Tillkännagivande i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1534/91 av den 31 maj 1991 om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn

(2002/C 163/06)

(Text av betydelse för EES)

I enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 1534/91 ombeds alla berörda parter att, dock senast den 30 september 2002, inkomma med sina synpunkter på bifogade utkast till kommissionens förordning om tillämpning av artikel 81.3 i EG-fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn till nedanstående adress: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Enhet IV/D-1, rum J 70 2/56 B - 1049 Bryssel Fax (32-2) 296 98 07 E-post: Steve.Ryan@cec.eu.int

Utkast till kommissionens förordning (EG) nr .../...

av den ...

om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1534/91 av den 31 maj 1991 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn(1), särskilt artikel 1.1 a, b, c och e i denna,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning(2),

efter att ha samrått med den rådgivande kommittén för kartell- och monopolfrågor,

och av följande skäl:

(1) Genom förordning (EEG) nr 1534/91 får kommissionen befogenhet att genom förordning tillämpa artikel 81.3 i fördraget på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden på försäkringsområdet som syftar till samarbete i följande avseenden:

- fastställande av gemensamma tariffer för riskpremier på grundval av gemensamt upprättad statistik om antalet försäkringsfall.

- fastställande av gemensamma standardvillkor.

- gemensam täckning av vissa typer av risker.

- skadereglering.

- provning och godkännande av säkerhetsanordningar.

- registerföring av och information om förhöjda risker.

(2) Med stöd av den förordningen antog kommissionen förordning (EEG) nr 3932/92 av den 21 december 1992 om tillämpningen av fördragets artikel 85.3 på vissa grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden inom försäkringssektorn(3). Förordning (EEG) nr 3932/92, ändrad genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, upphör att gälla den 31 mars 2003.

(3) Genom förordning (EEG) nr 3932/92 beviljas inget undantag för avtal som gäller skadereglering och de som gäller registerföring och information om förhöjda risker. Kommissionen ansåg att den saknade tillräcklig erfarenhet av att handlägga enskilda ärenden för att kunna använda sina befogenheter enligt förordning (EEG) nr 1534/91 på de områdena. Situationen har inte förändrats.

(4) Den 12 maj 1999 antog kommissionen en rapport(4) till rådet och Europaparlamentet om hur förordning (EEG) nr 3932/92 fungerat. Den 15 december 1999 antog Ekonomiska och sociala kommittén ett yttrande om kommissionens rapport(5). Den 19 maj 2000 antog Europaparlamentet ett betänkande om kommissionens rapport(6). Den 28 juni 2000 höll kommissionen ett samrådsmöte om förordningen med berörda parter, däribland företrädare för försäkringssektorn och de nationella konkurrensmyndigheterna.

(5) En ny förordning skall uppfylla två krav: den skall skydda konkurrensen effektivt och den skall ge företagen tillräcklig klarhet angående rättsläget. Samtidigt som man strävar efter dessa mål bör man också ta hänsyn till behovet att förenkla den administrativa tillsynen och de rättsliga ramarna i så stor utsträckning som möjligt. Kommissionens erfarenheter på detta område sedan 1992, resultaten av samrådet om 1999 års rapport och samrådet i samband med den lagstiftningsprocess som ledde till att denna förordning antogs måste också beaktas.

(6) I förordning (EEG) nr 1534/91 sägs att det i kommissionens förordning om undantag skall anges vilka grupper av avtal, beslut och samordnade förfaranden som den är tillämplig på, vilka begränsningar eller bestämmelser som avtal, beslut och samordnade förfaranden får eller inte får innehålla, och vilka bestämmelser som avtal, beslut och samordnade förfaranden skall innehålla eller vilka andra villkor som skall vara uppfyllda.

(7) Det är dock skäl att delvis frångå metoden att räkna upp avtalsbestämmelser som är undantagna för att i högre grad ange vilka grupper av avtal som är undantagna upp till en viss nivå av marknadsinflytande och specificera vilka begränsningar eller bestämmelser sådana avtal inte får innehålla. Detta är förenligt med ett ekonomiskt synsätt, som innebär att man bedömer effekterna av ett avtal på den relevanta marknaden. Man bör dock inse att det inom försäkringssektorn finns vissa typer av samarbete som omfattar alla företag på en relevant försäkringsmarknad och som generellt kan anses uppfylla de villkor som fastställts i artikel 81.3.

(8) För tillämpningen av artikel 81.3 genom förordning är det inte nödvändigt att fastställa vilka avtal som kan omfattas av artikel 81.1. Vid bedömningen av enskilda avtal enligt artikel 81.1 måste flera faktorer beaktas, särskilt strukturen på den relevanta marknaden.

(9) Gruppundantagsförmånen bör begränsas till de avtal som med tillräcklig säkerhet kan antas uppfylla villkoren i artikel 81.3.

