1.   Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA) (myndigheten).

2.   Myndigheten ersätter och efterträder Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), som inrättades genom förordning (EG) nr 1920/2006.

1.   Myndigheten ska vara ett unionsorgan med ställning som juridisk person.

2.   Myndigheten ska i var och en av medlemsstaterna ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. Den ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Myndigheten ska ha sitt säte i Lissabon i Portugal.

1.   Myndigheten ska

2.   När myndigheten utför sina uppgifter ska den säkerställa full överensstämmelse med grundläggande rättigheter och gällande dataskyddsbestämmelser och ska tillämpa en evidensbaserad, integrerad, välavvägd och multidisciplinär metod avseende narkotikafenomenet. Denna metod bör innefatta mänskliga rättigheter, genus och jämställdhet, ålder, hälsa, jämlikhet på hälsoområdet och sociala perspektiv.

1.   För att genomföra den allmänna uppgift som anges i artikel 4.1 ska myndigheten ha följande särskilda uppgifter:

2.   Myndigheten ska upprätta och samordna det Europeiska nätverk för information om narkotika och beroende av narkotika (Reitox-nätverket) som avses i artikel 32, i samråd och samarbete med behöriga myndigheter och organisationer i de deltagande länderna.

3.   Myndigheten ska agera på ett transparent, objektivt, opartiskt och vetenskapligt rigoröst sätt när den utför de särskilda uppgifter som anges i punkt 1.

4.   Myndigheten ska stödja och förbättra samordningen mellan nationella åtgärder och unionsåtgärder inom sina verksamhetsområden. Myndigheten ska underlätta utbytet av information mellan beslutsfattare, forskare, specialister och de personer som arbetar med narkotikarelaterade frågor inom statliga och icke-statliga organisationer.

5.   Myndigheten ska stödja kommissionen, medlemsstaterna och andra berörda parter som identifierats i tillämpliga narkotikarelaterade strategiska dokument på unionsnivå vid genomförandet av dessa strategiska dokument, i enlighet med vad som är lämpligt.

6.   Vid utförandet av de särskilda uppgifter som anges i punkt 1 får myndigheten

När myndigheten organiserar möten, inrättar arbetsgrupper eller finansierar projekt enligt första stycket ska den hålla Reitox-nätverket underrättat.

7.   För att uppnå största möjliga effektivitet i övervakningen, bedömningen och hanteringen av narkotikafenomenet ska myndigheten, när den utför de särskilda uppgifter som anges i punkt 1, aktivt samarbeta med berörda parter, inbegripet

8.   Myndigheten ska på eget initiativ bedriva kommunikationsverksamhet inom ramen för sitt mandat. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte inverka menligt på det ändamålsenliga utförandet av de särskilda uppgifter som anges i punkt 1. Myndigheten ska bedriva kommunikationsverksamhet i enlighet med relevanta kommunikationsstrategier och planer för informationsspridning som antagits av styrelsen. Myndigheten får involvera berörda parter, inbegripet forskarvärlden och organisationer i det civila samhället vid utarbetandet av dessa strategier och planer.

1.   Myndigheten ska göra följande:

2.   Myndigheten ska samla in relevanta nationella data genom de nationella kontaktpunkterna. Innan den samlar in data ska myndigheten diskutera och komma överens om det nationella rapporteringspaketet. Myndigheten får utnyttja ytterligare nationella informationskällor för nationella data. När myndigheten utnyttjar sådana ytterligare källor ska den hålla de berörda nationella kontaktpunkterna underrättade. Insamlade data ska, om möjligt, delas upp efter kön och, om möjligt, efter genus. Sådana data ska ta hänsyn till narkotikapolitikens jämställdhetsaspekter.

3.   Myndigheten ska inom ramen för sitt mandat utveckla metoder och strategier för datainsamling, bland annat genom projekt med externa partner.

4.   Myndigheten ska utveckla nödvändiga digitala lösningar i syfte att samla in, validera, analysera, rapportera, hantera och utbyta information och data, inbegripet på ett automatiserat sätt.

5.   Myndigheten ska sprida information och data genom att

6.   Myndigheten får, när så är relevant, sprida information och data som har delats upp, i synnerhet efter medlemsstat, kön, genus, ålder, funktionsnedsättning och socioekonomisk status, i enlighet med relevant unionsrätt, särskilt om dataskydd.

7.   Vid spridning av information och data enligt punkt 5 ska myndigheten hänvisa till källan.

8.   Myndigheten får inte sprida eller överföra information och data från vilka det är möjligt att identifiera enskilda personer eller mindre grupper av personer.

1.   Myndigheten ska övervaka följande:

2.   På grundval av sin övervakningsverksamhet enligt punkt 1 ska myndigheten identifiera, stödja och, när så är lämpligt, samutveckla evidensbaserad bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt. Myndigheten ska dela med sig av bästa praxis och tillvägagångssätt till medlemsstaterna och underlätta utbytet av bästa praxis och tillvägagångssätt mellan dem.

3.   Myndigheten ska ta fram verktyg och instrument för att hjälpa medlemsstaterna att övervaka och utvärdera respektive lands nationella politik i samarbete med de nationella kontaktpunkterna och för att hjälpa kommissionen att övervaka och utvärdera unionens politik.

4.   Myndigheten ska regelbundet genomföra framsynsövningar, med beaktande av tillgänglig information. Den ska på grundval av dessa utarbeta relevanta scenarier för utarbetandet av den framtida narkotikapolitiken.

1.   Varje medlemsstat ska säkerställa att den nationella kontaktpunkten och Europols nationella enhet i medlemsstaten i god tid och utan onödigt dröjsmål förser myndigheten och Europol, med beaktande av deras respektive mandat, med tillgänglig information om nya psykoaktiva substanser. Den informationen ska avse detektering och identifiering, användning och användningsmönster, tillverkning, utvinning, distribution och distributionsmetoder, olaglig handel och kommersiell, medicinsk och vetenskaplig användning samt potentiella och identifierade risker avseende dessa substanser.

2.   Myndigheten ska i samarbete med Europol samla in, sammanställa, analysera och bedöma information om nya psykoaktiva substanser. Den ska i god tid vidarebefordra denna information till de nationella kontaktpunkterna, Europols nationella enheter och kommissionen för att förse dem med all information som krävs för tidig varning.

Myndigheten ska utarbeta första rapporter eller kombinerade första rapporter enligt artikel 9 på grundval av den information som samlats in i enlighet med första stycket.

1.   Om myndigheten, kommissionen eller en majoritet av medlemsstaterna anser att information om en ny psykoaktiv substans som samlats in i en eller flera medlemsstater och utbytts ger upphov till farhågor om att den nya psykoaktiva substansen skulle kunna medföra hälsomässiga eller sociala risker på unionsnivå, ska myndigheten utarbeta en inledande rapport om den nya psykoaktiva substansen.

Vid tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om sin önskan om att en inledande rapport utarbetas. Om en majoritet av medlemsstaterna har underrättat kommissionen på detta sätt ska kommissionen instruera myndigheten i enlighet därmed och informera medlemsstaterna om detta.

2.   En inledande rapport som avses i punkt 1 ska innehålla följande:

3.   I en inledande rapport som avses i punkt 1 ska myndigheten använda den information som den förfogar över.

4.   Om myndigheten anser det nödvändigt ska den begära att de nationella kontaktpunkterna tillhandahåller ytterligare information om en nya psykoaktiv substans. De nationella kontaktpunkterna ska lämna sådan information inom två veckor från mottagandet av en sådan begäran.

