de Trabajo y Residencia tipo P"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori P)

- "Permiso de Trabajo y Residencia tipo Ex"

(arbets- och uppehållstillstånd - kategori Ex)

- "Tarjeta de Reconocimiento de la excepción a la necesidad de obtener Permiso de Trabajo y Permiso de Residencia" (art. 16 Ley 7/85)

(dokument som styrker undantag från kravet på arbets- och uppehållstillstånd enligt artikel 16 i lag nr 7/85)

- "Permiso de Residencia para Refugiados"

(uppehållstillstånd för flyktingar)

- "Lista de personas que participan en un viaje escolar dentro de la Unión Europea"

Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

- "Tarjeta de Familiar Residente Comunitario"

(ID-handling för familjemedlemmar till EG-medborgare)

- "Tarjeta temporal de Familiar de Residente Comunitario"

(tidsbegränsad ID-handling för familjemedlemmar till EG-medborgare)

Viseringsfri inresa tillåts för innehavare av följande ackrediteringsbevis utfärdade av utrikesministeriet:

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Cuerpo Diplomático. Embajador. Documento de Identidad" (diplomatiska kåren; ambassadör; identitetshandling) (röd)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till ackrediterade ambassadörer)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Cuerpo Diplomático. Documento de Identidad" (diplomatiska kåren; identitetshandling) (röd)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus vid utländska beskickningar. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Misiones Diplomáticas. Personal Administrativo y Técnico. Documento de Identidad" (diplomatisk beskickning, administrativ och teknisk personal) (gul)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till administrativ och teknisk personal vid utländsk beskickning. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Tarjeta Diplomática de Identidad" (identitetshandling för beskickningspersonal) (röd)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus vid Arabförbundets representation samt till ackrediterade tjänstemän vid den förenade palestinska delegationens representation ("Oficina de la Delegación General"). För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Organismos Internacionales. Estatuto Diplomático. Documento de Identidad" (internationella organisationer; diplomatstatus; identitetshandling) (röd)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till tjänstemän med diplomatstatus, som ackrediterats vid internationella organisationer. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Organismos Internacionales. Personal Administrativo y Técnico. Documento de Identidad" (internationella organisationer; administrativ och teknisk personal; identitetshandling) (blå)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till administrativ personal som ackrediterats vid internationella organisationer. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Functionario Consular de Carrera. Documento de Identidad" (karriärdiplomat; identitetshandling) (grön)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till i Spanien ackrediterade karriärdiplomater med placering vid konsulat. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" på vars pärm anges "Empleado Consular. Expedida a favor de ... Documento de Identidad" (anställd vid konsulär myndighet; utfärdad för ... identitetshandling) (grön)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till anställd vid konsulär myndighet. För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

- "Tarjeta especial" med angivelsen "Personal de Servicio. Misiones Diplomáticas, Oficinas Consulares y Organismos Internacionales. Expedida a favor de ... Documento de Identidad" utfärdad för ... identitetshandling) (grå)

(Särskild identitetshandling som utfärdas till annan personal vid beskickningar, konsulat och internationella organisationer (tjänstepersonal) samt till personal med diplomatstatus eller karriärdiplomater (personlig hemhjälp). För make/maka och barn införs vid utfärdandet ett F.)

FRANKRIKE

1. Vuxna utlänningar måste inneha något av följande dokument:

- "Carte de séjour temporaire"

(tillfälligt uppehållstillstånd på vilket uttryckligen skall anges motiveringen till att uppehållstillstånd beviljats)

- "Carte de résident"

(ID-kort för fast bosatta)

- "Certificat de résidence d'Algérien"

(bosättningsintyg för algerisk medborgare, på vilket uttryckligen anges motivet för att uppehållstillstånd beviljats, 1 år eller 10 år)

- "Certificat de résidence d'Algérien" med angivelsen "membre d'un organisme officiel" (medlem av ett officiellt organ)

(bosättningsintyg för algerisk medborgare, tvåårigt)

- "Carte de séjour des Communautés européennes"

(uppehållstillstånd - EU, 1, 5 eller 10 år)

- "Carte de séjour de l'Espace Economique Européen"

(uppehållstillstånd - för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet)

- Av utrikesministeriet utfärdade officiella dokument (fr. carte - ung. "ID-handling") vilka gäller som uppehållstillstånd:

a) Cartes diplomatiques (/diplomatpass)

- "Carte" med angivelsen "corps diplomatique" (diplomatiska kåren) (vitt)

(ID-handling som utfärdas till beskickningschefer)

- "Carte" med angivelsen "corps diplomatique" (diplomatiska kåren) (orange)

(ID-handling som utfärdas till ackrediterade tjänstemän vid utländska beskickningar)

- "Carte" med angivelsen "organisations internationales" (internationella organisationer) samt på baksidan "assimilé à un chef de mission diplomatique"

(likställd med chef för utländsk beskickning) (vitt)

- "Carte" med angivelsen "organisations internationales" (internationella organisationer) samt på baksidan "assimilé à un chef de mission diplomat"

(likställd med chef för utländsk beskickning) (blått)

b) Cartes spéciales (/särskilda ID-handlingar)

- "Carte" med angivelsen "carte consulaire" (konsulatpass) (grönt)

(särskilt ID-kort som utfärdas till tjänstemän vid konsulära myndigheter i Frankrike)

- "Carte" med angivelsen "organisations internationales" (internationella organisationer) (grönt)

(särskilt ID-kort som utfärdas till internationellt anställda tjänstemän inom internationella organisationer verksamma i Frankrike)

- "Carte" med angivelsen "carte spéciale" (särskild ID-handling) (beige)

(särskilt ID-kort som utfärdas till utländsk administrativ och teknisk personal vid beskickningar eller konsulära myndigheter eller inom internationella organisationer)

- "Carte" med angivelsen "carte spéciale" (särskild ID-handling) (grått)

(särskilt ID-kort som utfärdas till servicepersonal som är anställd vid beskickningar eller konsulära myndigheter eller inom internationella organisationer)

- "Carte" med angivelsen "carte spéciale" (särskild ID-handling) (grått)

(särskilt ID-kort som utfärdas till utländska personer som är privat anställda hos tjänsteman vid utländsk beskickning eller därmed likställd person, hos karriärdiplomat med placering vid konsulat eller hos internationellt anställd tjänsteman)

- "Carte" med angivelsen "carte spéciale" (särskild ID-handling) (blågrått)

(särskilt ID-kort som utfärdas till utländska personer med särskild ställning som befinner sig på officiellt uppdrag)

2. Utländska omyndiga barn måste inneha något av följande dokument:

- "Document de circulation pour étrangers mineurs"

(resehandling för utländska omyndiga barn)

- "Visa de retour"

(återinresevisering, varvid hänsyn till medborgarskap ej behöver tas och uppehållstillstånd ej måste uppvisas då dessa villkor inte gäller för omyndiga barn)

- "Passeport diplomatique" (diplomatpass), "passeport de service" (tjänstepass) eller ett vanligt pass i vilket införts "visa de circulation" (visering för kortare vistelse)

(pass som utfärdas för omyndigt barn till innehavaren av ett särskilt ID-kort från utrikesdepartementet)

3. Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

ANM. 1:

Det bör påpekas att mottagningsbeviset för den första ansökan som görs om uppehållstillstånd saknar giltighet. Däremot erkänns mottagningsbevis för ansökan om förlängning av uppehållstillståndet eller om ändring av detta om den uppvisas tillsammans med den gamla handlingen.

