30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 112/68

1.1

Vad gäller förbindelserna med staterna i västra Balkan inriktar sig EU:s politik på att stärka demokratin i dessa länder och på att främja försoning och samarbete. Sedan 1991 har EU beviljat finansiellt stöd inom ramen för olika program, vilket för Kroatien till och med år 2002 har uppgått till en summa på omkring 500 miljoner euro. 1999 lade EU fram ett förslag om en stabiliserings- och associeringsprocess med staterna i västra Balkan.

1.2

Europeiska unionen meddelade vid toppmötet i Zagreb den 24 november 2000 att det finns möjlighet till ett EU-medlemskap och ett motsvarande stödprogram till Balkanstaterna, under förutsättning att de uppfyller Köpenhamnkriterierna och de förpliktelser som föreskrivs i fördraget om Europeiska unionen. Staterna i västra Balkan meddelade att de accepterade EU:s förpliktelser och stabiliserings- och associeringsprocessen, särskilt att, efter undertecknandet, införa stabiliserings- och associeringsprocessen som ett instrument för förberedelserna inför ett EU-medlemskap.

1.3

Den 21 februari 2003 lämnade den kroatiska regeringen in en ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Rådet beslutade att uppmana Europeiska kommissionen att agera i enlighet med artikel 49 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och att presentera sina synpunkter på denna medlemskapsansökan.

2.1

Den 25 juni 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien. Kriget med Serbien avslutades först 1995 i och med fredsavtalet i Dayton. Krigshandlingarna orsakade stor förstörelse och ledde till en rejäl tillbakagång av BNP-nivån. Kriget orsakade också stora förluster i civilbefolkningen och fick negativa sociala följder i stora delar av landet.

2.2

BNP-nivån sjönk med 36 % mellan 1990 och 1993 (1). Framför allt industriproduktionen drabbades hårt av krigets konsekvenser. Till följd av Jugoslaviens delning och framför allt på grund av kriget, måste Kroatien inte bara få bukt med övergången från en socialistisk planekonomi till en fungerande marknadsekonomi, utan också omfattande omstruktureringar i många av landets näringslivsgrenar.

2.3

Kroatien har en areal på, 56 542 km2 och omkring 4,5 miljoner invånare. I enlighet med en folkräkning från 2001 tillhör 7,47 % av invånarna en minoritetsgrupp. Den till antalet största minoritetsgruppen är serberna som utgör 4,5 % av befolkningen. Resten fördelar sig på bosnier, italienare, ungrare, albaner, slovener, romer osv.

2.4

Tiden efter kriget mot Serbien var fram till president Tudjmans död (1999) och parlamentsvalen i januari 2000 starkt präglad av det nationalistiskt färgade partiet HDZ. I och med bildandet av en koalitionsregering och valet av Stjepan Mesic till president år 2000 skapades den politiska grunden för nödvändiga reformer. Vid valet till Kroatiens parlament den 23 november 2003 fick partiet HDZ, som inte längre tillhörde de extrema nationalistiskt färgade krafterna, flest röster och fick uppdraget att bilda en ny regering. EESK välkomnar att den nya kroatiska regeringen också uttryckligen håller fast vid en integrerings- och reformkurs och anstränger sig för att uppnå ett EU-medlemskap, som stöds av en klar majoritet av befolkningen.

2.5

De makroekonomiska indikatorerna har förbättrats avsevärt, i synnerhet efter år 2000. Landet uppnådde en rejäl ekonomisk tillväxt (+ 4,1 %) 2001. Den ekonomiska tillväxten 2002 låg på 5,2 % och fortsatte fram till tredje kvartalet 2003 då den sjönk till 3,5 %. Landet kunde sänka sin inflation från 7,4 % år 2000 till 2,3 % 2002 och i december 2003 låg den på 2,2 %. Denna utveckling beror framför allt på en hög inhemsk efterfrågan, en stabil växelkurs, liberaliseringsåtgärder inom handeln, en måttlig löneutveckling, ökad produktion och större konkurrens (2). Däremot är arbetslösheten fortfarande mycket hög, ca 15 %, handelsbalansunderskottet 2003 har nått en ny högsta nivå på 7,125 miljarder US dollar och statsskulden har ökat ytterligare.

