02017R1131 — SV — 09.01.2024 — 002.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1131

av den 14 juni 2017

om penningmarknadsfonder

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 169 30.6.2017, s. 8)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/990 av den 10 april 2018

  L 177

1

13.7.2018

►M2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2023/2869 av den 13 december 2023

  L 

1

20.12.2023



▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1131

av den 14 juni 2017

om penningmarknadsfonder

(Text av betydelse för EES)



KAPITEL I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.  
I denna förordning fastställs regler för penningmarknadsfonder som är etablerade, förvaltade eller marknadsförda i unionen om de finansiella instrument som är godtagbara för investering av en penningmarknadsfond, penningmarknadsfondens portfölj, värderingen av en penningmarknadsfonds tillgångar samt rapporteringskraven för en penningmarknadsfond.

Denna förordning ska tillämpas på företag för kollektiva investeringar

a) 

för vilka det krävs auktorisering eller som är auktoriserade som UCITS-fonder enligt direktiv 2009/65/EG eller som är AIF-fonder enligt direktiv 2011/61/EU,

b) 

som investerar i kortfristiga tillgångar, och

c) 

som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bibehålla värdet på investeringen.

2.  
Medlemsstaterna ska inte lägga till ytterligare krav inom det område som omfattas av förordningen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.

kortfristiga tillgångar : finansiella tillgångar med en återstående löptid på högst två år,

2.

penningmarknadsinstrument : penningmarknadsinstrument enligt definitionen i artikel 2.1 o i direktiv 2009/65/EG, och de instrument som avses i artikel 3 i kommissionens direktiv 2007/16/EG ( 1 ),

3.

överlåtbara värdepapper : överlåtbara värdepapper enligt definitionen i artikel 2.1 n i direktiv 2009/65/EG, och de instrument som avses i artikel 2.1 i direktiv 2007/16/EG,

4.

repa : ett avtal där en av parterna överför värdepapper eller rättigheter förknippade med äganderätten till ett värdepapper till en motpart, med ett åtagande att köpa tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas,

5.

omvänd repa : ett avtal där en part erhåller värdepapper eller rättigheter förknippade med en äganderätt eller värdepapper från en motpart, med ett åtagande att sälja tillbaka dem till ett angivet pris på ett framtida datum eller ett datum som ska bestämmas,

6.

värdepappersutlåning och värdepapperslån : transaktioner där ett institut eller dess motpart överför värdepapper med ett åtagande för den som lånar dem att denne ska återlämna motsvarande värdepapper på ett framtida datum eller på begäran av den som överförde dem; transaktionen kallas värdepappersutlåning för institutet som överför värdepapperen och värdepapperslån för den institution till vilken de överförs,

7.

värdepapperisering : värdepapperisering enligt definitionen i artikel 4.1.61 i förordning (EU) nr 575/2013,

8.

marknadsvärdering : värdering av positioner mot lättillgängliga stängningskurser från oberoende källor, däribland börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende och ansedda mäklare,

9.

modellvärdering : värdering som jämförs, extrapoleras eller beräknas på något annat sätt från någon slags marknadsindata,

10.

nettokostnadsmetoden : en värderingsmetod som tar en tillgångs anskaffningskostnad och justerar värdet för uppräkningar och nedräkningar av premier eller rabatter fram till förfall,

11.

 statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde

:

en penningmarknadsfond

a) 

som strävar efter att bibehålla ett oförändrat nettotillgångsvärde per andel eller aktie,

b) 

vars inkomst ackumuleras på daglig basis och kan betalas ut till investerarna eller användas till att köpa fler andelar eller aktier i fonden,

c) 

vars tillgångar i allmänhet värderas enligt nettokostnadsmetoden och där nettotillgångsvärdet avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande i valutatermer, och

d) 

som investerar minst 99,5 % av sina tillgångar i instrument som avses i artikel 17.7, omvända repor som säkras av statspapper enligt artikel 17.7 och i likvida medel.