5.   Myndigheten ska, utan onödigt dröjsmål efter att den börjar utarbeta en inledande rapport enligt med punkt 1, begära att Europeiska läkemedelsmyndigheten tillhandahåller information om huruvida den nya psykoaktiva substansen på unionsnivå eller nationell nivå är en aktiv substans i

Om information som tillhandahållits enligt det första stycket avser godkännande för försäljning som beviljats av medlemsstater, ska de berörda medlemsstaterna på Europeiska läkemedelsmyndighetens begäran lämna informationen till myndigheten.

6.   Myndigheten ska, utan onödigt dröjsmål efter att den börjar utarbeta en inledande rapport enligt punkt 1, begära att Europol tillhandahåller information om kriminella gruppers inblandning i tillverkning och distribution av, distributionsmetoder för och olaglig handel med den nya psykoaktiva substansen samt om all användning av den nya psykoaktiva substansen.

7.   Myndigheten ska, utan onödigt dröjsmål efter att den börjar utarbeta en inledande rapport enligt punkt 1, begära att Europeiska kemikaliemyndigheten, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (23), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (24), tillhandahåller den information och de data de förfogar över om den nya psykoaktiva substansen.

8.   Närmare uppgifter om samarbetet mellan myndigheten och de unionsbyråer som anges i punkterna 5, 6 och 7 i denna artikel ska anges i samarbetsarrangemang. Sådana samarbetsarrangemang ska ingås i enlighet med artikel 53.2.

9.   Myndigheten ska respektera villkoren för användningen av information som lämnas till myndigheten, däribland villkoren för tillgång till handlingar och informations, datasäkerhet och skyddet av konfidentiella uppgifter, inbegripet känsliga uppgifter och konfidentiell affärsinformation från tredje part.

10.   Myndigheten ska lämna en inledande rapport som avses i punkt 1 till kommissionen och medlemsstaterna inom fem veckor från det att information har begärts enligt punkterna 5, 6 och 7.

11.   Om myndigheten samlar in information om flera nya psykoaktiva substanser som den anser har likartad kemisk struktur, ska den till kommissionen och medlemsstaterna lämna enskilda första rapporter som avses i punkt 1 för var och en av de nya psykoaktiva substanserna eller kombinerade inledande rapporter om flera nya psykoaktiva substanser, under förutsättning att egenskaperna för varje ny psykoaktiv substans är tydligt identifierade, inom sex veckor från det att information har begärts enligt punkterna 5, 6 och 7.

1.   Inom två veckor från det att en första rapport mottagits i enlighet med artikel 9.10, får kommissionen begära att myndigheten gör en bedömning av de potentiella riskerna med den nya psykoaktiva substansen och utarbetar en riskbedömningsrapport, om den första rapporten ger anledning att tro att den nya psykoaktiva substansen skulle kunna medföra allvarliga folkhälsorisker och, i förekommande fall, allvarliga sociala risker. Riskbedömningen ska utföras av den vetenskapliga kommittén.

2.   Inom två veckor från det att enskilda första rapporter eller en kombinerad första rapport mottagits enligt artikel 9.11, får kommissionen begära att myndigheten gör en bedömning av de potentiella riskerna med flera nya psykoaktiva substanser med likartad kemisk struktur och utarbetar en kombinerad riskbedömningsrapport, om den kombinerade första rapporten ger anledning att tro att de nya psykoaktiva substanserna skulle kunna medföra allvarliga folkhälsorisker och, i förekommande fall, allvarliga sociala risker. Den kombinerade riskbedömningen ska utföras av den vetenskapliga kommittén.

3.   En riskbedömningsrapport eller kombinerad riskbedömningsrapport ska innehålla följande:

4.   Den vetenskapliga kommittén ska utföra en riskbedömning i syfte att bedöma riskerna med den nya psykoaktiva substansen eller gruppen av nya psykoaktiva substanser. För varje sådan riskbedömning ska kommissionen, myndigheten, Europol och Europeiska läkemedelsmyndigheten ha rätt att utse två observatörer vardera.

5.   Den vetenskapliga kommittén ska utföra riskbedömningar som avses i punkt 4 på grundval av den tillgängliga informationen och andra relevanta vetenskapliga belägg. Den ska beakta ledamöternas samtliga yttranden. Myndigheten ska organisera riskbedömningsförfarandet, inbegripet identifiering av framtida informationsbehov och relevanta studier.

6.   Myndigheten ska lämna över riskbedömningsrapporten eller den kombinerade riskbedömningsrapporten till kommissionen och medlemsstaterna inom sex veckor från mottagandet av kommissionens begäran om att utarbeta en riskbedömningsrapport enligt punkt 1 eller en kombinerad riskbedömningsrapport enligt punkt 2.

7.   Efter att ha mottagit en vederbörligen motiverad begäran av myndigheten får kommissionen förlänga tidsfristen för att slutföra riskbedömningen eller den kombinerade riskbedömningen enligt punkt 6 för att ge tid för ytterligare forskning och datainsamling. En sådan begäran ska innehålla uppgifter om den tid som behövs för att slutföra riskbedömningen eller den kombinerade riskbedömningen.

8.   Myndigheten ska i god tid tillhandahålla snabba riskbedömningar, i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 (25), i händelse av ett hot som avses i artikel 2.1 b i den förordningen, om hotet omfattas av myndighetens mandat.

1.   Ingen riskbedömning ska utföras om bedömningen av den nya psykoaktiva substansen har nått ett sent stadium inom FN-systemet, dvs. så snart Världshälsoorganisationens expertkommitté mot narkotikamissbruk har offentliggjort sin kritiska granskning tillsammans med en skriftlig rekommendation, utom när det föreligger tillräckliga data och tillräcklig information som visar på behovet av en riskbedömningsrapport på unionsnivå, varvid skälen till detta ska anges i den första rapporten för den substansen.

2.   Ingen riskbedömning ska utföras om det efter en bedömning inom FN-systemet har beslutats att den nya psykoaktiva substansen inte ska tas upp i en förteckning, utom när det föreligger tillräckliga data och tillräcklig information som visar på behovet av en riskbedömningsrapport på unionsnivå, varvid skälen till detta ska anges i den första rapporten för den substansen.

3.   Ingen riskbedömning ska utföras om den nya psykoaktiva substansen är en aktiv substans i

1.   Myndigheten ska utveckla en strategisk evidensbaserad hotbedömningskapacitet för hälsa och säkerhet för att i ett tidigt skede identifiera ny utveckling avseende narkotikafenomenet som kan ha en negativ inverkan på hälsan, de sociala frågorna, tryggheten eller säkerheten i unionen och för att därigenom bidra till att öka de berörda parternas beredskap att reagera på nya hot på ett ändamålsenligt sätt och i tid.

2.   Myndigheten får på eget initiativ inleda en hälso- och säkerhetshotbedömning på grundval av en intern bedömning av signaler från rutinövervakning, forskning eller andra lämpliga informationskällor. Myndigheten får också inleda en hälso- och säkerhetshotbedömning på begäran av kommissionen eller en medlemsstat, förutsatt att de kriterier som fastställs i punkt 1 är uppfyllda.

3.   En hälso- och säkerhetshotbedömning ska bestå av en snabb utvärdering av befintlig information och, vid behov, insamling av ny information genom myndighetens informationsnätverk. Myndigheten ska utveckla lämpliga vetenskapliga snabbedömningsmetoder.

4.   Om myndigheten, efter en hotbedömning avseende hälsa och säkerhet, utarbetar en hotbedömningsrapport avseende hälsa och säkerhet ska den rapporten beskriva det identifierade hotet, den aktuella situationen på grundval av tillgängliga belägg och de potentiella följderna om åtgärder inte vidtas. Hotbedömningsrapporten avseende hälsa och säkerhet ska ange alternativ för beredskap och insatser som kan tillämpas för att minska och bemöta det identifierade hotet, inbegripet om möjligt evidensbaserade insatser för minskad efterfrågan, risk- och skademinskning samt återhämtning. Hotbedömningsrapporten avseende hälsa och säkerhet får också innehålla eventuella uppföljningsåtgärder. Myndigheten ska skicka hotbedömningsrapporten avseende hälsa och säkerhet till kommissionen och medlemsstaterna, beroende på vad som är lämpligt.

5.   Myndigheten ska ha ett nära samarbete med medlemsstater, andra unionsorgan och unionsbyråer och internationella organisationer vid genomförandet av en hälso- och säkerhetshotbedömning genom att på lämpligt sätt involvera dem i bedömningen. Om det potentiella hotet redan är föremål för en analys inom ramen för en annan unionsmekanism ska myndigheten inte göra någon hälso- och säkerhetshotbedömning.

6.   Med kommissionens samtycke ska myndigheten genomföra hälso- och säkerhetshotbedömningar av narkotikarelaterade hot som härrör från länder utanför unionen och som kan påverka hälsan, de sociala frågorna, tryggheten eller säkerheten inom unionen.

7.   Myndigheten ska övervaka hur situationen utvecklar sig och när så krävs uppdatera hotbedömningarna avseende hälsa och säkerhet.

1.   Myndigheten ska inrätta och förvalta ett europeiskt snabblarmsystem för narkotika, som komplement till de relevanta nationella larmsystemen, utan att det påverkar dessa. Det europeiska larmsystemet för narkotika ska vara ett komplement till det system för tidig varning som avses i artikel 8.

2.   De nationella kontaktpunkterna ska, i samarbete med de relevanta nationella behöriga myndigheterna, omedelbart meddela myndigheten all information om uppkomsten av en allvarlig direkt eller indirekt narkotikarelaterad risk för hälsan, de sociala aspekterna, tryggheten eller säkerheten samt all information som skulle kunna vara användbar för att samordna en insats närhelst de får kännedom om sådan information, såsom

3.   Myndigheten ska analysera och bedöma tillgänglig information och tillgängliga data om potentiella allvarliga hälsorisker och komplettera dem med all tillgänglig vetenskaplig och teknisk information från det system för tidig varning som avses i artikel 8 och andra hotbedömningar som gjorts i enlighet med artikel 12, från andra unionsbyråer och unionsorgan och från internationella organisationer, särskilt Världshälsoorganisationen. Myndigheten ska ta hänsyn till information från öppna källor och tillgänglig information som erhållits genom dess datainsamlingsverktyg och från berörda parter, inbegripet forskarvärlden och organisationer i det civila samhället.

4.   På grundval av den information och de data som mottagits i enlighet med punkt 3 ska myndigheten tillhandahålla riktade riskmeddelanden för snabb alarmering till de berörda nationella myndigheterna, inbegripet de nationella kontaktpunkterna. Myndigheten får föreslå åtgärdsalternativ i sådana riskmeddelanden. Medlemsstaterna får överväga sådana åtgärdsalternativ som en del av sin beredskapsplanering och nationella insatsverksamhet.

5.   De nationella kontaktpunkterna ska, i samarbete med de relevanta nationella behöriga myndigheterna, informera myndigheten om annan information som de förfogar över för att myndigheten ytterligare ska kunna analysera och bedöma de risker som avses i punkt 2 och om de insatser som gjorts eller åtgärder som vidtagits efter mottagandet av de riktade riskmeddelanden för snabb alarmering som avses i punkt 4.

6.   Myndigheten ska ha ett nära samarbete med kommissionen och medlemsstaterna för att främja den nödvändiga samstämmigheten i riskmeddelandeprocessen.

7.   Myndigheten får låta tredjeländer eller internationella organisationer delta i det europeiska larmsystemet för narkotika. Deltagandet ska bygga på ömsesidighet och ska omfattas av bestämmelser om konfidentialitet motsvarande dem som är tillämpliga vid myndigheten.

8.   Myndigheten ska, i nära samarbete med de relevanta nationella behöriga myndigheterna, särskilt de nationella kontaktpunkterna, vid behov utveckla ett larmsystem för att göra information om en specifik risk tillgänglig, i förekommande fall, för personer som använder eller potentiellt använder specifika narkotikatyper.

9.   Myndigheten ska, närhelst så krävs, uppdatera sina narkotikavarningar.

1.   Myndigheten ska bistå kommissionen med att övervaka utvecklingen när det gäller avledning av och olaglig handel med narkotikaprekursorer och med att bedöma behovet av att lägga till i, ta bort från eller ändra kategorin för förtecknade och icke förtecknade ämnen enligt förordningarna (EG) nr 273/2004 och (EG) nr 111/2005, inbegripet med att identifiera och bedöma deras lagliga och olagliga användning.

2.   Myndigheten ska på eget initiativ eller på begäran av kommissionen utarbeta en hotbedömningsrapport om narkotikaprekursorer.

1.   Myndigheten ska inrätta ett nätverk av forensiska och toxikologiska laboratorier som är verksamma inom forensiska och toxikologiska undersökningar av narkotika och narkotikarelaterade skador (nätverket).

2.   Nätverket ska i första hand fungera som ett forum för

De nationella kontaktpunkterna ska regelbundet, minst en gång om året, informeras om nätverkets verksamhet. De nationella kontaktpunkterna ska ha tillgång till den information och de data som nätverket genererar.

3.   Varje medlemsstat ska ha rätt att genom sin företrädare i styrelsen till nätverket utse upp till tre laboratorier, som är specialiserade på kriminalteknisk analys, toxikologi eller andra områden av relevans för narkotika, att agera som nationella representationslaboratorier. Myndigheten får välja ut ytterligare laboratorier eller experter som är särskilt verksamma inom forensiska och toxikologiska undersökningar av narkotika och narkotikarelaterade skador för särskilda projekt.

4.   Kommissionens gemensamma forskningscentrum ska vara medlem i nätverket och företräda kommissionen i nätverket.

5.   Nätverket ska ha ett nära samarbete med befintliga nätverk och organisationer som är verksamma inom samma område som nätverket och ska beakta deras arbete för att undvika överlappningar. Reitox-nätverket ska regelbundet, och minst en gång om året, informeras om arbetet i nätverket.

6.   Myndigheten ska leda nätverket och sammankalla minst ett möte per år. Nätverket får besluta att inrätta arbetsgrupper, som kan ledas av medlemmar i nätverket.

7.   Nätverket ska göra det möjligt för myndigheten att få tillgång till forensiska och toxikologiska data som tagits fram eller samlats in av nätverkets laboratorier, inbegripet när så är nödvändigt, för analys av nya psykoaktiva substanser.

8.   Myndigheten ska identifiera och finansiera särskilda projekt för att främja nätverkets arbete, i enlighet med vad som är lämpligt och på grundval av tydliga och öppna regler och förfaranden. Myndigheten ska fastställa dessa regler och förfaranden innan den identifierar sådana projekt.

9.   Myndigheten ska skapa en databas för att lagra, analysera och tillgängliggöra den information och de data som samlats in eller genererats av nätverket, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i denna förordning, inbegripet artiklarna 6.8 och 49.

1.   Myndigheten ska utveckla och främja evidensbaserade insatser och bästa praxis avseende, samt öka medvetenheten om, de skadliga effekterna av narkotika, förebyggande, behandling, vård, risk- och skademinskning, rehabilitering, återintegrering i samhället och återhämtning. När så är relevant ska myndigheten ta hänsyn till jämställdhetsaspekter och till åldersaspekten. Evidensbaserade insatser, bästa praxis och medvetandeökande verksamhet får anpassas till den nationella situationen och genomföras på nationell nivå samt, närhelst så krävs, riktas till specifika grupper.

