RÅDETS DIREKTIV av den 28 mars 1983 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter (83/189/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 100 och 213 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

En av gemenskapens grundläggande principer är förbudet mot kvantitativa restriktioner för varurörelser och åtgärder med motsvarande verkan.

Handelshinder orsakade av tekniska föreskrifter för varor får tillåtas endast om föreskrifterna är nödvändiga för att uppfylla väsentliga krav samt har ett mål av allmänt intresse som de är den huvudsakliga garantin för.

Kommissionen måste ha tillgång till nödvändig information innan den beslutar om tekniska föreskrifter. Följaktligen måste medlemsstaterna, som enligt artikel 5 i fördraget är skyldiga att underlätta kommissionens uppgift, anmäla sina planerade tekniska föreskrifter till denna.

Alla medlemsstater måste likaså underrättas om tekniska föreskrifter som planeras i en av dem.

Kommissionen och medlemsstaterna måste dessutom ges tillräcklig tid att föreslå ändringar av en planerad åtgärd i syfte att avskaffa eller minska de hinder som åtgärden kan skapa för de fria varurörelserna.

Kommissionen måste också ha möjlighet att föreslå eller besluta om ett gemenskapsdirektiv som reglerar ämnet för den planerade nationella åtgärden.

Till följd av de allmänna skyldigheterna i artikel 5 i fördraget måste medlemsstaten i fråga i de två ovannämnda fallen avvakta med genomförandet av den planerade åtgärden under en tidsperiod som är tillräckligt lång för att möjliggöra antingen en gemensam granskning av de föreslagna ändringarna eller utarbetande av ett förslag till rådsdirektiv eller av ett kommissionsdirektiv. Tidsfristerna i avtalet mellan de den 28 maj 1969 i rådet församlade representanterna för medlemsstaternas regeringar om status quo och anmälan till kommissionen(4), ändrat genom avtal den 5 mars 1973(5), har visat sig vara otillräckliga i uppkommande fall och bör därför utsträckas.

Förfarandet om status quo och anmälan till kommissionen enligt avtalet den 28 maj 1969 gäller även fortsättningsvis för berörda produkter som inte omfattas av detta direktiv.

I praktiken kan nationella tekniska standarder påverka de fria varurörelserna på samma sätt som tekniska föreskrifter.

Det synes därför nödvändigt att kommissionen måste underrättas om förslag till standarder i motsvarande ordning som gäller för tekniska föreskrifter. Enligt artikel 213 i fördraget kan kommissionen, inom de ramar och på de villkor som fastställs av rådet enligt fördragets regler, inhämta de upplysningar och genomföra de kontroller som krävs för att den skall kunna utföra anförtrodda uppgifter.

Medlemsstaterna och standardiseringsorganen måste likaså underrättas om standarder som planeras av standardiseringsorgan i övriga medlemsstater.

Det är nödvändigt att bilda en permanent kommitté vars ledamöter utses av medlemsstaterna, med uppgift att hjälpa kommissionen att granska förslag till nationella standarder och att samarbeta med den i dess strävan att minska sådana standarders negativa effekter på fria varurörelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv har nedannämnda termer och begrepp följande betydelser:

1. Teknisk specifikation: en i ett dokument intagen specifikation som fastställer de egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis kvalitetsnivåer, prestanda, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav på produkten som avser terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering.

2. Standard: en teknisk specifikation som har fastställts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller fortlöpande användning och som inte är tvingande.

3. Standardiseringsprogram: ett dokument som räknar upp de ämnen för vilka en standard avses bli utarbetad eller förändrad.

4. Förslag till standard: ett dokument med texten till tekniska specifikationer för ett visst ämne, som avses bli fastställt enligt det nationella standardiseringsförfarandet i den utformning som dokumentet har efter det förberedande arbetet och vid remissförfarandet.