12.

penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde (LVNAV MMF) : en penningmarknadsfond som uppfyller de särskilda krav som fastställs i artiklarna 29, 30, 32 och 33.2 b,

13.

penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde (VNAV MMF) : en penningmarknadsfond som uppfyller de särskilda krav som fastställs i artiklarna 29, 30 och 33.1,

14.

kortfristig penningmarknadsfond : en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsinstrument som avses i artikel 10.1 och som omfattas av de portföljregler som fastställs i artikel 24,

15.

standardiserad penningmarknadsfond : en penningmarknadsfond som investerar i godtagbara penningmarknadsinstrument som avses i artikel 10.1 och 10.2 och som omfattas av de portföljregler som fastställs i artikel 25,

16.

kreditinstitut : kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i förordning (EU) nr 575/2013,

17.

 penningmarknadsfondens behöriga myndighet

:

a) 

för UCITS-fonder, den behöriga myndigheten i UCITS-fondens hemmedlemsstat enligt artikel 97 i direktiv 2009/65/EG,

b) 

för EU-baserade AIF-fonder, den behöriga myndigheten i AIF-fondens hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 p i direktiv 2011/61/EU, och

c) 

för icke EU-baserade AIF-fonder, någon av följande:

i) 

den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i unionen utan pass,

ii) 

den behöriga myndigheten för en EU-baserad AIF-förvaltare som förvaltar den icke EU-baserade AIF-fonden, om den icke EU-baserade AIF-fonden marknadsförs i unionen med ett pass eller inte marknadsförs i unionen,

iii) 

den behöriga myndigheten i referensmedlemsstaten om den icke EU-baserade AIF-fonden inte förvaltas av en EU-baserad AIF-förvaltare och marknadsförs i unionen med ett pass,

18.

laglig inlösendag : det datum när ett värdepappers kapitalbelopp måste återbetalas i sin helhet,

19.

vägd genomsnittlig löptid : genomsnittlig tid till laglig inlösendag eller till nästa gång räntan fastställs till penningmarknadsräntan, om det är kortare, för alla underliggande tillgångar i penningmarknadsfonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång,

20.

vägd genomsnittlig livslängd : genomsnittlig tid till laglig inlösendag för alla underliggande tillgångar i penningmarknadsfonden, vilka speglar de relativa innehaven i respektive tillgång,

21.

återstående löptid : den tid som återstår till laglig inlösendag,

22.

 blankning

:

all försäljning från en penningmarknadsfonds sida av ett instrument som penningmarknadsfonden inte äger vid ingåendet av säljavtalet, inklusive en sådan försäljning där penningmarknadsfonden vid tidpunkten för ingåendet av säljavtalet har lånat eller avtalat om att låna instrumentet för leverans vid avvecklingstidpunkten, med undantag för

a) 

en försäljning från endera partens sida genom en repa där en part har avtalat om att sälja ett värdepapper till ett specificerat pris till den andra parten med åtagande från den andra parten om att vid ett senare datum sälja tillbaka värdepappret till ett annat specificerat pris, eller

b) 

ingående av ett terminskontrakt eller annat derivatkontrakt där det avtalas om att sälja värdepapper till ett specificerat pris vid ett senare datum,

23.

förvaltare av en penningmarknadsfond : UCITS-fondens förvaltningsbolag, om det rör sig om en penningmarknadsfond som är en UCITS-fond, eller UCITS-investeringsbolag för det fall UCITS-fonden är internt förvaltad, och om det rör sig om en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, en AIF-förvaltare eller en internt förvaltad AIF-fond.

Artikel 3

Typer av penningmarknadsfonder

1.  

Penningmarknadsfonder ska inrättas som en av följande typer:

a) 

En penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde.

b) 

En statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde.

c) 

En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde.

2.  
Auktorisation av en penningmarknadsfond ska uttryckligen ange typen av penningmarknadsfond med utgångspunkt i de typer som fastställs i punkt 1.

Artikel 4

Auktorisation av penningmarknadsfonder

1.  
Inga företag för kollektiva investeringar ska etableras, marknadsföras eller förvaltas inom unionen som penningmarknadsfonder utan att ha godkänts i enlighet med den här förordningen.

En sådan auktorisation ska gälla i samtliga medlemsstater.

2.  
Ett företag för kollektiva investeringar som behöver auktorisering som en UCITS-fond enligt direktiv 2009/65/EG och som en penningmarknadsfond enligt denna förordning för första gången, ska auktoriseras som en penningmarknadsfond som en del av auktoriseringsförfarandet för UCITS-fonder i direktiv 2009/65/EG.

Om ett företag för kollektiva investeringar redan auktoriserats som en UCITS-fond enligt direktiv 2009/65/EG kan den ansöka om auktorisering som en penningmarknadsfond i enlighet med det förfarande som fastställs i punkterna 4 och 5 i denna artikel.

3.  
Ett företag för kollektiva investeringar som är en AIF-fond som behöver auktorisering som penningmarknadsfond enligt denna förordning ska auktoriseras som en penningmarknadsfond enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 5.
4.  
Företag för kollektiva investeringar ska endast auktoriseras som penningmarknadsfonder om penningmarknadsfondens behöriga myndighet är förvissad om att penningmarknadsfonden kommer att kunna uppfylla alla krav i denna förordning.
5.  