ANM. 2:

De tjänsteintyg som utfärdas av utrikesministeriets protokollavdelning ("attestations de fonctions") är inte giltiga som uppehållstillstånd. Innehavaren av en sådan handling måste ha uppehållstillstånd i enlighet med allmän lagstiftning (se punkterna 1-6 i förteckningen).

ITALIEN

- "Carta di soggiorno"

(uppehållstillstånd med obegränsad giltighet)

- "Permesso di soggiorno"

(uppehållstillstånd)

Dock gäller ej följande tre kategorier:

1. "Permesso di soggiorno provvisorio per richiesta asilo politico ai sensi della Convenzione di Dublino"

(tillfälligt uppehållstillstånd för att begära politisk asyl i enlighet med Dublinkonventionen)

2. "Permesso di soggiorno per cure mediche"

(uppehållstillstånd för läkarvård)

3. "Permesso di soggiorno per motivi di giustizia"

(uppehållstillstånd som beviljats av juridiska skäl))

- "Carta d'identità M.A.E." (Ministerio degli Affari Esteri - /Utrikesministeriet) med tillägget "Corpo diplomatico" (diplomatiska kåren)

(identitetshandling utfärdad av utrikesministeriet till medlemmar av den diplomatiska kåren)

- "Carta d'identità" med tillägget "Organizzazioni internazionali e Missioni Estere Speciali" (internationella organisationer och särskilda utlandsuppdrag)

(identitetshandling för anställda inom internationella organisationer och för personer med särskilt utlandsuppdrag)

- "Carta d'identità" med tillägget "Rappresentanze Diplomatiche" (beskickningar)

(identitetshandling för anställda vid utländska beskickningar)

- "Carta d'identità" med tillägget "Corpo Consolare" (karriärdiplomater med placering vid konsulat)

(identitetshandling för karriärdiplomater med placering vid konsulat)

- "Carta d'identità" med tillägget "Uffici Consolari" (konsulat)

(identitetshandling för kontorsanställda vid konsulat)

- "Carta d'identità" med tillägget "Rappresentanze Diplomatiche (personale amministrativo e tecnico)"

(identitetshandling för administrativ och teknisk personal vid diplomatisk beskickning)

- "Carta d'identità" med tillägget "Rappresentanze Diplomatiche (personale di servizio)"

(identitetshandling för servicepersonal anställd vid diplomatisk beskickning)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

LUXEMBURG

- "Carte d'identité d'étranger"

(utlänningspass)

- "Autorisation de séjour provisoire"

(tidsbegränsat uppehållstillstånd som införts i det nationella passet)

- "Carte diplomatique délivrée par le Ministère des Affaires Etrangères"

(diplomatpass utfärdat av Utrikesministeriet)

- "Titre de légitimation délivré par le Ministère des Affaires Etrangères au personnel administratif et technique des Ambassades"

(av utrikesministeriet utfärdad identitetshandling till administrativ och teknisk personal vid ambassader)

- "Titre de légitimation délivré par le Ministère de la Justice au personnel des institutions et organisations internationales établies au Luxembourg"

(av justitieministeriet utfärdad identitetshandling för anställda inom internationella organ och organisationer med säte i Luxemburg)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

NEDERLÄNDERNA

- Formulär med någon av följande beteckningar:

- Vergunning tot vestiging (modell A)

(bosättningstillstånd)

- Toelating als vluchteling (modell B)

(rätt till vistelse som flykting)

- Verblijf voor onbepaalde duur (modell C)

(icke tidsbegränsad vistelse)

- Vergunning tot verblijf (modell D)

(uppehållstillstånd)

- Voorwaardelijke vergunning tot verblijf (modell D med noteringen "voorwaardelijk" [villkorligt])

(villkorligt uppehållstillstånd)

- Verblijfskaart van een onderdaan van een Lid-Staat der E.E.G. (modell E)

(uppehållstillstånd för medborgare i en EG-medlemsstat)

- "Vergunning tot verblijf"

(uppehållstillstånd utfärdat som stämpel i passet)

- Vreemdelingendocument med en av bokstavskoderna A, B, C, D, E, F1, F2 eller F3

(dokument för utlänningar)

- "Legitimatiebewijs voor leden van diplomatieke of consulaire posten"

(identitetshandling för anställda vid beskickningar och konsulära myndigheter)

- "Legitimatiebewijs voor ambtenaren met een bijzondere status"

(identitetshandling för tjänstemän med särskild ställning)

- "Legitimatiebewijs voor ambtenaren van internationale organisaties"

(identitetshandling för anställda inom internationella organisationer)

- "Identiteitskaart voor leden van internationale organisaties waarvan de zetel in Nederland is gevestigd"

(ID-kort för anställda inom internationella organisationer med säte i Nederländerna)

- "Visum voor terugkeer"

(visering för återinresa)

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

Kommentar till de två första strecksatserna

Utfärdandet av uppehållstillstånd enligt de båda första strecksatserna upphörde den 1 mars 1994 (modell D och stämpel i passet fr.o.m. den 1 juni 1994). Alltjämt existerande handlingar är giltiga längst t.o.m. den 1 januari 1997.

Kommentar till den tredje strecksatsen

Sedan den 1 mars 1994 utfärdas "Vreemdelingendocument". Detta dokument i "kreditkortsformat" kommer efter hand att ersätta de uppehållstillstånd som anges i de båda första strecksatserna. Bokstavskoden för den aktuella kategorin har bibehållits.

"Vreemdelingendocument" med bokstavskod E utfärdas för såväl EG-medborgare som för medborgare i stater som är avtalsslutande parter i EES-avtalet.

Det villkorliga uppehållstillståndet ("voorwaardelijke vergunning tot verblijf") har bokstavskoden F1, F2 eller F3.

Kommentar till den sjunde strecksatsen

Följande förteckning upptar internationella organisationer med etablering i Nederländerna, vilkas personal (inkl. sådana familjemedlemmar till de anställda som ingår i hushållet) har ID-handlingar som inte utfärdats av utrikesministeriet.

1) Europeiska rymdorganisationen (ESA)

2) Europeiska patentverket

3) International Tea Promotion Association (ITPA)

4) International Service for national agricultural research - ISNAR

5) Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete

6) United Nations University for New Technologies - UNU-INTECH

7) African Management Services Company (AMSCO)

ÖSTERRIKE

- (Uppehållstillstånd i form av klistermärke i enlighet med Europeiska unionens gemensamma åtgärd av den 16 december 1996 om en enhetlig modell för uppehållstillstånd)

(Fr.o.m. den 1 januari 1998 utfärdas och förlängs uppehållstillstånd uteslutande i detta utförande; som kategori av uppehållstillstånd införs för närvarande: "Niederlassungsbewilligung" [bosättningstillstånd], "Aufenthaltserlaubnis" [uppehållstillstånd], "Befr. Aufenthaltsrecht" [rätt till tidsbegränsad vistelse].)

