Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare”

KOM(2011) 455 slutlig

2012/C 181/23

Föredragande: Cristian PÎRVULESCU

Den 20 juli 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare”

COM(2011) 455 final.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 29 februari 2012.

Vid sin 479:e plenarsession den 28–29 mars 2012 (sammanträdet den 28 mars) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 170 röster för, 14 röster emot och 11 nedlagda röster.

1.   Slutsatser

1.1   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande och ser det som ett stort framsteg i arbetet med att förstå och hantera utmaningarna i samband med integrationen av tredjelandsmedborgare i EU:s medlemsstater.

1.2   Meddelandet omfattar de nyckelområden där åtgärder bör vidtas samt tydliggör rollerna och ansvarsfördelningen med avseende på utformningen och genomförandet av agendan för integration. Betoningen av den roll som måste spelas av de lokala och regionala myndigheterna är väl motiverad, men det framgår fortfarande inte vilka incitament som ska användas för att öka dessa myndigheters deltagande. Det ”modulära” tillvägagångssättet för utformningen av medlemsstaternas politik har stor potential men medför också risker.

1.3   Meddelandet är mångsidigt och strukturerat men tar trots detta inte tillräcklig hänsyn till de komplicerade politiska och socioekonomiska utmaningar som Europas samhällen står inför. Den ekonomiska krisen och konsekvenserna av denna utgör i nuläget den främsta drivkraften för integrationsagendan. Krisen påverkar medborgarnas åsikter och är ekonomiskt betungande för de nationella och lokala myndigheterna. Kommittén föreslår att man omprövar förslaget mot bakgrund av den nuvarande socioekonomiska situationen och fastställer särskilda institutionella och finansiella instrument till stöd för integrationsmålen. Kommittén vill även framhålla kommunikationsaspekten. Det står redan klart att den ekonomiska krisen främjar invandrarfientliga åsikter. Det är därför absolut nödvändigt att kommissionen tillsammans med övriga EU-institutioner vidtar konsekventa, omfattande och kraftfulla kommunikationsåtgärder för att motverka de invandrarfientliga uttalanden och inställningar som i vissa EU-länder tyvärr börjar bli en del av den politiska vardagen. Detta har direkta konsekvenser för bilden av EU som en integrerad demokratisk organisation.

1.4   EESK noterar skillnaderna i fråga om tredjelandsmedborgares ställning, och föreslår att dessa skillnader ska beaktas vid utformningen och förberedelsen av politiken. Kategorin omfattar medborgare i stater som har möjlighet att bli medlemsländer, medborgare i utomeuropeiska länder som bor och arbetar i EU och utomeuropeiska medborgare som åtnjuter internationellt skydd inom EU. Ett erkännande av dessa skillnader bör dock inte leda till politiska klyftor eller diskriminerade åtgärder och framför allt inte till ett minimum av integrationsstandarder och integrationsåtgärder. Kommittén anser även att den mer omfattande integrationsagendan måste inbegripa EU-medborgare som bor och arbetar i andra medlemsstater. Situationen för romerna är synnerligen problematisk. Villkoren för inresa och uppehåll för migrerande säsongsarbetare från tredje land håller för närvarande på att diskuteras i Europaparlamentet och Europeiska rådet, och EESK lade fram sitt yttrande i frågan 2011 (1). EU-politiken måste ta itu med den komplicerade frågan om olagliga invandrare, som är särskilt utsatta.

1.5   EESK gläder sig över att meddelandet lyfter fram tredjelandsmedborgarnas deltagande, men anser att det misslyckas med att beslutsamt framhäva vikten av detta och de stöd och särskilda instrument som behövs för att främja deltagandet. Deltagandet i det sociala och politiska livet på lokal och nationell nivå framstår som särskilt problematiskt. Vi ser förmågan att framföra sina ståndpunkter och att formulera gemensamma förslag tillsammans med offentliga och privata organ som en förutsättning för en kvalitativ, deltagande och effektiv integrationspolitik.