För att bli auktoriserad som en penningmarknadsfond, ska ett företag för kollektiva investeringar lämna in följande dokument till den behöriga myndigheten:

a) 

Penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, inbegripet en angivelse av vilken typ av penningmarknadsfond det är med utgångspunkt i de typer som fastställs i artikel 3.1.

b) 

Uppgift om penningmarknadsfondens förvaltare.

c) 

Uppgift om förvaringsinstitutet.

d) 

En beskrivning av, eller annan information om, penningmarknadsfonden som är tillgänglig för investerarna.

e) 

En beskrivning av eller information om de arrangemang och förfaranden som behövs för att uppfylla kraven i kapitlen II–VII.

f) 

Övrig information eller dokumentation som penningmarknadsfondens behöriga myndighet begär för att verifiera att kraven i denna förordning är uppfyllda.

6.  
De behöriga myndigheterna ska en gång per kvartal informera Esma om beviljade eller återkallade auktorisationer enligt denna förordning.
7.  
Esma ska föra ett centralt offentligt register med uppgift om varje penningmarknadsfond som är auktoriserad enligt denna förordning, typ av fond i enlighet med artikel 3.1, huruvida det rör sig om en kortfristig eller en standardiserad penningmarknadsfond, en förvaltare av en penningmarknadsfond och penningmarknadsfondens behöriga myndighet. Registret ska vara tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 5

Förfarande för auktorisering av penningmarknadsfonder som är AIF-fonder

1.  
En AIF-fond ska auktoriseras som en penningmarknadsfond endast om penningmarknadsfondens behöriga myndighet godkänner ansökan från en AIF-förvaltare som redan auktoriserats enligt direktiv 2011/61/EU, att förvalta en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, och även godkänner fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut.
2.  

Den auktoriserade AIF-förvaltaren ska i samband med ansökan om att förvalta en penningmarknadsfond som är en AIF-fond ge penningmarknadsfondens behöriga myndighet

a) 

ett skriftligt avtal som ingåtts med förvaringsinstitutet,

b) 

information om delegeringsarrangemang rörande portfölj- och riskhantering samt administration av AIF-fonden, och

c) 

information om placeringsinriktning, riskprofil och andra egenskaper hos de penningmarknadsfonder som är AIF-fonder som AIF-förvaltaren förvaltar eller har för avsikt att förvalta.

Penningmarknadsfondens behöriga myndighet kan komma att be den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren om klargöranden och information om den dokumentation som avses i första stycket eller ett intygande av att penningmarknadsfonder ingår i AIF-förvaltarens förvaltningsauktorisation. Den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren ska besvara sådana förfrågningar inom tio arbetsdagar.

3.  
AIF-förvaltaren ska till penningmarknadsfondens behöriga myndighet omedelbart meddela eventuella senare ändringar i den dokumentation som avses i punkt 2.
4.  

Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska endast avslå AIF-förvaltarens ansökan i det fall att något av följande är tillämpligt:

a) 

AIF-förvaltaren följer inte denna förordning.

b) 

AIF-förvaltaren följer inte direktiv 2011/61/EU.

c) 

AIF-förvaltaren är inte auktoriserad av den behöriga myndigheten att förvalta penningmarknadsfonder.

d) 

AIF-förvaltaren har inte tillhandahållit den dokumentation som avses i punkt 2.

Innan en ansökan avslås ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet rådgöra med den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren.

5.  
Auktoriseringen av en AIF-fond som penningmarknadsfond ska inte kräva att AIF-fonden förvaltas av en AIF-förvaltare som är auktoriserad i AIF-fondens hemmedlemsstat eller att AIF-förvaltaren bedriver eller delegerar några aktiviteter i AIF-fondens hemmedlemsstat.
6.  
AIF-förvaltaren ska inom två månader efter det att en fullständig ansökan skickats in informeras om huruvida auktorisering av AIF-fonden som penningmarknadsfond har beviljats eller inte.
7.  
Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska inte bevilja auktorisation av en AIF-fond som penningmarknadsfond om AIF-fonden enligt lag är förhindrad att marknadsföra sina andelar eller aktier i sin hemmedlemsstat.

Artikel 6

Användning av beteckningen penningmarknadsfond

1.  
En UCITS-fond eller en AIF-fond får endast använda beteckningen penningmarknadsfond eller MMF för att beskriva fonden eller andelarna eller aktierna som den emitterar om UCITS-fonden eller AIF-fonden auktoriserats i enlighet med den här förordningen.

