Initiativ från Republiken Frankrike inför antagandet av rådets förordning om ömsesidig verkställighet av domar i mål om umgängesrätt när det gäller barn

(2000/C 234/08)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 67.1 i detta,

med beaktande av Republiken Frankrikes initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

av följande skäl:

(1) Medlemsstaterna har som mål att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer garanteras. För att stegvis upprätta ett sådant område skall gemenskapen bland annat besluta om sådana åtgärder som rör civilrättsligt samarbete i den mån de behövs för att den inre marknaden skall fungera väl.

(2) Europeiska rådet i Tammerfors den 15-16 oktober 1999 erinrade om att det är nödvändigt att upprätta ett verkligt europeiskt rättsligt område, inom vilket bland annat domar i mål om umgängesrätt som utövas när det gäller barn till separerade eller skilda föräldrar skall kunna verkställas direkt i medlemsstaterna.

(3) I samband med att de äktenskapliga banden blir lösare eller helt upplöses skall barnet få garantier som säkerställer dess grundläggande rättighet att upprätthålla regelbundna relationer med båda föräldrarna, var dessa än är bosatta inom gemenskapen.

(4) För att den inre marknaden skall fungera väl krävs en förbättring och en förenkling av den fria rörligheten för domar som rör den aktuella frågan och av effektiviteten i utövandet över gränserna av umgängesrätten med barnen till föräldrar för vilka äktenskapsskillnad eller separation har meddelats inom gemenskapen.

(5) En större rörlighet för barn till separerade föräldrar inom unionen kan endast säkerställas genom en friare rörlighet för domar som gäller dessa barn, vilket kommer att bli resultatet dels av det ömsesidiga erkännandet av verkställbarheten av dessa domar dels av förstärkning av samarbetsmekanismerna.

(6) Denna fråga omfattas av artikel 65 i fördraget.

(7) I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 5 i fördraget kan målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna, och de kan därför bättre uppnås på gemenskapsnivå. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de målen.

(8) De domar som denna förordning skall tillämpas på skall ha meddelats inom ramen för de förfaranden som avses i artikel 1.1 b i rådets förordning (EG) nr .../2000 av den ... domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn(3) (Bryssel II).

(9) Dessa domar skall dessutom gälla umgängesrätt över gränserna när det gäller barn som är under 16 år.

(10) Förordning (EG) nr .../2000 av den ... (Bryssel II) skall tillämpas på dessa domar, men den här förordningen avviker från den ovannämnda genom att den bekräftar principen om ömsesidigt erkännande av verkställbarheten av domarna i fråga.

(11) Det faktum att dessa domar är direkt verkställbara i alla medlemsstater skall uppvägas genom garantier till skydd för de båda föräldrarnas och barnets intressen.

(12) Ett enhetligt förfarande skall göra det möjligt att i undantagsfall avbryta verkställigheten om denna är av sådan art att den allvarligt skadar barnets intressen eller om det finns en annan verkställbar dom som är oförenlig med den ifrågavarande. En lagakraftvunnen dom enligt vilken det finns skäl att vägra erkännande eller verkställighet med tillämpning av förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II) skall hindra verkställigheten av umgängesrätten.

(13) Den vårdnadshavande förälderns intressen bör tillvaratas och vederbörande skall kunna få garantier för att barnet återlämnas efter vistelsen i utlandet, vilket innebär dels att myndigheterna i den medlemsstat där barnet uppehåller sig, förutom när det är absolut nödvändigt att skydda barnet, inte har behörighet att vid denna vistelse ändra den utländska domen som verkställs, dels att de har en därmed sammanhängande behörighet att fatta beslut om att barnet skall återlämnas.

(14) För att målen med denna förordning skall uppnås krävs det även ett mer ingående samarbete mellan de centrala organ som har ansvaret för att genomföra en ömsesidig administrativ och rättslig hjälp.

(15) För att säkerställa att de domar som avses i denna förordning beaktas skall de centrala organen utbyta information och utnyttja alla de medel som de förfogar över enligt den nationella lagstiftningen i sin stat för att uppmuntra att umgängesrätten utövas frivilligt eller för att säkerställa att den verkställs genom att tvångsåtgärder vidtas.

(16) De centrala organen skall vara tillgängliga för de berörda föräldrar som har eller är skyldiga att medge umgängesrätt.

(17) Kommissionen skall lämna en rapport om tillämpningen av denna förordning för att, i förekommande fall, föreslå nödvändiga ändringar. Den kommer att få hjälp med denna uppgift genom den information som de centrala organen lämnar.

(18) Bilagorna till förordningen, vilka gäller centrala organ, domstolar, behöriga myndigheter och rättsmedel, bör kunna ändras av kommissionen på grundval av information från medlemsstaterna.

(19) Möten skall anordnas regelbundet mellan de centrala organen för att de skall kunna utbyta erfarenheter.