1.6   EESK uppmuntrar kommissionen att inrikta sig på integration, antingen i form av ett nytt temaår eller som en nyckelkomponent i ett kommande, redan utsett europeiskt temaår och hoppas att kommissionen tillsammans med övriga EU-institutioner fortsätter att knyta integrationsagendan till andra större politiska prioriteringar, såsom Europa 2020-strategin och agendan för skydd av de grundläggande rättigheterna (som just nu håller på att ses över).

1.7   EESK står fast vid sitt åtagande att samarbeta med övriga EU-institutioner vid utarbetandet av viktiga strategier och program för integration av tredjelandsmedborgare. Dessutom är kommittén fast besluten att knyta Europas civila samhälle till integrationsagendan och att främja tredjelandsmedborgarnas deltagande i en strukturerad dialog på EU-nivå.

2.   Inledning

2.1   EU-samarbetet i fråga om integrationen av utomeuropeiska medborgare har förbättrats sedan Tammerforsprogrammet (1999). Under 2004 antog man på EU-nivå gemensamma grundläggande principer för en integrationspolitik för invandrare. Målet var att hjälpa medlemsstaterna att utforma sin integrationspolitik och fastställa en mer omfattande institutionell ram bestående av olika aktörer på EU-nivå liksom på nationell, regional och lokal nivå. Kommissionens gemensamma agenda för integration från 2005 syftade till att genomföra de gemensamma grundläggande principerna och gick ett steg längre. Den tog dock inte upp de största integrationsutmaningarna, som fortfarande är betydande. EU:s integrationsmål inkluderades även i Stockholmsprogrammet från 2009 och i Europa 2020-strategin, men trots att de införts i dessa större politiska strategier har inte integrationspolitiken utvecklats på något avgörande sätt.

2.2   I juli 2011 lade kommissionen fram ett förslag till en förnyad europeisk integrationsagenda för invandrare från tredjeländer, som inriktas på att utvidga och förbättra invandrarnas deltagande och intensifiera åtgärderna på lokal nivå. Den gör det även möjligt för ursprungsländerna att spela en större roll i planeringen av politiken. Beslutsfattandet ska först och främst kännetecknas av flexibilitet, och kommissionen åtar sig att sammanställa en verktygslåda som medlemsstaterna ska kunna använda med utgångspunkt i sina behov och prioriteringar. Det har även fastställts gemensamma indikatorer till stöd för integrationsagendan (2).

2.3   För att uppnå målen i integrationsagendan har man i EU upprättat en institutionell kommunikationsinfrastruktur: ett nätverk för nationella kontaktpunkter för integration, det europeiska integrationsforumet, som är en dialogplattform för alla aktiva aktörer på integrationsområdet, den europeiska webbplatsen om integration, dvs. den huvudsakliga kontaktpunkten för direkt utbyte av information, dokumentation och elektronisk datainsamling, en handbok om integration för såväl dem som ska fatta som genomföra beslut samt Europeiska integrationsfonden, som stöder medlemsstaternas insatser för att integrera tredjelandsmedborgare i det europeiska samhället. En invandringsportal lanserades den 18 november 2011.

2.4   Den nya bestämmelse som införts i fördraget om EU:s stöd till medlemsstaternas verksamhet för att främja integrationen av tredjelandsmedborgare som vistas lagligen på deras territorium (artikel 79.4 FEUF) skapar en bättre grund för samordnade åtgärder mellan EU:s medlemsstater och ett kontinuerligt engagemang från kommissionens och andra EU-institutioners sida.

2.5   I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar pekar man på några av de största problemen i samband med integrationen av tredjelandsmedborgare, nämligen den låga sysselsättningsnivån bland migranter, särskilt bland kvinnorna, stigande arbetslöshet och det faktum att många är överkvalificerade, ökad risk för social utestängning, skillnader i utbildningsnivå och allmänhetens oro över migranternas bristande integration (3).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   EESK välkomnar ståndpunkten att integrationen är ett gemensamt ansvarsområde och uppmanar medlemsstaterna att prioritera integrationsfrågan. På så sätt kan man trygga ett öppet, inkluderande och stabilt demokratiskt samhälle på nationell nivå (4). På EU-nivå krävs fortfarande stora satsningar. EU-institutionerna tillhandahåller redan en ram för övervakning, riktmärkning och utbyte av bra metoder. Trots detta behövs ytterligare insatser på flera håll. EU:s finansiella instrument bör vara mer inriktade på att uppfylla integrationsmålen. Det måste utföras en djupgående analys av den befintliga lagstiftningen, i synnerhet av den som rör arbetsmarknadsregler för tredjelandsmedborgare.