En UCITS-fond eller en AIF-fond får inte använda en vilseledande eller felaktig beteckning som skulle ge en antydan om att fonden är en penningmarknadsfond, såvida inte fonden har auktoriserats som en penningmarknadsfond i enlighet med den här förordningen.

En UCITS-fond eller en AIF-fond får inte ha egenskaper som i allt väsentligt liknar dem som avses i artikel 1.1, såvida inte fonden har auktoriserats som en penningmarknadsfond i enlighet med den här förordningen.

2.  
Användningen av beteckningen penningmarknadsfond, MMF eller annan beteckning som ger en antydan om att en UCITS-fond eller en AIF-fond är en penningmarknadsfond ska innebära användning i externa dokument, prospekt, rapporter, uttalanden, annonser, kommunikation, brev eller annat material, som riktar sig till eller är avsett för distribution till presumtiva investerare, andelsinnehavare, aktieägare eller behöriga myndigheter, i skriftlig, muntlig, elektronisk eller annan form.

Artikel 7

Tillämpliga regler

1.  
En penningmarknadsfond och förvaltaren av penningmarknadsfonden måste alltid följa den här förordningen.
2.  
En penningmarknadsfond som är en UCITS-fond och förvaltaren av penningmarknadsfonden ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EG, om inte annat anges i den här förordningen.
3.  
En penningmarknadsfond som är en AIF-fond och förvaltaren av penningmarknadsfonden ska alltid uppfylla kraven i direktiv 2011/61/EU, om inte annat anges i den här förordningen.
4.  
Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska ansvara för att den här förordningen följs, och ska hållas ansvarig för eventuella förluster eller skada till följd av att förordningen inte följs.
5.  
Den här förordningen får inte förhindra penningmarknadsfonder från att tillämpa investeringsbegränsningar som är strängare än de som förordningen kräver.

KAPITEL II

Skyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders placeringsbestämmelser

Avsnitt I

Allmänna regler och godtagbara tillgångar

Artikel 8

Allmänna principer

1.  
Om en penningmarknadsfond består av fler än en delfond ska varje delfond anses vara en separat penningmarknadsfond vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlen II–VII.
2.  
Penningmarknadsfonder som auktoriserats som UCITS-fonder ska inte omfattas av skyldigheterna när det gäller UCITS-fonders placeringsbestämmelser i artiklarna 49–50a, 51.2 och 52–57 i direktiv 2009/65/EG, såvida annat inte uttryckligen anges i denna förordning.

Artikel 9

Godtagbara tillgångar

1.  

En penningmarknadsfond ska endast investera i en eller flera av följande kategorier av finansiella tillgångar och endast under de villkor som anges i den här förordningen:

a) 

Penningmarknadsinstrument, inbegripet finansiella instrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

b) 

Godtagbara värdepapperiseringar och ABCP-papper (asset-backed commercial paper).

c) 

Inlåning i kreditinstitut.

d) 

Finansiella derivatinstrument.

e) 

Repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 14.

f) 

Omvända repor som uppfyller villkoren som anges i artikel 15.

g) 

Andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

2.  

En penningmarknadsfond får inte

a) 

investera i andra tillgångar än de som avses i punkt 1,

b) 

blanka något av följande instrument: penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar, ABCP-papper och andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder,

c) 

ha direkt eller indirekt exponering mot aktier eller råvaror, inbegripet via derivat, certifikat som representerar dem, index som baseras på dem eller på något annat sätt eller via något annat instrument som innebära exponering mot dem,

d) 

ingå avtal om värdepappersutlåning eller värdepapperslån, eller några andra avtal som skulle belasta penningmarknadsfondens tillgångar,

e) 

ta upp och bevilja penninglån.

3.  
En penningmarknadsfond kan inneha kompletterande likvida tillgångar i enlighet med artikel 50.2 i direktiv 2009/65/EG.

Artikel 10

Godtagbara penningmarknadsinstrument

1.  

Ett penningmarknadsinstrument ska vara godtagbart för investering av en penningmarknadsfond förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Det faller inom en av de kategorier av penningmarknadsinstrument som anges i artikel 50.1 a, b, c eller h i direktiv 2009/65/EG.

b) 

Det uppvisar någon av följande alternativa egenskaper:

i) 

det lagliga inlösendatumet vid emittering inträffar inom högst 397 dagar,

ii) 

det har en återstående löptid på högst 397 dagar.

c) 

Emittenten av penningmarknadsinstrumentet och penningmarknadsinstrumentets kvalitet har getts en positiv bedömning enligt artiklarna 19–22,

d) 

Om en penningmarknadsfond investerar i en värdepapperisering eller ett ABCP-papper, ska det underställas de krav som föreskrivs i artikel 11.