- Uppehållstillstånd som utfärdats före den 1 januari 1998, om giltighetstiden inte har gått ut - härvid kan även "unbefristet" (icke tidsbegränsat) ha införts

("Wiedereinreise - Sichtvermerk" (återinresevisering) eller "Einreise - Sichtvermerk" (inresevisering) utfärdades fram till och med den 31 december 1992 i form av stämpel av de nationella myndigheterna men även av konsulära myndigheter

"Gewöhnlicher Sichtvermerk" (reguljär visering) utfärdades från den 1 januari 1993 t.o.m. den 31 december 1997 i form av klistermärke, fr.o.m. den 1 september 1996 i enlighet med förordning (EG) nr 1683/95

"Aufenthaltsbewilligung" (uppehållstillstånd) utfärdades fr.o.m. den 1 januari 1993 t.o.m. den 31 december 1997 i form av klistermärke)

- Konventionspass utfärdade fr.o.m. den 1 januari 1993

- Legitimationshandling i rött, gult eller blått som utfärdas av förbundsutrikesministeriet till innehavare av immunitet och privilegier

- Förteckning över deltagare i skolresor inom Europeiska unionen

Följande dokument gäller inte som uppehållstillstånd och således inte för viseringsfri inresa till Österrike:

- "Lichtbildausweis für Fremde"

(identitetskort med foto för utlänningar) enligt § 85 i utlänningslagen från 1997

- "Durchsetzungsaufschub" (anstånd med verkställighet) samt "Abschiebungsaufschub" (anstånd med avvisning)

i samband med icke beviljat uppehållstillstånd eller avvisning

- "Bewilligung zur Wiedereinreise"

(tillstånd till återinresa) i form av utfärdad visering och trots att uppehållstillstånd inte beviljats angivet som sådant tillstånd

- "Vorläufige Aufenthaltsberechtigung"

(tidsbegränsat uppehållstillstånd) enligt § 19 i 1997 års asyllag samt § 7 i 1991 års asyllag

- "Befristete Aufenthaltsberechtigung"

(tidsbegränsat uppehållstillstånd) i form av tillfälligt uppehållstillstånd som beviljats trots avslag på asylansökan enligt § 15 i 1997 års asyllag samt § 8 i 1991 års asyllag

PORTUGAL

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Corpo Consular, Chefe de Missão"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till beskickningschefer)

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Corpo Consular, Funcionário de Missão"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till tjänstemän vid utländska beskickningar)

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Pessoal Auxiliar de Missão Estrangeira"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till biträdande personal vid utländska beskickningar)

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Funcionário Administrativo de Missão Estrangeira"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till administrativ personal vid utländska beskickningar)

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Corpo Diplomático, Chefe de Missão"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till beskickningschefer)

- "Cartão de Identidade" med tillägget "Corpo Diplomático, Funcionário de Missão"

(identitetshandling för diplomatiska kåren som utfärdas av utrikesministeriet till tjänstemän vid utländska beskickningar)

- "Título de Residência" med tillägget "1 ano" (1 år)

(ettårigt uppehållstillstånd)

- "Título de Residência Anual" med tillägget "1 ano" (1 år)

(ettårigt uppehållstillstånd)

- "Título de Residência Anual" (orange)

(ettårigt uppehållstillstånd)

- "Título de Residência Temporário" med tillägget "5 anos" (5 år)

(tidsbegränsat uppehållstillstånd, giltighetstid: 5 år)

- "Título de Residência Vitalício"

(permanent uppehållstillstånd)

- "Cartão de Residência de Nacional de um Estado membro da Comunidade Europeia"

(uppehållstillstånd för medborgare i EG:s medlemsstater)

- "Cartão de Residência Temporário"

(tidsbegränsat uppehållstillstånd)

- "Cartão de Residência"

(uppehållstillstånd)

- "Autorização de Residência Provisório"

(tillfälligt uppehållstillstånd)

- "Título de Identidade de Refugiado"

(identitetshandling för flyktingar)

KONFIDENTIELL

BILAGA 5

BILAGA 6

Förteckning över honorärkonsuler som undantagsvis temporärt bemyndigas att utfärda viseringar

Med hänvisning till den överenskommelse som ministrarna och stats- eller kabinettssekreterarna träffade vid sitt möte den 15 december 1992 har samtliga parter i Schengenavtalet godtagit att följande honorärkonsuler skall bemyndigas att utfärda viseringar under den tid som anges:

Nederländernas nuvarande honorärkonsuler

- i Nassau (Bahamas), till dess att en med karriärdiplomater bemannad beskickning för en medlemsstat har upprättats,

- i Manama (Bahrain), under fem år från det att Schengenkonventionen trädde i kraft.

BILAGA 7

De på årsbasis av de nationella myndigheterna fastställda belopp som skall vara riktmärken för beviljande av inresa

BELGIEN

Kontroll av medel för att finansiera uppehället är visserligen i lag föreskriven men några bestämda kriterier för genomförandet anges inte.

Inom administrationen förfar man i praktiken på följande sätt:

- Utlänning som vistas hos privatperson

En person kan intyga att medel finns för finansiering av uppehället. En sådan förklaring måste attesteras av den kommunala förvaltningen på bosättningsorten.

Åtagandet avser kostnaderna för kost och logi, läkararvoden samt för den utländske medborgarens återresa om denne inte själv kan bekosta resan. Med denna åtgärd vill man undvika att myndigheterna tvingas stå för kostnaderna. Det måste vara en solvent person som ikläder sig ansvaret, och om denne är utländsk medborgare måste han/hon ha uppehållstillstånd eller bosättningstillstånd. Om så behövs begär man att utländsk medborgare skall intyga att han/hon har egen inkomst.

Om den utländske medborgaren saknar tillgångar måste han/hon ändå disponera åtminstone cirka 1500 belgiska franc per dag för uppehället.

- Utlänning boende på hotell

Om en utländsk medborgare inte kan styrka tillgångar måste han/hon till sitt förfogande för uppehället dock disponera åtminstone lägst 2000 belgiska franc per dag.

I flertalet fall måste vederbörande dessutom uppvisa färdbevis (flygbiljett) för återresa till ursprungslandet/bosättningslandet.

TYSKLAND

Enligt § 60.2 i utlänningslagen av den 9 juli 1990 (AuslG, Ausländergesetz) kan utländsk medborgare vägras inresa vid gränsen om skäl för avvisning föreligger.

Så är exempelvis fallet om en utländsk medborgare uppbär socialbidrag eller måste ha socialbidrag för sig själv eller för familjemedlemmar som befinner sig i Tyskland eller för andra personer i hushållet (§ 46.6, AuslG).

Det finns inga belopp angivna som riktmärken för kontrollpersonalen. I praktiken räknar man normalt med ett belopp på 50 tyska mark per dag. Dessutom måste vederbörande person ha biljett för returresan eller disponera motsvarande belopp.

Emellertid måste utländsk medborgare som vägrats inresa beredas möjlighet att på lagligt sätt inom rimlig tid visa att erforderliga medel finns för vistelse i Tyskland, t.ex. genom

- bankgaranti från tysk bank,

- borgensförbindelse från värdfolket,

- telegraferad postanvisning,

- deposition av säkerhet hos den utlänningsmyndighet som har ansvar för vistelsen.

GREKLAND

I ministeriell förordning nr 3011/2/1f av den 11 januari 1992 anges det belopp som en utländsk medborgare som inte är medborgare i en EG-stat måste disponera för att resa in i Grekland.

På grundval av denna förordning gäller vid inresa till Grekland för medborgare i andra länder än EG-staterna beloppet 5000 drakmer per dag (och person) i utländsk valuta plus ett belopp på lägst 35000 drakmer.

För omyndiga familjemedlemmar till utländska medborgare skall halva dagsbeloppet gälla.