2.6

Trots att antalet arbetslösa åter har kunnat minskas något är den höga arbetslösheten på omkring 15 % (3) ett av de största sociala och politiska problemen. EESK anser att man måste ställa sig särskilt kritisk till det faktum att arbetslösheten i vissa regioner ligger på upp till 40 %. Man måste därvid beakta att Kroatiens sysselsättningsgrad på knappt 50 % är mycket lågt jämfört med EU:s sysselsättningsgrad (över 60 %). I detta sammanhang vill EESK påpeka att svartarbetet i Kroatien är omfattande. Det kommer att bli en av de största utmaningarna för den kroatiska regeringen att, bland annat med företagarvänliga medel, minska den ”svarta ekonomin”.

2.7

Europeiska kommissionen, IWF och Världsbanken ställer sig kritiska till Kroatiens statsskuld. Utlandsskulderna, angivna i procentandel av BNP, ökade trots mycket höga skatter från 44,8 till 48,8 % 1998 och till 74,3 % 2003 (4). En grundläggande orsak till den kraftiga ökningen är också efterkrigstidens stora behov av investeringar i infrastruktur och offentliga anläggningar. EESK anser att de stora privata skulderna till följd av en kraftig konsumtionsökning också utgör ett problem.

2.8

I en studie som utförts av Världsbanken (5) konstateras kritiskt bl.a. att Kroatien lägger ned mycket mer pengar på offentlig förvaltning, 11,2 % av BNP, än vad anslutningsländerna gör (i genomsnitt 7,2 %). En liknande situation gäller också för överföringar.

3.1

Europeiska kommissionen fastställde i sin årsrapport 2003 om stabiliserings- och associeringsprocessen bl.a. följande:

EESK välkomnar dessa framsteg eftersom man därmed har skapat en avgörande förutsättning för deltagandet i den europeiska integrationsprocessen. Det ligger i Kroatiens intresse att eliminera alla de brister som fortfarande står i vägen för att demokratin och rättsstaten skall fungera.

3.2

I kommissionens årsrapport (6) fastställs på vilka områden stora ansträngningar fortfarande är nödvändiga. I bedömningen av dagens situation yttrar sig kommissionen, vad gäller områdena rättsväsende, brottsbekämpning och rättsstat, kritiskt till:

3.3

Kroatiens regering lade i slutet av 2002 fram en ”grönbok” om en reform av landets rättsväsende. I och med inrättandet av en juristutbildning och överföringen av uppgifter till notarier och domstolstjänstemän vidtogs viktiga åtgärder. EESK hoppas att ytterligare nödvändiga reformåtgärder kommer att vidtas systematiskt.

3.4

Ett stort problem är för närvarande den brist som fortfarande råder på personal med tillräckliga kvalifikationer och på teknisk utrustning. EESK anser att dröjsmålen i rättegångarna, som resulterar i en ”dokumentkö”, leder till bristande rättssäkerhet som i sin tur också utgör ett hinder för de nödvändiga strukturreformerna.

3.5

I likhet med några anslutningsländer har Kroatien en lång tradition vad gäller lagfart. Eftersom detta register inte har aktualiserats på flera årtionden är det mycket svårt att fastställa hur de verkliga egendomsförhållandena ser ut. Detta är ett hinder för de privatiseringar som krävs. EESK anser att ett upprättande av en modern fungerande dokumentation av fastighetsköp är oundvikligt framför allt också inom ramen för förberedelserna inför en EU-anslutning. Ett stort steg i rätt riktning togs i och med inrättandet av en fastighetsregistermyndighet.

3.6

Ett allvarligt politiskt problem är samarbetet mellan Kroatien och Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Det hittills otillräckliga samarbetet har medfört att EU-medlemsstaterna inte varit beredda att ratificera stabiliserings- och associeringsavtalet. EESK anser att det vore mycket ofördelaktigt för Kroatien om kommissionens rekommendationer inte genomförs i denna mycket känsliga fråga. Vi hoppas att den kroatiska regeringen efterkommer eventuella utlämningsframställningar från Haag-tribunalen.

3.7

Frågan om återförande av flyktingar och fördrivna personer, som för Kroatien är av stor politisk betydelse, är säkerligen ett problem som är svårt att bemästra. Det rör sig om ungefär 250 000 människor. Problemen ligger i återuppbyggandet av förstörd egendom, tillbakalämnande av egendom, icke-befintliga bostäder och otillräckliga möjligheter till förvärv av bostäder. I och med fredsavtalet som slöts i Dayton ålade sig Kroatien en rad förpliktelser vad gäller återförandet av flyktingar. EESK är medveten om att det nödvändiga infriandet av dessa löften är en stor börda och förväntar sig att detta problem löses snarast möjligt.