2.  
Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 b ska standardiserade penningmarknadsfonder även få investera i penningmarknadsinstrument med en återstående löptid fram till den lagliga inlösendagen på högst två år, under förutsättning att datumet då räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar framåt i tiden. För detta ändamål ska räntan för penningmarknadsinstrument med rörlig ränta och penningmarknadsinstrument med fast ränta som säkrats genom ett swapparrangemang fastställas till en penningmarknadsränta eller ett index.
3.  
Punkt 1 c får inte tillämpas på penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av unionen, en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.

Artikel 11

Godtagbara värdepapperiseringar och ABCP-papper

1.  

Både en värdepapperisering och ett ABCP-papper ska anses godtagbara för en penningmarknadsfonds investeringar, förutsatt att värdepapperiseringen eller ABCP-pappret uppvisar en tillräcklig likviditet, har fått en positiv bedömning enligt artiklarna 19–22 och är något av följande:

a) 

En värdepapperisering som avses i artikel 13 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 ( 2 ).

b) 

Ett ABCP-papper som emitterats via ett ABCP-program som

i) 

till fullo stöds av ett reglerat kreditinstitut som täcker alla likviditets-, kredit- och väsentliga utspädningsrisker, samt löpande transaktionskostnader och kostnader på programnivå relaterade till det ABCP-pappret, vid behov för att garantera investeraren full utbetalning av alla belopp från det ABCP-pappret,

ii) 

inte är en återvärdepapperisering och värdepapperiseringens underliggande exponeringar på varje ABCP-transaktionsnivå inkluderar ingen värdepapperiseringsposition,

iii) 

inte inkluderar någon syntetisk värdepapperisering enligt definitionen i artikel 242.11 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M1

c) 

En enkel, transparent och standardiserad (STS) värdepapperisering enligt kriterierna och villkoren i artiklarna 20, 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 ( 3 ) eller ett enkelt, transparent och standardiserat ABCP-papper enligt artiklarna 24, 25 och 26 i den förordningen.

▼B

2.  

En kortfristig penningmarknadsfond kan investera i de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt, beroende på vad som är tillämpligt:

a) 

Det lagliga inlösendatumet vid emittering för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar.

b) 

Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1 b och c är högst 397 dagar.

c) 

De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år.

3.  

En standardiserad penningmarknadsfond kan investera i de värdepapperiseringar eller ABCP-papper som avses i punkt 1, förutsatt att något av följande villkor är uppfyllt, beroende på vad som är tillämpligt:

a) 

Det lagliga inlösendatumet vid emittering eller den återstående löptiden för de värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a, b och c är högst två år, och den tid som återstår tills räntan fastställs nästa gång är högst 397 dagar.

b) 

De värdepapperiseringar som avses i punkt 1 a och c är amorterande instrument och har en vägd genomsnittlig livslängd på högst två år.

4.  
Kommissionen ska sex månader efter det att den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering trätt i kraft anta en delegerad akt i enlighet med artikel 45 för att ändra den här artikeln genom att införa en korshänvisning till kriteriet för fastställande av STS-värdepapperisering och ABCP-papper i motsvarande bestämmelser i den förordningen. Ändringen ska få verkan senast sex månader efter den dag då den delegerade akten trätt i kraft eller från och med tillämpningsdatumet för motsvarande bestämmelser i den föreslagna förordningen om STS-värdepapperisering, beroende på vilket datum som infaller senare.

Vid tillämpning av första stycket ska kriteriet för fastställande av STS-värdepapperisering och ABCP-papper åtminstone inbegripa följande:

a) 

Krav relaterade till värdepapperiseringens enkelhet, inbegripet karaktären av äkta värdepapperisering (true sale) och iakttagande av standarder relaterade till exponeringarnas teckningsgaranti.

b) 

Krav relaterade till värdepapperiseringens standardisering, inbegripet krav på bibehållande av risk.

c) 

Krav relaterade till värdepapperiseringens transparens, inbegripet tillhandahållande av information till presumtiva investerare.

d) 

För ABCP-papper, utöver kraven i leden a, b och c, krav relaterade till ABCP-programmets sponsor och tillskott från denna sponsor.

