18.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 85/3

1.

I maj 2015 antogs ett nytt EU-direktiv om bekämpning av penningtvätt (det så kallade penningtvättsdirektivet) (1). Det uttalade syftet med denna nya lagstiftning är att förbättra de verktyg som används för att motverka penningtvätt, eftersom flöden av pengar från olaglig verksamhet hotar att skada den finansiella sektorns integritet, stabilitet och anseende, liksom unionens inre marknad och den internationella utvecklingen.

2.

Skyddet av kreditinstitutens och de finansiella institutens sundhet, integritet och stabilitet samt tilltron till det finansiella systemet är inte de enda politiska mål som eftersträvas genom penningtvättsdirektivet. I juni 2003 reviderade arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF (2)) sina rekommendationer så att de även omfattar finansiering av terrorism och fastställde mer detaljerade krav på identifiering och kontroll av kunder. Arbetsgruppen pekade på situationer där högre risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism kan motivera skärpta åtgärder och på situationer där lägre risk kan motivera mildare kontroller.

3.

Penningtvättsdirektivet innehåller därför en tydlig uppsättning bestämmelser som syftar till att hindra både penningtvätt och finansiering av terrorism genom olagliga penningflöden. Det föreskriver ett riskbaserat tillvägagångssätt i fråga om åtgärder för kundkännedom när det gäller misstänkta transaktioner, som bygger på insamling och analys av uppgifter om verkligt huvudmannaskap och den samordnade utredningsverksamhet som bedrivs av de finansunderrättelseenheter som har inrättats i medlemsstaterna.

4.

Den 2 februari 2016 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism och om ändringar i penningtvättsdirektivet för att ta itu med penningtvätt genom transaktionsplattformar och virtuella valutor och ändra finansunderrättelseenheternas roll (3).

5.

Även finansskandaler (4) och en ökad risk för skatteundandragande verkar ha uppmärksammat kommissionen på behovet av att anpassa åtgärderna i penningtvättsdirektivet och inrikta det mer direkt på skatteundandragande, som enligt den nuvarande versionen av direktivet bara ses som en källa till olagliga medel, men som direktivet inte riktar sig mot direkt.

6.

Den 5 juli 2016 offentliggjorde kommissionen ett antal förslag till ändringar (nedan kallat förslaget) av penningtvättsdirektivet och direktiv 2009/101/EG, där man inom ramen för en samordnande åtgärd med G20 och OECD vill åstadkomma en direkt och verkningsfull bekämpning av skatteundandragande bland både fysiska och juridiska personer i syfte att skapa ett rättvisare och effektivare skattesystem (5). Vi konstaterar i detta sammanhang att Europeiska datatillsynsmannen, tvärtemot vad som anges i skäl 42, inte hördes innan förslaget antogs (6).

7.

Europeiska datatillsynsmannens yttrande inhämtades senare av Europeiska unionens råd, som den 19 december antog en kompromisstext om förslaget (nedan kallad rådets ståndpunkt  (7)). Rådets ståndpunkt syftar endast till ändringar av penningtvättsdirektivet (och inte av direktiv 2009/101/EG) och fokuserar i huvudsak på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Medan syftet att bekämpa skatteundandragande inte längre anges uttryckligen i rådets ståndpunkt, innehåller den fortfarande verktyg som i förslaget var avsedda att användas i detta syfte (t.ex. allmänhetens tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap och skattemyndigheternas tillgång till uppgifter för bekämpning av penningtvätt), även om dessa verktyg har ändrats något.

8.

I detta yttrande analyseras förslagets inverkan på den grundläggande rätten till personlig integritet och uppgiftsskydd. Vi tar även upp hur denna inverkan ändras till följd av antagandet av rådets ståndpunkt.

9.

I yttrandet bedöms också huruvida det är nödvändigt och proportionerligt att personuppgifter behandlas i enlighet med de föreslagna ändringarna av penningtvättsdirektivet mot bakgrund av de politiska syften som anges i lagstiftningen. När vi hänvisar till förslaget betraktar vi det som ett enda integrerat politiskt verktyg även om det rör sig om ändringar av två olika direktiv.

10.

Samspelet mellan den allmänna ordningen och de grundläggande rättigheterna har redan behandlats av domstolen. I sin dom i målet Digital Rights Ireland  (8) konstaterar domstolen att bekämpandet av internationell terrorism och grov brottslighet utgör ett mål av allmänt samhällsintresse (9). Men eftersom de rättsliga verktyg som antagits för att uppnå detta mål strider mot de grundläggande rättigheterna till integritet och uppgiftsskydd, är det enligt domstolen nödvändigt att bedöma om dessa åtgärder är proportionerliga (10).

11.

Syftet med detta yttrande är därför inte att bedöma fördelarna med de politiska syften som lagstiftaren väljer att eftersträva. Vår uppmärksamhet riktar sig i stället mot de verktyg och olika åtgärder som antas genom lagstiftningen. Vårt mål är att se till att legitima politiska syften eftersträvas på ett effektivt sätt och i god tid, med minsta möjliga inskränkning av utövandet av de grundläggande rättigheterna och med full respekt för kraven i artikel 52.1 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

65.

Kommissionen föreslår nya ändringar av penningtvättsdirektivet för att det ska hålla jämna steg med tekniska och finansiella innovationer och nya metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt syftar förslaget till större öppenhet på finansmarknaderna för ett antal ändamål som vi identifierar, bland annat för kampen mot skatteundandragande, skyddet av investerare och kampen mot missbruk av det finansiella systemet.

66.

Vi har granskat förslaget och anser att det borde ha säkerställt följande: