MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina

(2022/C 233/01)

1.   INLEDNING

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina har över 6,5 miljoner människor flytt från Ukraina till EU. Omkring 3 miljoner har registrerat sig för tillfälligt skydd och majoriteten av dem är kvinnor med barn (1). Enligt tillgänglig information har bara en förhållandevis liten andel av dem som är i arbetsför ålder kommit in på EU:s arbetsmarknad eller skrivit in sig på offentliga arbetsförmedlingar. Detta kan bero på fysiska eller psykologiska trauman, anpassningen till värdlandet, brist på information om tillgängliga möjligheter eller andra hinder (som språksvårigheter eller bristande tillgång till barnomsorg).

Trots osäkerheten om antalet personer som förväntas stanna i EU och utsikterna att återvända förväntas antalet personer som vill komma in på medlemsstaternas arbetsmarknader att öka.

Det är viktigt att integreringen på arbetsmarknaden är snabb och ändamålsenlig, både för värdsamhällets skull och för att de som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina ska kunna återuppbygga sina liv och fortsätta utveckla sin kompetens. Detta gynnar de berörda personerna, EU och, i slutändan, Ukrainas återuppbyggnad.

I detta meddelande anges politiska riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Dessa riktlinjer kompletterar och bygger på de åtgärder som redan har vidtagits på EU-nivå till stöd för personer som anländer i EU. Den 4 mars 2022 fastställdes i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 (2) att massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina föreligger i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG (direktivet om tillfälligt skydd), med följden att tillfälligt skydd (3) infördes. Kommissionen lade den 21 mars fram operativa riktlinjer för genomförandet av detta beslut (de operativa riktlinjerna) (4), den 23 mars ett meddelande om välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina (meddelandet av den 23 mars) (5) och den 5 april en rekommendation om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina (rekommendationen om erkännande av kvalifikationer) (6). Vid det extra mötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor den 28 mars lade kommissionen i samarbete med det franska EU-ordförandeskapet fram en tiopunktsplan för en starkare samordning av mottagandet av människor som flyr från kriget i Ukraina (7). Dessa nyckeldokument kommer att uppdateras vid behov, så att de avspeglar förändrade omständigheter eller ger användbara ytterligare riktlinjer.

Personer som omfattas av tillfälligt skydd har rätt att få tillträde till EU:s arbetsmarknad samt till yrkesutbildning och vuxenutbildning. I meddelandet av den 23 mars uppmanade kommissionen medlemsstaterna att ge tillträde till arbetsmarknaden och att låta bestämmelserna i artikel 12 i direktivet om tillfälligt skydd även omfatta personer som får tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt, såsom anges i artikel 2.2 i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 (tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt). I det här meddelandet uppmanar kommissionen på samma sätt medlemsstaterna att i möjligaste mån även tillämpa bestämmelserna om yrkes- och vuxenutbildning i artikel 14 i direktivet om tillfälligt skydd på personer som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. Därför hänvisas det i detta meddelande till personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina som antingen omfattas av rätten till tillfälligt skydd i enlighet med direktivet om tillräckligt skydd eller av rätten till tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt.

Kommissionen använder ett brett utbud av kanaler för att utbyta information med nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter, den privata sektorn och organisationer från civilsamhället som är inblandande i mottagande och integrering av personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Genom solidaritetsplattformen (8) samordnas samarbetet mellan medlemsstaterna, till exempel genom kartläggning av behov, resurser, mottagningskapacitet och överföring, med särskild hänsyn till de mest utsatta personernas och i synnerhet barnens behov. Kommissionen har upprättat en flerspråkig webbplats för att informera personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina om deras rättigheter och möjligheter samt om vilka förfaranden som de ska genomgå när de anländer i EU (9). Dessutom har en rad initiativ tagits på EU-nivå för att säkerställa att medlemsstaterna till fullo kan använda tillgängliga EU-medel, i synnerhet inom Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care-initiativet) (10).

Aldrig tidigare har tillströmningen av flyktingar varit så omfattande och så snabb. Detta kräver ändamålsenliga åtgärder på alla nivåer. Syftet med de politiska riktlinjerna i detta meddelande är att göra det lättare för medlemsstaterna att integrera personer som anländer från Ukraina på arbetsmarknaden. Meddelandet innehåller konkreta åtgärder som medlemsstaterna kan vidta på grundval av lärdomar och bästa praxis från de senaste månaderna och från migrationskrisen 2015–2016. Framgångsrik integrering på arbetsmarknaden beror också på vilka åtgärder som vidtas inom andra områden som tillgång till bostad, hälso- och sjukvård (inklusive psykisk och reproduktiv hälso- och sjukvård), socialt skydd och socialtjänst, samt, med tanke på föräldrar, barnomsorg, förskola och skola. Kommissionens åtgärder inom alla dessa områden (11) kompletterar varandra.

Medlemsstaterna uppmanas att genomföra vägledningen i detta meddelande i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (12), som är nödvändiga för att EU:s arbetsmarknader och sociala skyddssystem ska fungera rättvist och väl. Flera av åtgärderna som ingår i kommissionens handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 (13) är särskilt relevanta i förhållande till personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Särskild uppmärksamhet bör också riktas mot icke-diskriminering och det faktum att vissa särskilt utsatta grupper löper särskild risk för diskriminering, såsom romer och andra personer från etniska minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer.

EU kommer att fortsätta samarbetet med ukrainska myndigheter till stöd för åtgärder som säkerställer att personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan utöva sina rättigheter. Den ukrainska diasporan i EU spelar en särskild roll till stöd för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.   TILLGÅNG TILL ARBETSMARKNADEN OCH TILL UTBILDNING

2.1.   Anställning och egenföretagande

För personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kan och vill arbeta är det mycket viktigt att snabbt och effektivt få tillgång till arbetsmarknaden och möjlighet att integreras där. De kan ägna sig åt verksamhet som anställd eller egenföretagare, vilket också gör dem ekonomiskt oberoende och ger dem möjlighet att återuppbygga sina liv samt att bidra till och integrera sig i lokalsamhället under sin vistelse i EU. Detta gynnar de berörda personerna, EU och, i slutändan, Ukrainas återuppbyggnad.

De som omfattas av tillfälligt skydd ska också ha rätt att ägna sig åt verksamhet som anställning eller egenföretagande, i enlighet med de regler som gäller för olika yrken. Medlemsstaterna får av arbetsmarknadspolitiska skäl prioritera EU-medborgare och medborgare i stater som är bundna av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt även medborgare från tredje land med uppehållstillstånd som får arbetslöshetsersättning. Den gängse lagstiftningen i medlemsstaterna om ersättning, tillgång till sociala trygghetssystem vid verksamhet som anställd eller egenföretagare samt övriga villkor ska tillämpas.

I meddelandet av den 23 mars rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att tolka den rätt att få tillträde till EU:s arbetsmarknad som införs genom direktivet om tillfälligt skydd på bredast möjliga sätt och att endast i vederbörligen motiverade fall tillämpa undantag till fri rörlighet på den inre marknaden. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utsträcka rätten till tillträde till arbetsmarknaden även till dem som omfattas av tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. I rekommendationen om erkännande av kvalifikationer rekommenderade kommissionen också medlemsstaterna att inte införa eller upprätthålla några krav på att företag ska kunna bevisa att de inte kunde anställa en unionsmedborgare företag innan de får anställa en person som åtnjuter tillfälligt skydd .

Det är också viktigt att undvika exploatering och odeklarerat arbete. Europeiska arbetsmyndigheten stöder utbyte av bästa praxis genom forumet för att bekämpa odeklarerat arbete (14) i syfte att bekämpa eventuellt missbruk och exploatering av arbetskraft. Under de senaste åren har plattformen främjat en övergripande strategi som kombinerar förebyggande åtgärder (t.ex. informationskampanjer och andra informationsåtgärder) med sanktioner efter arbetsplatsinspektioner (15).

De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en viktig roll för att integrera människor på arbetsmarknaden, ge information till dem som anländer och sammanföra arbetssökande och arbetsgivare. De samarbetar och samordnar åtgärder med andra berörda parter, såsom andra nationella myndigheter, kommuner, arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer, däribland organisationer för migranter och den ukrainska diasporan, för att säkerställa snabbt och riktat stöd. De offentliga arbetsförmedlingarna är också viktiga förmedlare av Eures-tjänster (16), varav vissa kan användas av dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Kommissionen är redo att ytterligare underlätta utbyten och samarbete om dessa frågor genom Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

Enkät bland offentliga arbetsförmedlingar I mars 2022 genomförde kommissionen en enkät bland offentliga arbetsförmedlingar, som visade att arbetsförmedlingarna snabbt hade anpassat de berörda förfarandena, genom flerspråkig online-information (ibland också på ukrainska) och särskilda handläggare. I vissa länder har de offentliga arbetsförmedlingarna upprättat särskilda kontor för arbetssökande som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och i vissa fall publiceras jobberbjudanden som särskilt riktar sig till sådana personer. Vissa offentliga arbetsförmedlingar finns redan på plats på mottagningscentrum och ingår i mottagningstjänster, och vissa medverkar i gemensamma krishanteringsgrupper eller arbetsgrupper för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Många offentliga arbetsförmedlingar har under de senaste åren fått betydande erfarenhet av att skriva in asylsökande och flyktingar, kartlägga deras meriter och stödja deras integrering på arbetsmarknaden, och de uppmuntras därför att samarbeta och utbyta god praxis genom Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar.