Medborgare i en icke-EG-stat, enligt vars lagstiftning grekiska medborgare vid inresa till den staten måste växla in valuta, är av reciprocitetsskäl föremål för samma slags åtgärd.

SPANIEN

Utlänningar måste kunna styrka att de för att finansiera sitt uppehälle disponerar erforderliga medel, vilka lägst skall uppgå till följande:

a) Medel för att bekosta vistelsen i Spanien 5000 pesetas - eller motsvarande belopp i utländsk valuta - multiplicerat med antalet dagar för vistelse i Spanien och med antalet medföljande familjemedlemmar eller övriga anhöriga. Det belopp som måste uppvisas skall i alla händelser och oberoende av vistelsens beräknade varaktighet uppgå till minst 50000 pesetas per person.

b) Berörd person skall för återresan till ursprungslandet eller för transitering genom tredje land uppvisa ett på honom/henne själv utställt ej överlåtbart färdbevis med datum för returresa angivet.

För att bevisa att medel finns för att finansiera uppehället måste utlänningar i fråga om kontanter uppvisa dessa eller visa fram bekräftade checkar, resecheckar, kvittenser, kreditkort eller bankgaranti. Om sådana verifikationer inte kan uppvisas godtar den spanska gränspolisen varje annan verifikation som man bedömer vara till fyllest.

FRANKRIKE

Det belopp som anges som riktmärke för finansieringen av uppehället under den tid som en utlänning avser att vistas i, alternativt transiteras genom, Frankrike i händelse han/hon reser till tredje land är i Frankrike lika med den indexreglerade minimilön (SMIC) som dag för dag räknas fram med utgångspunkt i en nivå som den 1 januari fastställs för det innevarande året.

Detta belopp anpassas i Frankrike periodvis till levnadskostnadsutvecklingen, antingen

- automatiskt, om prisindex har stigit med mer än 2 %, eller

- genom ett regeringsbeslut efter utlåtande från den nationella kommittén för löneförhandlingar för att säkerställa en ökning som är högre än prisutvecklingen.

Sedan den 1 juli 1998 ligger dagsbeloppet för minimilönen (SMIC) på 302 franska franc.

Den som har en åtagandeförklaring måste disponera ett belopp som lägst motsvarar halva dagsbeloppet enligt SMIC för att få vistas i Frankrike. Detta belopp är 151 franska franc per dag.

ITALIEN

I fråga om de medel för att finansiera uppehället som de gränsövervakande myndigheterna kontrollerar när icke-EG-medborgare reser in för att uppehålla sig viss tid i Italien finns inga exakta belopp angivna som riktmärken, trots att det hänvisas till sådana i artikel 3.5 i lag nr 39 av den 28 februari 1990, som innehåller bestämmelser med snar verkan om beviljande av asyl, inresa och vistelse samt om övervakning av icke-EG-medborgare och statslösa personer som redan vistas i Italien.

Det är gränskontrollpersonalens sak att avgöra om den utländske medborgaren disponerar tillräckliga medel för att finansiera sitt uppehälle. Härvid tar man särskilt hänsyn till resans varaktighet och målet med resan, medborgarskap (något som är betydelsefullt om den utländske medborgaren kommer från ett riskland med tanke på olaglig invandring), den utländske medborgarens personliga förhållanden samt det transportmedel som använts.

Kontrollen av om en utländsk medborgare disponerar tillräckliga medel för sitt uppehälle sker inte endast genom att kontanter visas upp utan även genom att kreditkort och andra checkar/växlar (t.ex. resecheckar) uppvisas.

Enligt artikel 3.6 i ovannämnda lag anses inte en utländsk medborgare ha otillräckliga medel till sitt förfogande om han/hon uppvisar handlingar av vilka det framgår att han/hon äger egendom i Italien, har avlönat arbetet (t.ex. uppehållstillstånd för arbete) eller ett åtagande från erkänt företag eller organisation eller av en privatperson som garanterar dennes inkvartering och uppehälle samt återresa till ursprungslandet.

Dessutom måste utländska medborgare ha returbiljett eller disponera motsvarande medel (till de medel som krävs för uppehållstillståndet tillkommer för detta ett lagom stort belopp).

LUXEMBURG

I den luxemburgska lagstiftningen föreskrivs inget riktmärkesbelopp som skall kontrolleras vid gränsen. Vid inresa bedömer man från fall till fall om en utländsk medborgare disponerar tillräckliga medel eller inte. Man ser då särskilt på syftet med resan och typen av inkvartering.

NEDERLÄNDERNA

Det belopp som ligger till grund för kontrollen av om en utländsk medborgare har tillräckliga medel för sitt uppehälle är 75 nederländska gulden per person och dag.

Ofta tillämpas beräkningsgrunden med flexibilitet eftersom bedömningen av om de medel som en utländsk medborgare disponerar är tillräckliga eller ej beror på flera faktorer som vistelsens sannolika varaktighet, syftet med resan och de personliga förhållandena.

ÖSTERRIKE

Enligt § 32.2.Z.3 i utlänningslagen skall utländska medborgare vid gränskontrollen vägras inresa om de saknar hemvist i Österrike eller medel för att finansiera sitt uppehälle och sin återresa.

Det finns emellertid inga belopp angivna som riktmärken. I det enskilda fallet avgör man med utgångspunkt i syftet med resan samt i vistelsens natur och varaktighet, varvid man förutom kontanta medel allt efter omständigheterna godtar resecheckar, kreditkort, bankcheckar eller åtagandeförklaringar av personer med tillfredsställande kreditvärdighet som är bosatta i Österrike.

PORTUGAL

För inresa till och vistelse i Portugal måste utlänningar disponera följande belopp:

- 15000 escudos per inresetillfälle

- 8000 escudos för varje dag de kommer att vistas i landet

Dessa belopp behöver inte styrkas i händelse utlänningen kan styrka att han/hon är tillförsäkrad mat och husrum för den tid som han/hon kommer att vistas i landet.

BILAGA 8

Mall till viseringsmärket samt märkets tekniska kännetecken och säkerhetsdetaljer

Sedan den 7 september 1996 används tekniska kännetecken och säkerhetsdetaljer i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1683/95

av den 29 maj 1995

om en enhetlig utformning av visumhandlingar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100c.3 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

med beaktande av följande:

Enligt artikel 100c.3 i Romfördraget skall rådet besluta om åtgärder som syftar till en enhetlig utformning av visumhandlingar före den 1 januari 1996.

Införandet av enhetliga visumhandlingar är ett viktigt steg mot harmoniseringen av viseringspolitiken. Artikel 7a i fördraget fastställer att den inre marknaden skall omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för personer säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördraget. Åtgärden i fråga skall även ses som sammanhängande med de åtgärder som skall antas för tillämpningen av avdelning VI i Fördraget om Europeiska unionen.

Det är väsentligt att den enhetliga modellen för visumhandlingar innehåller alla nödvändiga uppgifter och svarar mot mycket högt ställda tekniska krav, bl.a i fråga om garantier mot efterbildningar och förfalskningar. Den enhetliga modellen måste även vara utformad så att den kan användas i samtliga medlemsstater och innefatta säkerhetsanordningar som är allmänt igenkännliga och kan uppfattas med blotta ögat.

Denna förordning fastställer endast de specifikationer som inte är av konfidentiell art. Dessa specifikationer skall kompletteras med andra som skall förbli hemliga för att förebygga risken för efterbildningar och förfalskningar och som inte får innefatta personliga uppgifter eller hänvisning till sådana. Behörigheten att fastställa andra specifikationer bör tillkomma kommissionen.