3.2   Mot bakgrund av de uppgifter som finns tillgängliga anser EESK att EU:s integrationsagenda borde ha tydligare syften och mål. EESK föreställer sig ett system där EU-medlemsstaterna sätter upp specifika integrationsmål och löpande informerar sina medborgare och andra länder om hur arbetet fortskrider. Det övergripande målet om ett konkurrenskraftigt och inkluderande Europa kan inte uppnås om man glömmer bort de 4 % av befolkningen (5) som utgörs av tredjelandsmedborgare.

3.3   Integrationsagendan är mycket omfattande och kräver engagemang på alla nivåer. EESK är öppet för ett mer långtgående samarbete med kommissionen, Regionkommittén och övriga EU-institutioner för att ge mer tyngd åt denna förnyade agenda för integration. Kommittén gläder sig över fokuseringen på den lokala nivån. Det är också viktigt att stärka rollen för det civila samhället och företag som verkar på lokal nivå. Migranterna bör uppmuntras att själva skapa sina egna nätverk och föreningar för att förenkla tillgången till information och finansiering och deltagandet i beslutsprocesser.

3.4   Det krävs att man tar fram en europeisk verktygslåda för integrationspraxis för att befästa metoderna i handboken om integration och göra dem mer relevanta. Man bör på lämpligt sätt informera om denna verktygslåda och om möjligheterna till finansiering av projekt med stor genomslagskraft. EESK hoppas att verktygslådan kommer att användas för att hantera de mest relevanta integrationsutmaningarna på nationell, regional och lokal nivå.

3.5   Den europeiska verktygslådan får inte undergräva samstämmigheten i den övergripande integrationspolitiken. EESK uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att basera sitt fortsatta arbete på integrationsstrategier som utarbetas med en metod som bygger på deltagande. EESK uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att stärka rollen för de nationella kontaktpunkterna för integration så att dessa kan fungera som katalysatorer i det strategiska upplägget av integrationsåtgärderna.

3.6   EESK välkomnar Eurostats studie om integrationsindikatorer (6) som nyligen togs fram. Denna utgör ett mycket värdefullt redskap och möjliggör en noggrann uppföljning av politikens och programmens inverkan, jämförande utvärderingar av medlemsstaternas metoder och en bättre underbyggd politik rent allmänt. Som vi tidigare har nämnt är dessa indikatorer inte bara relevanta ur uppföljnings- och utvärderingssynpunkt. De gör det också möjligt att fastställa konkreta mål för integrationspolitiken och integrationsprogrammen.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Integration genom deltagande

4.1.1   Migranternas socioekonomiska bidrag

4.1.1.1   Migranternas socioekonomiska bidrag är en viktig faktor i integrationsagendan. EESK förespråkar ett nytt synsätt när det gäller migranter, vilka ofta uppfattas som en potentiell börda för de sociala trygghetssystemen eller som billig arbetskraft jämfört med EU-medborgarna. EESK ser migranterna först och främst som människor med grundläggande rättigheter och även som ett tillskott till mottagarländernas samhällen, ekonomier och kulturer. EESK ser också integrationen som en ömsesidig process och uppmuntrar migranterna att intressera sig för sociala och kulturella utbyten med de mottagande samhällena. Detta innebär först och främst att de ska lära sig språket och ta del av utbildningssystemet. Europas samhällen och medborgare måste bli medvetna om att det kommer att uppstå allvarliga demografiska utmaningar på medellång och lång sikt som delvis kan lösas genom reglerad invandring.