3.8

I december 2002 antog Kroatien en grundlag till skydd för minoriteter som skall säkerställa minoritetsgruppernas rättigheter. Denna lag skall inte bara säkerställa minoritetsgruppernas representation i valda organ, utan också i rättsväsendet och andra statliga administrativa inrättningar. EESK vill påpeka att det – som på andra rättsområden – slutligen är genomförandet och tillämpningen av lagarna som är avgörande. Kommittén utgår från att den diskriminering som fortfarande existerar gentemot romer exempelvis i samband med val, kommer att elimineras i framtiden, och välkomnar de ansträngningar som gjorts under den senaste tiden.

3.9

EESK uttryckte i sitt initiativyttrande om ”Det civila samhället i sydöstra Europa” (7) att ”en av de viktigaste förutsättningarna för en sund och stabil demokrati är oberoende, fria och starka medier och en allmänhet som är tillräckligt välinformerad för att kunna spela en aktiv och relevant roll i landets styre”.

3.10

EESK uppskattar de ansträngningar som hittills har gjort i Kroatien för att förbättra oberoendet och friheten hos medierna. Det är glädjande att det finns ett stort spektrum av oberoende tryckta medier, som är lämpliga för att återge de många olika åsikter som finns i landet och i de kulturella och språkliga minoritetsgrupperna. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén hoppas att mediernas oberoende i full omfattning säkerställs vid genomförandet av den reform av statens radio och telekommunikationer som beslutsenligt skall äga rum och att kravet på acceptans vad gäller åsikts- och befolkningsmångfald därvid också respekteras.

4.1

I kommissionens årsrapport påpekas att Kroatien har kommer längre än de andra länderna på västra Balkan när det gäller övergången till marknadsekonomi. Kommissionen understryker emellertid att privatiseringsprocessen har stannat upp från 2002. Världsbanken konstaterar i sin rapport att privatiseringsprocessen fortfarande inte tillnärmelsevis är avslutad och också att omstruktureringen av näringslivet inte är tillräcklig. Under 2003 genomförde den kroatiska privatiseringsfonden (HFP) visserligen ytterligare privatiseringar inom vissa områden som t. ex. banksektorn, men dessa var inte tillräckligt omfattande. Kommittén anser det vara viktigt att den nya regeringen på ett lämpligt sätt påskyndar den nödvändiga privatiseringsprocessen, särskilt inom industrin, turismnäringen och jordbruket. De möjligheter som finns till offentlig-privata partnerskap bör också utnyttjas.

4.1.1

EESK anser dessutom att man vid privatiseringar också måste beakta de arbetstagares intressen som är direkt berörda. För att så långt som möjligt undvika negativa sociala effekter krävs kompletterande arbetsmarknadspolitiska åtgärder t.ex. i form av betald omskolning. Kommittén påpekar i sammanhanget att den sociala dimensionen också måste beaktas i samband med världsbankens och internationella valutafondens rekommendationer, där tyngdpunkten ligger på liberalisering, privatisering och avreglering.

4.2

Något som också bör kritiseras är att den kroatiska staten fortfarande ger ett betydande stöd åt statlig verksamhet som går med förlust, vilket även utgör ett problem i samband med statsskulden. Mellan 1996 och 2000 minskade antalet sysselsatta inom statlig verksamhet med 27 % och inom den privatiserade sektorn med 14 %. Sysselsättningen inom privata företag har däremot stigit med 50 % (8). Arbetsmarknadens parter i Kroatien ser det också som ett problem att för få produktionsföretag inrättas, särskilt små och medelstora företag. Kommittén delar också uppfattningen att förbättrad utbildning och fortbildning och investeringar i teknisk utrustning vid utbildningsenheterna skall betraktas som en viktig insats för att lösa sysselsättningsfrågan.

4.3

Industrin står för närvarande för knappt 23 % av BNP och sysselsätter omkring 300 000 personer (vilket är ca 25 % av den totala arbetskraften) (9). Många företag går med förlust och har delvis stora skulder. På grund av brist på kapital arbetar man fortfarande i stor utsträckning med föråldrad teknik, vilket medför att produkterna i internationella sammanhang inte alltid är tillräckligt konkurrenskraftiga. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén understryker därför nödvändigheten av att Kroatien, för att förbättra sin konkurrenskraft, lägger ned mer pengar på forskning och utveckling (2001: 1,09 % av BNP) (10) och vidtar stimulansåtgärder för att nya företag skall startas, framför allt små och medelstora företag, samt eliminerar de administrativa hinder som står i vägen för denna förutsättning.

4.4

Kroatien har en effektiv läkemedelindustri och kemisk industri. Textilindustrins situation ser däremot mörk ut. Den tunga industrin, framför allt varvsindustrin, är till största del fortfarande i statlig ägo och går med stort underskott.