2.   Evidensbaserade insatser, bästa praxis och medvetandeökande verksamhet som avses i punkt 1 ska stämma överens med människorättsnormer och med den politiska riktning som anges i de tillämpliga narkotikarelaterade strategiska dokumenten på unionsnivå.

3.   Myndigheten ska främja genomförandet av befintliga kvalitetsstandarder för narkotikaförebyggande och om så behövs uppdatera dem. Myndigheten ska tillhandahålla eller stödja utbildning i enlighet med artikel 19. Myndigheten ska i förekommande fall utarbeta kvalitetsstandarder för risk- och skademinskning, behandling, återhämtning, vård och rehabilitering.

4.   Myndigheten får erbjuda medlemsstaterna stöd och ska, med deras samtycke på förhand, bistå dem i utarbetandet av nationella insatser inom ramen för sitt mandat.

1.   På begäran av en nationell myndighet i ett deltagande land ska myndigheten bedöma nationella åtgärder i enlighet med det standardrutinprotokoll som föreskrivs i punkt 3.

2.   Innan myndigheten bedömer en nationell åtgärd ska den utvärdera den och analysera om den överensstämmer med det senaste vetenskapliga läget och om den har visat sig vara användbar för att uppnå dess angivna mål.

3.   Myndigheten ska utarbeta ett bedömningsförfarande. Myndigheten ska fastställa bedömningsförfarandet på ett öppet sätt i ett standardrutinprotokoll. Styrelsen ska godkänna standardrutinprotokollet och eventuella ändringar av det innan myndigheten börjar tillämpa det.

4.   Myndigheten ska regelbundet underrätta styrelsen om genomförda bedömningar enligt denna artikel.

1.   På begäran av en medlemsstat får myndigheten stödja en oberoende utvärdering av dess narkotikapolitik och utarbetandet av evidensbaserad narkotikapolitik i enlighet med de tillämpliga narkotikarelaterade strategiska dokumenten på unionsnivå.

2.   Myndigheten får erbjuda medlemsstaterna stöd och ska, med deras samtycke på förhand, bistå dem i genomförandet av deras nationella narkotikapolitik, kvalitetsstandarder, bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt. Myndigheten ska underlätta informationsutbyte, inbegripet om relevant rätt och bästa praxis, mellan nationella myndigheter och experter.

3.   När den stödjer utvärdering av narkotikapolitik ska myndigheten agera oberoende och vägledas av sina vetenskapliga standarder och ett evidensbaserat tillvägagångssätt.

1.   Myndigheten ska göra följande:

2.   Den ram för internationellt samarbete som avses i punkt 1 a ska syfta till att ytterligare stärka och stödja tredjeländers insatser för att hantera narkotikafrågor på ett evidensbaserat, integrerat, välavvägt och multidisciplinärt sätt och i full överensstämmelse med människorättsnormer. Denna ram för internationellt samarbete ska beakta unionens relevanta policydokument och narkotikafenomenets utveckling. Den ska ange de prioriterade länderna eller regionerna för samarbetet och de viktigaste resultaten av samarbetet. Den ska beakta medlemsstaternas erfarenheter och verksamhet. Myndigheten ska regelbundet utvärdera och se över ramen för internationellt samarbete.

3.   Myndigheten ska, på begäran av kommissionen och med förbehåll för styrelsens godkännande, överföra sin sakkunskap och tillhandahålla tekniskt bistånd till tredjeländer, i synnerhet kandidatländer, i enlighet med den ram för internationellt samarbete som avses i punkt 1 a.

Det tekniska biståndet ska särskilt inriktas på att inrätta eller konsolidera nationella kontaktpunkter, nationella system för datainsamling och nationella system för tidig varning och på att främja bästa praxis på områdena förebyggande, behandling, vård, risk- och skademinskning, rehabilitering, återintegrering i samhället och återhämtning, och därefter bidra till att skapa och stärka de strukturella kopplingarna till det system för tidig varning som avses i artikel 8 och Reitox-nätverket. Myndigheten får bedöma nationella organ i ett tredjeland om det tredjelandet begär detta.

4.   Myndigheten ska samarbeta med internationella organisationer och med tredjeländer i enlighet med artiklarna 53 och 54.

1.   Myndigheten ska hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att identifiera centrala forskningsteman och att utarbeta och genomföra unionens ramprogram för forsknings- och innovationsverksamhet som är relevanta för att den ska kunna fullgöra sina allmänna och särskilda uppgifter enligt artiklarna 4 respektive 5. Myndigheten ska ägna vederbörlig uppmärksamhet åt intersektionalitet som en övergripande princip i sin forskningsrelaterade verksamhet. När myndigheten hjälper kommissionen att identifiera centrala forskningsteman eller att utarbeta och genomföra ett unionsramprogram ska myndigheten inte få finansiering från det programmet.

2.   Myndigheten ska proaktivt övervaka och bidra till forsknings- och innovationsverksamhet för att fullgöra sina allmänna och särskilda uppgifter enligt artiklarna 4 respektive 5, stödja relaterad verksamhet i medlemsstaterna och bedriva egen forsknings- och innovationsverksamhet i frågor som omfattas av denna förordning, däribland utveckling, upplärning, testning och validering av algoritmer för utveckling av verktyg. Myndigheten ska sprida resultaten av sådan forsknings- och innovationsverksamhettill Europaparlamentet, medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med de skyddsregler som anges artikel 49.

3.   Myndigheten ska bidra till och delta i den verksamhet som bedrivs inom ramen för forsknings- och innovationscykeln, såsom EU:s innovationsknutpunkt för inre säkerhet och Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser, som inrättades genom kommissionens beslut av den 16 september 2021 (26).

4.   Myndigheten får planera och genomföra pilotprojekt som rör frågor som omfattas av denna förordning.

5.   Myndigheten ska vidta alla åtgärder som krävs för att undvika intressekonflikter vid genomförandet av de pilotprojekt som avses i punkt 4. Den ska offentliggöra information om sina forskningsprojekt, bland annat om demonstrationsprojekt. Sådan information ska omfatta vilka samarbetspartner som deltar och projektbudgeten.

6.   Myndigheten ska skapa en databas för att lagra, analysera och tillgängliggöra narkotikarelaterade forskningsprogram.

1.   Myndighetens förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

2.   Ledamöterna i myndighetens förvaltnings- och ledningsstruktur får inte ha några ekonomiska eller övriga intressen som skulle kunna påverka deras opartiskhet. De ska agera i allmänhetens intresse och bedriva sin verksamhet på ett oberoende, opartiskt och transparent sätt. De ska årligen upprätta en intresseförklaring som kan vara tillgänglig på begäran.

1.   Styrelsen ska bestå av

2.   Styrelsen ska även omfatta

3.   Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i dennas frånvaro och får delta i styrelsens möten.

4.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses på grundval av sina kunskaper på de områden som anges i artikel 4.1 a, med hänsyn till relevanta färdigheter som rör ledarskap, administration och budget. Alla parter som är företrädda i styrelsen ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare, i syfte att säkerställa kontinuiteten i styrelsens arbete. Alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.   Styrelsen får som observatörer bjuda in företrädare för internationella organisationer med vilka myndigheten samarbetar i enlighet med artikel 53.

6.   Ledamöternas och suppleanternas mandatperiod ska vara fyra år. Denna period kan förlängas.

1.   Styrelsen ska ha följande uppgifter:

2.   Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställa på vilka villkor den delegeringen av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Vid exceptionella omständigheter får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen till den verkställande direktören av tillsättningsbefogenheterna samt de befogenheter som den verkställande direktören vidaredelegerat, och själv utöva dem eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna i styrelsen.

2.   Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om den senare är förhindrad att fullgöra sina plikter.