Kommissionen arbetar även med arbetsmarknadens parter genom det europeiska partnerskapet för integration (17) för att hjälpa personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina att integreras på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna uppmanas även att utarbeta flerpartsstrategier på nationell nivå som omfattar ekonomiska och sociala partner, eftersom dessa med rätt stöd kan spela en viktig roll för att säkerställa att möjligheter till anställning och egenföretagande verkligen skapas och finns tillgängliga.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder till stöd för anställning och egenföretagande göra följande: — Informera — personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina om vilket stöd de kan få. Detta går utöver det rättsliga kravet att informera personerna om deras rättigheter; medlemsstaterna bör också informera om stöd såsom yrkesvägledning, rådgivning, mentorskap, skydd mot diskriminering (särskilt för gravida och småbarnsföräldrar) och åtgärder för att främja en bättre balans mellan arbete och privatliv. Information om dessa frågor kan inkluderas i den handling som måste lämnas i enlighet med artikel 9 i direktivet om tillfälligt stöd, helst på mottagarens eget språk, och bör också göras tillgänglig genom särskilda webbplatser, appar eller annonser. Medlemsstaterna uppmanas att utforma en liknande handling och göra sådan information tillgänglig för dem som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. — integrationsmyndigheter, lokala myndigheter, socialtjänst, möjliga arbetsgivare och sociala partner om vilka rättigheter de personer har som åtnjuter tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. Detta kan göras genom informationsmöten och vidareutbildning och genom att främja deltagande i initiativ på EU-nivå såsom kompetenspakten (18). — Underlätta integreringen på arbetsmarknaden för dem som åtnjuter tillfälligt skydd och, när detta är relevant, dem som åtnjuter tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt på följande sätt: — Uppmana dem som anländer i EU att snarast skriva in sig vid den lokala offentliga arbetsförmedlingen. Information om detta kan t.ex. ges vid ankomsten eller genom mottagningscentrumen eller mottagningstjänsterna. — Se till att nationella myndigheter och offentliga arbetsförmedlingar tar hänsyn till behoven hos dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina genom att — till att börja med, särskilt uppmärksamma yrken där personer som åtnjuter tillfälligt skydd och tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt kan stödja andra som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina (t.ex. läkare, sjuksköterskor, lärare, förskole- och vårdpersonal, arbetsvägledare och personer som kan utföra annat arbete inom den offentliga arbetsförmedlingen); detta kan göras genom att man undanröjer hinder för tillträde till sådana yrken och samarbetar med de ukrainska myndigheterna och den ukrainska diasporan, — ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnornas tillgång till arbetsmarknaden, och i synnerhet prioritera behoven hos kvinnor med barn, även vad gäller deras rätt till tillgång till barnomsorg, förskola och skola eftersom detta kan ge dem möjlighet att acceptera erbjudet arbete, — uppmuntra till tjänstgöring inom sektorer och yrken där det råder brist på arbetskraft i den mottagande medlemsstaten; för att kartlägga behoven och undersöka vilken kompetens som krävs var kan medlemsstaterna använda Cedefops analys av lediga jobb i hela EU (19) som går ner på regional nivå och Europeiska arbetsmyndighetens rapport om brist- och överskottsyrken (20). — öka medvetenheten om mångfald på arbetsplatsen och erbjuda samhällsutbildning och sociokulturella orienteringskurser som avspeglar behoven hos särskilda grupper (t.ex. kvinnor, personer med funktionsnedsättning, minoriteter, etc.), samt ge dem information om rätten till icke-diskriminering och vad de kan göra om dessa rättigheter kränks. — Förstärka det stödjande ramverket för att ge tillgång till anställning och egenföretagande genom att — stödja arbetsgivare som anställer personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ge starta eget-bidrag; företag och nätverk inom den sociala ekonomin kan också stödja integrationsåtgärderna, — göra program till stöd för entreprenörskap tillgängliga för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, så att de kan få t.ex. utbildning, mentorskap, rådgivning och nätverksstöd, liksom mikrofinansiering, eller en kombination av ekonomiska och icke-ekonomiska stödåtgärder; verktyget Better Entrepreneurship Policy Tool (21) kan användas för detta ändamål, — främja europeiska program till stöd för entreprenörskap, såsom Erasmus för unga företagare (22) och Enterprise Europe Network (23). — Ge så god tillgång som möjligt till arbetsmarknaden för dem som söker anställning eller vill starta företag genom att — åtgärda risken för exploatering och odeklarerat arbete (24) genom att se till att olika aktörer samarbetar, däribland brottsbekämpande myndigheter och arbetsmiljömyndigheter, i enlighet med det helhetsperspektiv som under de senaste åren har främjats genom forumet för att bekämpa odeklarerat arbete, EU:s strategi mot människohandel (2021–2025) (25) och den gemensamma planen mot människohandel med syfte att bekämpa människohandel och stödja eventuella offer för människohandel bland dem som flyr från kriget i Ukraina (26), — avstå från att utnyttja möjligheten (enligt artikel 12 i direktivet om tillfälligt skydd) att prioritera tillgången till arbetsmarknaden för EU-invånare, EES-invånare och medborgare från tredje land med uppehållstillstånd som får arbetslöshetsersättning, — säkerställa att arbetsmarknadsåtgärderna alltid utformas med hänsyn tagen till personer med funktionsnedsättning och se till att information och tjänster är tillgängliga i enlighet med princip 17 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och åtagandena i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD).

Exempel på relevanta EU-stödda projekt EU-stödda projekt (27) kan fungera som inspirationskälla och exempel på god praxis. Till exempel har Snabbspår med dubbelt fokus på språk och arbetsplatsanknuten utbildning visat sig fungera särskilt bra när det gäller att integrera asylsökande och flyktingar. Fostering Opportunities of Refugee Workers (Forwork) (28) är ett pilotprojekt finansierat av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation som fokuserar på arbetsmarknadsintegrering av asylsökande och flyktingar som bor på mottagningscentrum i Piemonte (Italien) och i Albanien. Genom projektet utformas individuella integrationsplaner med hjälp av kompetensutvärdering och könsuppdelat mentorskap i kombination med språk- och yrkesutbildning. Ett annat pilotprojekt finansierat av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation är det storstadsbaserade Fast track action boost (FAB) (29) där påskyndade integrationsvägar till arbetsmarknaden utformas för flyktingar och deras familjer, med särskilt fokus på kvinnliga flyktingar. Partnerskapet har sammanfört Belgrad, Berlin, Madrid, Milano, Stockholm och Wien. Ett framgångsrikt exempel på flerpartsstrategier är projektet Labour INT (30) som främjar integrationsvägar på flera nivåer (från ankomsten i landet till arbetsplatsen, via utbildning och arbetsförmedling) för asylsökande och flyktingar. Projektet bygger på företags, industri- och handelskammares, fackföreningars och migrantorganisationers intressen och kapacitet. Bland exemplen på projekt upprättade med stöd av Europeiska socialfonden som fokuserar på kvinnliga migranters integration på arbetsmarknaden finns Stark im Beruf (31) (Tyskland) för mödrar med migrantbakgrund, Mirjam (32) (Sverige) för nyanlända kvinnor och CIAO (33) (Luxemburg) för kvinnor med migrantbakgrund.

2.2.   Kartläggning av färdigheter och snabbt erkännande av kvalifikationer

De som omfattas av rätten till tillfälligt skydd och tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt behöver kunna bevisa sin kompetens och sina kvalifikationer för att snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden. Flera medlemsstater har infört förfaranden för att bedöma om studier och kvalifikationer är likvärdiga. Detta görs på grundval av tillgänglig dokumentation, och, när dokumentation saknas, genom validering av färdigheter och tidigare kunskaper och erfarenheter (t.ex. genom prov, bedömningar av praktiska färdigheter, förevisning av färdigheter, intervjuer eller nätbaserade självutvärderingar). Det är viktigt att dessa åtgärder inte skapar onödiga hinder för verkligt tillträde till arbetsmarknaden, som exempelvis språkkrav.