4.1.1.2   Det är mycket viktigt att migranterna lär sig språket för att underlätta integrationen. Det är emellertid oklart vilka specifika instrument kommissionen tänker använda sig av för att närma sig detta mål.

4.1.1.3   Migranternas deltagande på arbetsmarknaden är en mycket viktig faktor för att integrationen ska lyckas. I meddelandet anges helt korrekt att sysselsättningsnivåerna bland migranterna bör ligga betydligt närmare medborgarnas, och detta gäller i synnerhet bland kvinnorna där skillnaderna tycks vara störst. Denna rent kvantitativa mätning ger emellertid inte en fullständig bild av sysselsättningssituationen. Andra frågor, t.ex. erkännande av tidigare kvalifikationer, lön, förmåner (även hur de överförs) samt tillgång till utbildning och anställningstrygghet, måste inkluderas fullt ut i integrationsagendan. Man måste också satsa mer på kvinnornas sysselsättning.

4.1.1.4   EESK är mycket oroat över att EU-lagstiftningen både direkt och indirekt påverkar migrerande arbetstagares ställning (7). Även om framsteg har nåtts genom EU:s blåkort, direktivet om kombinerat tillstånd och direktivet om säsongsarbetare, kan man med fog förmoda att arbetsmarknadsdirektiven diskriminerar arbetstagare/migranter på grundval av deras ursprung och färdigheter och förstärker ojämlikheterna (8). EU:s arbetslagstiftning skiljer på högutbildade och lågutbildade arbetstagare och ger dem olika typer av rättigheter.

4.1.1.5   EESK varnar för att främjande av cirkulär migration utan tillräckliga medel skulle kunna leda till mer olaglig migration och en mycket låg skyddsnivå för arbetstagarna. Denna typ av politik kan också ifrågasättas utifrån ett etiskt perspektiv så länge den syftar till att skicka tillbaka arbetstagarna till deras hemländer utan att dessa ges möjlighet att överföra förmåner eller arbeta en rimlig tidsperiod i mottagarlandet.

4.1.1.6   Det krävs större insatser i utbildningssystemet för att öka deltagandet bland ungdomar med invandrarbakgrund. Satsningar bör även riktas mot förskolan för att öka deltagandet i ett senare skede. I meddelandet anges möjliga exempel på åtgärder, inbegripet mentorprogram, utbildning för föräldrarna och rekrytering av migranter som lärare. EESK anser att samtliga åtgärder är användbara, men efterlyser en mer beslutsam spridning av åtgärderna och bättre finansiering av program som anordnas vid och med anknytning till utbildningsinstitut.

4.1.1.7   Att garantera bättre levnadsvillkor måste förbli en prioriterad fråga i integrationsagendan. I meddelandet lyfter man särskilt fram personer som åtnjuter internationellt skydd som målgrupp för lokala och nationella åtgärder i denna riktning. EESK inser till fullo denna särskilda grupps behov, men vill även uppmärksamma andra utsatta grupper. Europeiska kommissionen bör fästa uppmärksamhet vid grupper som är sårbara på flera olika sätt, till exempel romska kvinnor, och sträva efter att prioritera dem. Dessutom har EU tillgång till ett kraftfullt och visionärt verktyg i form av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som bör vara vägledande för lagstiftningsåtgärder på integrationsområdet.

4.1.1.8   EESK beklagar att kommissionen inte gör mer med avseende på romernas situation. En mängd romer från tredjeländer lever under mycket svåra förhållanden i mottagarländerna och saknar tillgång till grundläggande infrastruktur och tjänster. Även om det finns betydande juridiska skillnader (mellan tredjelandsmedborgare och EU-medborgare), är problemen för de sårbara grupperna desamma. Dessutom bör människans grundläggande rättigheter försvaras i fråga om varje individ, oberoende av vilken rättslig ställning han eller hon åtnjuter.