5. Teknisk föreskrift: tekniska specifikationer, inbegripet tillämpliga administrativa bestämmelser, som är rättsligt eller faktiskt tvingande vid marknadsföring eller användning i en medlemsstat eller en större del därav, med undantag för sådana specifikationer som har fastställts av lokala myndigheter

6. Förslag till teknisk föreskrift: texten till en teknisk specifikation, inbegripet administrativa bestämmelser, som har utarbetats med avsikt att anta den eller att senare få den antagen som teknisk föreskrift och som befinner sig på ett sådant förberedande stadium att väsentliga ändringar fortfarande kan göras.

7. Produkt: industriellt framställda produkter med undantag av sådana jordbruksprodukter som avses i fördragets artikel 38.1, produkter avsedda att konsumeras av människor eller djur, läkemedel enligt direktiv 65/65/EEG(6) och kosmetiska produkter enligt direktiv 76/768/EEG(7).

Artikel 2

1. Kommissionen och standardiseringsorganen i lista 1 i bilagan skall senast den 31 januari varje år underättas om standardiseringsprogram som utarbetats av de nationella organen i lista 2 i bilagan. Denna information skall uppdateras varje kvartal. Kommissionen kan ändra eller komplettera dessa listor på grundval av meddelanden från medlemsstaterna.

2. Standardiseringsprogrammen skall särskilt ange om en standard:

- kommer att helt motsvara en redan befintlig internationell eller europeisk standard,

- kommer att motsvara en internationell eller europeisk standard men med vissa nationella avvikelser eller tillägg,

- kommer att bli en ny nationell standard,

- kommer att utgöra en ändring av en nationell standard.

Efter att ha hört den i artikel 5 nämnda kommittén kan kommissionen utarbeta regler för en samlad redovisning av denna information samt form och kriterier för redovisning av standardiseringsprogram så att de lättare kan jämföras.

3. Kommissionen skall hålla denna information tillgänglig för medlemsstaterna i en form som gör det möjligt att jämföra de olika programmen med varandra.

Artikel 3

Kommissionen och standardiseringsorganen skall underrättas, om ett eller flera standardiseringsorgan:

- önskar delta passivt eller aktivt (genom att sända en observatör) i någon verksamhet som planeras av andra standardiseringsorgan,

- önskar att en europeisk standard eller annat dokument som leder till enhetliga tekniska specifikationer skall utarbetas.

Artikel 4

Minst var fjärde månad skall de i lista 1 upptagna standardiseringsorganen samt kommissionen tillställas alla nya förslag till standarder utom om de helt motsvarar en internationell eller europeisk standard.

Vid underrättelse om ett förslag till standard skall det anges om standarden kommer att:

- motsvara en internationell eller europeisk standard men med vissa nationella avvikelser eller tillägg,

- bli en ny nationell standard, eller

- bli en ändrad nationell standard.

Artikel 5

En permanent kommitté skall bildas. Medlemsstaterna skall utse ledamöterna, som kan begära hjälp av sakkunniga eller rådgivare. Ordföranden skall vara en företrädare för kommissionen.

Kommittén skall utarbeta sin egen arbetsordning.

Artikel 6

1. Kommittén skall sammanträda minst två gånger per år med företrädare för de i lista 1 upptagna standardiseringsorganen.

2. Kommissionen skall till kommittén överlämna en rapport om genomförandet och tillämpningen av ovan nämnda förfaranden samt förslag med inriktning på att avskaffa befintliga eller förutsebara handelshinder.

3. Kommittén skall yttra sig över de i punkt 2 nämnda underrättelserna och förslagen och kan därvid särskilt föreslå att kommissionen:

- anmodar de europeiska standardiseringsorganen att utarbeta en europeisk standard inom en viss tid,

- säkerställer, när det är nödvändigt för att undvika risken för handelshinder, att berörda medlemsstater inledningsvis beslutar sinsemellan om lämpliga åtgärder,

- vidtar alla lämpliga åtgärder.

4. Kommittén skall höras av kommissionen:

a) innan någon ändring görs av listorna i bilagan (artikel 2.1),

b) vid utarbetande av reglerna för den samlade informationsredovisningen samt formen och kriterierna för redovisningen av standardiseringsprogram (artikel 2.2),

c) vid beslut om det system som skall användas för det informationsutbyte som föreskrivs i detta direktiv samt om förändringar i systemet,

d) vid översyn av den ordning som införs genom detta direktiv (artikel 11).

5. Kommissionen kan höra kommittén om preliminära förslag till tekniska föreskrifter som kommissionen har mottagit.

6. Alla frågor om genomförandet av detta direktiv kan behandlas av kommittén på begäran av dess ordförande eller av en medlemsstat.

7. Kommitténs förhandlingar och den information som lämnas till den skall vara konfidentiella.

Om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas får dock kommittén och nationella myndigheter, för att få underlag från sakkunniga, höra fysiska eller juridiska personer, också från den privata sektorn.

Artikel 7

1. Medlemsstaterna skall genom lämpliga åtgärder säkerställa att deras standardiseringsorgan varken utarbetar eller inför standarder inom berört område under den tid då en europeisk standard som avses i artikel 6.3 första strecksatsen utarbetas. Denna skyldighet upphör om en europeisk standard inte har införts inom sex månader efter utgången av den tid som har fastställts enligt nämnda strecksats.

2. Punkt 1 skall inte tillämpas på sådant arbete hos standardiseringsorgan som har företagits på begäran av offentliga myndigheter för att ta fram tekniska specifikationer eller en standard för specifika produkter i syfte att en teknisk föreskrift för sådana produkter skall införas.

En begäran som avses i föregående stycke skall medlemsländerna tillställa kommissionen enligt artikel 8.1, såsom ett förslag till teknisk föreskrift, samt därvid ange skälen för att införa den.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall omedelbart till kommissionen anmäla alla förslag till tekniska föreskrifter. Om föreskriften helt motsvarar en internationell eller europeisk standard, är det tillräckligt med underrättelse om den aktuella standarden. De skall även ge kommissionen en kort redogörelse för skälen till varför en teknisk föreskrift måste antagas, om dessa inte redan framgår av förslaget.

Kommissionen skall omedelbart underrätta de övriga medlemsstaterna om förslag som den har mottagit. Den kan även inhämta kommitténs yttrande över förslaget.

2. Kommissionen och medlemsstaterna kan lämna synpunkter till den medlemsstat som har överlämnat ett förslag till teknisk föreskrift. Medlemsstaten skall så långt möjligt ta hänsyn till dessa då den tekniska föreskriften därefter utarbetas.

3. Om en medlemsstat eller kommissionen uttryckligen begär det, skall medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta dem om den slutliga versionen av en teknisk föreskrift.

4. All information som lämnas enligt denna artikel skall vara konfidentiell.

Om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas får dock kommittén och nationella myndigheter, för att få underlag från sakkunniga, höra fysiska eller juridiska personer, också från den privata sektorn.

Artikel 9

1. Om inte de särskilda förutsättningarna i punkt 2 föreligger, gäller följande. Medlemsstaterna får inte anta ett förslag till teknisk föreskrift före utgången av sex månader från tiden för anmälan enligt artikel 8.1, om kommissionen eller en annan medlemsstat inom tre månader från nämnda tid inkommer med ett detaljerat utlåtande med innebörd att den planerade åtgärden måste ändras för att ta bort eller minska de hinder som den kan komma att ge upphov till för de fria varurörelserna.

2. Den i punkt 1 nämnda perioden skall vara 12 månader, om kommissionen inom tre månader räknat från tiden för anmälan enligt artikel 8.1, förklarar att den ämnar föreslå eller besluta om ett direktiv inom området.

3. Punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas när en medlemsstat, av tvingande skäl som gäller skydd för folkhälsa eller allmän säkerhet, måste utarbeta tekniska föreskrifter på mycket kort tid samt omedelbart anta och införa dem utan någon möjlighet till samråd. I sådana fall skall denna medlemsstat i sin anmälan enligt artikel 8 ange skälen för att åtgärden måste vidtas så skyndsamt.