För tillgång till reglerade yrken, såsom olika typer av vård- eller läraryrken, krävs vanligtvis en bedömning och ett formellt erkännande av de utländska kvalifikationerna. I rekommendationen om erkännande av kvalifikationer finns vägledning och praktiska råd om hur man kan säkerställa att erkännandeförfarandet är snabbt, rättvist och flexibelt. Där betonas vikten av att underlätta akademiskt erkännande, t.ex. av universitetsexamina. De flesta utbildningsprogram, däribland vad gäller arbetsmarknadsutbildningar och arbetsplatsbaserade utbildningar och intyg, är inte knutna till reglerade yrken. Dessutom kan många personer ha ökat sin kompetens genom arbete, drift av företag eller på andra sätt såsom genom frivilligarbete. Denna kompetens kan vara mycket värdefull på arbetsmarknaden men det finns en risk att den undervärderas eller inte erkänns.

Kommissionen erbjuder flera verktyg för att bedöma färdigheter som kan användas av både slutanvändare och förmedlare såsom verktyget för kartläggning av kompetens hos personer från länder utanför EU (34) som nu finns tillgängligt på ukrainska. Detta verktyg kan stödja ukrainsktalande personer som söker arbete eller vill fortsätta sin utbildning. Verktyget används för att kartlägga kompetens och samla in bevis på kvalifikationer och erfarenheter genom en strukturerad intervju. Den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco) (35) blir också tillgänglig på ukrainska i juni månad, vilket underlättar användningen av verktyget för kartläggning av kompetens och liknande verktyg från den privata sektorn. De digitala Europass-verktygen (36) blev tillgängliga på ukrainska i slutet av april 2022. Kommissionen håller också på att lansera ett pilotprojekt inom EU:s talangreserv (37) genom att leda utvecklingen av en EU-omfattande webbportal som ger personer som har flytt från Ukraina möjlighet att uppge vilka färdigheter de har och vilken typ av arbete de söker, vilket därigenom ska göra det lättare att kartlägga kompetens inom denna grupp och finna matchningar med potentiella arbetsgivare. Utformningen av detta pilotprojekt fortsätter i samarbete med medlemsstaterna och viktiga berörda parter.

För att göra det lättare för arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå ukrainska kvalifikationer över gränserna har kommissionen tillsammans med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), ukrainska myndigheter (38) och EU:s medlemsstater jämfört det nationella ukrainska ramverket för kvalifikationer med den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF). ETF har upprättat en informationswebbplats (39) där personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan finna upplysningar om hur de kan fortsätta sin utbildning och få hjälp att få sina kvalifikationer erkända, och personer som behöver kunna tolka kvalifikationerna får hjälp att göra det. Kommissionen håller också på att undersöka vilka möjligheter europeiska digitala meriter för lärande erbjuder när det gäller att återutfärda digitala studiebevis för dem som har flytt och inte har tillgång till de nödvändiga dokumenten.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder för kartläggning och erkännande av färdigheter och kvalifikationer göra följande: — Säkerställa att kompetens och kvalifikationer kan värdesättas, utvärderas och erkännas i den utsträckning som krävs, vare sig dokumentationen finns tillgänglig eller inte, t.ex. genom att ge stöd till upprättande av CV:n, anordnande av färdighetsprov och hjälp till berörda personer att få tag på den dokumentation de saknar. Samarbetet mellan offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, institutioner som har ansvar för att validera och erkänna kvalifikationer såsom nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (40) och ukrainska myndigheter är oundgängligt för att understödja snabb, kostnadsfri och enkel kartläggning och erkännande av färdigheter och kvalifikationer och att säkerställa att information om dessa alternativ i praktiken finns tillgänglig för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. — Uppmana enheter som ansvarar för att utvärdera och erkänna tidigare erfarenhet och utbildning, däribland informell utbildning, att arbeta proaktivt med personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de organisationer som stöder dem, för att säkerställa att personer med alla typer av färdigheter och erfarenheter kan få hjälp att kartlägga sin kompetens.

Exempel på relevanta EU-stödda projekt I Belgien (Vallonien) kan kompetensvalideringscentrum (41) som drivs med ekonomiskt stöd från ESF ge personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina professionell hjälp med att få sina färdigheter validerade officiellt och kostnadsfritt. Det officiella erkännandet hjälper dem att bevisa sina färdigheter när de söker arbete, dispens för att kunna återuppta studier eller tillträde till ett yrke.

2.3.   Inledande yrkesutbildning

Kommissionen samarbetar med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen för att hjälpa personer som genomgår yrkesutbildning att fortsätta sina studier online. I synnerhet samarbetar Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen med ukrainska myndigheter och andra partner för att fastställa och samla in webbaserat utbildningsmaterial och utbildningsresurser såsom mikrokurser och korta professionella moduler från medlemsstaterna och från partnerländer, och dessa kan spridas brett för att ge fördrivna personer från Ukraina lärandemöjligheter som ger dem särskilda yrkeskompetenser och mikromeriter.

Enkät angående yrkesutbildningsåtgärder För att ta reda på vilka yrkesutbildningsåtgärder medlemsstaterna hittills har vidtagit och för att stödja utbyte av god praxis genomförde kommissionen i mars 2022 en enkät med medlemmarna i den rådgivande kommittén för yrkesutbildning, generaldirektörerna för yrkesutbildning, europeiska sammanslutningar för yrkesutbildningsanordnare och medlemmar av kompetenspakten (företag, förbund, handelskammare, utbildningsanordnare och andra). De preliminära resultaten (42) ger en överblick över medlemsstaternas åtgärder så här långt och visar exempel på god praxis som kan vara en inspirationskälla för andra, som t.ex. påskyndade förfaranden, förfaranden för att bedöma och validera likvärdighet i fråga om studier, individanpassade planer, mentorskap och rådgivning, arbetsplatsbaserat lärande och förberedande undervisning i bl.a. språk och interpersonella färdigheter.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra följande: — Säkerställa snabb tillgång till grundläggande yrkesutbildning, däribland lärlingsutbildningar, och i samarbete med arbetsmarknadens parter skapa fler möjligheter till arbetsplatsbaserad undervisning och lärlingsutbildningar av god kvalitet i enlighet med principerna i den europeiska ramen för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (43) inklusive i fråga om ekonomisk ersättning. — Stödja yrkesutbildningsanordnare genom ytterligare finansiering och ökad flexibilitet när det gäller anpassning av undervisningsprogram till behoven hos personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Överväga att anställa yrkeslärare som omfattas av rätten till tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd i enlighet med nationell rätt. — Erkänna tidigare utbildningserfarenheter och kvalifikationer genom att använda befintliga valideringsförfaranden för att på ett korrekt sätt tilldela särskilda utbildningsvägar. Involvera arbetsmarknadens parter för att ge unga studerande från Ukraina möjlighet att genomgå en yrkesexamen och erhålla kompetensbaserade yrkescertifikat. — Undersöka möjligheten att förlänga pågående Erasmus+-vistelser för ukrainska yrkesstuderande som inte kan återvända hem och som kan söka tillfälligt skydd.

