Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen (framlagt av kommissionen enligt artikel 250.2 i EG-fördraget)

MOTIVERING

Den 24 januari 2000 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen [KOM (1999) 709 slutlig av den 24 januari 2000].

I förslaget till rekommendation uppmanas medlemsstaterna bland annat att inrätta öppna och tydliga system för kvalitetssäkring och att uppmuntra till självbedömning och extern bedömning av skolor. Kommissionen å sin sida uppmanas att främja samarbete mellan skolor och de nationella myndigheter som deltar i bedömningen av skolor samt att uppmuntra dem att ansluta sig till nätverk på europeisk nivå.

Efter parlamentets yttrande vid första behandlingen av den 6 juli 2000 och enligt artikel 250.2 i EG-fördraget lägger kommissionen fram ett ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation, i vilket alla de 42 inlämnade ändringarna återges i sin helhet, i huvudsak eller delvis.

Parlamentets ändringar har bland annat till syfte att

- stärka de uppföljningsåtgärder som ingår i kommissionens förslag,

- införa uttryckliga hänvisningar till den stora vikten av prestationskriterier och referensvärden,

- utöka och klargöra rekommendationens politiska betydelse,

- införa nya skäl som gör förslaget klarare och som lägger tyngdpunkten på de olika målen med kvalitetsbedömning av skolutbildningen.

Ändringarna i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag har förtydligats genom att man använder "överstrykning" för de stycken som har strukits och "fetstil" och "understruket" för nya eller ändrade stycken.

2000/0022 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION

om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 149.4 och 150.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag [1],

[1] KOM (1999) 709 slutlig av den 24 januari 2000

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [2],

[2] CES 476/2000

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [3],

[3] CdR 21/2000

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

av följande skäl:

(1) Det är nödvändigt att främja en europeisk utbildningsdimension, eftersom detta är ett viktigt mål för uppbyggnaden av ett medborgarnas Europa.

(2) En utbildning av god kvalitet är ett av de grundläggande målen för undervisning på primär- och sekundärnivå samt yrkesutbildning för alla medlemsstater i dagens utbildningssamhälle.

(3) Utbildningens kvalitet måste garanteras på alla undervisningsnivåer och inom alla undervisningssektorer oberoende av skillnader när det gäller mål, metoder och efterfrågan. I detta sammanhang måste man förhindra att det uppstår en rangordning mellan skolor.

(4) Resurserna till utbildning har under de senaste decennierna ökat i alla industriländer. Utbildning betraktas inte bara som ett medel för personligt berikande utan också som ett bidrag till social sammanhållning, social integrering och till lösningen på problem med avseende på sysselsättningen. Livslångt lärande är ett viktigt sätt att säkerställa sin framtid både på det yrkesmässiga och det personliga planet. En utbildning av god kvalitet är avgörande med tanke på arbetsmarknadspolitiken och den fria rörligheten för arbetstagare inom Europeiska unionen samt för erkännandet av examina och undervisningskvalifikationer.

(5) Medlemsstaterna bör se till att skolornas läroplaner tar hänsyn till utvecklingen i samhället.

(6) Medlemsstaterna bör sträva efter att hjälpa skolorna att uppfylla de nya utbildningsmässiga och sociala krav som samhället ställer under det nya årtusendet och anpassa sig till den utveckling som följer av detta. Medlemsstaterna bör därför stödja skolornas strävan att förbättra kvaliteten på de tjänster de erbjuder genom att hjälpa dem att utveckla nya initiativ som syftar till att säkerställa utbildningens kvalitet samt uppmuntra både till personers rörlighet mellan länderna och till kunskapsöverföring.

(7) När det gäller arbetsmarknadspolitik antar rådet varje år sysselsättningsriktlinjer som grundar sig på kvantitativa mål och indikatorer. I 1999 års sysselsättningsriktlinjer [4] anges det i riktlinje 7 att medlemsstaterna skall "förbättra skolsystemets kvalitet för att avsevärt minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid, även ungdomar med inlärnings svårigheter skall ägnas särskild uppmärksamhet". I riktlinje 8 i förslaget till riktlinjer för syssel sättningspolitiken år 2000 [5] föreslår kommissionen att man särskilt skall prioritera datakunskaper, utrusta skolor med datorer och underlätta studerandes tillgång till Internet senast 2002, och detta borde få positiva effekter för utbildningens kvalitet och förbereda ungdomarna för den digitala tidsåldern.

[4] Rådets resolution av den 22 februari 1999 om riktlinjer för sysselsättningen under år 1999, EGT C 69, 12.3.1999, s. 2.

[5] KOM (1999) 441 slutlig.

(8) Utbildning med hög kvalitet kommer att främja gemenskapens mål om rörlighet i enlighet med artiklarna 149 och 150 i EG-fördraget.