3.   Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under deras mandatperiod, upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

4.   Det närmare förfarandet för val av ordförande och vice ordförande ska fastställas i styrelsens arbetsordning.

1.   Ordföranden ska sammankalla styrelsens möten.

2.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsens överläggningar.

3.   Styrelsen ska hålla minst ett ordinarie möte per år. Dessutom ska styrelsen hålla möte på ordförandens initiativ, på begäran av kommissionen eller på begäran av minst en tredjedel av dess ledamöter.

4.   Styrelsen får bjuda in personer, inbegripet företrädare för organisationer i det civila samhället, vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

5.   Styrelseledamöterna får vid mötena biträdas av rådgivare eller experter, om inte annat anges i styrelsens arbetsordning.

6.   Myndigheten ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

1.   Styrelsen ska fatta beslut med en majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 24.1 c och d, 25.1, 29.8, 35.6 och 53.2.

2.   Varje röstberättigad styrelseledamot ska ha en röst. Om en röstberättigad styrelseledamot är frånvarande ska dennas suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.   Ordföranden och vice ordföranden ska delta i omröstningen.

4.   Den verkställande direktören ska inte delta i omröstningen.

5.   Närmare bestämmelser om omröstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, i synnerhet på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar.

1.   Direktionen ska

2.   Vid behov får direktionen, i brådskande fall, fatta vissa interimistiska beslut i stället för styrelsen, särskilt i administrativa frågor, inbegripet beslut om att dra in delegeringen av tillsättningsbefogenheterna och om budgetfrågor. Villkoren för att fatta sådana interimistiska beslut ska fastställas i styrelsens arbetsordning.

3.   Direktionen ska bestå av styrelsens ordförande och vice ordförande, två andra ledamöter som utses av styrelsen bland dess röstberättigade ledamöter och två av kommissionens företrädare i styrelsen.

Styrelsens ordförande ska också vara ordförande i direktionen.

Den verkställande direktören ska delta i direktionens möten som observatör. Direktionen får bjuda in andra observatörer att delta i dess möten.

4.   Mandatperioden för direktionens ledamöter ska vara fyra år. Perioden får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under direktionens mandatperiod, upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

5.   Direktionen ska hålla minst två ordinarie möten per år. Ordföranden får dessutom sammankalla till ytterligare möten på eget initiativ eller på begäran av ledamöterna.

6.   Direktionen ska fatta beslut med enhällighet bland sina ledamöter. Om direktionen inte kan fatta ett enhälligt beslut ska frågan hänskjutas till styrelsen.

7.   Direktionens arbetsordning ska fastställas av styrelsen.

1.   Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid myndigheten i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda.

2.   Styrelsen ska utse den verkställande direktören från en förteckning över minst tre kandidater som föreslagits av kommissionen på grundval av ett öppet och transparent urvalsförfarande. Urvalsförfarandet ska inbegripa offentliggörandet av en inbjudan att anmälda intresse i Europeiska unionens officiella tidning och andra lämpliga medier. Kommissionen ska samråda med styrelsen om utkastet till inbjudan att anmäla intresse. Kommissionen kan låta en företrädare för styrelsen delta som observatör i urvalsförfarandet.

Innan styrelsen utnämner en av de slutlistade kandidater som föreslagits av kommissionen till befattningen som verkställande direktör får kandidaterna uppmanas att utan dröjsmål göra ett uttalande inför det eller de behöriga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna. Efter att ha hört uttalandet och svaren får Europaparlamentet anta ett yttrande med sin åsikt och överlämna detta till styrelsen.

3.   I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska myndigheten företrädas av styrelsens ordförande.

4.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en bedömning där hänsyn tas till en utvärdering av den verkställande direktörens tjänsteutövning, inbegripet tidigare synpunkter från styrelsen, och myndighetens framtida uppgifter och utmaningar.

5.   Styrelsen får, på grundval av ett förslag från kommissionen där den utvärdering som avses i punkt 4 beaktas, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Innan styrelsen fattar beslut om att förlänga mandatperioden för den verkställande direktören får den verkställande direktören uppmanas att snarast göra ett uttalande inför det eller de behöriga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

6.   En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

7.   Den verkställande direktören får avsättas från sin post endast efter ett styrelsebeslut på förslag av kommissionen. Europaparlamentet och rådet ska underrättas om skälen till ett sådant beslut, på ett sätt som uppfyller de tillämpliga konfidentialitetskraven.

8.   Styrelsen ska fatta beslut om att utse, förlänga mandatperioden för eller avsätta den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

1.   Den verkställande direktören ska ansvara för myndighetens ledning. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

2.   Utan att det påverkar kommissionens, styrelsens och direktionens befogenheter ska den verkställande direktören vara oberoende i tjänsteutövningen och får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3.   Den verkställande direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om sin tjänsteutövning.

4.   Den verkställande direktören ska vara myndighetens rättsliga företrädare.

5.   Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av myndighetens särskilda uppgifter som anges i artikel 5. Den verkställande direktören ska särskilt ansvara för följande:

6.   Den verkställande direktören får besluta att utplacera en eller flera kontaktpersoner vid unionens institutioner och vid relevanta unionsorgan och unionsbyråer, för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Den verkställande direktören ska inhämta förhandsgodkännande från kommissionen och styrelsen. Besluten avseende utplacering av kontaktpersoner ska ange, på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubblering av myndighetens administrativa uppgifter, omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas av kontaktpersonerna.

7.   Om Europaparlamentet eller rådet kallar den verkställande direktören ska denna utan onödigt dröjsmål infinna sig vid möten som anordnas av Europaparlamentet eller av rådet, beroende på omständigheterna, om ärenden som rör myndighetens mandat.

1.   Den vetenskapliga kommittén ska utgöras av minst sju och högst femton forskare som utsetts av styrelsen på grundval av sin vetenskapliga spetskompetens och sitt oberoende, efter det att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och andra lämpliga medier. Myndigheten ska informera det eller de behöriga utskotten i Europaparlamentet om utnämningarna till den vetenskapliga kommittén och om kommitténs arbete. Urvalsförfarandet för ledamöter i den vetenskapliga kommittén ska säkerställa att de specialområden som den vetenskapliga kommitténs ledamöter representerar täcker de mest relevanta områden som har anknytning till myndighetens mål. De parter som deltar i utnämningen av ledamöter till den vetenskapliga kommittén ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i denna kommitté.

2.   Ledamöterna i den vetenskapliga kommittén ska utses personligen för en period av fyra år, som får förnyas en gång.

3.   Ledamöterna i den vetenskapliga kommittén ska vara oberoende och agera i allmänhetens intresse. De får varken be om eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

4.   En ledamot som inte längre uppfyller kriterierna för oberoende ska informera styrelsen om detta. Alternativt får styrelsen på förslag av minst en tredjedel av sina ledamöter eller av kommissionen förklara att kriteriet för oberoende inte längre är uppfyllt med avseende på ledamoten och upphäva utnämnandet av den ledamoten. Styrelsen ska utse en ny ledamot i den ledamotens ställe för resten av mandatperioden i enlighet med det ordinarie förfarandet för utnämning av ledamöter.

5.   Den vetenskapliga kommittén ska avge ett yttrande när så föreskrivs i denna förordning eller i vetenskapliga frågor som rör myndighetens verksamhet och som styrelsen eller den verkställande direktören lägger fram för den. Den vetenskapliga kommitténs yttranden ska publiceras på myndighetens webbplats.

6.   För att bedöma riskerna med en ny psykoaktiv substans eller en grupp nya psykoaktiva substanser får den vetenskapliga kommittén utvidgas när den verkställande direktören anser det nödvändigt utifrån råd från den vetenskapliga kommitténs ordförande, genom att inkludera experter som företräder de vetenskapliga områden som är relevanta för att säkerställa en balanserad bedömning av riskerna med den nya psykoaktiva substansen eller gruppen av nya psykoaktiva substanser. Den verkställande direktören ska utse dessa experter från en förteckning över experter. Styrelsen ska godkänna förteckningen över experter vart fjärde år.