Exempel på relevanta EU-stödda projekt Med First Room, ett Bukarestbaserat projekt som samfinansieras av ESF, erbjuder Concordias yrkesskola (44) utbildning och rådgivning för att hjälpa barn och ungdomar som nyligen omfattats av statliga skyddssystem att integreras i samhället. Yrkesskolan utfärdar kompetenscertifikat och erbjuder arbetsmarknads- och yrkesorientering. Integrationstjänsterna stöder också ungdomar som lämnat systemet genom att låta dem hyra bostäder och lediga rum i Concordias transitcentrum. För närvarande stöder skolan också personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

2.4.   Kompetenshöjning och omskolning för vuxna för att göra det lättare för dem att komma in på arbetsmarknaden

Personer som åtnjuter tillfälligt skydd måste ges tillgång till vuxenutbildning, yrkesutbildning och arbetsplatspraktik. Praktisk utbildning på arbetsplatsen har visat sig vara mycket effektiv när det gäller att integrera migranter och flyktingar. Dessutom är en förbättring av mjuka och hårda färdigheter (bl.a. entreprenörsfärdigheter, personlig utveckling och datakunskap) och i synnerhet språkutbildning (även genom arbetsplatsbaserad verksamhet), en avgörande faktor för att migranter framgångsrikt ska kunna delta på arbetsmarknaden och i samhället (och även bli medvetna om och kunna åtnjuta sina rättigheter). Genom att i dag investera i kompetensen hos människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina kan medlemsstaterna dessutom ge ett viktigt bidrag till Ukrainas framtida återuppbyggnad.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med åtgärder som rör vuxenutbildning göra följande: — Så snabbt som möjligt erbjuda riktade möjligheter till kompetenshöjning och omskolning, yrkesutbildning och/eller praktik till dem som åtnjuter skyddet med särskild hänsyn till behoven hos särskilda grupper (som kvinnor, personer med funktionsnedsättning och minoriteter) och hjälpa dem att faktiskt dra nytta av sådana möjligheter. Medlemsstaterna uppmanas att samarbeta med utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och den privata sektorn för att se till att dessa möjligheter motsvarar arbetsmarknadens behov och kompetensbrister. — Tillhandahålla stödåtgärder och uppsökande verksamhet för att göra det lättare för berörda personer att utnyttja möjligheter till kompetensutveckling och omskolning, inbegripet hjälp med att identifiera lämpliga program och ekonomiskt stöd (t.ex. utbildningscheckar och individuella utbildningskonton).

Exempel på relevanta EU-stödda projekt Omnia Skills Centre (45) (Finland), som drivs med stöd av Erasmus +, tillhandahåller tjänster till invandrare i Esbo för att öka deras yrkeskunskaper och främja sysselsättning. Centret anordnar bland annat utbildning, coachning och rådgivning och tillhandahåller språkkurser i finska. Det ESF-finansierade projektet Bremen Integration Qualification (46) (Tyskland) är inriktat på att ge invandrare i åldrarna 18–26 tillgång till lärande och vägar till arbete, bland annat genom intensiva språkkurser. Projektet förvaltas av Röda korset och ger redan stöd till ungdomar som flyr kriget i Ukraina.

2.5.   Ge vuxna möjlighet att slutföra sin utbildning

Medlemsstaterna kan ge vuxna som åtnjuter tillfälligt skydd tillträde till det allmänna utbildningsväsendet. Detta kan vara till hjälp för personer som inte har kunnat fullfölja sin grundutbildning och genomgå gymnasiet eller som har blivit tvungna att avbryta sin högskoleutbildning på grund av invasionen, eller för personer som inte har haft möjlighet att gå vidare till högre utbildning. Dessa insatser kommer inte bara att gynna de berörda personerna utan även EU och i slutändan också Ukraina.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i samband med nationella åtgärder som gör det möjligt för vuxna att slutföra sin utbildning göra följande: — Skapa möjligheter för vuxna som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina att få tillgång till allmän utbildning, bland annat genom vuxenutbildning. Dessa möjligheter bör vara flexibla, målinriktade och utformade med hänsyn tagen till behoven hos personer som åtnjuter tillfälligt skydd och tillräckligt skydd enligt nationell lagstiftning. För detta ändamål uppmanas medlemsstaterna att samarbeta med berörda parter, bland annat från det civila samhället och lokala sammanhang, för att ge enskilda personer möjlighet att i praktiken utnyttja sådana möjligheter. — Skapa möjligheter för vuxna som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och är intresserade av att skriva in sig vid högre utbildningsanstalter att slutföra studier som redan påbörjats eller att börja studera på nya program. I detta syfte kan medlemsstaterna uppmuntra och stödja högre utbildningsanstalter att ta emot dessa personer eller hjälpa dem fortsätta sina studier på distans, till exempel genom att främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter i EU och Ukraina – och, när så är lämpligt, även underlätta deras återintegrering i det ukrainska systemet. — Ge tillgång till infrastruktur, såsom provcentrum och it-utrustning, och samarbeta med ukrainska myndigheter för att göra det möjligt för fördrivna personer att avlägga inträdesprov för tillträde till Ukrainas högre utbildning.