(9) Europeiskt samarbete och gränsöverskridande utbyte av erfarenheter kommer att bidra till att fastställa och sprida effektiva och godtagbara metoder för kvalitetsbedömning.

(10) Kvalitetssäkringssystemen måste vara flexibla och kunna anpassas till de nya förhållanden som är en följd av utvecklingen av skolornas organisation och målsättning, samtidigt som utbildningens kulturella dimension beaktas.

(11) Kvalitetssäkringssystemen varierar mellan medlemsstaterna och skolorna beroende på skolornas olika storlek, organisation, finansiella villkor, institutionella egenskaper och pedagogiska metoder.

(12) Kvalitetsbedömning och i synnerhet skolornas självbedömning är lämpliga redskap för att minska antalet ungdomar som tidigt faller ur skolsystemet och för att motverka social utslagning i allmänhet.

(13) För att uppnå målet med utbildning av god kvalitet står många olika medel till buds. Kvalitetsbedömning är ett av dessa och ett värdefullt bidrag för att säkerställa och utveckla utbildningens kvalitet i skolorna och vid behov inom yrkesutbildningen. Kvalitetsbedömningen skall gå ut på att bedöma skolornas kapacitet att använda de nya informationstekniker som blir alltmer utbredda. (14) Nätverk på Europanivå mellan institutioner som deltar i kvalitetsbedömning av skolutbildning har en stor betydelse. De befintliga nätverken, till exempel det europeiska nätverk för bedömning av utbildningssystem som EU:s medlemsstater inrättade 1995, kan ge ett ovärderligt bidrag till genomförandet av denna rekommendation.

(15) Kommissionen genomförde 1994 och 1995 ett pilotprojekt om kvalitetsbedömning av högskoleutbildning. I rådets rekommendation 98/561/EG av den 24 september 1998 om europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen [6] betonas vikten av utbyte av information och erfarenheter och samarbete mellan medlemsstaterna i fråga om kvalitetssäkring.

[6] EGT L 270, 7.10.1998, s. 56.

(16) I Sokratesprogrammet, särskilt i åtgärd III.3.1, uppmanas kommissionen att främja utbyte av information och erfarenheter av gemensamt intresse. Kvalitets bedömning inom skolutbildningen är ett prioriterat tema i denna åtgärd.

(17) Kommissionen har sedan mars 1996 låtit utföra undersökningar och praktisk verksamhet av olika slag för att studera frågan om bedömning av utbildning ur flera olika synvinklar med målet att beskriva de många och varierande lösningar och bedömnings metoder som används på olika nivåer.

(18) Kommissionen genomförde läsåret 1997/98 ett pilotprojekt i 101 sekundärskolor i de stater som deltar i Sokratesprogrammet, vilket ledde till ökad medvetenhet om kvalitetsfrågor och bidrog till att förbättra utbildningens kvalitet i dessa skolor [7].

[7] Vid den avslutande konfensen om pilotprojektet i Wien den 20-21 november 1998 antog deltagarna ett uttalande om resultaten av pilotprojektet.

(19) I den europeiska slutrapporten [8] betonas olika metodologiska aspekter på framgångsrik självbedömning. Till dessa hör bland annat nationellt och internationellt nätverks samarbete samt stöd och uppmuntran på nationell nivå.

[8] Evaluation quality in school education; A European pilot project; Final report. June 1999.

(20) Rådet konstaterade i slutsatserna av den 16 december 1997 [9] att utvärdering också är en viktig komponent för att säkerställa och vid behov förbättra kvaliteten.

[9] EGT C 1, 3.1.1998, s. 4.

(21) Ordförandeskapet förklarade i sina slutsatser från Europeiska rådets extramöte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 att de europeiska systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning måste anpassas både till informationssamhällets behov och till behovet av att höja sysselsättningsnivån och förbättra sysselsättningens kvalitet.

(22) I samband med den framtida utvidgningen av unionen bör kandidatländerna delta i det europeiska samarbetet på området kvalitetsbedömning.

(23) Det är nödvändigt att ta hänsyn till subsidiaritetsprincipen och att medlemsstaterna själva ansvarar för utbildningssystemets organisation och struktur så att kulturella särdrag och traditioner inom utbildningen i varje land kan utvecklas.