För att undvika att uppgifterna i fråga sprids till flera personer än nödvändigt är det också viktigt att endast ett organ i varje medlemsstat utses för tryckningen av den enhetliga visumhandlingen, dock utan hinder av att kunna ersättas av ett annat organ om så behövs. Av säkerhetsskäl skall varje medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om det behöriga organets namn.

För att uppnå sitt syfte skall denna förordning vara tillämplig på alla typer av visumhandlingar enligt artikel 5. Medlemsstaterna bör ha möjligheten att använda samma modell för att utfärda visumhandlingar för andra ändamål än de som anges i artikel 5, förutsatt att dessa, på grund av ändringar som kan uppfattas med blotta ögat, inte kan förväxlas med den enhetliga visumhandlingen.

När det gäller de personuppgifter som skall förekomma på den enhetliga visumhandlingen enligt bilagan till denna förordning, skall hänsyn tas till medlemsstaternas bestämmelser om skydd av personuppgifter och till gemenskapslagstiftningen på området.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De visum som beviljas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 5 utformas enligt en modell (klistermärke). De skall uppfylla specifikationerna enligt bilagan.

Artikel 2

Kompletterande tekniska specifikationer för att förhindra efterbildningar eller förfalskningar av visumhandlingen skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 6.

Artikel 3

1. De specifikationer som avses i artikel 2 är hemliga och skall inte offentliggöras. De meddelas enbart till de organ som utses av medlemsstaterna för tryckning och till personer som vederbörligen auktoriserats av en medlemsstat eller av kommissionen.

2. Varje medlemsstat skall utse endast ett organ som ansvarar för tryckningen av visumhandlingar. Namnet på detta organ meddelas till kommissionen och till de övriga medlemsstaterna. Två eller flera medlemsstater får utse samma organ för detta ändamål. Varje medlemsstat får byta detta organ. I så fall skall kommissionen och de andra medlemsstaterna underrättas.

Artikel 4

1. Utan att det påverkar tillämpningen av mer långtgående bestämmelser om skydd av uppgifter har de personer som beviljats ett visum rätt att kontrollera de personuppgifter som finns på visumhandlingen och i förekommande fall att få dessa rättade eller borttagna.

2. Modellen för visumhandlingen innehåller inga andra maskinellt läsbara upplysningar än de som också finns i de rutor som beskrivs i punkterna 6 till 12 i bilagan eller på motsvarande resehandling.

Artikel 5

I denna förordning avses med visumhandling ett tillstånd eller beslut av en medlemsstat, som krävs för inresa på dess territorium för

- en vistelse i denna medlemsstat eller i flera medlemsstater för en period som totalt inte överstiger tre månader,

- en resa genom territoriet eller transitzonen på en flygplats i denna medlemsstat eller flera medlemsstater.

Artikel 6

1. När hänvisning sker till förfarandet enligt denna artikel, gäller följande bestämmelser:

2. Kommissionen skall biträdas av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över detta förslag inom den tidsfrist som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall anta sitt yttrande med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Vid omröstning inom kommittén skall medlemsstaternas företrädares röster vägas enligt samma artikel. Ordföranden skall inte delta i omröstningen.

3. a) Kommissionen skall anta förslaget om åtgärder om det är förenligt med kommitténs yttrande.

b) Om förslaget inte är förenligt med kommitténs yttrande eller om inget yttrande avges, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet vilka åtgärder som skall vidtas. Rådet skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet.

Om rådet inte har fattat något beslut inom två månader, skall kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas, såvida inte rådet med enkel majoritet har uttalat sig emot förslaget.

Artikel 7

Om medlemsstaterna använder modellen för visumhandling för andra ändamål än dem som omfattas av artikel 5 skall de åtgärder vidtas som behövs för att undvika all förväxling med den visumhandling som beskrivs i artikel 5.

Artikel 8

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas sex månader efter det att de åtgärder som avses i artikel 2 har vidtagits.

Denna förordning skall till alla delar vara bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Utfärdad i Bryssel den 29 maj 1995.

På rådets vägnar

H. de Charette

Ordförande

BILAGA

>PIC FILE= "L_2000239SV.037302.TIF">

Säkerhetsanordningar

1. På denna yta syns ett märke bestående av nio ellipser som bildar en solfjäder.

2. På denna yta syns ett föränderligt optiskt märke (kinegram eller motsvarande). Beroende på synvinkeln syns i olika dimensioner och färger, tolv stjärnor, bokstaven "E" eller en jordglob.

3. På denna yta syns en logotyp bestående av en eller flera bokstäver i form av en latent bild som anger den utfärdande medlemsstaten (eller "BNL" för Benelux-länderna, dvs. Belgien, Luxemburg och Nederländerna). Denna logotyp framträder ljus när den ligger platt och mörk när den vrids 90 grader. Följande logotyper används: A för Österrike, BNL för Benelux, D för Tyskland, DK för Danmark, E för Spanien, F för Frankrike, FIN för Finland, GR för Grekland, I för Italien, IRL för Irland, P för Portugal, S för Sverige, UK för Förenade kungariket.

4. Mitt på denna yta syns ordet "visa" skrivet med versaler i optiskt föränderligt bläck. Beroende på synvinkeln framträder ordet i grönt eller rött.

5. Denna ruta innehåller visumhandlingens nummer, vilket är förtryckt och börjar med bokstaven eller bokstäverna för det utfärdande landet enligt punkt 3 ovan. Ett särskilt typsnitt används.

Rutor att fylla i

6. Denna ruta börjar med orden "giltigt för". Den utfärdande myndigheten anger det territorium eller de territorier för vilka visumhandlingen gäller.

7. Denna ruta börjar med ordet "från" och ordet "till" står på samma rad. Här anger den utfärdande myndigheten visumhandlingens giltighetstid.

8. Denna ruta börjar med orden "antal inresor". Orden "vistelsens längd" (dvs. den av den ansökande begärda vistelsetiden) och "dagar" står längre bort på samma rad.

9. Denna ruta börjar med orden "utfärdad i" och används för att ange orten där visumhandlingen utfärdats.

10. Denna ruta börjar med ordet "den" (här anges datumet för utfärdandet av visumhandlingen). Längre bort på samma rad står "passnummer" (här anges innehavarens passnummer).

11. Denna ruta börjar med orden "slag av visum". Här anger den utfärdande myndigheten vilken typ av visumhandling det gäller, i enlighet med artiklarna 5 och 7 i denna förordning.

12. Denna ruta börjar med ordet "anmärkningar". Den används av den utfärdande myndigheten för övriga nödvändiga uppgifter, förutsatt att förfarandet överensstämmer med artikel 4 i denna förordning. De följande två och en halv raderna används för dessa anmärkningar.

13. Denna ruta innehåller maskinellt läsbara uppgifter för att förenkla den yttre gränskontrollen.

Pappret är pastellgrönt med röda och blå märken.

Rubriktexten till rutorna är på engelska och franska. Den utfärdande staten kan tillägga ett annat officiellt gemenskapsspråk. För ordet "visum" på den första raden får dock vilket som helst officiellt gemenskapsspråk användas.

