18.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/109

1.1

EESK stöder till fullo kommissionens rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande, som i hög grad hänger samman med Lissabonstrategins målsättning om ett kunskapssamhälle och med riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2005–2008.

1.2

Vi anser att rekommendationen – om den förverkligas – kan bidra till att lindra de aktuella problemen på arbetsmarknaden, i första hand problemet med bristande överensstämmelse mellan den befintliga arbetskraftens kvalifikationer och de ekonomiska kraven.

1.3

Genom att prioritera nyckelkompetenser i utbildningen kan man samtidigt bidra till att uppnå den viktiga gemensamma målsättningen att ungdomarna vid utbildningens slut skall ha utvecklat nyckelkompetenser på en nivå som gör dem rustade för vuxenlivet och för att lyckas på arbetsmarknaden – antingen som arbetstagare eller som arbetsgivare – samt för att vuxna skall kunna utveckla och fräscha upp dessa färdigheter genom hela livet, på basis av en solid grund av allmänna kunskaper, som utgör en nyckel till förmågan att ständigt anpassa sig.

1.4

Bland genomförandeverktygen vill EESK särskilt framhålla vikten av att lärarna är kapabla att hjälpa eleverna att förvärva nyckelkompetenser såväl inom den allmänna skolutbildningen och yrkesutbildningen som inom vuxenutbildningen, samt att lärarna för egen del kontinuerligt kan utveckla de nyckelkompetenser som krävs för arbetet.

1.5

EESK stöder de allmänna målen, men det är samtidigt viktigt att också de ungdomar som har lämnat skolan i förtid får möjlighet att tillägna sig de nyckelkompetenser som nämns i förslaget, med hjälp av program för icke-formell utbildning.

1.6

Med tanke på den åldrande befolkningen är det nödvändigt att behålla äldre arbetstagare längre på arbetsmarknaden. På samma sätt anser vi det därför viktigt att man i medlemsstaterna gör det möjligt även för äldre arbetstagare att skaffa sig de kompetenser de saknar, samt att man inrättar sådana infrastrukturer för lärande som gör det möjligt att upprätthålla och vidareutveckla befintliga kompetenser.

1.7

EESK är medveten om den avgörande roll som arbetsmarknadens parter i egenskap av de viktigaste aktörerna på arbetsmarknaden spelar i samband med genomförandet och övervakningen av de mål som satts upp. Gemensamma initiativ från arbetsmarknadens parter på området livslångt lärande under det första fleråriga arbetsprogrammet (2003–2005) utmynnade i en åtgärdsram för livslång utveckling av kompetens och kvalifikationer. Ytterligare insatser planeras inom ramen för det följande fleråriga programmet (2006–2008), inom vilket de europeiska arbetsmarknadsparterna kommer att förhandla om ett eventuellt frivilligt avtal på detta område.

1.8

EESK efterlyser också ett aktivare deltagande av icke-statliga organisationer i hela processen och förordar även en stärkt dialog med det civila samhället.

1.9

Det är också ytterst viktigt att det finns tillförlitlig statistik med anknytning till uppföljning och utvärdering av i vilken utsträckning målen för livslångt lärande förverkligas. Därför stöder EESK kommissionens förslag till förordning om insamling av statistik avseende livslångt lärande. Det förslaget har skapat ramar som kan säkerställa mer samstämmiga och mer enhetliga uppgiftsinsamlingsmetoder i medlemsstaterna samt mer tillförlitliga och mer jämförbara data. Man måste anstränga sig för att samla in ständigt uppdaterade och tillförlitliga uppgifter som kan ligga till grund för en analys av de viktigaste inslagen i unionens mål.

2.1

Efter en lång period av forskning, föreberedande arbete och samråd utarbetade Europeiska kommissionen ett förslag om ”att inrätta ett integrerat handlingsprogram inom livslångt lärande”. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ser positivt på det förslaget och påpekar att det här yttrandet syftar till att göra det konkreta förslag som kommissionen har lagt fram så funktionellt och effektivt som möjligt.

2.2

I linje med ovanstående kommentar bygger EESK:s synpunkter på kommissionens förslag i huvudsak på de kunskaper och erfarenheter som hittills samlats inom kommittén i följande avseenden:

2.3

Den tid som hittills förspillts när det gäller att förverkliga Lissabonmålen.

2.4

Förseningarna när det gäller sambandet mellan utbildning och produktivitet. (2)

2.5

Europas demografiska situation.

2.6

De farhågor som kommit till uttryck på senare tid såväl i Europa som på global nivå beträffande möjligheterna att lösa de ovannämnda problemen (3).

3.1

På basis av detta mandat utformade en arbetsgrupp (4) för grundläggande färdigheter, som inrättades 2001 inom ramen för arbetsprogrammet Utbildning 2010, en uppsättning nyckelkompetenser som behövs i ett kunskapsbaserat samhälle och tog fram en rad rekommendationer för att alla medborgare skall få möjlighet att förvärva dessa färdigheter (5).