4.5

Turismnäringen är särskilt viktig för Kroatiens ekonomi eftersom dess andel av BNP uppgår till över 20 % och dess sysselsättningsandel till nästan 6 %. Turismen drar in omkring en tredjedel av de totala intäkterna i utländsk valuta. Kommittén ser det som ett problem att antalet sysselsatta inom statlig turismverksamhet fortfarande är mycket stort. Särskilt på området turism skulle man genom att påskynda en privatisering kunna utnyttja den potential som finns på ett bättre sätt. En öppning för utländska investeringar i sektorn vore önskvärd.

4.6

Efter det att Kroatien övervunnit bankkrisen 1998 uppnådde landet mer säkerhet och stabilitet genom att sälja av en del av sina statligt ägda banker till utländska investerare inom bankväsendet. Produktiviteten och tjänsteutbudet förbättrades avsevärt. Kommittén ser däri en viktig förutsättning för bemästrandet av de nödvändiga strukturåtgärderna i den kroatiska ekonomin. EESK vill emellertid påpeka att Kroatiens lån fortfarande är lika kostnadskrävande och att detta försvårar nödvändiga investeringar.

4.7

Det krävs att statsförvaltningen stöder de nödvändiga strukturreformerna och förstärkandet av ekonomins konkurrenskraft. Kommittén anser att den nuvarande strukturen i Kroatiens statsförvaltning inte är tillräckligt effektiv för att denna helt skall kunna uppfylla de uppgifter och krav som den ålagts. EESK utgår från att de olika stödprogram som finns, SIGMA (11) t. ex., är till hjälp. För den decentralisering som planeras är det av avgörande betydelse att uppgiftsfördelningen mellan de centrala och lokala myndigheterna optimeras.

4.8

Kroatien har ett jämförelsevis väl utbyggt system för social trygghet. År 2001 ägde en reform av pensionssystemet rum, vilket å ena sidan skall leda till en avlastning av statsbudgeten, och å andra sidan få en positiv effekt på den ekonomiska utvecklingen. Denna reform välkomnades av majoriteten av den kroatiska befolkningen. Arbetsmarknadsreformer – också de som syftar till ökad flexibilitet – måste åtföljas av föranstaltningar för säkerhet och socialt trygghet och bygga på en fungerande arbetsrättslagstiftning.

4.9

Ett stort behov av åtgärder återstår också på jordbruksområdet. Kroatiens jordbruk präglas av små företag med en markareal på i genomsnitt 5 ha. Världsbanken konstaterar i sin rapport att 30 % av jordbruksarealen fortfarande är i statlig ägo, att egendomsförhållandena vad gäller 40 % av marken inte är uppklarade och att det kommer att behövas ytterligare 15 år för att reda ut vem som äger denna mark. Kroatiens jordbruk är i dagsläget föga konkurrenskraftigt. Jordbruket utgör en förhållandevis hög andel av BNP, 9 %, och står för omkring 8 % av sysselsättningen. Den svaga konkurrenskraften leder också till att råvaror måste importeras till den kroatiska livsmedelsindustrin, som är relativt produktiv.

4.10

4.11

Ägarförhållandena, som fortfarande är oklara är ett stort hinder för de nödvändiga strukturreformerna i det kroatiska jordbruket. Samma sak gäller för beviljande av lån för modernisering av landets jordbruksverksamhet. På grund av att riskerna är så höga är bankerna ofta inte beredda att bevilja lån för investeringar i jordbruket.

4.12

År 2003 trädde ett nytt stödprogram för jordbruket i kraft. EESK hoppas att man med denna reform å ena sidan ökar det kroatiska jordbrukets konkurrenskraft, och å andra sidan underlättar vägen mot ett EU-medlemskap. Kommittén anser det vara nödvändigt att en fungerande politiskt oberoende facklig organisation snabbt inrättas i samband med moderniseringen av det kroatiska jordbruket, jämte de nödvändiga förbättringarna inom utbildning och rådgivning.

5.1

Genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet spelar en avgörande roll i förberedelserna för EU-medlemskap. Avtalet har ännu inte ratificerats av gemenskapen och medlemsstaterna. I väntan på detta gäller under en övergångsperiod ett interimsavtal (se 3.6).

5.2

I oktober 2001 antog den kroatiska regeringen en handlingsplan för genomförandet av avtalet. Ett antal åtgärder har redan genomförts. Målet är att senast vid utgången av 2006 uppnå den mognad som krävs för ett EU-medlemskap. För att uppnå de ambitiösa målen har det inom alla regeringsmyndigheter utsetts en samordnare för frågor rörande den europeiska integrationen.