(10) Samarbete mellan försäkringsföretag eller inom företagssammanslutningar vad gäller sammanställning av statistik över antalet försäkringsfall, antalet enskilda risker som omfattas av försäkringarna, de totala ersättningsbelopp som betalas ut och det totala försäkringsbeloppet gör det möjligt att förbättra kunskaperna om risker och underlättar riskbedömning för enskilda företag, och skall därför omfattas av denna förordning. Detsamma gäller användning av sådan statistik för att fastställa riktmärken vad gäller riskpremier eller, i fråga om försäkringar med sparmoment, frekvenstabeller. Gemensamma undersökningar av de sannolika följderna av yttre omständigheter som kan påverka skadornas frekvens eller omfattning eller av utbytet av olika investeringsformer hör också hit. Det är emellertid nödvändigt att säkerställa att begränsningarna undantas endast i den mån som de är nödvändiga för att nå dessa mål. Det bör därför fastställas att samordnade förfaranden vad gäller bruttopremier, dvs. de premier som faktiskt debiteras försäkringstagarna och som inkluderar ett pålägg för administrativa, kommersiella och andra kostnader samt tillägg för oförutsedda utgifter eller vinstmarginaler, inte skall undantas och att även riktmärken vad gäller nettopremier endast får anges i referenssyfte. Om den gemensamma beräkningen av riktmärken vad gäller nettopremier och det gemensamma genomförandet av undersökningar inte omfattar bruttopremier som debiteras försäkringstagarna och om den är av vägledande karaktär, kan det förväntas att konsumenterna kan dra nytta av ett större urval leverantörer, förutsatt att det görs lättare för ett större antal konkurrenter att komma in på marknaden och bedriva verksamhet på denna.

(11) Ju bredare kategorier den statistik som samlas in för att beräkna nettopremier grupperas in i, desto mindre möjlighet har försäkringsbolagen att beräkna premierna på en smalare bas. Det är därför skäl att begränsa gruppundantagsförmånen till utbyte av statistik och gemensam beräkning av riktmärken vad gäller nettopremier till situationer där den statistik som använts grupperas i så smala kategorier som möjligt som ett meningsfullt statistiskt urval kan infogas i.

(12) Eftersom tillgången till sådana beräkningar av nettopremier och undersökningar om riktmärken vad gäller nettopremier är nödvändig både för försäkringsföretag som är verksamma på den geografiska marknaden eller produktmarknaden i fråga och för dem som överväger att komma in på den marknaden, måste sådana försäkringsföretag ges tillgång till sådana beräkningar och undersökningar på skäliga och icke-diskriminerande villkor jämfört med försäkringsföretag som redan är verksamma på den marknaden. Sådana villkor kan till exempel innefatta att ett försäkringsföretag som ännu inte är verksamt på marknaden åtar sig att lämna statistiska uppgifter om försäkringsfall, om företaget beslutar sig för att komma in på marknaden. Ett villkor kan också vara medlemskap i en sammanslutning av försäkrare som ansvarar för utförandet av beräkningarna, så länge som ett sådant medlemskap är tillgängligt på skäliga och icke-diskriminerande villkor för försäkringsföretag som ännu inte är verksamma på marknaden i fråga. Avgifter för användningen av sådana beräkningar eller relaterade undersökningar som debiteras försäkringsföretag som inte har bidragit till dem anses oskäliga, om avgifterna är så höga att de utgör ett hinder för inträde på marknaden.

(13) Tillförlitligheten hos gemensamt beräknade nettopremier och gemensamma undersökningar ökar när antalet statistiska uppgifter som de grundar sig på ökas. Försäkrare med stora marknadsandelar kan göra upp tillräcklig statistik internt för att kunna beräkna tillförlitliga nettopremier, men försäkrare med små marknadsandelar och nya marknadsaktörer kommer inte att kunna göra detta. Om information från alla försäkrare på en marknad, också stora försäkrare, införlivas i sådana gemensamma beräkningar och gemensamma undersökningar, främjas konkurrensen genom att det hjälper mindre försäkrare och underlättar marknadsinträde. Med tanke på detta särdrag hos försäkringssektorn är det inte lämpligt att fastställa tröskelvärden för marknadsandelar för sådana gemensamma beräkningar och gemensamma undersökningar.

(14) Standardvillkor eller enskilda standardklausuler för direktförsäkring och standardmodeller som beskriver avkastningen av ett livförsäkringsavtal är nödvändiga för beräkningen av riktmärken vad gäller netto- och riskpremier, eftersom de måste beräknas med hänsyn till vissa avtalsvillkor. Standardvillkor får dock inte leda till standardisering av produkter eller till uppkomsten av en betydande obalans mellan rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet. Därför skall undantaget endast tillämpas på standardvillkor, som har utvecklats och överenskommits i förening med det gemensamma beräknandet av nettopremier och gemensamma undersökningar avseende riskpremier, och bara om de båda är nödvändiga och om de enbart används till sådana beräkningar eller undersökningar. Dessutom bör undantagen gälla endast under förutsättning att de inte är bindande och bara tjänar som modell.