Artikel 12

Godtagbara kontoplaceringar i kreditinstitut

Kontoplaceringarna i ett kreditinstitut ska vara en godtagbar investering för en penningmarknadsfond om samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Kontoplaceringarna ska återbetalas på begäran eller kunna tas ut när som helst.

b) 

Kontoplaceringstiden ska vara högst tolv månader.

c) 

Kreditinstitutet har sitt huvudkontor i en medlemsstat eller, om huvudkontoret finns i ett tredjeland, omfattas av tillsynsregler som betraktas som likvärdiga med dem som anges i unionsrätten i enlighet med det förfarande som anges i artikel 107.4 i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 13

Godtagbara finansiella derivatinstrument

Ett finansiellt derivatinstrument ska vara godtagbart för investeringar av en penningmarknadsfond förutsatt att det handlas på en sådan reglerad marknad som anges i artikel 50.1 a, b eller c i direktiv 2009/65/EG eller OTC och förutsatt att alla nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Derivatinstrumentets underliggande komponenter består av räntor, växelkurser, valutor eller index som representerar någon av dessa kategorier.

b) 

Derivatinstrumentet har endast till syfte att säkra de inneboende ränte- eller växelkursriskerna i penningmarknadsfondens andra investeringar.

c) 

Motparterna vid affärer med OTC-derivat är institut som omfattas av reglering och tillsyn, och tillhör de kategorier som godkänts av penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

d) 

OTC-derivaten är föremål för daglig tillförlitlig och verifierbar värdering, och kan vid varje tidpunkt, på penningmarknadsfondens initiativ, säljas, lösas in eller avslutas genom en utjämnande transaktion till ett rimligt värde.

Artikel 14

Godtagbara repor

En penningmarknadsfond får ingå en repa förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Repan används tillfälligt, under högst sju arbetsdagar, endast för likviditetshanteringsändamål och inte för andra investeringsändamål än dem som avses i led c.

b) 

Den motpart som erhåller de tillgångar som penningmarknadsfonden överfört som säkerhet inom ramen för repan får inte sälja, investera, pantsätta eller på annat sätt överföra dessa tillgångar utan penningmarknadsfondens förhandsgodkännande.

c) 

De belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan kan

i) 

kontoplaceras som kontoplaceringar i enlighet med artikel 50.1 f i direktiv 2009/65/EG, eller

ii) 

investeras i de tillgångar som avses i artikel 15.6, men får inte på annat sätt investeras i de godtagbara tillgångar som avses i artikel 9, överföras eller på annat sätt återanvändas.

d) 

Det belopp som penningmarknadsfonden erhåller som en del av repan får inte överstiga 10 % av dess tillgångar.

e) 

Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel.

Artikel 15

Godtagbara omvända repor

1.  

En penningmarknadsfond får ingå en omvänd repa förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Penningmarknadsfonden har rätt att säga upp avtalet när som helst med högst två arbetsdagars varsel.

b) 

Marknadsvärdet på tillgångarna som erhålls som en del av den omvända repan är alltid minst lika med värdet på de belopp som betalas ut.

2.  
De tillgångar som penningmarknadsfonden erhåller som en del av den omvända repan ska vara penningmarknadsinstrument som uppfyller de krav som fastställs i artikel 10.

De tillgångar som erhålls av penningmarknadsfonden som en del av den omvända repan ska inte säljas, återinvesteras, pantsättas eller överföras på något annat sätt.

3.  
Värdepapperiseringar och ABCP-papper ska inte erhållas av penningmarknadsfonder som del av en omvänd repa.
4.  
De tillgångar som en penningmarknadsfond erhåller som en del av en omvänd repa ska vara tillräckligt diversifierade, med en maximal exponering mot en viss emittent på 15 % av penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde, förutom när dessa tillgångar består av penningmarknadsinstrument som uppfyller kraven i artikel 17.7. Dessutom ska de tillgångar som en penningmarknadsfond erhåller som en del av en omvänd repa vara emitterade av en enhet som är oberoende av motparten och som inte förväntas uppvisa en hög korrelation med hur det går för motparten.
5.  
En penningmarknadsfond som ingår en omvänd repa ska försäkra sig om att den har möjlighet att när som helst få tillbaka hela beloppet, antingen inklusive upplupen ränta eller på basis av en marknadsvärdering. Om pengarna kan fås tillbaka när som helst på basis av en marknadsvärdering, ska marknadsvärderingen på den omvända repan användas för beräkning av penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde.
6.  

Genom undantag från punkt 2 i den här artikeln får en penningmarknadsfond erhålla som en del av en omvänd repa andra likvida överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument än dem som uppfyller de krav som fastställs i artikel 10 förutsatt att tillgångarna uppfyller ett av följande villkor:

a) 

De har emitterats eller garanterats av unionen, en central myndighet eller centralbank i en medlemsstat, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska stabilitetsmekanismen eller Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

b) 

De har emitterats eller garanterats av en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, under förutsättning att en positiv bedömning getts enligt artiklarna 19–22.