3.   EKONOMISKT STÖD FRÅN EU

De åtgärder som beskrivs i detta meddelande kan stödjas genom olika EU-fonder och EU-initiativ. De senaste ändringarna av befintliga förordningar har inriktats på outnyttjade medel under programperioden 2014–2020, särskilt Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).

Care-initiativet (Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa) har, genom ändringar av förordningarna om fonderna (47), inriktats på att ge medlemsstaterna större flexibilitet att snabbt mobilisera EU:s sammanhållningsfonder, utan att fondernas tillämpningsområde ändras.

Care-initiativet De viktigaste ändringarna som infördes genom förordningen om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care) är följande: — Stöd till insatser för att hantera krisen i Ukraina från och med den 24 februari 2022, även för ansökningar som lämnats in efter detta datum. — Medlemsstaterna kan använda ESF eller Eruf till stöd för åtgärder som är stödberättigande inom ramen för den andra fonden utan några begränsningar. Till exempel kan Eruf-medel som öronmärkts för infrastrukturprojekt omfördelas till social delaktighet, omsorg och utbildning (alltså åtgärder som normalt sett hör till ESF), och omvänt kan ESF-medel användas för att finansiera utrustning och infrastruktur för personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. — Medlemsstaterna kan få 100-procentig ersättning för utgifter som anmälts till kommissionen fram till den 30 juni 2022 (48). — Dessutom får medlemsstaterna också planera att använda sitt React-EU-anslag (upp till totalt 10 miljarder euro) för att hantera krisen. — Medlemsstaterna har fått ytterligare 3,5 miljarder euro i förfinansiering från React-EU (vilket särskilt gynnar de medlemsstater som har tagit emot flest människor på flykt från Rysslands anfallskrig mot Ukraina (49)). — Medlemsstaterna kan använda en ny enhetskostnad på 40 euro per vecka och person, vilket bidrar till omedelbar hjälp samtidigt som reglerna för utgiftsdeklarationer förenklas (50).

Genom förordning (EU) 2022/585, som antogs den 6 april (51), förlängs genomförandeperioden för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet (ISF) – Gränser och viseringar samt ISF – Polis med ett år (fram till juni 2024) och frigörs 2014–2020 medel från Amif som tidigare öronmärkts för särskilda ändamål.

För att hjälpa medlemsstaterna att dra största möjliga nytta av tillgängliga finansieringsmöjligheter och programplaneringsarrangemang har kommissionen upprättat en vägledande förteckning över stödberättigande åtgärder inom ramen för ESF, Fead, Eruf, Amif och ISF – Gränser och viseringar. Kommissionen har också inrättat en webbplats för frågor och svar (52), som främst men inte uteslutande är tillgänglig för programmyndigheter, för att ge snabba och samordnade svar till medlemsstaterna.

ESF kan bidra till att finansiera de flesta av de åtgärder som presenteras i de föregående avsnitten, bland annat mentorskap, yrkesvägledning, kompetenshöjning och omskolning, arbetsförmedling, lärlings- och praktikplatser, stöd till offentliga arbetsförmedlingar samt arrangemang för att undvika diskriminering och säkerställa tillgång till information för alla arbetstagare. ESF kan också finansiera personal som arbetar med människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, såväl vid gränsen som på andra platser i medlemsstaterna, samt utbildning för både barn och vuxna och tillgång till hälso- och sjukvård, bostäder och sociala tjänster.

Dessutom kan Eruf stödja tillgången till ordinarie icke-segregerade samhällstjänster inom utbildning, sysselsättning och utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård och social omsorg genom anpassning av tillgänglig infrastruktur (t.ex. byggnation/renovering/utbyggnad) och tillhörande utrustning. Amif, ISF – Gränser och viseringar och ISF – Polis kan täcka de första behoven vid mottagande av människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Amif kan även täcka deras integration i värdländerna.

Som ett komplement till ESF:s huvuduppdrag att förbättra sysselsättningsmöjligheterna på lång sikt kan fonden stödja nödåtgärder, såsom livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd, kostnader för logi och transport, förutsatt att dessa kombineras med en individuell integrationsväg i det biståndsgivande landet. Fead har ett ännu bredare tillämpningsområde och kan användas till grundläggande materiellt bistånd, såsom livsmedel, hygienprodukter, artiklar för spädbarn och barn osv., oberoende av mottagarnas status och hemvist.

Medel från InvestEU, särskilt inom ramen för kompetens- och utbildningsgarantin, kan också användas för att hjälpa människor att höja sin kompetens eller för att stärka utbildningsanordnares utbud av tjänster samt för att främja egenföretagande och stödja företag som rekryterar och utbildar fördrivna personer. Dessutom kommer instrumentet för tekniskt stöd (53) att på begäran kunna ge tekniskt stöd till medlemsstaterna för att underlätta tillgången till sysselsättning och utbildning, social delaktighet och utbildning.

Finansieringsmöjligheter för Erasmus+ har mobiliserats tack vare programmets inbyggda flexibilitet. Exempelvis kan lärare och utbildare som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina få ekonomiskt stöd för att lättare kunna integrera sig och kunna skaffa sig de färdigheter som krävs för att arbeta inom EU:s utbildningssystem. Kvalificerad personal kan tillfälligt sändas till regioner där människor som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina inkvarteras. Elever kan också snabbt välkomnas av utbildningsinstitutioner som deltar i samarbetsprojekt inom Erasmus+. Projektmedel från samarbetsprojekt inom Erasmus+ kan användas flexibelt för att underlätta integreringen av barn som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Slutligen kan eventuella behov i samband med stöd till människor som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortfarande beaktas i det pågående arbetet med att förbereda sammanhållningsprogrammen för 2021–2027. När programmen väl har antagits kommer de också att användas för att finansiera åtgärder till stöd för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina på områdena sysselsättning, utbildning, social delaktighet, bostäder, hälso- och sjukvård och social omsorg samt livsmedelsbistånd och grundläggande materiellt bistånd (eftersom Fead har slagits samman med ESF +) (54). Utgifter inom ramen för dessa program är stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att göra följande: — På bästa sätt utnyttja tillgängliga medel för alla de åtgärder som detta meddelande ger vägledning om. — Samordna de olika ansvariga myndigheterna, inklusive regionala och lokala myndigheter, för att säkerställa relevans och komplementaritet. — Samordna med kommissionen och använda ovannämnda webbplats för frågor och svar.

