11.10.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 264/8


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2022/1923

av den 10 oktober 2022

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller användningen av askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat (E 301) och kalciumaskorbat (E 302) i tonfisk

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 av den 16 december 2008 om livsmedelstillsatser (1), särskilt artikel 10.3, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 fastställs en unionsförteckning över livsmedelstillsatser som godkänts för användning i livsmedel och villkoren för användning av dessa.

(2)

Denna förteckning får uppdateras i enlighet med det enhetliga förfarande som avses i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 (2), antingen på initiativ av kommissionen eller efter en ansökan.

(3)

Enligt bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 är askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat (E 301) och kalciumaskorbat (E 302) (livsmedelstillsatserna) för närvarande godkända som livsmedelstillsatser i bland annat kategori 09.1.1 Obearbetad fisk och kategori 09.2 Bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur på quantum satis-nivåer. Vetenskapliga livsmedelskommittén ansåg att användning av dessa som antioxidationsmedel kan godtas. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) omprövade i sitt vetenskapliga yttrande säkerheten hos livsmedelstillsatserna (3) och bekräftade att användning av dessa som livsmedelstillsatser inte utgör någon säkerhetsrisk vid de rapporterade användningarna och mängderna och att det inte finns något behov av ett acceptabelt dagligt intag uttryckt i siffror. En sådan slutsats innebär att ämnet har en mycket låg säkerhetsrisk, att det finns tillförlitlig information om exponering och toxicitet samt att sannolikheten är låg för skadliga hälsoeffekter hos människor vid doser som inte orsakar näringsmässiga obalanser hos djur. För närvarande har ingen numerisk maximihalt fastställts för dessa livsmedelstillsatser och de ska användas i enlighet med god tillverkningssed och inte i större mängd än som är nödvändigt för att uppnå det önskade syftet och under förutsättning att konsumenterna inte vilseleds.

(4)

I obearbetad fisk används antioxidationsmedel för att fördröja missfärgning av fiskköttet och härskning. I obearbetad tonfisk kopplar konsumenterna färskheten till den naturligt röda färgen på färskt tonfiskkött.

(5)

Tinad tonfiskfilé som saluförs som ”färsk” tonfisk ska framställas från tonfisk som frysts in under – 18 °C efter fiske (färsk tonfisk), medan annan tinad tonfisk endast får användas för konservering (tonfisk för konservering), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 (4). Användningen av livsmedelstillsatser i tonfisk för konservering i stora mängder för att på artificiellt sätt återskapa färgen hos färskt tonfiskkött gör det möjligt att på ett bedrägligt sätt saluföra tonfisk för konservering som färsk tonfisk och sälja denna till ett högre pris, vilseleda konsumenterna om produkten och utsätta dem för risken för histaminförgiftning.

(6)

Sådan användning av livsmedelstillsatser uppfyller dock inte de allmänna villkoren för införande och användning av livsmedelstillsatser i unionsförteckningarna och quantum satis-principen.

(7)

Efter utredning av livsmedelsbedrägerier enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 (5) rapporterar de behöriga myndigheterna regelbundet fall där man i tonfiskfiléer som sålts som färska funnit större mängder livsmedelstillsatser än vad dessa myndigheter anser vara nödvändigt för att uppnå den typiska antioxidationseffekten på färsk tonfisk. På grundval av detta misstänker de behöriga myndigheterna att livsmedelstillsatserna används på tonfisk för konservering för att återställa dess färg och saluföra dem som färska.

(8)

Eftersom det är de nationella behöriga myndigheterna som ska fastställa att quantum satis-principen inte har följts vilket kan vara svårt, har medlemsstaterna, särskilt Spanien, begärt att kommissionen ska fastställa en lämplig maximihalt för användningen av livsmedelstillsatserna som antioxidationsmedel i tinad tonfisk som säljs som färsk tonfisk (obearbetad) eller marinerad tonfisk (bearbetad).

(9)

Av rättssäkerhetsskäl och för att säkerställa en hög nivå på konsumentskyddet och god sed inom handeln med livsmedel är det därför lämpligt att fastställa en maximihalt för användning i tonfisk av tillsatserna i livsmedelskategorierna 09.1.1 och 09.2 i del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008.

(10)

Maximihalten bör göra det möjligt att bibehålla de nuvarande halterna för legitim användning i enlighet med god tillverkningssed. På grundval av de uppgifter som industrin lämnat till livsmedelsmyndigheten för omprövningen av livsmedelstillsatsernas säkerhet anses det lämpligt med en maximihalt på 300 mg/kg. Denna halt är den högsta användningen som industrin rapporterat, enligt förteckningen i livsmedelsmyndighetens yttrande.

(11)

Kommissionen har uppmärksammats på de studier som gjorts av fiskindustrin och yttrandet från en behörig myndighet där det konstaterades att det är nödvändigt att använda 900 mg/kg livsmedelstillsatser för att kontrollera oxidationen i tonfiskfiléer som hålls under 4 °C i tio dagar. Emellertid verkar 300 mg/kg vara tillräckligt för att uppnå den önskade antioxidationseffekten mot bakgrund av tillgängliga uppgifter, särskilt det faktum att offentliga kontroller som utförts av vissa andra behöriga myndigheter har visat att en hållbarhetstid på tio dagar kan uppnås för tinad tonfisk med en behandling med 300 mg/kg utan att den ursprungliga färgen ändras.

(12)

En maximihalt för användning av askorbinsyra (E 300), natriumaskorbat E 301) och kalciumaskorbat (E 302) som antioxidationsmedel i tonfisk kommer sannolikt inte att påverka människors hälsa. Därför är det i enlighet med artikel 3.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1331/2008 inte nödvändigt att begära ett yttrande från livsmedelsmyndigheten.

(13)

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 oktober 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 354, 31.12.2008, s. 16.

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1331/2008 av den 16 december 2008 om fastställande av ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer (EUT L 354, 31.12.2008, s. 1).

(3)  EFSA Journal, vol. 13(2015):5, artikelnr 4087, 124 s.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).


BILAGA

Del E i bilaga II till förordning (EG) nr 1333/2008 ska ändras på följande sätt:

i)

I livsmedelskategori 09.1.1 ”Obearbetad fisk” ska följande uppgifter införas mellan uppgifterna om E 302 kalciumaskorbat och uppgifterna om E 315 isoaskorbinsyra:

 

”E 300

Askorbinsyra

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

 

E 301

Natriumaskorbat

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

 

E 302

Kalciumaskorbat

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

(96):

E 300, E 301 och E 302 är tillåtna var för sig eller i kombination, maximihalten gäller summan uttryckt som askorbinsyra”.

ii)

I livsmedelskategori 09.2, ”Bearbetad fisk och bearbetade fiskeriprodukter inklusive blöt- och kräftdjur” ska följande uppgifter läggas till mellan uppgifterna om E 251–252 nitrater och E 315 isoaskorbinsyra:

 

”E 300

Askorbinsyra

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

 

E 301

Natriumaskorbat

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

 

E 302

Kalciumaskorbat

300 mg/kg

(96)

Endast tonfisk

(96):

E 300, E 301 och E 302 är tillåtna var för sig eller i kombination, maximihalten gäller summan uttryckt som askorbinsyra”.