4.1.1.9   EU-medlen måste användas på ett bättre sätt för att man ska lyckas uppnå målen i integrationsagendan. EESK noterar att den ekonomiska krisen sätter press på den statliga finansieringen av sociala program och menar att EU-bidragen skulle kunna bli avgörande när det gäller att stödja viktiga projekt som åtminstone bygger upp en stabil grund med bra metoder. Det ska vara lätt att hitta information om finansiering och finansieringen bör utgöra ett tillräckligt incitament för att lokala myndigheter och offentliga och privata institutioner ska vilja delta. De tillgängliga resurserna ska användas för att uppmuntra det civila samhällets organisationer att skapa kontakter och agera på gräsrotsnivå med fokus på invandrargruppernas deltagande.

4.1.1.10   EU bör öppna sig för lokala, regionala och nationella nätverk och organisationer. Uppbyggnad av nätverk och socialt kapital underlättar integrationen nedifrån och upp, och man skapar därigenom en miljö där migranterna känner att de får ökat inflytande och ansvarar för att hävda sina rättigheter och sin potential. Nätverken och organisationerna bör dock stödja integrationen och inte leda till ytterligare segregering. EESK föreslår att dessa organisationer och nätverk ska upprätta partnerskap med organisationer i värdlandet. EU bör vara öppet för nya former av deltagande och samarbete, som påskyndas av IT och ökad rörlighet.

EESK rekommenderar kommissionen att ompröva lagstiftningen om migrerande arbetskraft, som i sin nuvarande form är en källa till diskriminering och ojämlikhet, och att fortsätta sitt arbete med att förenkla medlemsstaternas insatser för ökad och bättre integration.

4.1.2   Rättigheter och skyldigheter – uppnå likabehandling och en samhörighetskänsla

4.1.2.1   EESK välkomnar den särskilda uppmärksamhet som ägnas åt migranternas politiska deltagande – som valda tjänstemän, som röstberättigade eller som en del av rådgivande organ. Detta blir ett viktigt pilotfall för den europeiska demokratin. Endast en politisk röst för migranter kan säkra integrationen av dem på medellång och lång sikt och skydda dem mot diskriminering. En politisk röst och institutionaliserade kollektiva åtgärder kan få migranterna att delta i den politiska processen, vilket förhindrar utanförskap och radikalism. Det politiska deltagandet bör underbyggas av en omprövning av de nuvarande medborgarskapsreglerna i varje land. EESK uttrycker därför sitt stöd till att bevilja tredjelandsmedborgare rösträtt i lokala, regionala, nationella och europeiska val och motsvarande rätt att ställa upp i val. I detta sammanhang skulle ett möjligt alternativ vara att bevilja lagliga migranter EU-medborgarskap. EU kan åter gå i bräschen för ett demokratiskt nyskapande och prova på nya deltagande- och samarbetsformer.

4.2   Fler åtgärder på lokal nivå

4.2.1   Det är fullt motiverat att koncentrera sig på den lokala nivån. Förutom att den är en central aktör vid tillhandahållandet av tjänster så skapar den lokala nivån dessutom de omedelbara förutsättningarna för integration. Beroende på lokalsamhällets storlek kan lyckade integrationsprojekt ha en betydande inverkan på både samhällslivet och migranternas liv. Det är mycket viktigt att intresserade lokala myndigheter och privata företag ges tillgång till god information och finansiering, antingen från EU eller från den egna medlemsstaten.

4.2.2   EESK inser att bosättningarna i framför allt de större städerna utgör ett problem. De lockar ett stort antal invandrare som ofta bygger upp avlägsna och tämligen isolerade grannskap. Tillgången till offentliga tjänster och arbete är bara en del av problemet. Stadsplaneringen utgör en mer omfattande utmaning, eftersom den måste vara både hållbar och inkluderande. EESK rekommenderar kommissionen att aktivt stödja projekt som vidareutvecklar integrationsagendan så att den inkluderar grundläggande frågor såsom bostäder och stadsplanering.

4.2.3   Ett tillvägagångssätt med ett nedifrån och upp-perspektiv kan förväntas ge mycket goda resultat, men bara om det får tillräckligt med stöd och finansiering. Det är mycket viktigt att kommissionen i nästa budgetplan håller sitt löfte om att förenkla finansieringsförfarandena och ge tillräckliga resurser till lokala projekt (9). Bättre samordning mellan olika finansieringskällor, såsom den föreslagna asyl- och migrationsfonden (som rör frågor om asyl, integration och återvändande), den föreslagna fonden för inre säkerhet, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden, kan spela en avgörande roll i arbetet med att öka de lokala aktörernas delaktighet.