(20) I enlighet med artikel 3 i det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar inte dessa stater i beslutet om denna förordning och är därför inte bundna av den och omfattas inte av dess tillämpning.

(21) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i det protokoll om Danmarks ställning som fogas till Fördraget om Europeiska unionen och Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar inte Danmark i beslutet om denna förordning och är därför inte bundet av den och omfattas inte av dess tillämpning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Tillämpningsområde

Artikel 1

1. Denna förordning skall tillämpas på alla domar som meddelas i en medlemsstat inom ramen för förfaranden som avses i artikel 1.1 b i rådets förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II) och som ger en av föräldrarna rätt till umgänge med något av föräldrarnas gemensamma barn om

a) denna umgängesrätt utövas på territoriet för en annan medlemsstat än den vars myndigheter har beslutat om umgängesrätten, och

b) barnet är under 16 år när verkställighet av domen begärs.

2. Den umgängesrätt som avses i punkt 1 skall omfatta rätten att för en begränsad tid ta med sig barnet till en annan plats än den där barnet har sitt hemvist.

3. I denna förordning avses med medlemsstat samtliga medlemsstater med undantag av (...).

KAPITEL II

Ömsesidigt erkännande av verkställbarheten av domar om umgängesrätt

Artikel 2

Med avvikelse från artikel 21 i rådets förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II) kan en dom enligt artikel 1 i den här förordningen, som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar där, även om verkställbarheten gäller interimistiskt, verkställas i alla de övriga medlemsstaterna utan att något annat särskilt förfarande behöver användas.

Artikel 3

Erkännandet av verkställbarheten av en dom som har meddelats i en annan medlemsstat skall göra det möjligt att på samma villkor använda samma medel för verkställighet som står till förfogande i fråga om en dom av samma slag som är verkställbar i den erkännande medlemsstaten efter att ha meddelats av den statens myndigheter.

KAPITEL III

Vägran att verkställa umgängesrätt

Artikel 4

Verkställigheten av en dom som avses i artikel 1 får inställas i en annan medlemsstat endast om den förälder som har vårdnaden om barnet inom ramen för det förfarande som avses i artikel 6 visar

a) att på grund av nya omständigheter utövandet av umgängesrätten och rätten att ha barnet hos sig för en begränsad tid allvarligt och direkt skulle äventyra barnets fysiska eller psykiska hälsa eller

b) att domen är oförenlig med en dom som redan är verkställbar på den medlemsstatens territorium.

Artikel 5

1. Verkställigheten får i synnerhet inte inställas på grund av att en talan väcks som syftar till att få konstaterat att ett skäl föreligger för att vägra erkännande eller verkställighet av hela eller en del av en dom som har meddelats inom ramen för de civilrättsliga förfaranden som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II).

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 skall endast en lagakraftvunnen dom, varigenom det fastställs att det finns skäl för att vägra erkännande eller verkställighet av en dom som avses i punkt 1, hindra verkställigheten av umgängesrätten.

Artikel 6

En sådan i artikel 4 angiven talan som syftar till att hindra utövandet av umgängesrätten och rätten att ha barnet hos sig skall väckas vid en av de i förteckningen i bilaga II uppräknade domstolarna i den medlemsstat där barnet har sitt hemvist.

Artikel 7

1. Sättet för ingivande av och delgivning eller tillkännagivande av ansökningen skall bestämmas av lagstiftningen i den medlemsstat där den förälder som har umgängesrätten har sitt hemvist.

2. Saken skall avgöras enligt ett brådskande förfarande efter det att motparten har beretts tillfälle att yttra sig och, om det behövs, efter det att barnet har hörts, om ett sådant hörande är lämpligt med hänsyn till omständigheterna och barnets omdömesförmåga.

3. Avgörandet skall meddelas senast åtta dagar efter det att den förälder som har umgängesrätt har yttrat sig. Det skall vara verkställbart även om det överklagas enligt artikel 8.

Artikel 8

Ett avgörande som har meddelats med anledning av en ansökan varigenom invändningar görs mot umgängesrätten får överklagas endast genom sådana förfaranden som avses i bilaga III.

KAPITEL IV

Ändring av avgörandet

Artikel 9

Trots att det är absolut nödvändigt att ordna ett omedelbart och tillfälligt skydd för barnets person som inte kan säkerställas av myndigheterna där barnet har sitt hemvist, får inte längden på barnets vistelse i en annan medlemsstat för verkställighet av en i artikel 1 avsedd dom ge en myndighet i denna stat möjlighet att förklara sig behörig att ändra den dom som verkställs.

KAPITEL V

Omedelbart återlämnande av barnet

Artikel 10

Om barnet inte återlämnas till den förälder som har vårdnaden efter utgången av den tid för umgängesrätt och rätt att ha barnet hos sig som fastställts i den dom som avses i artikel 1 kan denna förälder kräva omedelbart återlämnande av barnet hos det i artikel 12 avsedda centrala organet i den medlemsstat där han eller hon har sitt hemvist eller där barnet vistas.

Artikel 11

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där barnet vistas skall besluta om att barnet omedelbart skall återlämnas utan att den som har umgängesrätten kan motsätta sig detta, särskilt inte genom att åberopa en sådan talan som avses i artikel 5, förekomsten av ett avgörande om vårdnaden som har meddelats till hans eller hennes fördel i denna stat eller kan komma att erkännas eller artikel 13 i Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

KAPITEL VI

Samarbete

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall samarbeta via de utsedda nationella centrala organ som anges i bilaga I för att säkerställa att umgängesrätten när det gäller barn utövas på ett tillfredsställande sätt och att barnen efter umgängesperioden omedelbart återlämnas till den förälder som har vårdnaden.

2. För detta ändamål skall dessa organ samarbeta direkt med varandra för att främja samarbete mellan de behöriga myndigheterna på sina respektive territorier.

3. Dessa organ skall särskilt, antingen direkt eller genom någon mellanhand, vidta lämpliga åtgärder för att

a) utbyta information om barnets förhållanden,

b) underlätta ett frivilligt utövande av umgängesrätten,

c) underlätta alla överenskommelser mellan föräldrarna om utövandet av umgängesrätten genom förlikning, medling eller något annat likvärdigt förfarande,

d) enligt de regler som gäller i varje medlemsstat inleda eller främja inledandet av lämpliga förfaranden samt utnyttja de tvångsmedel som föreskrivs i deras nationella lagstiftning vid vägran att tillåta umgängesrätten eller att efter umgängesperioden återlämna barnet till den förälder som har vårdnaden,

e) utbyta information om bestämmelserna i sin nationella lagstiftning avseende tillämpningen av denna förordning,

f) hålla varandra underrättade om eventuella svårigheter som möter vid tillämpningen av denna förordning.

Artikel 13

1. Den som har tillerkänts umgängesrätt genom en sådan dom som avses i artikel 1 och som möter svårigheter när det gäller att utöva sin rätt kan vända sig till det centrala organet i den medlemsstat där vederbörande eller barnet har sitt hemvist.

2. Till stöd för sin ansökan skall den som har tillerkänts umgängesrätt ge in:

a) en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att säkerställa dess äkthet,

b) det formulär som avses i bilaga V till rådets förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II), vederbörligen ifyllt, som visar att domen är verkställbar enligt ursprungsmedlemsstatens lagstiftning och att den har delgivits eller tillkännagivits för den förälder mot vilken verkställighet begärs.

KAPITEL VII

Slutbestämmelser

Artikel 14

Bestämmelserna i förordning (EG) nr .../2000 (Bryssel II) skall tillämpas på de domar som avses i artikel 1 om inte annat föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 15

1. Senast den ...(4) skall kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och sociala kommittén överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning.

2. Den rapport som avses i punkt 1 skall vid behov åtföljas av förslag till ändringar av denna förordning.

3. Kommissionen kan för att sammanställa den rapport som avses i punkt 2 uppmana de centrala organ som avses i artikel 12 att lämna information till denna om tillämpningen av denna förordning. De centrala organen kan även lämna denna information till kommissionen på eget initiativ.

Artikel 16

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till sina nationella bestämmelser varigenom antingen utseendet av de centrala organ som avses i bilaga I eller de domstolar, behöriga myndigheter och rättsmedel som avses i bilagorna II och III ändras.

Kommissionen skall ändra de berörda bilagorna i enlighet med detta.

Artikel 17

1. De centrala organ som avses i artikel 12 skall mötas för att utbyta erfarenheter och söka efter lösningar på de praktiska och rättsliga problem som de möter inom ramen för det samarbete som införs genom denna förordning.

2. Varje medlemsstat skall utse en företrädare som skall delta i de möten som avses i punkt 1.

3. De centrala organens första möte skall äga rum inom tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft. De skall därefter ha regelbundna möten på ad hoc-basis, som regel ett per år, beroende på om det behövs, på anmodan av rådets ordförandeskap som även skall ta hänsyn till medlemsstaternas önskemål.

4. Mötena skall hållas i Bryssel, i rådets huvudbyggnad, enligt bestämmelserna i dess arbetsordning.

5. Efter varje möte skall en rapport utarbetas och överlämnas till medlemsstaterna och kommissionen.

Artikel 18

Denna förordning träder i kraft den ...

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den ...

På rådets vägnar

...

Ordförande

(1) EGT C ...

(2) EGT C ...

(3) EGT L ...

(4) Fem år efter ikraftträdandet av denna förordning.

BILAGA I

Förteckning över nationella centrala organ (artikel 12)

- I Belgien:

(...)

BILAGA II

Förteckning över domstolar och myndigheter som är behöriga att fatta beslut om inställande av verkställigheten (artiklarna 4 och 6)

- I Belgien:

(...)

BILAGA III

Rättsmedel enligt artikel 8

- I Belgien:

(...)