KONFIDENTIELL

BILAGA 9

KONFIDENTIELL

BILAGA 10

BILAGA 11

Resehandlingar i vilka viseringar kan införas

Följande resehandlingar erkänns som giltiga enligt artikel 17.3 a i Schengenkonventionen om de dels uppfyller de krav som anges i artiklarna 13 och 14, dels på tillfredsställande sätt styrker innehavarens identitet samt i de fall som avses i a och b nedan dennes medborgarskap:

a) Resehandlingar som i enlighet med gängse internationell lagstiftning utfärdas i stater eller områden som erkänns av samtliga medlemsstater.

b) Pass eller resehandlingar av vilka det framgår att återinresa kan ske. Detta avser även dokument som utfärdas av stater eller områden som inte erkänns av samtliga medlemsstater förutsatt att Verkställande kommittén erkänner dessa dokument som giltiga för införande av gemensam visering varvid gäller att nedanstående förteckningar måste antas med enhällighet:

- Dels förteckningen över de aktuella passen eller resehandlingarna,

- dels förteckningen över de stater eller områden som inte erkänns i vilka sådana dokument utfärdas.

Om dessa förteckningar upprättas har de konventionens genomförande som enda syfte och påverkar inte medlemsstaternas erkännande av icke erkända stater eller områden.

c) Resedokument för flyktingar som utfärdas enligt 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning.

d) Resedokument för statslösa personer som utfärdas i enlighet med 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning(1).

(1) Portugal och Österrike är visserligen inte fördragsslutande parter i dessa konventioner men kommer ändå att erkänna resedokument som utfärdas i enlighet med dessa konventioner som dokument i vilka av Schengenstaterna utfärdade enhetliga viseringar kan införas.

BILAGA 12

Avgifter (uttryckta i euro) för utfärdande av viseringar

>Plats för tabell>

Principer:

I. Avgiften skall på lämpligt sätt erläggas i konvertibel valuta eller i nationell valuta i enlighet med gällande officiell växelkurs.

II. Det är tillåtet att i enskilda fall sänka avgifterna eller att i enlighet med rådande nationell lagstiftning underlåta att ta ut dessa om en sådan åtgärd syftar till att slå vakt om kulturella, utrikespolitiska, utvecklingspolitiska eller andra väsentliga offentliga intressen.

III. Gruppviseringar får utfärdas i enlighet med rådande nationell lagstiftning, dock för högst 30 dagar.

BILAGA 13

Anvisningar för ifyllande av viseringsmärket

Påminnelse: I normala fall får tiden från det att viseringen utfärdas till det att resan påbörjas inte överstiga tre månader.

VISERING FÖR FLYGPLATSTRANSITERING

Det erinras om att flygplatstransitering endast krävs för medborgare i känsliga stater (se bilaga 3). Innehavaren av sådan visering får inte lämna flygplatsens internationella zon.

Exempel 1

VISERING FÖR ENKEL FLYGPLATSTRANSITERING

>PIC FILE= "L_2000239SV.037801.TIF">

- Viseringskategori A.

- Denna typ av visering berättigar endast till inresa i en stat (exempelvis Tyskland).

- Giltighetstiden räknas från på flygbiljetten angivet utresedatum (t.ex. 01.02.00). Varaktigheten fastställs genom att en extra tidsfrist på 7 dagar läggs till för den händelse innehavaren skulle uppskjuta sin avresa.

- Eftersom viseringen för flygplatstransitering inte berättigar till vistelse skall "XXX" införas vid "från-till".

Exempel 2 A

VISERING FÖR DUBBEL FLYGPLATSTRANSITERING (giltig för en stat)

>PIC FILE= "L_2000239SV.037901.TIF">

- Sådan visering berättigar till flygplatstransitering på en och samma flygplats vid ut- och återresa.

- I detta fall beräknas giltighetstiden enligt följande: datum för återresa + 7 dagar (i det aktuella exemplet: återresedatum den 15.02.00).

- Om man räknar med transitering på en och samma flygplats skall vid "giltigt för" namnet på den aktuella staten anges (exempel 2 A). Om transitering undantagsvis skulle ske i två olika Schengenstater vid ut- och återresa skall "Schengenstaterna" införas (se exempel 2 B).

Exempel 2 B

VISERING FÖR DUBBEL FLYGPLATSTRANSITERING (giltig för flera stater)

>PIC FILE= "L_2000239SV.038001.TIF">

Vid "giltigt för" införs "Schengenstaterna" för att möjliggöra transitering på två flygplatser i olika stater.

Exempel 3

VISERING FÖR MULTIPEL FLYGPLATSTRANSITERING (utfärdas endast i undantagsfall)

>PIC FILE= "L_2000239SV.038101.TIF">

- Om viseringen avser multipel flygplatstransitering skall giltighetstiden beräknas enligt följande: datum för den första utresan + tre månader.

- Vid "giltigt för" görs samma notering som i fråga om dubbel flygplatstransitering.

TRANSITVISERING

Exempel 4

VISERING FÖR ENKEL TRANSITERING

>PIC FILE= "L_2000239SV.038201.TIF">

- Viseringskategori B. Ordet "transitering" bör skrivas till.

- Giltighetstiden räknas fram från utresedatum (t.ex. 01.02.00) med hjälp av följande formel: datum för utresan + (maximalt 5 dagar) + 7 dagar (ytterligare tidsfrist om återresan blir förskjuten).

- Vistelsen får inte överstiga 5 dagar.

Exempel 5

VISERING FÖR DUBBEL TRANSITERING

>PIC FILE= "L_2000239SV.038301.TIF">

- Giltighetstid: Om de olika datumen för transiteringarna inte framgår, vilket är det normala fallet, skall giltighetstiden normalt räknas fram med hjälp av följande formel: datum för utresan + 6 månader.

- Vistelsen får inte överstiga 5 dagar per transitering.

Exempel 6

VISERING FÖR MULTIPEL TRANSITERING

>PIC FILE= "L_2000239SV.038401.TIF">

- Giltighetstiden räknas fram på samma sätt som i exempel 5.

- Vistelsen för inte överstiga 5 dagar per transitering.

VISERING FÖR KORTARE VISTELSE

Exempel 7

KORTARE VISTELSE (en inresa)

>PIC FILE= "L_2000239SV.038501.TIF">

- Viseringskategori C.

- Giltighetstiden räknas fram från utresedatum (t.ex. 01.02.00) med hjälp av följande formel: utresedatum + vistelsens längd + 14 dagar som tilläggsfrist.

- Vistelsen får inte överstiga 90 dagar per halvår (i exemplet 30 dagar).

Exempel 8

KORTARE VISTELSE (multipel inresa)

>PIC FILE= "L_2000239SV.038601.TIF">

- Giltighetstiden räknas från utresedatum och får inte överstiga 6 månader. För exakt beräkning skall man utgå från de verifikationer som uppvisas.

- Vistelsen får inte överstiga 90 dagar per halvår (se exemplet, kan dock vara kortare). För att räkna ut varaktigheten skall man lägga samman de på varandra följande vistelseperioderna. För att fastställa varaktigheten skall man dessutom beakta de verifikationer som visas upp.

Exempel 9

KORTARE VISTELSE (rörlighet)

>PIC FILE= "L_2000239SV.038701.TIF">

- Visering för kortare vistelse och multipel inresa med giltighetstid överstigande 6 månader: 1, 2 eller 3 år samt i undantagsfall 5 år (VIP-personer). I nedanstående exempel har giltighetstiden angivits till 3 år.

- Vistelsens längd räknas fram på samma sätt som i exempel 8 (högst 90 dagar).