4.3   Ursprungsländernas medverkan

4.3.1   Det är mycket viktigt att man får ursprungsländerna att delta i processen om man ska kunna bygga upp en övergripande integrationsagenda (10). Vissa EU-länder har goda förbindelser med ursprungsländerna. Trots detta bör man notera att många av dessa länder av olika skäl ser få anledningar att samarbeta med EU i migrationsfrågor. När det gäller potentiella mottagare av internationellt skydd är begränsningarna mer uppenbara (11). EU:s övergripande strategi för migration utgör en bra institutionell ram som underlättar samarbetet med tredjeländer och arbetet med att lösa brådskande rörlighetsfrågor. Att främst anpassa invandringen till efterfrågan på EU:s arbetsmarknad kan dock medföra ett sämre skydd för migranterna och till och med leda till diskriminering.

4.3.2   EU bör fortsätta att arbeta med ursprungsländerna för att underlätta förfarandena före avresan. Man har noterat att det i många länder ses som en eftertraktad möjlighet att kunna komma till EU. Detta kan leda till korruption, något som EU måste förhindra eftersom det höjer kostnaderna för framtida migranter och påverkar deras vilja att återvända till ursprungsländerna.

4.3.3   EESK anser att det bästa sättet för att bidra till ursprungsländernas utveckling på lång sikt är att upprätta skäliga arbetsmarknadsregler. Man kan även hjälpa migranterna att starta gränsöverskridande företag eller att återvända till ursprungslandet och sprida kompetens och motivera sina landsmän. EESK rekommenderar att man utformar stödprogram för nystartade företag och för att uppmuntra entreprenörskap på bilateral nivå för migranter som återvänder till sina ursprungsländer. Ursprungsländerna och mottagarländerna kan tillsammans arbeta för att skapa möjligheter för sina medborgare, företag och samhällen. Det finns bl.a. exempel på samarbeten där arbetsgivarnas behov matchas med invandrarnas kompetens.

4.3.4   Det är berättigat att uppmuntra cirkulär migration så länge instrumentet inte utgörs av lagstiftning som direkt eller indirekt påverkar tredjelandsmedborgarnas rättigheter (12).

(1)  EUT C 218, 23.7.2011, s. 97–100.

(2)  Eurostat, Indicators of Immigrant Integration – A Pilot Study, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011.

(3)  Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Europeiska agendan för integration.

(4)  För en sammanfattning av oron över migrationen från både medlemsstater och tredjeländer, se resultaten från den första Eurobarometern om integrationen av invandrare, MEMO/11/529, Bryssel den 20 juli 2011.

(5)  För fullständiga siffror, se COM(2011) 291 final, kommissionens årsrapport om invandring och asyl (2010).

(6)  Eurostat 2011, Indicators of Immigrant Integration – A Pilot Study.

(7)  EUT C 218, 23.7.2011, s. 97–100 och EUT C 354, 28.12.2010, s. 16–22.

(8)  European Association for the Defense of Human Rights (Europeiska sammanslutningen för försvar av mänskliga rättigheter,) Foreign workers in the EU: moving towards multiple standards, founded on unequal treatment, den 17 oktober 2011.

(9)  Se kommissionens meddelande COM(2011) 749 final ”Att bygga ett öppet och säkert Europa: budgeten för inrikes frågor för perioden 2014–2020” och anknytande lagstiftningsförslag 750-751-752-753.

(10)  EUT C 44, 16.2.2008, s. 91–102. Frågan om EU:s invandringspolitik och utvecklingssamarbete med ursprungsländerna behandlades även vid Europeiska integrationsforumets sjätte möte (se http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-european-integration-forum-6).

(11)  EUT C 18, 19.1.2011, s. 80–84.

(12)  Se fotnot 5.