Artikel 10

Artiklarna 8 och 9 skall inte gälla när en medlemsstat uppfyller skyldigheter som följer av gemenskapsdirektiv eller åtaganden som följer av ett internationellt avtal, i den mån som de leder till införandet av enhetliga tekniska specifikationer i gemenskapen.

Artikel 11

Senast fyra år efter tidpunkten för anmälan av detta direktiv skall kommissionen, i nära samarbete med den i artikel 5 nämnda kommittén, granska hur förfarandena enligt detta direktiv fungerar och vid behov framlägga förslag till lämpliga ändringar av dem.

Artikel 12

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 12 månader från dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 13

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 28 mars 1983.

På rådets vägnar

J. ERTL

Ordförande

(1) EGT nr C 253, 1.10.1980, s. 2.

(2) EGT nr C 144, 15.6.1981, s. 122.

(3) EGT nr C 159, 29.6.1981, s. 23.

(4) EGT nr C 76, 17.6.1969, s. 9.

(5) EGT nr C 9, 15.3.1973, s. 3.

(6) EGT nr 22, 9.2.1965, s. 369/65.

(7) EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 169.

BILAGA

LISTA 1 Standardiseringsorgan

AFNOR (Frankrike):

Association française de normalisation,

Tour Europe, Cedex 7,

F-92080 Paris-La-Défense

UTE (Frankrike):

Union technique de l'électricité (UTE),

12, place des États-Unis,

F-75703 Paris Cedex 16

BSI (Storbritannien):

British Standards Institution,

2 Park Street,

UK-London W1A 2BS

BEC (Storbritannien):

British Electrotechnical Committee,

British Standards Institution,

2 Park Street,

UK-London W1A 2BS

DS (Danmark):

Dansk Standardiseringsråd,

Aurehøjvej 12,

Postboks 77,

DK-2900 Hellerup 12

DEK (Danmark):

Dansk Elektroteknisk Komite (DEK),

Strandgade 36 st,

DK-1401 Köpenhamn K

DIN (Tyskland):

DIN Deutsches Institut für Normung e.V.,

Burggrafenstrasse 4-10,

Postfach 1107,

D-1000 Berlin 30

DKE (Tyskland):

Deutsche Elektrotechnische Kommission im DIN

und VDE (DKE),

Stresemannallee 15,

D-6000 Frankfurt am Main 70

ELOT (Grekland):

Hellenic Organization for Standardization (ELOT),

Didotou 15,

GR-Athens 144

IBN (Belgien):

Institut belge de normalisation, Belgisch Instituut

voor Normalisatie

29, avenue de la Brabançonnelaan

B-1040 Bruxelles/Brussel

CEB (Belgien):

Comité électrotechnique (CEB)

(Belgisch Elektrotechnische Comité (BEC)),

3, galerie Ravenstein, bte 11,

B-1000 Bryssel

IIRS (Irland):

Institute for Industrial Research and Standards,

Ballymun Road,

EI-Dublin 9

ETCI (Irland):

Electro-Technical Council of Ireland (ETCI),

Institute for Industrial Research and Standards,

Ballymun Road,

EI-Dublin 9

Luxemburg:

Inspection du travail et des mines,

2, rue des Girondins,

L-Luxembourg

NNI (Nederländerna):

Nederlands Normalisatie Instituut,

Postbus 5059,

NL-2600 GB Delft

NEC (Nederländerna):

Nederlands Elektrotechnisch Comité (NEC),

Kalfjeslaan 2,

NL-2623 AA Delft T

UNI (Italien):

Ente nazionale italiano di unificazione,

piazza Armando Diaz 2,

I-20123 Milano

CEI (Italien):

Comitato elettrotecnico italiano (CEI),

viale Monza 259,

I-20126 Milano

CEN:

Comité Européen de Normalisation,

rue de Brederode,

Bruxelles

CENELEC:

Comité Européen de Normalisation

Electrotechnique,

rue de Brederode,

Bruxelles

LISTA 2 Nationella standardiseringsorgan i den europeiska gemenskapens medlemsstater

(Samma som de i lista 1 med undantag för CEN och CENELEC)