4.   SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE

Medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina ansträngningar för att stödja dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina och underlätta deras integrering på arbetsmarknaden, i enlighet med riktlinjerna i detta meddelande och de andra initiativ som hittills lagts fram på EU-nivå. De uppmanas att samarbeta med relevanta berörda parter för att säkerställa ett övergripande och samordnat svar och att utnyttja allt tillgängligt stöd på EU-nivå, inbegripet finansiering.

Kommissionen är redo att samarbeta ytterligare med de nationella myndigheterna och andra relevanta berörda parter och kommer att fortsätta ge vägledning allt eftersom situationen förändras, däribland genom solidaritetsplattformen och fondernas webbplats för frågor och svar. Kommissionen kommer också att fortsätta att stödja ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, samla in uppgifter om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna (55), särskilt genom särskilda nätverk som det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar och den rådgivande kommittén för yrkesutbildning, och tillhandahålla relevant information till dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina via de särskilda webbplatserna (56) och sociala medier. Varje euro som används och varje ansträngning som görs i dag för att stödja den mänskliga utvecklingen för de personer som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina bidrar till EU:s och Ukrainas framtid.

---

(1)  Den senaste informationen från nätverket för beredskap och krishantering på migrationsområdet.

(2)  EUT L 71, 4.3.2022, s. 1.

(3)  Såsom anges i de operativa riktlinjerna och i meddelandet av den 23 mars fastställs i artikel 2.1 i rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 att rätten till tillfälligt skydd förutom ukrainska medborgare omfattar tredjelandsmedborgare och statslösa personer som åtnjöt internationellt skydd i Ukraina och deras familjemedlemmar, om de före den 24 februari 2022 var bosatta i Ukraina. I fråga om medborgare från andra tredjeländer som före den 24 februari var bosatta i Ukraina med permanent uppehållstillstånd och som inte tryggt kan återvända till sitt ursprungsland ska medlemsstaterna tillämpa antingen tillfälligt skydd eller tillräckligt skydd enligt nationell rätt (artikel 2.2 i rådets genomförandebeslut). Medlemsstaterna får även ge tillfälligt skydd till andra tredjelandsmedborgare som lagligen var bosatta i Ukraina och inte kan återvända (artikel 2.3 i rådets genomförandebeslut). Såsom anges i de operativa riktlinjerna varar det tillfälliga skydd som infördes genom rådets genomförandebeslut under ett års tid från och med den dag då beslutet trädde i kraft, dvs. från och med den 4 mars 2022 till och med den 4 mars 2023, i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2001/55/EG. Om rådet under denna period inte fattar beslut, på förslag av kommissionen, om att avskaffa det tillfälliga skyddet kommer det automatiskt att förlängas med sex månader, dvs. till och med den 4 september 2023, och återigen med sex månader, dvs. till och med den 4 mars 2024.

(4)  Meddelande från Kommissionen – Om operativa riktlinjer för genomförandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs (EUT C 126 I, 21.3.2022, s. 1).

(5)  COM(2022) 131 final.

(6)  Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina (EUT L 107 I, 6.4.2022, s. 1).

(7)  Rådet för rättsliga och inrikes frågor: Ten-Point Plan (europa.eu).

(8)  Upprättad av kommissionen på grundval av artiklarna 24–27 i direktivet om tillfälligt skydd.

(9)  Information för dig som flyr från kriget i Ukraina | Europeiska kommissionen (europa.eu).

(10)  Ukraine: final adoption of CARE | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(11)  Ytterligare insatser genomförs inom dessa områden – se t.ex. åtgärderna för att genomföra tiopunktsplanen, däribland initiativet för tryggt boende. Kommissionen har utfärdat politisk vägledning om stöd till inkludering av ukrainska flyktingar i utbildningen: hänsyn, nyckelprinciper och praxis (schooleducationgateway.eu).

(12)  Den europeiska pelaren för sociala rättigheter | Europeiska kommissionen (europa.eu).

(13)  COM(2020) 758 final.

(14)  European Platform tackling undeclared work | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu).

(15)  Europeiska socialfonden har också finansierat sådana projekt, som t.ex. Integrazione migranti Progetto PIU’ SUPREME (lavoro.gov.it).

(16)  Eures (europa.eu), ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar, har utformats för att underlätta arbetstagarnas fria rörlighet. Se särskilt avdelningen ”leva och arbeta”.

(17)  I det europeiska partnerskapet för integration (europa.eu) ingår EU-kommissionen och fem organisationer som representerar arbetsmarknadens parter (EFS, Business Europe, SMEunited, SGI Europe och Eurochambres). Sedan partnerskapet bildades 2017 har arbetsmarknadens parter genomfört en lång rad integrationsåtgärder på arbetsmarknaden i över 20 EU-länder. Kommissionen har medfinansierat flera innovativa projekt för att hjälpa flyktingar och andra migranter att komma in på arbetsmarknaden. Kommissionen arbetar med arbetsmarknadens parter för att förstärka det europeiska partnerskapet för integration så att det omfattar arbetsmarknadsintegrering för personer på flykt undan den ryska invasionen av Ukraina.