(15) Standardvillkor får inte innebära att vissa risker systematiskt utesluts utan att det uttryckligen anges att de kan täckas genom avtal. De får inte heller binda försäkringstagaren för alltför lång tid eller gå längre än försäkringens ursprungliga syfte. Detta begränsar inte skyldigheter enligt gemenskapsrätt eller nationell lagstiftning att ta med vissa risker i vissa försäkringsavtal.

(16) Vidare bör det föreskrivas att gemensamma standardvillkor skall vara tillgängliga för alla intresserade, särskilt försäkringstagarna, för att säkerställa att det råder verklig öppenhet till gagn för konsumenterna.

(17) Om sådana risker som inte ett betydande antal försäkringstagare är utsatta för samtidigt införlivas i ett försäkringsavtal kan det hindra innovation, eftersom en hopbuntning av risker utan samband med varandra kan hindra försäkrare från att erbjuda ett separat och specifikt försäkringsskydd för sådana risker. En klausul som förutsätter ett sådant omfattande försäkringsskydd får därför inte omfattas av gruppundantaget. Om försäkrarna har en lagstadgad skyldighet att i försäkringsavtal ta med försäkringsskydd mot risker som ett betydande antal försäkringstagare inte är utsatta för samtidigt, utgör en sådan lagstadgad standardklausul i en vägledande avtalsmall inte en konkurrensbegränsning och faller utanför tillämpningsområdet för artikel 81.1.

(18) Bildandet av samförsäkrande grupper eller samåterförsäkrande grupper (ofta kallade pooler) för att täcka ett ospecificerat antal risker begränsar inte konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget om ingen av gruppens medlemmar utan denna grupp skulle kunna erbjuda den typen av försäkringar (även om andra försäkrare eller grupper av försäkrare skulle erbjuda den typen av försäkringar). Om gruppens totala teckningskapacitet är mer än dubbelt så stor som den teckningskapacitet som behövs för att kunna erbjuda ifrågavarande försäkringstjänster, då nivån på försäkringsskyddet är tillräcklig för att täcka riskerna i fråga, skulle gruppen kunna ersättas av minst två konkurrerande grupper. Beroende på marknadsinflytandet kan gruppen i fråga därför begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1.

(19) Bildandet av sådana samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper begränsar inte heller konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget om bara en av gruppens medlemmar utan denna grupp skulle kunna erbjuda den ifrågavarande typen av försäkringar, om inte gruppens övriga medlemmar tillsammans har en tillräcklig teckningskapacitet för att kunna erbjuda den ifrågavarande typen av försäkringar, med en nivå på försäkringsskyddet som är tillräcklig för att täcka riskerna i fråga. I det fallet skulle gruppen kunna ersättas av en grupp och en enskild försäkrare som konkurrerar med varandra, och därför kan gruppen, beroende på sitt marknadsinflytande, begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1.

(20) Bildandet av en sådan samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupp kan dock, beroende på gruppens marknadsinflytande, begränsa konkurrensen i den mening som avses i artikel 81.1 i fördraget om fler än en av gruppens medlemmar utan denna grupp ensamma skulle kunna tillhandahålla den ifrågavarande typen av försäkringar.

(21) Beträffande nya risker, där det inte finns någon tidigare information om försäkringsfall, är det inte möjligt att veta på förhand vilken teckningskapacitet som är nödvändig för att täcka risken, och inte heller om två eller fler samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper skulle kunna samverka för att tillhandahålla denna typ av försäkringar. Ett arrangemang med pooling för försäkring av sådana nya risker kan därför undantas för en viss tid. Tre år är en lämplig tid för att bygga upp tillräcklig statistik om försäkringsfall, för att man skall kunna bedöma om en enda pool behövs. Genom denna förordning beviljas därför ett undantag för de tre första åren för grupper som nyligen bildats för att täcka en ny risk.

(22) I fråga om risker som inte är nya, medges det att sådana samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper som begränsar konkurrensen under vissa specifika omständigheter också kan medföra fördelar som berättigar ett undantag enligt artikel 81.3, även om de skulle kunna ersättas av två eller flera konkurrerande försäkringsenheter. De kan till exempel låta sina medlemmar skaffa sig de nödvändiga erfarenheterna av det ifrågavarande försäkringsområdet och möjliggöra kostnadsbesparingar eller en sänkning av premierna tack vare gemensam återförsäkring på förmånliga villkor. Beviljandet av ett undantag för sådana grupper är dock inte motiverat om gruppen i fråga har ett betydande marknadsinflytande, eftersom den begränsning av konkurrensen som orsakas av poolens verksamhet under sådana omständigheter i regel motverkar eventuella fördelar.

(23) Genom denna förordning beviljas därför ett undantag för en samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupp som funnits mer än tre år, eller som inte bildas för att täcka en ny risk, på det villkoret att gruppens medlemmar inte har en marknadsandel som överstiger följande tröskelvärden: 25 % för samåterförsäkrande grupper och 20 % för samförsäkrande grupper. Tröskelvärdet för samförsäkrande grupper är lägre därför att samförsäkring bygger på enhetliga försäkringsvillkor och bruttopremier, vilket medför att utrymmet för konkurrens mellan deltagarna i en samförsäkrande grupp är synnerligen begränsat.