3.2

Den viktigaste gemensamma målsättningen är att ungdomarna erbjuds utbildning som hjälper dem att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som gör dem rustade för vuxenlivet, och för att vuxna ska kunna utveckla och upprätthålla dessa färdigheter genom hela livet.

3.3

Följande nyckelkompetenser räknas upp i rekommendationen: 1. kommunikation på modersmålet, 2. kommunikation på främmande språk, 3. matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens, 4. digital kompetens, 5. ”lära att lära”, 6. interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens, 7. företagaranda och 8. kulturella uttrycksformer. I rekommendationen definieras kompetenserna som en uppsättning väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder med avseende på den aktuella situationen.

3.4

Arbetet med nyckelkompetenser är nära knutet till andra initiativ och pågående verksamhet, såsom arbetet med att inrätta den europeiska ramen för kvalifikationer (European Qualifications Framework – EQF) eller ansträngningarna för ökad öppenhet i kvalifikationssystemet (exempelvis erkännande av kunskaper som förvärvats genom informellt lärande).

3.5

Genom förslaget införs ett referensredskap som fastställer de centrala kompetenser som anses nödvändiga för alla, och stöd till medlemsstaterna i deras strävan efter att se till att resurser för nyckelkompetenser integreras i de grundläggande strategierna för livslångt lärande.

3.6

Det rör sig om ett referensverktyg som syftar till att hjälpa politiska beslutsfattare, tillhandahållare av utbildningstjänster, arbetsgivare och de studerande själva att uppnå de gemensamma målen på nationell nivå och på EU-nivå.

3.7

I rekommendationen fastställs de nyckelkompetenser som alla medborgare behöver i en kunskapsekonomi och ett kunskapsbaserat samhälle. Man medger att genomförandebeslut bäst fattas på nationell, regional och/eller lokal nivå. Man uppmanar medlemsstaterna att se till att alla kan tillägna sig nyckelkompetenser under grundutbildningen och yrkesutbildningen, och uppmuntrar samtidigt medlemsstaterna att mot bakgrund av europeiska referensnivåer arbeta för att avlägsna ojämlikheter inom utbildningen.

3.8

När det gäller vuxna uppmanas medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter skapa omfattande infrastrukturer som kan ge även äldre människor tillgång till instrument för att utveckla sin kompetens.

3.9

I förslaget uppmanas kommissionen slutligen att stödja nationella reformer genom ömsesidigt lärande, utbyte av goda lösningar samt regelbundna rapporter om de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målsättningarna.

3.10

Förslaget påverkar inte gemenskapens budget.

4.1

Rekommendationen syftar till att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att utveckla system för grundutbildning och yrkesutbildning, tillhandahållande av vuxenutbildning och yrkesutbildning och ett samlat system för livslångt lärande genom utarbetande av ett referensredskap för nyckelkompetenser. Även om expertöverläggningar fortfarande kommer att vara motiverade (och nödvändiga) i framtiden när det gäller den exakta definitionen av innehållet i kompetenserna, anger man i rekommendationen som helhet klart och tydligt den inriktning som är önskvärd för grundutbildningen inom ramarna för skolsystemet och för vuxenutbildningen.

4.2

I ett tidigare yttrande (6) om sambandet mellan yrkesutbildning och effektivitet riktade EESK kritik mot samtliga medlemsstater på grund av bristen på samsyn och den svaga samordningen mellan utbildningssystemen. Enligt denna kritik verkar de enskilda systemen för den fortsatta yrkesutbildningen avskärmade från den övriga utbildningssektorn, och deras koppling till näringsliv och samhälle är otillräcklig. Innehållet i utbildningarna är oftast alltför direkt inriktat på att uppfylla kortsiktiga krav, vilket på längre sikt kan leda till felsatsningar. Mot denna bakgrund bedömer kommittén att rekommendationerna om nyckelkompetenser kan utgöra gemensamma och allmänna utgångspunkter för olika utbildningsprogram och eventuellt tjäna som vägledande principer för att få de olika delarna av undervisningssystemen att fungera mera i samklang med varandra.

4.3

Mångfalden av tolkningarna av nyckelkompetenser och den divergerande karaktären hos de praktiska program som utgör resultatet av denna mångfald återspeglas även i utvärderingen av genomförandet av EU-strategin. Sedan många år har det såväl inom EU som utanför EU förts en tvist om hur man vetenskapligt skall fastställa kompetens och även hur detta skall tillämpas i praktiken. Inom ramen för ett självständigt OECD-projekt (Definition and Selection of Competencies – DeSeCo) definierade man exempelvis de kompetenser som kan betraktas som de viktigaste (dessa sammanfaller endast delvis med de nyckelkompetenser som fastställs i förslaget till rekommendation).