7.   Den vetenskapliga kommittén ska välja en ordförande och en vice ordförande för sin mandatperiod. Ordföranden får delta i styrelsens möten som observatör.

8.   Den vetenskapliga kommittén ska sammanträda minst en gång per år.

9.   Myndigheten ska på sin webbplats offentliggöra och uppdatera en förteckning över ledamöterna i den vetenskapliga kommittén.

1.   Medlemsstaterna ska genom Europeiska nätverket för information om narkotika och beroende av narkotika (Reitox-nätverket) bidra till myndighetens uppgift att samla in och rapportera konsekvent och standardiserad information om narkotikafenomenet i hela unionen. Reitox-nätverket ska bestå av de nationella kontaktpunkter som utsetts i enlighet med artikel 33 och en kontaktpunkt för kommissionen.

2.   Reitox-nätverket ska bland sina ledamöter välja en talesperson och en till tre biträdande talespersoner. Talespersonen ska företräda Reitox-nätverket i kontakterna med myndigheten och ska kunna få delta som observatör vid styrelsens möten.

3.   Reitox-nätverket ska hålla minst ett ordinarie möte per år. Mötena ska sammankallas och ledas av myndigheten. Dessutom ska det sammanträda på initiativ av talespersonen eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

1.   Varje deltagande land ska utse en enda nationell kontaktpunkt, inrättad genom lämpliga nationella rättsliga eller administrativa åtgärder, på permanent basis och med ett tydligt mandat. Utseendet av en nationell kontaktpunkt och utnämningen av chefen för den nationella kontaktpunkten samt eventuella ändringar av dessa utnämningar ska meddelas myndigheten genom den nationella ledamoten av styrelsen.

2.   Den ansvariga nationella myndigheten ska säkerställa att den nationella kontaktpunkten anförtros de uppgifter som anges i artikel 34.2. Chefen för den nationella kontaktpunkten eller en suppleant ska företräda den nationella kontaktpunkten i Reitox-nätverket.

3.   Nationella kontaktpunkter ska vara vetenskapligt oberoende och säkerställa att deras data håller hög kvalitet.

4.   Nationella kontaktpunkter ska planera sina verksamheter i förväg och ska ha tillräckliga budgetresurser och personalresurser tilldelade genom nationella budgetar, och medfinansieras av myndigheten i enlighet med punkt 5 i denna artikel, för att fullgöra sina mandat och utföra sina uppgifter enligt artikel 34.2, samt ska ha tillräcklig utrustning och tillräckliga resurser för sina dagliga verksamheter.

5.   De centrala kostnaderna för varje medlemsstats nationella kontaktpunkt ska medfinansieras genom ett bidrag från myndigheten om den uppfyller villkoren i punkterna 1–4. För att motta medfinansieringen ska den nationella kontaktpunkten underteckna ett bidragsavtal med myndigheten på årsbasis. Nivån på medfinansieringen ska föreslås av den verkställande direktören, godkännas av styrelsen och regelbundet ses över. Myndigheten får bidra med ytterligare finansiering till den nationella kontaktpunkten på ad hoc-basis för deltagande i och genomförande av specifika projekt.

6.   Myndigheten ska bedöma den nationella kontaktpunkten i enlighet med artikel 35.

1.   De nationella kontaktpunkterna ska utgöra en länk mellan de deltagande länderna och myndigheten och stödja samverkan mellan dem.

2.   Varje nationell kontaktpunkt ska, i syfte att stödja myndigheten så att den kan utföra sina allmänna och särskilda uppgifter enligt artiklarna 4 respektive 5, och således bidra till en samordnad unionsinsats, utföra följande uppgifter:

3.   I enlighet med sin kapacitet ska de nationella kontaktpunkterna också övervaka, analysera och tolka relevant information inom de områden som omfattas av artikel 4. De nationella kontaktpunkterna ska tillhandahålla den informationen och information om tillämpade policyer och lösningar till myndigheten.

4.   De nationella kontaktpunkterna ska inrätta och upprätthålla det samarbete som krävs med relevanta nationella och regionala myndigheter, organ, byråer och organisationer för insamling av den information de behöver för att utföra sina uppgifter enligt punkt 2.

5.   Vid datainsamling i enlighet med denna artikel ska de nationella kontaktpunkterna om möjligt säkerställa att insamlade data är uppdelade efter kön eller genus. De nationella kontaktpunkterna ska beakta jämställdhetsaspekterna av narkotikapolitiken när de samlar in och presenterar data i enlighet med denna artikel. De nationella kontaktpunkterna får inte överföra några data som gör det möjligt att identifiera enskilda personer eller mindre grupper av personer. De ska undvika att överföra information som hänför sig till specifika personer.

1.   Myndigheten ska bedöma huruvida varje nationell kontaktpunkt, genom att utföra de uppgifter som anges i artikel 34.2, bidrar till att myndighetens uppgifter utförs. Sådana bedömningar ska inte avse andra funktioner hos det organ som är värd för den nationella kontaktpunkten eller den övergripande struktur i vilken den nationella kontaktpunkten ingår.

2.   Den bedömning som avses i punkt 1 ska baseras på relevant information som ska tillhandahållas av den nationella kontaktpunkten. Vid behov får myndigheten besöka den nationella kontaktpunkten.

3.   Myndigheten ska presentera varje bedömning den gör enligt punkt 1för den nationella berörda kontaktpunkten och för den berörda behöriga nationella myndigheten. Bedömningar får inbegripa rekommendationer om hur uppgifterna i artikel 34.2 ska uppfyllas, fastställa en tidsplan för deras genomförande och erbjuda stöd från myndigheten till nationella kontaktpunkter för kapacitetsuppbyggnad.

4.   Om rekommendationer har utfärdats, tillsammans med en tidsplan för deras genomförande enligt punkt 3, ska den berörda nationella kontaktpunkten antingen underrätta myndigheten om att den godtar rekommendationerna eller, om den inte håller med om rekommendationerna, lämna ett skriftligt motiverat yttrande till myndigheten.

5.   Myndigheten ska informera styrelsen om resultatet av bedömningar som utförts enligt punkt 1 vid sitt första möte efter det att myndighetens bedömning har slutförts. Vid oenighet mellan myndigheten och den nationella kontaktpunkten som avses i punkt 4 i denna artikel, ska myndigheten lämna in bedömningen, rekommendationerna och tidsplanen för deras genomförande för godkännande vid styrelsens nästa möte av en majoritet av de röstberättigade ledamöterna i enlighet med artikel 23. Företrädaren för den berörda medlemsstaten får inte delta i den omröstningen.

6.   Om den nationella kontaktpunkten vid den tidpunkt som anges i en bedömning som avses i punkt 1 inte har fullgjort de uppgifter som anges i artikel 34.2, ska styrelsen fatta ett beslut vid sitt första möte efter den tidpunkt som anges i bedömningen med två tredjedelars majoritet av de ledamöter som är röstberättigade enligt artikel 23, om huruvida medfinansiering inte ska tillhandahållas den nationella kontaktpunkten innan de uppgifter som anges i artikel 34.2 har utförts. Företrädaren för den berörda medlemsstaten får inte delta i den omröstningen.

7.   Den första bedömningen enligt punkt 1 av varje nationell kontaktpunkt ska utföras av myndigheten senast den 3 juli 2026. Därefter ska myndigheten utföra bedömningar av nationella kontaktpunkter regelbundet, i enlighet med vad som krävs.