5.3

I december 2002 fattades för år 2003 beslut om ett regeringsprogram för Kroatiens integration i EU. Tyngdpunkterna i detta program är

Fram till utgången av 2003 vidtogs enligt uppgift från de kroatiska myndigheterna mer än 109 lagstiftningsåtgärder med anledning av detta. I januari 2004 fattades beslut om det andra integrationsprogrammet med sikte på genomförandet av gemenskapens regelverk. Under 2004 kommer genomförandeförordningarna till dessa att antas. EESK uppskattar dessa ansträngningar från Kroatiens sida men är medveten om att genomförandet på vissa områden på grund av otillräcklig förvaltningskapacitet är förbundet med vissa svårigheter (t.ex. harmoniseringen med Eurostat).

5.4

Vid genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet spelar Cardsprogrammen för Kroatien en oumbärlig roll. Dessa utgör utan tvivel ett viktigt bidrag inte bara för moderniseringen och demokratiseringen utan också för att ta itu med nödvändiga miljöåtgärder. EESK utgår ifrån att de stödprogram som inrättats för kandidatländerna (ISPA, Sapard, Phare, Taiex m.fl.) kommer att stå även till Kroatiens förfogande om Europeiska kommissionen uttalar sig positivt om Kroatiens ansökan om medlemskap.

5.5

För att den kroatiska ekonomin med framgång skall kunna uppfylla den inre marknadens krav måste det civila samhället vara med och bära upp de nödvändiga reformerna, liberaliseringen och anpassningen till EU-rätten. En nödvändig förutsättning för detta är att den kroatiska befolkningen erhåller löpande och uttömmande information om betydelsen och effekterna av en integration i EU och att de representativa sammanslutningarna för det civila samhället involveras i de politiska beslutsprocesserna.

6.1

Skillnaderna i ekonomisk utveckling och välfärd mellan vissa storstadsområden och landsbygdsområden är delvis mycket stora. Ett betydande antal både större och mindre regioner, framför allt Slavonien och Lika-Senj, drabbades dessutom särskilt hårt av kriget, som lagt stora hinder i vägen för deras ekonomiska utveckling.

6.2

För att stimulera de eftersatta regionerna inrättades i februari 2002 en fond som framför allt har till uppgift att stödja de områden som drabbats särskilt hårt av kriget, av avfolkning eller som är missgynnade på annat sätt, t.ex. vissa öar och bergområden.

6.3

I årsrapporten 2003 konstaterade Europeiska kommissionen kritiskt att man å ena sidan ännu inte fastställt några kriterier för hur medlen skall tilldelas och att man å andra sidan inte tydligt fastställt ansvarsfördelningen för denna process. Kommittén rekommenderar att man snabbt försöker ta itu med de olösta problemen. Detta är en viktig förutsättning för att EU:s olika program, t.ex. Interreg, skall kunna utnyttjas på avsett sätt.

7.1

I Världsbankens rapport framställs miljösituationen i Kroatien, jämfört med andra stater i Centraleuropa, i en god dager. På områdena dricksvattenförsörjning, avloppsrening och avfallshantering krävs dock stora investeringar för att Kroatien skall uppfylla EU:s normer.

7.2

Avloppsreningen i kustområdena ligger nästan på EU-nivå på grund av dessas betydelse för turismen och landets internationella förpliktelser om att hålla Medelhavet rent. I övriga områden krävs det fortfarande stora investeringar för uppsamling och rening av avloppsvatten. Samma sak gäller uppsamling och hantering av avfall, framför allt riskavfall. Kommittén konstaterar att Kroatien i sina ansträngningar att förbättra lagstiftningen på området låtit sig ledas av EU:s direktiv och redan gjort vissa framsteg.

7.3

Kvaliteten på luften har förbättrats under det senaste årtiondet, vilket dock delvis kan förklaras med industriproduktionens tillbakagång i samband med kriget och de ekonomiska problemen. I stadsområdena är luftens bristfälliga kvalitet fortfarande ett stort problem. Med det ekonomiska uppsving som kan förväntas krävs det inom transportsektorn och vid energiutvinningen åtgärder för att minska utsläppen.

7.4

Den relativt stora ytan skyddade områden (runt 10 %) står i proportion till den stora biologiska mångfalden, de många ekosystemen och de enastående landskapen. En del av dessa står nu under Unescos beskydd. Trots dessa skyddsåtgärder ökar trycket på den biologiska mångfalden. De skyddsåtgärder som vidtagits och de naturskyddsområden som finns är inte tillräckliga.