4.4

Inhämtandet av marknadsanpassade kunskaper som garanterar social framgång äger rum inom ramen för en konkurrenssituation mellan enskilda samhällsgrupper och samhälls-medlemmar – i enlighet med det s.k. kunskapsbaserade samhällets underliggande logik. Ett av målen med ett ingripande av staten och ett inrättande av offentliga strategiska utbildningsprogram bör vara att skapa jämlika tillträdesvillkor och verka för att alla får samma möjligheter.

4.5

När det gäller ett livslångt lärande och frågan om kompetens är det viktigt att understryka – i enlighet med förslaget till rekommendation – att man i samband med olika färdigheter inte bara fäster vikt vid inhämtandet av dessa utan även stöder upprätthållandet av redan införskaffad kompetens med hjälp av särskilda program.

4.6

Tillämpningen av rekommendationerna om nyckelkompetenser innebär en verkligt stor utmaning för medlemsstaternas utbildningssystem. Att integrera dessa – huvudsakligen inom grundutbildningen – innebär ett i grunden nytt tillvägagångssätt, särskilt i utbildningssystem med rigid organisation som ännu inte har lyckats frigöra sig från indelningen i läroämnen.

4.7

Rekommendationen utgör åtminstone en lika stor utmaning för de aktiva lärare som skall förändra sin attityd i fråga om hur de förbereder sig. Därför vill EESK särskilt framhålla vikten av att lärarna är kapabla att hjälpa eleverna att förvärva nyckelkompetenser såväl inom den allmänna skolutbildningen och yrkesutbildningen som inom vuxenutbildningen, samt att lärarna för egen del kontinuerligt kan utveckla de nyckelkompetenser som krävs för arbetet.

4.8

I rekommendationen ingår även som en viktig fråga för den sociala sammanhållningen hur man kan stödja inhämtandet av relevanta kompetenser för den äldre (7) generationen. När det gäller att uppnå ökad sysselsättning som ett av EU:s prioriterade mål inriktar medlemsstaterna sin uppmärksamhet och sina utbildningsresurser på de åldersgrupper som deltar i grundutbildningen och på den arbetsföra befolkningen – vilket med all rätt väcker frågan om den äldre generationens brist på kompetens. Generationsklyftan gör sig redan gällande på vissa områden, t.ex. på området för digital kompetens. En betydande del av medlemsstaterna håller på att fastställa nationella strategiska mål när det gäller t.ex. e-förvaltning och online-tillgång till för medborgarna viktig information och viktiga tjänster, vilket gör utövandet av rätten till information och möjligheten till samhällsengagemang beroende av om man har grundläggande kompetens (t.ex. grundläggande datorkunskap). Därför står den äldre generationen och andra missgynnade grupper utanför de program som stöder inhämtandet av de viktigaste kompetenserna, vilket kan ge upphov till negativa konsekvenser för den sociala sammanhållningen.

4.9

När man beaktar att genomförandet av en utbildning som bygger på kompetens för med sig verkligt komplicerade utbildningspolitiska kopplingar skulle det vara utomordentligt viktigt att upprätta en fortlöpande dialog i hela EU mellan sakkunniga på området, och resultaten av denna skulle vara allmänt tillgängliga. Mot bakgrund av ärendets komplexitet skulle det vara önskvärt att kommissionen, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och de befogenheter kommissionen tilldelats genom EG-fördraget, inte bara bistår medlemsstaternas utbildningspolitiska experter vid fastställandet av målen utan också när det gäller att identifiera möjliga tillvägagångssätt, verktyg och fallgropar. (Förutom att ta fram bästa praxis bör även utbytet av erfarenheter kunna säkerställa en möjlighet att lära sig genom en analys av de misstag som begåtts.)

5.1

På denna punkt hänger frågan om ett livslångt lärande nära samman med förslaget till förordning om statistiska uppgifter om livslångt lärande. (8)

5.2

I förslaget till förordning utgår man ifrån att jämförbar statistik och jämförbara indikatorer om utbildning och livslångt lärande blir allt viktigare för att Europeiska unionen skall kunna stödja den öppna samordningsmetoden inom utbildningspolitiken.

5.3

Hittills har samarbetet och utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna byggt på ett muntligt avtal. Syftet med förslaget till förordning är att upprätta en rättslig grund för ett hållbart system för framställning av utbildningsstatistik som underlag för EU:s politiska diskussioner på olika områden.

5.4

Målet är att fastställa ramen för all nuvarande och framtida verksamhet när det gäller statistik för livslångt lärande (med undantag för yrkesutbildning på företag – som täcks av CVTS-undersökningen – vilken omfattas av en särskild förordning som nyligen antogs).