VISERING MED GEOGRAFISKT BEGRÄNSAD GILTIGHET

Denna typ av visering kan vara antingen en visering för kortare vistelse eller en transitvisering.

Omfattningen kan begränsas till en eller flera staters territorium.

Exempel 10

VISERING MED GEOGRAFISKT BEGRÄNSAD GILTIGHET UTFÄRDAS FÖR KORTARE VISTELSE OCH FÖR EN ENSKILD STAT.

>PIC FILE= "L_2000239SV.038801.TIF">

- I exemplet begränsas giltigheten till en stat: Frankrike.

- Viseringskategori C (detta fall motsvarar exempel 7).

Exempel 11

VISERING MED GEOGRAFISKT BEGRÄNSAD GILTIGHET SOM UTFÄRDAS FÖR KORTARE VISTELSE OCH FLERA STATER

>PIC FILE= "L_2000239SV.038901.TIF">

- I detta fall införs vid "giltigt för" landskoden för de stater för vilka viseringen är giltig (Belgien: B, Tyskland: D, Grekland: GR, Spanien: E, Frankrike: F, Italien: I, Luxemburg: L, Nederländerna: NL, Österrike: A och Portugal: P. Om viseringen gäller Beneluxstaterna skrivs BNL).

- I det exempel som valts är den geografiska giltigheten begränsad till Frankrike och Spanien.

Exempel 12

VISERING MED GEOGRAFISKT BEGRÄNSAD GILTIGHET UTFÄRDAS FÖR TRANSITERING OCH FÖR EN ENDA STAT.

>PIC FILE= "L_2000239SV.039001.TIF">

- Viseringskategori B.

- I följande exempel begränsas giltigheten till en stat: Frankrike.

MEDFÖLJANDE PERSONER

Exempel 13

>PIC FILE= "L_2000239SV.039101.TIF">

- I detta skall ett eller flera barn och i undantagsfall make/maka införas i passet.

- Om ett eller flera barn omfattas av viseringen skall vid "passnummer" "+nX" föras in efter numret (n = antal barn) och om det rör sig om maka skall "+Y" införas. I följande exempel (kortare vistelse, enkel inresa, vistelse 30 dagar) är viseringen giltig för passinnehavaren, tre barn och make/maka.

VISERINGAR SOM UTFÄRDAS NÄR EN STAT FÖRETRÄDER EN ANNAN

Exempel 14

>PIC FILE= "L_2000239SV.039201.TIF">

Här avses det fall då en Schengenstats beskickning utfärdar visering som företrädare för en annan Schengenstat.

I detta fall skall fältet "anmärkningar" fyllas i genom att bokstaven R införs åtföljd av landskoden för den stat på vars vägnar viseringen utfärdas.

Följande landskoder skall användas:

Belgien: B

Tyskland: D

Grekland: GR

Spanien: E

Frankrike: F

Italien: I

Luxemburg: L

Nederländerna: NL

Österrike: A

Portugal: P

I exemplet rör det sig om en visering som den belgiska ambassaden i Brazzaville utfärdar som företrädare för Spanien.

SAMMANSTÄLLNING

>Plats för tabell>

BILAGA 14

Principer och förfaranden för hur de avtalsslutande parterna skall rapportera vid utfärdande av territoriellt begränsade viseringar, vid upphävande och återkallande av enhetliga viseringar, vid förkortning av giltighetstiden för dessa samt vid utfärdande av nationella uppehållstillstånd

1. RAPPORTERING VID UTFÄRDANDE AV TERRITORIELLT BEGRÄNSAD VISERING

1.1 Allmänt

Utlänningar måste i princip uppfylla de villkor som anges i artikel 5.1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet för att beviljas inresa till Schengenavtalets avtalsslutande parters territorium.

Om en utlänning inte uppfyller samtliga dessa villkor skall han/hon vägras inresa utom i de fall då en avtalsslutande part av humanitära skäl, i eget intresse eller på grund av internationella förpliktelser finner det nödvändigt att avvika från denna princip. Den berörda avtalsslutande parten får i så fall endast utfärda en territoriellt begränsad visering och måste underrätta de övriga avtalsslutande parterna om detta (artikel 5.2 och artikel 16 i Schengenkonventionen).

I princip gäller i enlighet med bestämmelserna i Schengenkonventionen och i de gemensamma konsulära anvisningarna (SCH/II-Visa (93) 11, 6. rev, 4. cor, Kapitel V.3) följande för utfärdande av territoriellt begränsade viseringar för kortare vistelse:

a) Utfärdande av territoriellt begränsade viseringar utgör undantag. Förutsättningarna för utfärdande av sådana viseringar skall i varje enskilt fall ingående prövas.

b) Det kan inte förväntas och är heller inte enligt andemeningen i Schengenregelverket önskvärt att de avtalsslutande parterna i stor omfattning använder sig av möjligheten att utfärda territoriellt begränsade viseringar. Man behöver således inte utgå från att antalet fall blir så stort att det skulle behövas ett datoriserat förfarande för den obligatoriska rapporteringen till de övriga avtalsslutande parterna.

1.2 Förfaranderegler

Vid fastställandet av förfaranderegler för rapporteringen till de avtalsslutande parterna om utfärdanden av territoriellt begränsade viseringar måste man göra åtskillnad mellan sådana viseringar som beskickningarna utfärdar och sådana som de gränsövervakande myndigheterna utfärdar. Följande förfaranderegler är i kraft:

1.2.1 Viseringar utfärdade av beskickningar

Rapportering till de övriga avtalsslutande parterna skall i princip tills vidare ske i enlighet med reglerna för samråd med de centrala myndigheterna (artikel 17.2 i Schengenkonventionen) (se SCH/II-Visa (94) 7). Avvikande arrangemang skall anmälas av berörd avtalsslutande part. Överföringen av uppgifter skall i princip ske inom loppet av 72 timmar.

1.2.2 Viseringar utfärdade av gränsövervakande myndigheter

I dessa fall skall i princip rapportering till de övriga avtalsslutande parternas centrala myndigheter ske inom loppet av 72 timmar.

1.2.3 De avtalsslutande parterna måste ange vilka kontaktpunkter som skall ta emot rapporteringen.

1.2.4 I samband med inrättandet av ett datoriserat förfarande för samråd med de centrala myndigheterna (artikel 17.2 i Schengenkonventionen) måste man se till att de övriga avtalsslutande parterna underrättas om att en territoriellt begränsad visering utfärdats, om utfärdandet av den territoriellt begränsade viseringen skett på grund av att en (eller flera) avtalsslutande part(er) vid samrådsförfarandet rest invändningar mot att en Schengenvisering utfärdas. I andra fall då territoriellt begränsade viseringar utfärdas kan förfarandet inte användas för den obligatoriska rapporteringen staterna emellan.

1.2.5 Följande uppgifter skall överföras av de avtalsslutande parterna:

Viseringsinnehavarens efternamn, förnamn och födelsedatum,

viseringsinnehavarens medborgarskap,

ort och datum för utfärdandet av den territoriellt begränsade viseringen samt

något/några av följande skäl till att viseringen har territoriell begränsning:

- Humanitära skäl.

- Eget nationellt intresse.

- Internationella förpliktelser.

- Resehandling som inte har giltighet för samtliga avtalsslutande parter.

- Ny visering om ett halvår.

- Samråd med de centrala myndigheterna har på grund av ärendets brådskande karaktär inte företagits.