7.5

EESK önskar påpeka att det i Kroatien liksom i de flesta anslutningsländerna krävs stora investeringar för att landet skall kunna uppfylla EU:s normer på miljöområdet. Kommittén anser att Kroatien måste erhålla tillräckligt stöd i sina ansträngningar för att förbättra situationen.

8.1

En viktig förutsättning för att Kroatien framgångsrikt skall kunna delta i den europeiska integrationsprocessen är att landet uppfyller de åtaganden som gjordes i fredsavtalen i Dayton och Paris och i samband med medlemskapet i Europarådet (sedan 1996). EESK konstaterar att den kroatiska regeringen uttalat sitt stöd för dessa åtaganden men att den inte är helt konsekvent på alla områden.

8.2

Goda relationer till grannländerna är en förutsättning för ett liv sida vid sida i fred. EESK konstaterar att det ekonomiska samarbetet med grannländerna i Kroatiens omedelbara närhet utvecklats mer positivt än de politiska relationerna till vissa grannar. Kommittén anser att man snabbt måste komma fram till en lösning rörande den ännu inte fastställda havsgränsen mellan Slovenien och Kroatien. Detta problem har ytterligare förvärrats genom att det kroatiska parlamentet ensidigt utvidgat sina sjörättigheter genom inrättandet av en ”ekologisk skydds- och fiskezon” (12) vid Adriatiska havet. EESK framhåller i sammanhanget kravet på att respektera reglerna inom den internationella sjörätten.

8.3

Ett viktigt steg för internationaliseringen av den kroatiska ekonomin var att landet gick med i Världshandelsorganisationen (WTO) 2000.

8.4

I början av 2002 trädde interimsavtalet för stabiliserings- och associeringsavtalet (undertecknat den 29 oktober 2001) i kraft. Omfattande handelslättnader hänger samman med detta. Sedan den 1 mars 2003 är Kroatien medlem av Cefta (det centraleuropeiska frihandelsavtalet). Kroatien har sammanlagt 35 frihandelspartner (inklusive EU:s medlemsstater). Redan nu omfattas 90 % av den kroatiska utrikeshandeln av tullförmåner och efter övergångsperioden för stabiliserings- och associeringsavtalet kommer mer än 2/3 av den kroatiska utrikeshandeln att omfattas av tullfrihet. Under 2003 exporterade den kroatiska ekonomin varor till ett värde av 5,65 miljarder US-dollar och importerade varor till ett värde av 12,77 miljarder US-dollar, vilket gav ett underskott i handelsbalansen på 7,12 miljarder US-dollar.

9.1

Det organiserade civila samhället spelar en viktig roll både i samband med övergången till marknadsekonomi och i anslutningsprocessen. I Kroatien finns det mer än 20 000 icke-statliga organisationer. Den 1 januari 2002 trädde lagen om mötes- och föreningsfrihet i kraft. Föreningsfriheten och tillsynen över de icke-statliga organisationernas verksamhet fick därmed en mer liberal utformning.

9.2

EESK har i sitt yttrande ”Det civila samhället i sydöstra Europa” som en viktig förutsättning för stabilitet och välfärd framhävt vikten av

Kommittén välkomnade i sitt yttrande uttryckligen de kroatiska myndigheternas uttalande om att det civila samhällets utveckling var en fråga av högsta prioritet för regeringen.

9.3

Den förra kroatiska regeringen utarbetade en proposition enligt vilken det skulle inrättas ett forum som skulle göra det möjligt för det civila samhällets organisationer (icke-statliga organisationer) att rådgöra i olika ämnen av intresse för dessa organisationer och utarbeta yttranden om dessa. Detta skulle stärka den civila dialogen. Den 16 oktober 2003 inrättades den nationella stiftelsen för främjandet av det civila samhället, som fullgör det planerade forumets funktioner. Företrädarna för de icke-statliga organisationerna har möjlighet att utöva inflytande i dess styrelse. EESK ser positivt på denna åtgärd och det finansiella stödet till de icke-statliga organisationernas arbete. Kommittén gläder sig vidare över att de icke-statliga organisationerna kan delta i arbetet i det ekonomiska och sociala rådets arbetsgrupper och hoppas att detta deltagande skall utvidgas ytterligare.