(24) Dessa undantag gäller dock bara om gruppen i fråga uppfyller de ytterligare villkoren enligt artikel 8 i denna förordning, som är avsedda att minimera begränsningarna av konkurrensen mellan deltagarna i gruppen.

(25) Samarbete vid kontroll av säkerhetsanordningar och av de företag som installerar och underhåller dem är värdefullt eftersom det utesluter behovet av upprepade individuella kontrollförfaranden. Därför bör i förordningen fastställas under vilka förutsättningar undantag beviljas för utformningen av tekniska specifikationer och förfaranden för godkännande av sådana säkerhetsanordningar och av de företag som installerar eller underhåller dem. Syftet med sådana villkor är att garantera att alla tillverkare och installations- och underhållsföretag kan begära utvärdering, och att utvärderingen och godkännandet styrs av objektiva och väldefinierade kriterier, som bara kan gälla anordningarnas funktion och inte användningen av viss teknik; vad beträffar företag som installerar och underhåller säkerhetsanordningarna kan bara funktionsrelaterade kriterier användas.

(26) Standarder eller tekniska specifikationer för allt som gäller säkerhetsanordningar samt utvärdering, certifiering, installation och underhåll av dessa skall helst fastställas på europeisk nivå för att man skall kunna garantera enhetliga standarder och tekniska specifikationer på den inre marknaden. Om sådana europeiska standarder eller tekniska specifikationer finns, är avtal på nationell nivå onödiga och kan inte omfattas av gruppundantaget.

(27) Om sådana europeiska standarder eller tekniska specifikationer inte finns, skall ett undantag beviljas för avtal som ingåtts mellan försäkrare om tekniska specifikationer eller godkännandeförfaranden som används i en eller flera medlemsstater. Erfarenheterna har dock visat att från varandra avvikande nationella avtal mellan försäkrare som gäller säkerhetsanordningar eller företag som installerar eller underhåller säkerhetsanordningar kan göra det svårt för försäkringstagare att täcka en viss risk, om säkerhetsanordningen eller det företag som installerar eller underhåller denna motsvarar de specifikationer eller godkännandeförfaranden som fastställts av försäkrare i en annan medlemsstat, men inte de specifikationer eller godkännandeförfaranden som fastställts av försäkrarna i den medlemsstat där risken befinner sig. Därför är det skäl att utsträcka gruppundantagsförmånen till alla sådana nationella avtal bara om de uttryckligen erkänner alla andra sådana nationella avtal och sådana säkerhetsanordningar eller installations- eller underhållsföretag som godkänts i en annan medlemsstat.

(28) Avtal som gäller säkerhetsanordningar får inte förvandlas till långa listor på godkända anordningar; varje företag måste ha frihet att godkänna anordningar eller installations- och underhållsföretag som inte har godkänts gemensamt.

(29) Om enskilda avtal som undantagits med stöd av denna förordning ändå får följder som är oförenliga med artikel 81.3, som de tolkas i kommissionens förvaltningspraxis och domstolens rättspraxis, kan kommissionen återkalla gruppundantaget. Detta gäller särskilt om undersökningar gällande effekterna av den kommande utvecklingen bygger på ogrundade hypoteser, eller om rekommenderade standardvillkor innehåller klausuler som till skada för försäkringstagaren skapar en betydande obalans mellan de skyldigheter och rättigheter som följer av avtalet, eller om grupper används eller styrs på ett sätt som ger ett eller flera deltagande företag möjlighet att förvärva eller förstärka ett betydande marknadsinflytande på den relevanta marknaden, eller om dessa grupper leder till en uppdelning av marknaden.

(30) För att underlätta ingående av avtal, av vilka en del kan omfatta betydande investeringsbeslut, skall giltighetstiden för denna förordning fastställas till tio år.

(31) Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artikel 82 i fördraget.

(32) I enlighet med principen om gemenskapsrättens företräde kan en åtgärd i ett konkurrensärende, vidtagen enligt nationell lag i en medlemsstat, inte hindra att gemenskapens konkurrensregler skall tillämpas enhetligt på hela den gemensamma marknaden och att åtgärder som vidtas för att genomföra dessa regler, inbegripet denna förordning, skall ha full verkan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

UNDANTAG OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Undantag

Enligt artikel 81.3 i fördraget och på de villkor som föreskrivs i denna förordning förklaras att artikel 81.1 i fördraget inte gäller avtal som ingås mellan två eller flera företag inom försäkringssektorn (nedan kallade deltagande företag) och som gäller de villkor enligt vilka dessa syftar till eller uppnår samarbete på följande områden:

a) Att gemensamt beräkna riktmärken vad gäller nettopremier eller gemensamt utarbeta och sprida dödlighetstabeller samt tabeller över sjukdoms-, olycks- och invaliditetsfrekvenser i samband med försäkringar som innehåller ett sparmoment.