I. REKOMMENDERAR

MEDLEMSSTATERNA ATT INOM RAMEN FÖR SIN SPECIFIKA EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA BAKGRUND OCH MED BEAKTANDE AV DEN EUROPEISKA DIMENSIONEN STÖDJA EN FÖRBÄTTRING AV KVALITETSBEDÖMNINGEN INOM SKOLUTBILDNINGEN GENOM

1. att stödja och vid behov skapa tydliga kvalitetsbedömningssystem för att:

a) skapa utbildning av hög kvalitet samt förbättra denna, och samtidigt främja social integrering

b) värna om kvaliteten i skolutbildningen som en grund för det livslånga lärandet,c) främja självbedömning i skolorna som ett sätt att skapa lärande skolor med bättre verksamhet, genom att man på ett balanserat sätt förenar självbedömning i skolorna och externa bedömningar,

d) använda kvalitetsbefrämjande metoder för att lättare kunna anpassa sig till kraven i en värld stadd i snabb och ständig förändring,

e) klarlägga syftet med och villkoren för självbedömning i skolorna och se till att självbedömningen är förenlig med andra former av regleringar,

f) utarbeta extern bedömning för att ge metodiskt stöd för skolornas självbedömning och en utomståendes syn på skolan, samtidigt som man dels ser till att detta inte enbart begränsas till administrativ kontroll, dels stödjer en kontinuerlig förbättringsprocess,

2. att uppmuntra och stödja att skolans intressenter (lärare, elever, skolledning, föräldrar och experter) vid behov deltar i processen för extern och intern bedömning i skolorna för att främja ett gemensamt ansvar för förbättringen av undervisningen.

3. att stödja ledningens utbildning och tillämpningen av redskap för självbedömning för att:

a) se till att skolornas självbedömning fungerar effektivt som ett instrument för att stärka skolornas möjligheter att genomföra förbättringar,

b) se till att exempel på god praxis och nya instrument inom självbedömning ges effektiv spridning,

. att stödja skolornas möjligheter att lära av varandra nationellt och på europeisk nivå, för att:

a) fastställa och sprida god praxis och effektiva verktyg såsom kriterier och referensvärden på området kvalitetsbedömning inom skolutbildningen,

b) skapa nätverk mellan skolorna även på lokal och regional nivå så att de kan stödja varandra och ge drivkraft utifrån åt bedömningsarbetet,

5. att uppmuntra samarbete mellan alla myndigheter som deltar i kvalitetsbedömningen inom skolutbildningen och främja europeiskt nätverkssamarbete mellan dem.

Detta samarbete kan avse något av följande områden:

a) Att utbyta information och erfarenheter, särskilt om metodutveckling och exempel på god praxis, framför allt genom att använda modern informations- och kommunikationsteknik och genom att vid behov anordna europeiska konferenser, seminarier och studiegrupper.

b) Att ta fram uppgifter och utveckla redskap, till exempel indikatorer och referensvärden som är av särskild relevans för skolornas kvalitetsbedömning.

c) Att utnyttja resultaten från nationella och internationella undersökningar vid utarbetandet av kvalitetsbedömning.

d) Att offentliggöra bedömningsresultat som medlemsstaterna och deras skolor i mån av möjlighet har lagt fram och att ställa dem till förfogande för medlemsstaternas myndigheter.

e) Att främja kontakter mellan experter för att bygga upp en europeisk sakkunskap på området.

II. UPPMANAR KOMMISSIONEN

1. att i nära samarbete med medlemsstaterna, och på grundval av de befintliga gemenskapsprogrammen och enligt målen och de normala öppna förfarandena inom dessa program, uppmuntra det samarbete som avses i punkterna 4 och 5 mellan de myndigheter som ansvarar för kvaliteten inom skolutbildningen och att i detta även engagera relevanta organisationer och sammanslutningar som har den nödvändiga erfarenheten på detta område, .

Kommissionen bör därvid se till att den sakkunskap som finns i Eurydice-nätverket utnyttjas till fullo.

2. att på grundval av befintliga gemenskapsprogram upprätta en databas som kan användas för att sprida effektiva verktyg och instrument för kvalitetsbedömning i skolorna, som innehåller exempel på god praxis och som finns tillgänglig på Internet, varvid interaktiv användning skall vara möjlig,

3. att utnyttja resurserna inom befintliga gemenskapsprogram, införliva de erfarenheter som redan gjorts inom ramen för dessa program och utveckla befintliga nätverk,

4. att som en första åtgärd och på grundval av bidrag från medlemsstaterna göra en inventering av de instrument och strategier för kvalitetsbedömning inom primär- och sekundärutbildning som redan används i medlemsstaterna. Mot bakgrund av resultaten av denna inventering bör man upprätta en plan för uppföljning, med ett bestämt tidsschema och i nära samarbete med medlemsstaterna. Rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén bör få fullständig information om denna plan,

5. att vart tredje år på grundval av bidrag från medlemsstaterna lägga fram detaljerade rapporter för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hur åtgärderna i denna rekommendation har genomförts, 6. att på grundval av dessa rapporter dra slutsatser och ge förslag på ytterligare åtgärder.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande