31999L0059

Rådets direktiv 1999/59/EG av den 17 juni 1999 om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för telekommunikationstjänster

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 162 , 26/06/1999 s. 0063 - 0064


RÅDETS DIREKTIV 1999/59/EG

av den 17 juni 1999

om ändring av direktiv 77/388/EEG vad gäller mervärdesskatteordningen för telekommunikationstjänster

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 93 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

av följande skäl:

(1) Enligt definitionen i artikel 14 i fördraget omfattar den inre marknaden ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördraget.

(2) De nuvarande mervärdesskattereglerna för telekommunikationstjänster i artikel 9 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund(4) är otillräckliga både för att beskatta alla de telekommunikationstjänster som utnyttjas inom gemenskapen och för att förhindra snedvridning av konkurrensen på detta område.

(3) För att den inre marknaden skall fungera väl bör en sådan snedvridning av konkurrensen avlägsnas och nya harmoniserade regler för denna typ av verksamhet införas.

(4) Det bör särskilt vidtas åtgärder för att säkerställa att telekommunikationstjänster, som används av kunder som är etablerade i gemenskapen, beskattas i gemenskapen.

(5) För att uppnå detta mål bör telekommunikationstjänster som tillhandahålls skattskyldiga personer som är etablerade i gemenskapen eller kunder som är etablerade i tredje land i princip beskattas där kunden befinner sig.

(6) För att säkerställa en enhetlig beskattning av telekommunikationstjänster som tillhandahålls icke skattskyldiga personer etablerade inom gemenskapen av skattskyldiga personer etablerade i tredje land och som faktiskt används eller åtnjuts inom gemenskapen, bör medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i artikel 9.3 b i direktiv 77/388/EEG om ändring av platsen för tillhandahållandet. För motsvarande telekommunikationstjänster till andra kunder i gemenskapen kan dock alltjämt artikel 9.3 i det direktivet tillämpas.

(7) Införandet av särskilda regler om bestämning av platsen för tillhandahållande av telekommunikationstjänster kräver att en definition av dessa tjänster fastställs. En sådan definition bör utgå från de definitioner som redan beslutats på internationell nivå och som omfattar tjänster för dirigering och anslutning av internationella telefonsamtal samt tillgången till globala informationsnät.

(8) Beskattning på den plats där kunden befinner sig medför även att de skattskyldiga inte behöver tillgripa förfarandena i direktiv 79/1072/EEG(5) och 86/560/EEG(6). De nya reglerna om bestämning av platsen för tillhandahållande av tjänster bör inte innebära att utländska skattskyldiga personer skall behöva registreras för mervärdesskatt i en annan stat. Detta kommer att uppnås genom att göra det obligatoriskt att låta kunden bli ansvarig för skatten, om denne är skattskyldig.

(9) Direktiv 77/388/EEG bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 77/388/EEG ändras på följande sätt:

1) I slutet av artikel 9.2 e skall följande nya strecksats läggas till:

"- Telekommunikationstjänster. Med 'telekommunikationstjänster' avses tjänster för överföring, sändning eller mottagning av signaler, text, bilder och ljud eller information av vilket slag som helst via tråd, radio, optiska eller andra elektromagnetiska medel, inbegripet överlåtelse och upplåtelse i samband härmed av rätten att nyttja kapacitet för sådan överföring, sändning eller mottagning. Med telekommunikationstjänster enligt denna bestämmelse avses även tillhandahållande av tillgång till globala informationsnät."

2) Efter artikel 9.3 skall följande punkt 4 läggas till: "4. Vid tillhandahållande av sådana telekommunikationstjänster som anges i punkt 2 e av en skattskyldig person som är etablerad utanför gemenskapen till icke skattskyldiga personer som är etablerade i gemenskapen skall medlemsstaterna tillämpa punkt 3 b."

3) Artikel 21.1 b skall ha följande lydelse: "b) Skattskyldiga personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i artikel 9.2 e eller personer som tillhandahålles sådana tjänster som anges i punkterna C, D, E och F i artikel 28 b och som är registrerade för mervärdesskatt inom landets territorium, om tjänsten tillhandahålls av en skattskyldig person etablerad utomlands. Medlemsstaterna kan dock kräva att den som tillhandahåller tjänsterna skall vara solidariskt ansvarig för betalningen av skatten."

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 januari 2000. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 17 juni 1999.

På rådets vägnar

F. MÜNTEFERING

Ordförande

(1) EGT C 78, 12.3.1997, s. 22.

(2) Yttrandet avgett den 6 maj 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT C 287, 22.9.1997, s. 28.

(4) EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/49/EG (EGT L 139, 2.6.1999, s. 27).

(5) EGT L 331, 27.12.1979, s. 11. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

(6) EGT L 326, 21.11.1986, s. 40.