b) Att gemensamt genomföra undersökningar för att fastställa riktmärken vad gäller riskpremier samt att sprida resultaten av dessa undersökningar.

c) Att gemensamt utarbeta och sprida icke-bindande villkor för direktförsäkring som utvecklas och överenskoms på grundval av de beräkningar och/eller undersökningar som avses i artikel 1 a och 1 b och bara om de är både nödvändiga och uteslutande används för sådana beräkningar eller undersökningar.

d) Att gemensamt utarbeta och sprida icke-bindande modeller som beskriver avkastningen från ett försäkringsavtal som omfattar ett sparmoment.

e) Att bilda och driva grupper av försäkringsföretag eller grupper av försäkrings- och återförsäkringsföretag för gemensam täckning av en viss riskkategori i form av samförsäkring eller samåterförsäkring, och

f) att utarbeta, erkänna och sprida

- tekniska specifikationer för säkerhetsanordningar,

- förfaranden för bedömning av huruvida säkerhetsanordningar motsvarar sådana specifikationer samt godkännande av dessa säkerhetsanordningar,

- regler eller riktlinjer för installation och underhåll av säkerhetsanordningar, och

- regler för utvärdering och godkännande av företag som installerar och underhåller säkerhetsanordningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. avtal: ett avtal, ett beslut av en företagssammanslutning eller ett samordnat förfarande.

2. deltagande företag: företag som är parter i ett avtal och deras respektive anknutna företag.

3. anknutna företag: a) företag i vilka ett deltagande företag direkt eller indirekt

i) har befogenhet att utöva mer än hälften av rösträttigheterna,

ii) har befogenhet att utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller organ som rättsligt företräder företaget, eller

iii) har rätt att leda företagets verksamhet.

b) företag som direkt eller indirekt gentemot ett deltagande företag har de rättigheter eller befogenheter som anges i a,

c) företag i vilka ett företag som avses i b direkt eller indirekt har de rättigheter eller befogenheter som anges i a,

d) företag i vilka ett deltagande företag tillsammans med ett eller flera av de företag som avses i a, b eller c eller i vilka två eller flera av dessa företag gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i a,

e) företag i vilka de rättigheter eller befogenheter som anges i a gemensamt utövas av

i) deltagande företag eller deras respektive anknutna företag som avses i a-d, eller

ii) ett eller flera av de deltagande företagen eller en eller flera av deras anknutna företag som avses i a-d, samt en eller flera tredje män.

4. riskpremie: den beräknade kostnaden för att täcka en viss risk i framtiden, med undantag av administrativa eller kommersiella kostnader eller skatter eller skatteliknande avgifter, och bortsett från intäkter av investeringar eller förväntade vinstandelar.

5. nettopremie: den beräknade kostnaden för att täcka en viss risk i det förflutna, med undantag av administrativa eller kommersiella kostnader eller skatter eller skatteliknande avgifter, och bortsett från intäkter av investeringar eller förväntade vinstandelar.

6. standardvillkor: alla klausuler som ingår i modell- eller referensförsäkringsavtal som försäkrare eller organ eller sammanslutningar för försäkrare har utarbetat tillsammans.

7. samförsäkrande grupper: grupper bildade av försäkringsföretag som

- förbinder sig att för samtliga deltagares räkning och i deras namn teckna försäkringar inom en viss riskgrupp, eller

- överlåter teckning och administration av försäkringar inom en viss riskgrupp i deras namn och för deras räkning till ett av försäkringsföretagen, en gemensam mäklare eller ett gemensamt organ som har upprättats för detta ändamål.

8. samåterförsäkrande grupper: grupper bildade av försäkringsföretag, eventuellt under medverkan av ett eller flera återförsäkringsföretag

- för ömsesidig återförsäkring av alla eller några av deras åtaganden inom en viss riskgrupp,

- i andra hand, för övertagande för alla deltagarnas räkning och i deras namn av återförsäkringar inom samma riskgrupp.

9. ny risk: en risk för vilken det inte finns sådan tidigare skadestastistik som skulle kunna användas för att beräkna nettopremier.

10. säkerhetsanordningar: både komponenter och utrustning som konstruerats för att hindra och minska skador, och system som består av komponenter och utrustning av det slaget.