5.5

Förslaget rör endast statistik om utbildning och livslångt lärande som kommissionen behöver för att kunna framställa gemenskapsstatistik.

5.6

Förordningens huvudsyfte är att fastställa de gemensamma normer som krävs för en harmoniserad framställning av uppgifter och därigenom upprätta en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik som rör utbildning och livslångt lärande.

5.7

Det är ytterst viktigt att man fastställer unionens strategiska mål på grundval av en realistisk helhetsbild av de berörda förfarandena. Minst lika viktigt är det att de utvärderingar som kan anses lämpliga vid genomförandet av strategierna kan stödja sig på insamlingar av uppgifter och datamängder som är metodologiskt tillförlitliga och systematiskt genomförda samt på de slutsatser som kan dras av dessa. Det måste finnas uppgifter och indikatorer som är lämpade för internationella jämförelser.

5.8

I praktiken fördelas utbildning och dess resurser på ett oerhört ojämlikt sätt. Dessutom leder vuxenutbildningen för det mesta inte till någon utjämning på området; snarare ökar de befintliga skillnaderna ytterligare (vilket framgår av insamlingar av uppgifter som genomförts hittills på området). Ett regelbundet tillhandahållande av uppgifter som grundar sig på enhetliga principer och metoder kan utgöra en grund för uppföljningen och utvärderingen.

5.9

För närvarande genomförs parallellt och till största delen oberoende av varandra internationella statistiska undersökningar som berör olika delområden inom utbildning och vuxenutbildning. Europeiska unionens system för insamling av statistik kan själva inte täcka det aktuella temaområdet, inte ens med hjälp av de nya undersökningar som nu inleds. Man bör även beakta att det finns en viss skillnad mellan Eurostat och övriga organ för uppgiftsinsamling när det gäller de statistiska undersökningarnas natur, innehåll och inriktning.

5.10

Med sikte på ett meningsfullt utnyttjande av resurserna är det önskvärt att det inte inträffar överlappningar som inte kan motiveras vetenskapligt i samband med regelbunden insamling av statistik. Samtidigt bör man systematiskt sträva efter att resultaten från olika undersökningar i någon mån skall kunna kopplas till varandra. Endast ett vetenskapligt samarbete med organ utanför EU (OECD och Internationella organisationen för utvärdering av skolresultat, IEA) och en jämförelse med deras uppgifter kan säkerställa detta.

5.11

I nuläget är det vetenskapliga samarbetet särskilt viktigt med organisationer utanför EU, eftersom mätningar som gäller nyckelkompetenser för närvarande ligger utanför EU:s statistiska organ Eurostats mandat. (Vad gäller mätningar av kompetens kan de undersökningar som genomförts av OECD, främst Pisa-undersökningen och det program som nu håller på att utformas och som syftar till att mäta den vuxna befolkningens kompetenser (Programme for Internationale Assessment of Adult Competencies – PIAAC) komma att spela en framträdande roll.)

5.12

De statistiska uppgifter som är nödvändiga för att utarbeta politiken och de uppgifter som behövs för att kunna utvärdera de uppnådda resultaten är utomordentligt viktiga. Dessutom ökar behovet av aktuella statistiska uppgifter märkbart. Det är oerhört viktigt att medlemsstaterna samlar in uppgifterna på ett sådant sätt att den främsta prioriteten gäller uppgifternas tillförlitlighet och jämförbarhet.

6.1

Kostnaderna för att systemen för insamling av uppgifter skall fungera är väldigt höga. Även om kommittén är medveten om detta anser den att det är motiverat att undersöka huruvida det är möjligt på lång sikt för medlemsstaterna att, i den utsträckning som de klarar av att åta sig denna börda, förkorta de femåriga intervallerna mellan undersökningarna avseende livslångt lärande, dvs. att undersökningarna skulle genomföras oftare. En lösning på kort sikt när det gäller insamling av uppgifter skulle kunna vara att allt oftare komplettera omfattande statistiska undersökningar på sådana temaområden som politiskt sett har större relevans, t.o.m. varje år med riktade undersökningar och med undersökningar i mindre skala. Sådana riktade undersökningar och de analyser som bygger på dessa kan göra det möjligt att följa upp de processer som politiskt sett har störst relevans vid utvärderingen av hur EU:s mål för ett livslångt lärande har uppfyllts.

6.2

Det verkar motiverat att insamling av uppgifter om utbildning som ges i företagen även skall omfattas av denna förordning eftersom dessa uppgifter berör ett viktigt skede när det gäller ett livslångt lärande. En del av den utbildning som ges i företagen (sådan utbildning som ges i företag med 10 anställda eller fler) har hittills omfattats av undersökningen om yrkesinriktad fortbildning (CVTS) som genomförs vart femte år. Inga uppgifter finns alltså om den utbildning som ges i företag med färre än 10 anställda i denna undersökning.