9.4

1999 grundades det andra kroatiska ekonomiska och sociala rådet. Det består av tre parter och sammanlagt 15 ledamöter. Vid sidan om regeringen finns här arbetsgivarorganisationer och fackföreningar företrädda. Institutionellt företräds arbetsgivarsidan av ett enda förbund (den kroatiska arbetsgivarföreningen) och arbetstagarsidan av fem fackförbund (med en ledamot per fackförbund). Ordförandeskapet roterar regelbundet. Arbetet sker i sju kommittéer, och besluten fattas vid en plenarsession, som vanligtvis äger rum var tredje månad. De organisatoriska uppgifterna handhas av ett av regeringen för detta mål inrättat presidium.

9.5

Det kroatiska organet har liksom de ekonomiska och sociala råden i olika EU-medlemsstater i uppgift att bland annat befatta sig med grundläggande frågor rörande den ekonomiska och sociala politiken, arbetsmarknaden, budgeten och privatiseringen.

9.6

Det ekonomiska och sociala rådet har utan tvivel en viktig roll att spela för den sociala dialogen. EESK anser att ett fungerande ekonomiskt och socialt råd är en viktig förutsättning för ett målinriktat genomförande av de förestående reformåtgärderna, som också stöds av de berörda yrkesgrupperna. Lika stor betydelse har främjandet av en självständig social dialog mellan arbetsmarknadsparterna.

9.7

Arbetat med att bygga upp intresseorganisationer i Kroatien pågår fortfarande. Det är inte alla yrkesgrupper som har en egen intresseorganisation.

9.8

Före 1990 var medlemskap i en facklig organisation praktiskt taget obligatoriskt. Efter systemskiftet har de fackliga organisationerna utvecklats mycket olika i Jugoslaviens f.d. delrepubliker. Det obligatoriska medlemskapet har avskaffats överallt, och de fackliga organisationerna har genomgått en fullständig omstrukturering. I Kroatien finns det många enskilda fackföreningar och fem fackförbund som på grund av sin styrka också finns företrädda i det kroatiska ekonomiska och sociala rådet.

9.9

På grund av splittringen av fackföreningarna i fem nationella förbund kan arbetstagarnas intressen inte alltid i tillfredsställande grad tillvaratas, till exempel i det ekonomiska och sociala rådet. Det görs därför ansträngningar för att inrätta en takorganisation för de enskilda fackförbunden. EESK anser att det vore beklagligt om de kroatiska fackliga organisationerna på grund av denna situation inte till fullo kunde spela den roll som tillkommer dem enligt det nya systemet för samspel mellan arbetsgivare och arbetstagare.

9.10

Arbetsgivarna är organiserade i den kroatiska handelskammaren eller i den kroatiska arbetsgivarföreningen. Handelskammaren har en yrkesuppdelning och en regional uppdelning. Dess viktigaste uppgift är att främja affärsverksamhet inom och utanför Kroatien, till exempel genom att anordna mässor och framför allt fortbildning av medlemmarna. För alla företag registrerade i Kroatien är medlemskap i kammaren obligatoriskt.

9.11

Fram till 1996 representerade handelskammaren arbetsgivarna i förhandlingar om kollektivavtal. Denna uppgift åvilar arbetsgivarföreningen, som är en takorganisation bestående av 23 yrkesförbund. Medlemskap är frivilligt. Man kan konstatera att arbetsgivarföreningen endast företräder vissa kroatiska företagares intressen. De små och medelstora företagen är organiserade i ett eget förbund, som dock endast omfattar en del av företagen. EESK anser att arbetsgivarorganisationerna måste finna lösningar så att alla företag genom representanter kan tillvara sina intressen i det ekonomiska och sociala rådet och gentemot regeringen.

9.12

Den rättsliga grunden för en egen, oberoende intresseorganisation för lant- och skogsbrukare har ännu inte omsatts i praktiken. Lantbrukarna skall tillvarata sina intressen genom en egen avdelning inom handelskammaren. EESK instämmer i Världsbankens bedömning att lantbrukarnas intressen tillvaratas endast i otillräcklig utsträckning, vilket anses vara till stor nackdel vid en tillnärmning till den gemensamma jordbrukspolitiken. EESK hoppas att det kroatiska bondeförbundet, som varit verksamt som förening i ett antal år, kan involveras som samtalspartner, medverka i remissförfaranden och snabbt etablera sig som en slagkraftig och oberoende representant för de kroatiska lantbrukarnas intressen.

10.1

Den 25 juni 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien. Kriget med Serbien har, förutom stora offer bland civilbefolkningen och stora skador i stora delar av landet, framför allt kraftigt hämmat den ekonomiska utvecklingen.