KAPITEL II

GEMENSAM BERÄKNING AV RIKTMÄRKEN VAD GÄLLER NETTOPREMIER OCH GENOMFÖRANDET AV GEMENSAMMA UNDERSÖKNINGAR

Artikel 3

Villkor för undantag

Undantaget enligt artikel 1 a och 1 b gäller på följande villkor:

a) Alla riktmärken vad gäller nettopremier samt tabeller skall grunda sig på insamling av uppgifter som är fördelade på ett antal riskår som väljs som observationsperiod, som omfattar ett tillräckligt stort antal identiska eller jämförbara risker för att kunna utgöra ett statistiskt användbart underlag för siffror om (bl.a.):

- antalet försäkringsfall under den valda observationsperioden,

- antalet enskilda risker som har försäkrats under varje riskår under perioden,

- den totala ersättning som har utbetalats eller skall utbetalas för krav som har förekommit under perioden,

- det totala försäkringsbeloppet för varje riskår under perioden.

b) Till beräkningarna, tabellerna eller undersökningsresultaten skall, vid sammanställning och spridning, fogas en uppgift om att de endast är av vägledande karaktär.

c) Beräkningarna, tabellerna eller undersökningsresultaten skall inte innehålla några som helst tillägg för oförutsedda utgifter, intäkter av reserver, administrativa eller kommersiella kostnader.

d) Beräkningarna, tabellerna eller undersökningsresultaten skall inte innehålla någon hänvisning till de berörda försäkringsföretagen.

e) De statistiska uppgifterna i beräkningarna eller tabellerna är grupperade i de smalaste möjliga kategorier som ger ett meningsfullt statistiskt urval.

f) Beräkningarna, tabellerna eller undersökningsresultaten skall göras tillgängliga på skäliga och icke-diskriminerande villkor för alla försäkringsföretag som begär en kopia av dem, däribland också försäkringsföretag som inte är verksamma på den geografiska marknad eller produktmarknad som dessa beräkningar, tabeller eller undersökningsresultat gäller.

g) Undersökningarna skall endast avse den sannolika effekten av generella omständigheter, som ligger utanför de berörda företagens inflytande, på skadornas frekvens eller omfattning eller lönsamheten för olika typer av investeringar.

Artikel 4

Avtal som inte omfattas av undantaget

Undantaget enligt artikel 1 gäller inte om deltagande företag förbinder eller åtar sig eller ålägger andra företag att inte använda sig av andra beräkningar eller tabeller än de som har utarbetats i enlighet med artikel 1 a eller att inte frångå de undersökningsresultat som avses i artikel 1 b.

KAPITEL III

ICKE-BINDANDE STANDARDVILLKOR FÖR DIREKTFÖRSÄKRING OCH MALLAR

Artikel 5

Villkor för undantag

1. Undantaget enligt artikel 1 c gäller förutsatt att standardvillkoren

a) fastställs och sprids med uttrycklig angivelse av att de inte är bindande,

b) innehåller ett uttryckligt omnämnande av att deltagande företag fritt kan erbjuda sina kunder olika försäkringsvillkor, och

c) är tillgängliga för alla intresserade och tillhandahålls på begäran.

2. Undantaget enligt artikel 1 d gäller endast på det villkoret att de icke-bindande modellerna utarbetas och sprids bara som vägledning.

Artikel 6

Avtal som inte omfattas av undantaget

1. Undantaget enligt artikel 1 c gäller inte om standardvillkoren innehåller klausuler som

a) ålägger en omfattande täckning också av risker som ett betydande antal försäkringstagare inte är utsatta för samtidigt, om inte lagstadgade skyldigheter kräver detta,

b) att försäkringsbeloppet eller självrisken anges,

c) att försäkringsgivaren har möjlighet att förlänga avtalet om han annullerar en del av skyddet, höjer premien utan att risken eller skyddets omfattning ändras (med förbehåll för indexeringsklausuler) eller i övrigt ändrar försäkringsvillkoren utan försäkringstagarens uttryckliga samtycke,

d) att försäkringsgivaren har möjlighet att ändra avtalets giltighetstid utan försäkringstagarens uttryckliga samtycke,

e) att försäkringstagare inom skadeförsäkringssektorn påtvingas en försäkringstid på mer än tre år,

f) att förlängningstiden vid automatisk förlängning av försäkringen omfattar mer än ett år om inte uppsägning sker vid utgången av en viss period,

g) att försäkringstagaren vid avbrytande av försäkringsavtalet till följd av bortfall av den försäkrade risken får acceptera att försäkringen åter träder i kraft om han på nytt utsätts för en liknande risk,

h) att försäkringstagaren åläggs att teckna försäkring hos samma försäkringsgivare för olika risker,

i) att försäkringstagaren vid avyttring av försäkringsobjektet åläggs att sörja för att köparen övertar försäkringen.

j) utesluter eller begränsar täckningen av en risk, om försäkringstagaren använder säkerhetsanordningar eller anlitar installations- eller underhållsföretag som uppfyller de relevanta specifikationerna som fastställts av en sammanslutning eller sammanslutningar av försäkrare i en eller flera medlemsstater eller på europeisk nivå.

2. Undantaget enligt artikel 1 c gäller inte företag eller företagssammanslutningar som åtar sig eller ålägger andra företag att inte tillämpa andra villkor än standardvillkor som fastställts enligt ett avtal mellan de deltagande företagen.

3. Utan inskränkning av möjligheten att fastställa särskilda försäkringsvillkor för vissa befolkningsgrupper på grundval av social eller yrkesmässig tillhörighet skall undantaget enligt artikel 1 c inte omfatta avtal, beslut och samordnade förfaranden som utesluter täckning av vissa risker på grund av försäkringstagarens särdrag.