Uppgift om de tillgångar som erhållits som del av en omvänd repa i enlighet med första stycket i denna punkt ska lämnas till investerare i penningmarknadsfonder, i enlighet med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 ( 4 ).

De tillgångar som erhålls som del av en omvänd repa enligt första stycket i denna punkt ska omfattas av de regler som fastställs i artikel 17.7.

7.  
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 45 i syfte att komplettera denna förordning genom att närmare specificera kvantitativa och kvalitativa likviditetskrav som gäller för tillgångar som avses i punkt 6 och kvantitativa och kvalitativa kreditkvalitetskrav som gäller för tillgångar som avses i punkt 6 a i den här artikeln.

För detta ändamål ska kommissionen beakta den rapport som avses i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013.

Kommissionen ska anta den delegerade akt som avses i första stycket senast den 21 januari 2018.

Artikel 16

Godtagbara andelar eller aktier i penningmarknadsfonder

1.  

En penningmarknadsfond får förvärva andelar eller aktier i varje annan penningmarknadsfond (nedan kallad den penningmarknadsfond som investeringen avser) om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) 

Högst 10 % av tillgångarna i den penningmarknadsfond som investeringen avser kan, i enlighet med dess fondbestämmelser eller bolagsordning, sammanlagt investeras i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.

b) 

Den penningmarknadsfond som investeringen avser innehar inga andelar eller aktier i den förvärvande penningmarknadsfonden.

En penningmarknadsfond vars andelar eller aktier förvärvats får under den period som den förvärvande penningmarknadsfonden innehar andelar eller aktier i denna inte investera i den förvärvande penningmarknadsfonden.

2.  
En penningmarknadsfond får förvärva andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder, förutsatt att högst 5 % av dess tillgångar investeras i andelar eller aktier i en och samma penningmarknadsfond.
3.  
En penningmarknadsfond får sammanlagt investera högst 17,5 % av sina tillgångar i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder.
4.  

Andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder ska vara godtagbara för investeringar av en penningmarknadsfond, förutsatt att samtliga nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Den penningmarknadsfond som investeringen avser är auktoriserad enligt denna förordning.

b) 

Om den penningmarknadsfond som investeringen avser förvaltas, antingen direkt eller indirekt eller genom delegering, av samma förvaltare som den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare, eller av något annat företag till vilket den förvärvande penningmarknadsfondens förvaltare är kopplad genom gemensam ledning eller kontroll, eller genom ett betydande direkt eller indirekt innehav, får förvaltaren av den penningmarknadsfond som investeringen avser, eller det andra företaget inte debitera tecknings- eller inlösenavgifter avseende den förvärvande penningmarknadsfondens investering i andelar eller aktier i den penningmarknadsfond som investeringen avser.

c) 

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 10 % av sina tillgångar i andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder ska denna penningmarknadsfond

i) 

i sitt prospekt ange den maximala andel av förvaltningsavgifter som får debiteras penningmarknadsfonden själv och andra penningmarknadsfonder i vilka den investerar, och

ii) 

i sin årsrapport ange den maximala andel av förvaltningsavgifter som debiteras penningmarknadsfonden själv och andra penningmarknadsfonder i vilka den investerar.

5.  

Punkterna 2 och 3 i denna artikel får inte tillämpas på en penningmarknadsfond som är en AIF-fond, auktoriserad i enlighet med artikel 5, när alla följande villkor är uppfyllda:

a) 

Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b) 

Den sparplan för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

Genom undantag från punkterna 2 och 3 i den här artikeln får en penningmarknadsfond som är en UCITS-fond, auktoriserad i enlighet med artikel 4.2. förvärva andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder i enlighet med artikel 55 eller 58 i direktiv 2009/65/EG, enligt följande villkor:

a) 

Penningmarknadsfonden marknadsförs endast via en sparplan för anställda som lyder under nationell rätt och vars investerare endast består av fysiska personer.

b) 

Sparplanen för anställda som avses i led a ger endast investerare rätt att lösa in sina investeringar i enlighet med restriktiva inlösensvillkor som fastställts i nationell rätt, och som innebär att inlösen endast kan ske under vissa villkor som inte är kopplade till marknadsutvecklingen.