10.2

Under de gångna åren har mycket förändrats i Kroatien, både politiskt och ekonomiskt. Stora framsteg har gjorts i demokratiseringsprocessen. De makroekonomiska indikatorerna har förbättrats avsevärt, framför allt sedan 2000. Kroatien måste dock vid sidan om övergången från det gamla systemet till en fungerande marknadsekonomi framför allt också ta itu med följderna av kriget.

10.3

Den ekonomiska utvecklingen har sedan några år tillbaka kännetecknats av en glädjande hög tillväxt och en stabilisering av priserna. Arbetslösheten är dock framför allt på landsbygden fortfarande det stora och olösta sociala problemet. Underskottet i handelsbalansen och statsskulden har stigit enormt mycket.

10.4

EESK understryker den betydelse som den självständiga sociala dialogen spelar för reformprocessen och pekar på att det ekonomiska och sociala rådet i enlighet med sitt uppdrag också i framtiden måste tas på allvar av regeringen.

10.5

Kroatien har på enstaka områden inom ekonomin, till exempel banksektorn, gjort stora framsteg i samband med privatiseringen. Överlag har privatiseringen dock genomförts mindre konsekvent än i anslutningsländerna. Detta har samma hämmande effekt på de privata investeringarna som till exempel oklara ägarförhållanden. EESK hoppas att den nya regeringen agerar beslutsamt, inte bara för att driva privatiseringen framåt utan också för att avlägsna andra hinder för privata investeringar.

10.6

För att skapa nödvändiga nya arbetstillfällen i Kroatien krävs inte bara att man stödjer inrättandet av nya företag, och då särskilt små och medelstora företag, utan också att man förbättrar utbildning och fortbildning.

10.7

Europeiska unionen meddelade vid toppmötet i Zagreb den 24 november 2000 staterna på västra Balkan att det finns möjlighet till EU-medlemskap och stödprogram. En förutsättning är att Köpenhamnskriterierna och förpliktelserna enligt EU-fördraget är uppfyllda. Kroatien var det första landet på västra Balkan som den 21 februari 2003 lämnade in en ansökan om EU-medlemskap. EESK ser positivt på detta beslut eftersom Kroatien härigenom beslutat sig för att delta i den europeiska integrationsprocessen.

10.8

EESK uppskattar Kroatiens stora ansträngningar för att skapa förutsättningar för ett EU-medlemskap. Det handlingsprogram för att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet som den kroatiska regeringen beslutat om spelar här en viktig roll. Detta gäller även det regeringsprogram för Kroatiens integration i EU som antogs i slutet av 2002.

10.9

Målsättningarna är utan tvivel mycket ambitiösa. För att skapa förutsättningar för ett EU-medlemskap krävs det en omfattande reformprocess. Avgörande i samband med detta är att man vid sidan om den nödvändiga lagstiftningen, som antogs 2003, också i god tid skapar de administrativa förutsättningarna för ett målinriktat genomförande.

10.10

För att göra framsteg är det enligt EESK dock också mycket viktigt att medborgarna stöder de nödvändiga reformerna, liberaliseringen och anpassningen till EU-rätten. Detta förutsätter att befolkningen erhållit tillräcklig information om betydelsen och effekterna av ett EU-medlemskap. EESK rekommenderar därför att det organiserade civila samhället, och inte bara enstaka yrkesförbund, i hög grad involveras i de nödvändiga beslutsprocesserna. Dessutom måste dessa organisationer kunna ge sina medlemmar saklig information.

10.11

Liksom Europeiska kommissionen ser EESK med oro de olösta problemen inom rättsväsendet, vid korruptionsbekämpningen, vid behandlingen av asylansökningar, framför allt dock i samband med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien i Haag. EESK önskar påpeka att Kroatiens förmåga att ta itu med dessa problem kommer att spela en avgörande roll vid bedömningen av om Köpenhamnskriterierna kan anses vara uppfyllda.

10.12

EESK uppskattar den kroatiska regeringens uttalade vilja att fullgöra sina förpliktelser enligt fredsavtalen i Dayton och Paris. En stor utmaning i samband med detta är repatrieringen av de många flyktingarna.

10.13

Ur EESK:s perspektiv är det för förberedelserna för ett EU-medlemskap också mycket viktigt att de bilaterala relationerna till de omedelbara grannländerna förbättras.

10.14

En viktig förutsättning för stabilitet och välfärd är också att det civila samhällets organisationer är starka och att det finns en livskraftig delaktighetsdemokrati. EESK anser det därför vara positivt att man i Kroatien skapat eller skapar de institutionella förutsättningarna för den sociala och civila dialogen. Avgörande är att alla yrkesgrupper kan få inflytande genom representativa och organisatoriskt starka intresseorganisationer.