4. Undantaget enligt artikel 1 d gäller inte om de icke-bindande modellerna innehåller endast angivna räntesatser eller belopp för administrativa kostnader, såvida inte annat följer av lagstadgade skyldigheter.

5. Undantaget enligt artikel 1 d gäller inte företag eller företagssammanslutningar som enas om, förbinder sig eller ålägger andra företag att inte använda andra modeller som belyser fördelarna med andra försäkringsavtal än dem som utarbetats enligt ett avtal mellan de deltagande företagen.

KAPITEL IV

GEMENSAM TÄCKNING AV VISSA TYPER AV RISKER

Artikel 7

Tröskelvärde för marknadsandelar och undantagets varaktighet

1. För samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper som nyligen bildats för att täcka en ny risk gäller undantaget enligt artikel 1 e under en treårsperiod från och med den dag då gruppen först bildades, oavsett gruppens marknadsandel.

2. För samförsäkrande eller samåterförsäkrande grupper som inte omfattas av det första stycket (därför att de har funnits i mer än tre år eller inte har bildats för att täcka en ny risk), gäller undantaget enligt artikel 1 e på det villkoret att de försäkringsprodukter som inom ramen för gruppavtalet undertecknas av de deltagande företagen eller på deras vägnar inte på någon av de berörda marknaderna:

a) utgör mer än 20 % av den relevanta marknaden i fråga om samförsäkrande grupper,

b) utgör mer än 25 % av den relevanta marknaden i fråga om samåterförsäkrande grupper.

Artikel 8

Villkor för undantag

Undantaget enligt artikel 1 e gäller på följande villkor:

a) Att varje deltagande företag har rätt att utträda ur gruppen med en uppsägningstid på högst ett år utan att ådra sig några sanktioner.

b) Att gruppens regler inte ålägger någon av gruppens medlemmar att via gruppen försäkra eller återförsäkra en risk av den typ som täcks av gruppen.

c) Att gruppens regler inte begränsar gruppens eller dess medlemmars verksamhet till försäkring eller återförsäkring av risker som är belägna inom ett visst geografiskt område i Europeiska unionen.

d) Att avtalet inte begränsar produktion eller försäljning.

e) Att avtalet inte innebär att marknader eller kunder delas upp.

f) Att medlemmarna i en samåterförsäkrande grupp inte kommer överens om någon annan premie än riskpremien.

KAPITEL V

SÄKERHETSANORDNINGAR

Artikel 9

Villkor för undantag

Undantaget enligt artikel 1 f gäller på följande villkor:

a) De tekniska specifikationerna och förfarandena för godkännande skall vara väldefinierade, tekniskt välgrundade och svara mot säkerhetsanordningens prestanda.

b) Reglerna för kontroll av installations- och underhållsföretagen skall vara objektiva och avpassade för deras tekniska kompetens och tillämpas utan diskriminering.

c) Specifikationerna och reglerna i fråga skall fastställas och spridas med en åtföljande angivelse av att det i enskilda fall står försäkringsföretag fritt att godta andra säkerhetsanordningar eller godkänna andra installations- och underhållsföretag som inte uppfyller dessa tekniska specifikationer eller följer dessa regler.

d) Specifikationerna och reglerna skall tillhandahållas alla intresserade på begäran.

e) Specifikationerna skall innehålla en klassifikation baserad på den uppnådda prestationsnivån.

f) Varje sökande får när som helst lämna in en ansökan om prövning.

g) Kontroll av att sökanden uppfyller kraven skall inte medföra kostnader för denne som inte står i proportion till kostnaderna för godkännandeförfarandet.

h) De anordningar och de installations- och underhållsföretag som uppfyller prövningskraven skall godkännas på ett icke-diskriminerande sätt inom sex månader från ansökningsdagen, såvida tekniska överväganden inte motiverar en rimlig förlängning av denna frist.

i) Uppfyllelsen av kraven eller godkännandet skall bestyrkas skriftligt.

j) Skälen till avslag på en ansökan om godkännandebevis skall lämnas skriftligt genom att ett exemplar av protokollen över utförda test och kontroller bifogas.

k) Avslag på en ansökan om prövning skall motiveras skriftligt.

l) Specifikationerna och reglerna skall tillämpas av organ som följer de relevanta normbestämmelserna i EN 45000-serien.

m) Alla tekniska specifikationer, regler, förfaranden eller riktlinjer som antas av en sammanslutning eller sammanslutningar av försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en eller flera medlemsstater skall uttryckligen erkänna att sådana tekniska specifikationer, regler, förfaranden eller riktlinjer som antagits av nationella sammanslutningar av försäkrings- eller återförsäkringsföretag i andra medlemsstater är likvärdiga.

n) Alla tekniska specifikationer, regler, förfaranden eller riktlinjer som antas av en sammanslutning eller sammanslutningar av försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en eller flera medlemsstater skall uttryckligen och automatiskt erkänna att ett godkännande av en säkerhetsanordning eller av ett installations- eller underhållsföretag som utfärdats av en sammanslutning av försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en annan medlemsstat är likvärdigt.