- Invändningar från en central myndighet vid samrådet.

2. UPPHÄVANDE OCH ÅTERKALLANDE AV ENHETLIGA VISERINGAR SAMT FÖRKORTNING AV GILTIGHETSTIDEN FÖR DESSA

Med utgångspunkt i de principer som Verkställande kommittén beslutat om för upphävande och återkallande av enhetliga viseringar och för förkortning av giltighetstiden för dessa (SCH/Com-ex (93) 24) skall rapportering ske i följande fall:

2.1 Upphävande av viseringar

Upphävande av en Schengenvisering syftar till att förhindra att en person reser in i de avtalsslutande parternas territorium när det i efterhand visat sig att förutsättningarna för utfärdandet av viseringen inte föreligger.

Om en avtalsslutande part upphäver en visering som utfärdats av en annan avtalsslutande part skall i princip den centrala myndighet hos den avtalsslutande part som utfärdade viseringen meddelas detta inom 72 timmar.

Vid rapporteringen skall följande uppgifter överföras:

Viseringsinnehavarens efternamn, förnamn och födelsedatum,

viseringsinnehavarens medborgarskap,

typ av resehandling samt numret på detta,

viseringsmärkets nummer,

viseringskategori,

ort och datum för utfärdandet av viseringen samt

datum och skäl till att viseringen upphävs.

2.2 Återkallande av viseringar

Återkallande av visering innebär att den återstående giltighetstiden för viseringen upphävs efter det att en inresa gjorts.

En avtalsslutande part som utfärdar föreläggande om att återkalla en enhetlig visering skall i princip underrätta den avtalsslutande part som utfärdat viseringen inom 72 timmar. Innehållet i meddelandet skall vara detsamma som i punkt 2.1.

2.3 Förkortning av giltighetstiden för viseringar

Om en stat som ingått Schengenavtalet förkortar giltighetstiden för en visering som utfärdats av en annan avtalsslutande part skall den i princip underrätta den andra statens centrala myndighet om detta inom 72 timmar. Innehållet i meddelandet skall vara detsamma som i punkt 2.1.

2.4 Förfarande

Rapporteringen till den avtalsslutande part som har utfärdat viseringen skall vid upphävande och återkallande av viseringen samt vid förkortning av giltighetstiden för denna i princip göras till den centrala myndighet som den avtalsslutande parten har utsett.

3. RAPPORTERING AV NATIONELLA UPPEHÅLLSTILLSTÅND (ARTIKEL 25 I SCHENGENKONVENTIONEN)

Enligt artikel 25.1 i Schengenkonventionen måste en konventionsstat som ämnar bevilja nationellt uppehållstillstånd till en utlänning som står upptagen på spärrlistan först rådgöra med den avtalsslutande part som verkställt registreringen och ta hänsyn till denna stats intressen. Förutsättningar för att uppehållstillstånd skall kunna beviljas är framför allt humanitära skäl eller internationella förpliktelser. Under alla omständigheter måste tungt vägande skäl föreligga.

Enligt artikel 25.1 andra stycket skall den avtalsslutande part som ansvarar för registreringen därefter vidta åtgärder för återkallande av registreringen inom Schengenområdet men får även i fortsättningen hålla den aktuella utlänningen registrerad i sitt nationella register.

Tillämpningen av de nämnda avtalsbestämmelserna förutsätter således följande två kontakter mellan den stat som ämnar bevilja uppehållstillståndet och den stat som verkställt registreringen:

- Föregående samråd för att tillvarata den stats intressen som verkställt registreringen.

- Meddelande om att uppehållstillstånd beviljats så att den stat som ansvarar för registreringen kan vidta åtgärder för att återkalla registreringen.

Enligt artikel 25 i Schengenkonventionen måste den part som verkställer en registrering ta kontakter även i det fall då det i efterhand, dvs. efter det att uppehållstillstånd beviljats, visar sig att innehavaren av uppehållstillståndet är registrerad på spärrlistan.

Vidare skall utfärdande av uppehållstillstånd till utlänning som registrerats på spärrlista av en av de avtalsslutande parterna enligt andemeningen i Schengenkonventionen förbli undantag.

Rapportering enligt artikel 25 i Schengenkonventionen har en praktisk nära koppling till de uppgifter som finns registrerade i Schengens informationssystem (SIS). Det måste undersökas om överföringen av uppgifter kan stödjas av det nya Sirene-förfarandet.

De i denna not fastställda förfarandereglerna kommer att i fråga om sin praktiska tillämpbarhet ses över senast 12 månader efter det att Schengenkonventionen trätt i kraft.

BILAGA 15

Mall till medlemsstaternas harmoniserade formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

>PIC FILE= "L_2000239SV.039901.EPS">

>PIC FILE= "L_2000239SV.040001.EPS">

>PIC FILE= "L_2000239SV.040101.EPS">

>PIC FILE= "L_2000239SV.040201.EPS">

Tillägg 2

SEKRETESSBELAGD

GEMENSAM HANDBOK

SEKRETESSBELAGD

Tillägg 3

Följande beslut av Verkställande kommittén och Centralgruppen har upphävts:

a) Verkställande kommitténs beslut

SCH/Com-ex (93) 4 rev 2 cor av den 14 december 1993

SCH/Com-ex (93) 5 rev cor av den 14 december 1993

SCH/Com-ex (94) 5 av den 27 juni 1994

SCH/Com-ex (94) 6 av den 27 juni 1994

SCH/Com-ex (94) 7 av den 27 juni 1994

SCH/Com-ex (94) 12 av den 27 juni 1994

SCH/Com-ex (94) 20 rev av den 21 november 1994

SCH/Com-ex (94) 23 rev av den 22 december 1994

SCH/Com-ex (94) 24 rev av den 22 december 1994

SCH/Com-ex (95) 1 av den 28 april 1995

SCH/Com-ex (95) 4 av den 28 april 1995

SCH/Com-ex (95) 15 rev 2 av den 29 juni 1995

SCH/Com-ex (95) 22 rev av den 20 december 1995

SCH/Com-ex (96) 14 rev av den 27 juni 1996

SCH/Com-ex (96) 24 av den 19 december 1996

SCH/Com-ex (97) 13 av den 24 juni 1997

SCH/Com-ex (97) 21 av den 7 oktober 1997

SCH/Com-ex (97) 36 av den 15 december 1997

SCH/Com-ex (97) 41 av den 15 december 1997

SCH/Com-ex (98) 13 av den 21 april 1998

SCH/Com-ex (98) 36 av den 16 september 1998

SCH/Com-ex (98) 38 cor av den 16 september 1998

SCH/Com-ex (98) 54 av den 16 december 1998

SCH/Com-ex (98) 55 av den 16 december 1998

b) Centralgruppens beslut

SCH/C (96) 16 av den 12 mars 1996

SCH/C (96) 32 av den 26 april 1996

SCH/C (96) 40 av den 28 maj 1996

SCH/C (96) 41 av den 23 maj 1996

SCH/C (96) 96 av den 11 maj 1996

SCH/SG (97) 9 av den 17 januari 1997

SCH/C (97) 95 av den 7 juli 1997

SCH/SG (97) 79 av den 7 oktober 1997

SCH/Pers (98) 9 rev av den 30 mars 1998

SCH/SG (98) 25 rev 2 av den 30 mars 1998

SCH/C (98) 135 av den 15 december 1998