1.   Senast den 15 december varje år ska styrelsen anta ett utkast till samlat programdokument som innehåller flerårig och årlig programplanering och de dokument som förtecknas i artikel 32 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (30), på grundval av ett utkast som lagts fram av den verkställande direktören, efter samråd med den vetenskapliga kommittén, med beaktande av kommissionens yttrande, och när det gäller flerårig programplanering efter samråd med Europaparlamentet. Om styrelsen beslutar att inte följa delar av yttrandet från kommissionen, eller synpunkter som framkommit efter samråd med Europaparlamentet eller den vetenskapliga kommittén ska den lämna en motivering. Styrelsen ska översända det samlade programdokumentet till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 januari följande år.

Det samlade programdokumentet ska bli slutgiltigt efter att unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits och ska vid behov anpassas i enlighet därmed.

2.   Det årliga arbetsprogrammet ska omfatta detaljerade mål och förväntade resultat, inklusive resultatindikatorer. Det ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och uppgifter om vilka ekonomiska resurser och personalresurser som anslås till varje åtgärd, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 4. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår.

Den fleråriga eller årliga programplaneringen ska innehålla information om genomförandet av den ram för internationellt samarbete som avses i artikel 20.1 a och de åtgärder som hänger samman med den ramen. Den ska också innehålla den planerade forsknings- och innovationsverksamhet för myndigheten som avses i artikel 21.

3.   Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om myndigheten får en ny uppgift.

Varje väsentlig ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet till den verkställande direktören.

4.   Det fleråriga arbetsprogrammet ska innehålla övergripande strategisk programplanering, inbegripet mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även resursplanering, inbegripet den fleråriga budgeten och personal, ska ingå.

Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, särskilt med anledning av resultatet av den utvärdering som avses i artikel 51.

5.   De fleråriga och årliga arbetsprogrammen ska utarbetas i enlighet med artikel 32 i delegerad förordning (EU) 2019/715.

1.   Alla myndighetens intäkter och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska motsvara ett kalenderår, och redovisas i myndighetens budget.

2.   Inkomster och utgifter i myndighetens budget ska balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra medel ska myndighetens inkomster inbegripa

4.   Belopp och ursprung i fråga om sådana inkomster som avses i punkt 3 b–e ska ingå i myndighetens årsredovisning och tydligt anges i den årsrapport om myndighetens budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning som avses i artikel 41.3.

5.   Myndighetens utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader. Driftskostnaderna får omfatta utgifter till stöd för nationella kontaktpunkterna i enlighet med artikel 33.5.

1.   Myndigheten får på begäran tillhandahålla följande tilläggstjänster:

2.   På förslag av den verkställande direktören och efter samråd med kommissionen ska styrelsen på ett transparent sätt fastställa beräkningsmetoden för avgifterna och sättet för betalning av dem.

3.   Avgifterna ska stå i proportion till kostnaderna för de relevanta tjänsterna, tillhandahållna på ett kostnadseffektivt sätt, och ska vara tillräckliga för att täcka dessa kostnader. Avgifterna ska fastställas på en sådan nivå att det säkerställs att de är icke-diskriminerande och att de inte lägger en orimlig ekonomisk eller administrativ börda på de berörda parterna.

4.   Avgifterna ska fastställas på en sådan nivå att ett underskott eller en betydande ackumulering av överskott i myndighetens budget undviks. Om ett betydande positivt budgetsaldo till följd av tillhandahållandet av de tjänster som täcks av avgifter blir återkommande eller om ett betydande negativt saldo följer av tillhandahållandet av de tjänster som täcks av avgifter ska styrelsen göra en översyn av beräkningsmetoden för avgifterna i enlighet med förfarandet i punkt 2.

5.   I tillämpliga fall ska myndigheten, som en del av förfarandet för redovisning enligt artikel 41, ta med en rapport om de avgifter som tas ut och deras inverkan på myndighetens budget.

1.   Varje år ska den verkställande direktören göra ett utkast till beräkning av myndighetens inkomster och utgifter för påföljande räkenskapsår, inklusive tjänsteförteckningen, och skicka det till styrelsen.

2.   På grundval av det utkast som avses i punkt 1 ska styrelsen anta ett preliminärt utkasttill beräkning av myndighetens inkomster och utgifter för påföljande budgetår.

3.   Det preliminära utkastet till beräkning av myndighetens inkomster och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 31 januari varje år. Styrelsen ska skicka det slutliga utkastet till beräkning till kommissionen senast den 31 mars.

4.   Kommissionen ska skicka beräkningen av myndighetens inkomster och utgifter till budgetmyndigheten tillsammans med förslaget till unionens allmänna budget.

5.   På grundval av beräkningen av myndighetens inkomster och utgifter ska kommissionen föra in beräkningar av vad den anser vara nödvändigt för tjänsteförteckningen och beloppet för det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten i det förslag till unionens allmänna budget som kommissionen ska lägga fram för budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 313 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

6.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget till myndigheten.

7.   Budgetmyndigheten ska anta myndighetens tjänsteförteckning.

8.   Styrelsen ska anta myndighetens budget med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Budgeten blir definitiv efter att unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska budgeten justeras i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

9.   Delegerad förordning (EU) 2019/715 ska tillämpas på alla byggnadsprojekt som kan komma att påverka myndighetens budget väsentligt.

1.   Den verkställande direktören ska genomföra myndighetens budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka all information som är relevant för de utvärderingsförfaranden som avses i artikel 51.

1.   Senast den 1 mars efter varje räkenskapsår ska myndighetens räkenskapsförare skicka de preliminära redovisningarna till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten.

2.   Senast den 31 mars efter varje räkenskapsår ska kommissionens räkenskapsförare skicka myndighetens preliminära redovisningar som konsoliderats med kommissionens redovisningar till revisionsrätten.

3.   Senast den 31 mars efter varje räkenskapsår ska myndigheten skicka rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten.

4.   Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på myndighetens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 246 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (31) ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta myndighetens slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

5.   Senast den 30 september ska den verkställande direktören skicka ett svar till revisionsrätten på dess iakttagelser. Den verkställande direktören ska också skicka det svaret till styrelsen.

6.   Styrelsen ska avge ett yttrande om myndighetens slutliga redovisningar.

7.   Senast den 1 juli efter utgången av budgetåret ska räkenskapsföraren skicka de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

8.   De slutliga redovisningarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november det påföljande året.

9.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran för Europaparlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 261.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

10.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen samt de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för myndighetens personal.

2.   Om myndigheten anställer personal från tredjeländer efter ingående av avtal enligt artikel 54, ska myndigheten rätta sig efter tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda.

1.   Myndigheten får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av myndigheten. Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda ska inte gälla för utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av myndigheten.

2.   Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till myndigheten.

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos myndigheten.

2.   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (33) är tillämplig på myndighetens behandling av personuppgifter.

3.   Styrelsen ska inom sex månader från dagen för dess första möte efter den 2 juli 2024 fastställa bestämmelser för myndighetens tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, inbegripet bestämmelser om utnämning av myndighetens dataskyddsombud. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

1.   För att det ska vara möjligt att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet ska bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 gälla för myndigheten.

2.   Myndigheten ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Olaf senast den 1 oktober 2023, och ska anta lämpliga bestämmelser som ska gälla alla anställda vid myndigheten med hjälp av mallen i bilagan till avtalet.

3.   Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från myndigheten.

4.   Olaf och Eppo får, inom ramen för sina mandat, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (34), genomföra utredningar, vilka när det gäller Olaf även kan inbegripa kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidrag eller ett avtal som finansieras av myndigheten.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–4 i denna artikel ska myndighetens samarbetsavtal med internationella organisationer och tredjeländer i enlighet med artiklarna 53 och 54, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådana revisioner och utredningar som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln, i enlighet med sina respektive befogenheter.