Artikel 10

Avtal som inte omfattas av undantaget

Undantaget enligt artikel 1 f gäller inte tekniska specifikationer, regler, förfaranden eller riktlinjer som antagits av en sammanslutning eller sammanslutningar av försäkrings- eller återförsäkringsföretag i en eller flera medlemsstater om det finns motsvarande tekniska specifikationer, regler, förfaranden och riktlinjer på europeisk nivå.

KAPITEL VI

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 11

Tillämpning av tröskelvärdet för marknadsandelar

1. För tillämpningen av tröskeln för marknadsandelar enligt artikel 7.2 gäller följande regler:

a) Marknadsandelen skall beräknas på grundval av marknadsvärdet av försäljningen. Om det inte finns några uppgifter om marknadsvärdet av försäljningen, kan uppskattningar som grundar sig på annan tillförlitlig marknadsinformation, till exempel det försäkringsskydd som erbjuds eller det försäkrade riskvärdet, användas för att fastställa de berörda företagens marknadsandel.

b) Marknadsandelen skall beräknas på grundval av uppgifter från det föregående kalenderåret.

c) Marknadsandelen för de företag som avses i artikel 2.3 e skall fördelas lika mellan de företag som har de rättigheter eller befogenheter som anges i artikel 2.3 a.

2. Om marknadsandelen enligt artikel 7.2 a från början inte överstiger 20 % men sedan stiger över denna nivå, dock utan att överstiga 25 %, skall undantaget enligt artikel 1 fortsätta att gälla under två på varandra följande kalenderår efter det år då tröskeln på 20 % överskreds för första gången.

3. Om marknadsandelen enligt artikel 7.2 a från början inte överstiger 20 % men sedan stiger över 25 %, skall undantaget enligt artikel 1 fortsätta att gälla under ett kalenderår efter det år då nivån 25 % överskreds för första gången.

4. Fördelarna i punkterna 2 och 3 får inte kombineras så att en period på två kalenderår överskrids.

5. Om marknadsandelen enligt artikel 7.2 b från början inte överstiger 25 % men sedan stiger över denna nivå, dock utan att överstiga 30 %, skall undantaget enligt artikel 1 fortsätta att gälla under två på varandra följande kalenderår efter det år då tröskeln på 25 % överskreds för första gången.

6. Om marknadsandelen enligt artikel 7.2 b från början inte överstiger 25 % men sedan stiger över 30 %, skall undantaget enligt artikel 1 fortsätta att gälla under ett kalenderår efter det år då nivån 30 % överskreds för första gången.

7. Fördelarna i punkterna 5 och 6 får inte kombineras så att en period på två kalenderår överskrids.

Artikel 12

Beslut om att förordningen inte skall tillämpas

Enligt artikel 7 i förordning (EEG) nr 1534/91 får kommissionen bestämma att denna förordning inte skall tillämpas, om den i ett visst fall antingen på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en fysisk eller juridisk person som kan åberopa ett berättigat intresse konstaterar att ett avtal som omfattas av undantaget enligt artikel 1 ändå har vissa verkningar som är oförenliga med de villkor som anges i artikel 81.3 i fördraget och särskilt om

a) undersökningar som omfattas av undantaget i artikel 1 b grundar sig på ogrundade hypoteser,

b) standardvillkor som omfattas av undantaget i artikel 1 c innehåller klausuler som till skada för försäkringstagaren skapar en betydande obalans mellan rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet,

c) det i samband med den gemensamma täckningen av vissa typer av risker som omfattas av undantaget i artikel 1 e uppstår en av följande två situationer:

- om ett eller flera deltagande företag utövar ett avgörande inflytande på affärspolitiken hos mer än en grupp på samma marknad,

- om bildandet eller driften av en grupp på grund av inträdesvillkoren, definitionen av de risker som skall täckas, retrocessionsavtal eller på annat sätt leder till en uppdelning av marknaderna för de berörda försäkringsprodukterna eller för likartade produkter.

Artikel 13

Övergångsperiod

Förbudet enligt artikel 81.1 i fördraget gäller inte under perioden från och med den 1 januari 2003 till och med den 30 september 2003 i fråga om avtal som gällde redan 31 mars 2003 och som inte uppfyller de villkor för beviljande av undantag som anges i denna förordning men som uppfyller de villkor för beviljande av undantag som anges i förordning (EEG) nr 3932/92.

Artikel 14

Giltighetstid

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2003. Den gäller till och med den 31 mars 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den ...

På kommissionens vägnar

...

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 143, 7.6.1991, s. 1.

(2) EGT C 163, 9.7.2002.

(3) EGT L 398, 31.12.1992, s. 7.

(4) KOM(1999) 192 slutlig.

(5) CES 1139/99.

(6) PE A5 - 0104/00.