(18)  Kompetenspakten är en gemensam insatsmodell för kompetensutveckling i Europa. Kommissionen mobiliserar paktens deltagare för att de som flyr från den ryska invasionen av Ukraina ska erbjudas konkreta utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter.

(19)  Skills-OVATE | Cedefop (europa.eu).

(20)  Analysis of shortage and surplus occupations 2021 | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu).

(21)  The Better Entrepreneurship Policy Tool är ett webbaserat verktyg som har utvecklats av OECD och kommissionen till stöd för beslutsfattare och andra intresserade på lokal, regional och nationell nivå som vill undersöka hur politiska strategier kan hjälpa ungdomar, kvinnor, migranter och arbetslösa att starta och driva egna företag, stödja utvecklingen av sociala företag.

(22)  Erasmus för unga företagare (erasmus-entrepreneurs.eu) hjälper blivande europeiska entreprenörer att skaffa sig den kompetens de behöver för att starta och/eller driva små företag i Europa.

(23)  Enterprise Europe Network (europa.eu) hjälper företag att vara innovativa och växa internationellt. Det är världens största stödjande nätverk för små och medelstora företag.

(24)  Se t.ex. Early Warning Notification - War in Ukraine: refugees arriving to the EU from Ukraine at risk of exploitation as part of THB | Europol (europa.eu).

(25)  COM(2021) 171 final.

(26)  A new Anti-Trafficking Plan to protect people fleeing the war in Ukraine (europa.eu).

(27)  Exempel på projekt finns på webbplatserna för Europeiska socialfonden och Europeiska socialfonden plus samt på European Website on Integration. De senaste exemplen på god praxis för integrering av flyktingar och migranter sammanfattas i slutrapporten och de tematiska rapporterna från konferenserna för ömsesidigt lärande 2021, 2020 och 2019.

(28)  Forwork.

(29)  FAB.

(30)  Labour-INT.

(31)  Stark im Beruf.

(32)  Mirjam.

(33)  CIAO.

(34)  Verktyget för kartläggning av kompetens (europa.eu) är ett flerspråkigt verktyg som utformats för att användas av organisationer som erbjuder stöd till personer från länder utanför EU. Det används för att kartlägga personernas färdigheter, kvalifikationer och arbetslivserfarenhet och ge dem personanpassade råd om ytterligare steg, t.ex. hänvisningar till erkännande av examina, validering av färdigheter, ytterligare utbildning eller hjälp med att söka jobb.

(35)  Esco (europa.eu) är en flerspråkig europeisk klassificering av färdigheter, kvalifikationer och yrken. Den fungerar som ett lexikon där yrken och färdigheter som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och utbildning beskrivs, kartläggs och klassificeras.

(36)  Europass är en uppsättning onlineverktyg som hjälper användare upprätta sitt CV, skriva motivationsbrev och även hitta lediga jobb och kurser inom EU.

(37)  Stegen för att lansera pilotprojektet anges i kommissionens meddelande Att locka kompetens och talang till EU av den 27 april 2022 (COM(2022) 657 final).

(38)  Såsom utbildningsministeriet, den nationella myndigheten för kvalifikationer, den nationella myndigheten för kvalitetssäkring i högre utbildning och det nationella informationscentrumet för akademiskt erkännande.

(39)  Education and work information for Ukrainians and EU countries | ETF (europa.eu)

(40)  Nätverket Enic-Naric (det europeiska nätverket av informationscentrum för akademiskt erkännande i Europeiska unionen och nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) har utvecklat projektet Erasmus+ Q-entry, en databas som täcker medlemsstater och länder utanför EU och ger information om kvalifikationer som ger tillträde till högre utbildning.

(41)  CVDC | Site de la validation des compétences (validationdescompetences.be)

(42)  Preliminary results: Survey on integration of Ukrainian refugees in Vocational Education and Training (VET) - Employment, Social Affairs & Inclusion – Europeiska kommissionen (europa.eu).

(43)  Rådets rekommendation av den 15 mars 2018 om en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet (EUT C 153, 2.5.2018, s. 1).

(44)  Commissioner Schmit visits ESF-funded projects in Romania supporting refugees from Ukraine | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(45)  Support and training for immigrants at the Omnia Skills Centre | Omnia

(46)  Creating pathways to employment for immigrants through language learning | Europeiska socialfonden plus (europa.eu).

(47)  Förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320) och förordning (EU) nr 223/2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

(48)  För räkenskapsperioden 1 juli 2021–30 juni 2022.

(49)  Ökning av den ursprungliga förfinansieringen från React-EU på 11 % till 15 % för alla medlemsstater och till 45 % för medlemsstater som befinner sig i frontlinjen (HU, PL, RO, SK) och de medlemsstater som har tagit emot den största andelen personer jämfört med landets befolkning (över 1 % av befolkningen den 23 mars: AT, BG, CZ, EE, LT).

(50)  Ukraine: making it easier and quicker for Member States to use cohesion funding to support immediate needs of refugees | Europeiska socialfonden plus (europa.eu). Detta kommer att gälla för var och en av dem som har beviljats tillfälligt skydd enligt direktivet om tillfälligt skydd i upp till 13 veckor efter ankomsten.

(51)  Förordning (EU) 2022/585 om ändring av förordningarna (EU) nr 514/2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering, (EU) nr 516/2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden och (EU) 2021/1147 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden.

(52)  Detta är en halvoffentlig webbplats som främst men inte uteslutande är tillgänglig för programmyndigheterna.

(53)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd.

(54)  Kommissionen har lagt fram en verktygslåda för användningen av EU-medel för integrering av personer med migrantbakgrund för programperioden 2021–2027 för att främja användningen av Eruf, ESF+ och Amif på ett kompletterande sätt för att integrera personer med migrantbakgrund.

(55)  Med hjälp av undersökningar och ytterligare övervakningsverksamhet, såsom den som utförs av byråerna Eurofound, Cedefop och ETF.

(56)  Information för dig som flyr från kriget i Ukraina |Europeiska kommissionen (europa.eu).