1.   Myndigheten ska anta säkerhetsbestämmelser som motsvarar kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade, i enlighet med vad som anges i besluten (EU, Euratom) 2015/443 och (EU, Euratom) 2015/444. Myndighetens säkerhetsbestämmelser ska bland annat omfatta bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter.

2.   Myndigheten får endast utbyta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med berörda myndigheter i ett tredjeland eller en internationell organisation eller dela säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter med ett annat unionsorgan eller en annan unionsbyrå inom ramen för administrativa arrangemang. Administrativa arrangemang kräver godkännande av styrelsen efter samråd med kommissionen. I avsaknad av ett administrativt arrangemang kräver varje exceptionell ad hoc-utlämning av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter till ett annat unionsorgan eller en annan unionsbyrå beslut av den verkställande direktören efter samråd med kommissionen.

1.   Myndighetens inomobligatoriska ansvar ska regleras av den rätt som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt en skiljedomsklausul i ett avtal som myndigheten ingått.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska myndigheten, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess personal under tjänsteutövning.

4.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   De anställdas personliga ansvar gentemot myndigheten ska regleras av tjänsteföreskrifterna eller anställningsvillkoren för övriga anställda.

1.   Senast den 3 juli 2029 och vart femte år därefter ska kommissionen bedöma myndighetens resultat i förhållande till dess mål, mandat, uppgifter och lokalisering i enlighet med sina riktlinjer. Sådana utvärderingar ska särskilt omfatta eventuella behov av att ändra myndighetens mandat samt de finansiella följderna av sådana ändringar. I sin första utvärdering ska kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt de ändringar av myndighetens mandat och uppgifter som införs genom denna förordning.

2.   Vid varannan utvärdering ska kommissionen också bedöma de resultat som uppnåtts av myndigheten med hänsyn till dess mål, mandat och uppgifter, inbegripet huruvida myndighetens fortlevnad är berättigad med avseende på dessa mål, uppdrag och uppgifter.

3.   Kommissionen ska meddela resultaten av utvärderingarna enligt denna artikel till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Resultatet av utvärderingarna ska offentliggöras.

1.   Myndigheten ska aktivt sträva efter att samarbeta med internationella organisationer och andra organ, särskilt unionsbaserade, statliga och icke-statliga organ samt tekniska organ som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för de samarbetsarrangemang som ingåtts med sådana organ, i enlighet med EUF-fördraget och bestämmelserna om sådana organs behörighet. Sådana samarbetsarrangemang får inte omfatta utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

2.   Styrelsen ska anta de samarbetsarrangemang som avses i punkt 1 på grundval av utkast från den verkställande direktören efter förhandsgodkännande från kommissionen. Om kommissionen reserverar sig mot sådana samarbetsarrangemang, ska styrelsen anta dem med tre fjärdedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

3.   Styrelsen ska anta justeringar eller ändringar av befintliga samarbetsarrangemang, vilka är begränsade till sin omfattning och inte ändrar samarbetsarrangemangens övergripande tillämpningsområde och avsikt, eller tekniska samarbetsarrangemang med andra tekniska organ, på grundval av utkast från den verkställande direktören och efter att ha informerat kommissionen.

4.   Myndigheten ska offentliggöra de samarbetsarrangemang som ingåtts i enlighet med denna artikel på sin webbplats.

1.   Myndigheten ska låta tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte delta i dess arbete.

2.   Det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1, utarbetas arrangemang i vilka det särskilt anges i vilken form och utsträckning och på vilket sätt de berörda tredjeländerna ska delta i myndighetens arbete, inklusive bestämmelser om deltagande i myndighetens initiativ, finansiella bidrag och personal.

När det gäller personalfrågor ska arrangemang som avses i första stycket vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

1.   Myndigheten ska upprätthålla samarbete med relevanta organisationer i det civila samhället som är verksamma på de områden som omfattas av denna förordning på nationell nivå, unionsnivå eller internationell nivå för samråd, informationsutbyte och sammanslagning av kunskap genom medverkan av de organisationerna i det civila samhället. För detta ändamål ska myndigheten utse en gemensam kontaktpunkt under ledning av den verkställande direktören som säkerställer regelbunden information till organisationer i det civila samhället om dess verksamhet, inbegripet genom att skapa en särskild webbplats eller på andra lämpliga sätt. Myndigheten ska också göra det möjligt för organisationer i det civila samhället att lämna in data och information som är relevanta för dess verksamhet.

2.   När myndigheten behandlar specifika frågor ska den, när så är relevant, ha särskilda utbyten med organisationer i det civila samhället med relevanta kvalifikationer och erfarenheter i den berörda frågan.

3.   Organisationerna i det civila samhället som avses i punkterna 1 och 2 ska registreras i öppenhetsregistret, som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 20 maj 2021 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om ett obligatoriskt öppenhetsregister (35). Myndigheten ska offentliggöra förteckningen över de organisationerna i det civila samhället.

1.   De nödvändiga arrangemangen beträffande myndighetens lokaler i medlemsstaten i vilken myndigheten har sitt säte, de resurser som den medlemsstaten ska ställa till myndighetens förfogande samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på styrelseledamöterna, myndighetens anställda, inbegripet den verkställande direktören, och deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan myndigheten och den medlemsstaten

2.   Medlemsstaten i vilken myndigheten har sitt säte ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att säkerställa att myndigheten fungerar smidigt och effektivt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

1.   Myndigheten ska vara rättslig efterträdare vad gäller alla avtal som ingåtts av, allt ansvar som åligger och all egendom som förvärvats av EMCDDA.

2.   Denna förordning ska inte påverka den rättsliga verkan av avtal och överenskommelser som ingåtts av EMCDDA före den 2 juli 2024.

1.   Styrelsen för EMCDDA ska fortsätta sitt arbete och sin verksamhet på grundval av förordning (EG) nr 1920/2006 och de regler som fastställs där till dess att alla företrädare för styrelsen har utsetts i enlighet med artikel 23 i den här förordningen.

2.   Senast den 1 april 2024 ska medlemsstaterna meddela kommissionen namnen på de personer som de har utsett till ledamot och suppleant i styrelsen i enlighet med artikel 23.

3.   Styrelsen, som inrättas i enlighet med artikel 23, ska hålla sitt första möte senast den 3 augusti 2024. Vid detta tillfälle får styrelsen anta sin arbetsordning.

1.   Direktören för EMCDDA, som utsetts på grundval av artikel 11 i förordning (EG) nr 1920/2006, ska för sin återstående mandatperiod tilldelas det ansvar som anges för den verkställande direktören i artikel 30 i den här förordningen. De övriga villkoren i anställningsavtalet förblir oförändrade.

Om mandatperioden för direktören för EMCDDA löper ut mellan den 1 juli 2023 och den 2 juli 2024, och om denna period inte redan har förlängts enligt förordning (EG) nr 1920/2006, ska den automatiskt förlängas till och med den 3 juli 2025.

2.   Om den direktör som har utsetts på grundval av artikel 11 i förordning (EG) nr 1920/2006 inte vill eller kan handla i enlighet med punkt 1 i den här artikeln, ska styrelsen utse en tillförordnad verkställande direktör som ska utöva dennes befogenheter för en period på högst 18 månader, i avvaktan på den utnämningen av direktör som i enlighet med artikel 29.2.

1.   Förordning (EG) nr 1920/2006 upphör att gälla med verkan från och med den 2 juli 2024. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

2.   Interna regler och åtgärder som har antagits av styrelsen på grundval av förordning (EG) nr 1920/2006 ska förbli i kraft efter den 2 juli 2024, om inte styrelsen beslutar annorlunda i samband med tillämpningen av den här förordningen.