6.  
Kortfristiga penningmarknadsfonder får endast investera i andelar eller aktier i andra kortfristiga penningmarknadsfonder.
7.  
Standardiserade penningmarknadsfonder får investera i andelar eller aktier i kortfristiga penningmarknadsfonder och standardiserade penningmarknadsfonder.

Avsnitt II

Bestämmelser om placeringsbestämmelser

Artikel 17

Diversifiering

1.  

En penningmarknadsfond ska högst investera

a) 

5 % av sina tillgångar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper från samma emittent,

b) 

10 % av sina tillgångar i inlåning i samma kreditinstitut, såvida inte banksektorns struktur i den medlemsstat där penningmarknadsfonden har sin hemvist är sådan att det inte finns ett tillräckligt antal bärkraftiga kreditinstitut för att uppfylla kravet på diversifiering och det inte är ekonomiskt möjligt för penningmarknadsfonden att göra bankinsättningar i en annan medlemsstat. I detta fall får högst 15 % av dess tillgångar placeras hos ett och samma kreditinstitut.

2.  
Genom undantag från punkt 1 a får en penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde investera högst 10 % av sina tillgångar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som emitterats av samma emittent, förutsatt att det totala värdet av sådana penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som innehas av penningmarknadsfonden i varje emittent i vilken den investerar över 5 % av sina tillgångar inte överskrider 40 % av värdet på tillgångarna.
3.  
Fram till tillämpningsdatumet för den delegerade akt som avses i artikel 11.4 får en penningmarknadsfonds sammanlagda exponeringar mot värdepapperiseringar och ABCP-papper inte överstiga 15 % av penningmarknadsfondens tillgångar.

Från och med tillämpningsdatumet för den delegerade akt som avses i artikel 11.4 får en penningmarknadsfonds sammanlagda exponeringar mot värdepapperiseringar och ABCP-papper inte överstiga 20 % av penningmarknadsfondens tillgångar, varigenom 15 % av dessa tillgångar får investeras i värdepapperiseringar och ABCP-papper som inte uppfyller kriterierna för fastställande av STS-värdepapperiseringar och ABCP-papper.

4.  
Den aggregerade riskexponeringen mot en och samma motpart till en penningmarknadsfond på grund av transaktioner i OTC-derivat som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 13 ska inte överstiga 5 % av penningmarknadsfondens tillgångar.
5.  
Det totala belopp som tillhandahålls samma motpart till en penningmarknadsfond i en omvänd repa ska inte överstiga 15 % av penningmarknadsfondens tillgångar.
6.  

Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkterna 1 och 4 ska en penningmarknadsfond, om detta skulle leda till att mer än 15 % av dess tillgångar investeras hos ett organ, inte kombinera några av följande investeringsslag:

a) 

Investeringar i penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper som emitterats av den emittenten.

b) 

Inlåning hos det organet.

c) 

OTC-derivat som ger motpartsriskexponering till det organet.

Genom undantag från det krav på diversifiering som anges i första stycket får penningmarknadsfonden, om banksektorns struktur i den medlemsstat där penningmarknadsfonden har sin hemvist är sådan att det inte finns ett tillräckligt antal bärkraftiga finansiella institut för att uppfylla kravet på diversifiering och det inte är ekonomiskt möjligt för penningmarknadsfonden att göra bankinsättningar i en annan medlemsstat, kombinera de investeringstyper som avses i leden a–c upp till en maximal investering på högst 20 % av tillgångarna hos en enda emittent.

7.  
Genom undantag från punkt 1 a kan en behörig myndighet auktorisera en penningmarknadsfond att i enlighet med principen om riskspridning investera upp till 100 % av sina tillgångar i olika penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade individuellt eller tillsammans av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

Det första stycket ska bara tillämpas om alla nedanstående villkor är uppfyllda:

a) 

Penningmarknadsfonden innehar penningmarknadsinstrument från minst sex olika emissioner från emittenten.

b) 

Penningmarknadsfonden begränsar investeringarna i penningmarknadsinstrument från samma emission till högst 30 % av dess tillgångar.

c) 

Penningmarknadsfonden, i fondbestämmelse eller i bolagsordning, uttryckligen hänvisar till alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

d) 

Penningmarknadsfonden gör ett framträdande uttalande i sitt prospekt och marknadsföringsmaterial som drar uppmärksamheten till tillämpningen av detta undantag och nämner alla myndigheter, institutioner eller organisationer som avses i första stycket som, individuellt eller tillsammans, emitterar eller garanterar penningmarknadsinstrument i vilka penningmarknadsfonden avser investera mer än 5 % av sina tillgångar.

8.  
Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får en penningmarknadsfond inte investera mer än 10 % i obligationer emitterade av ett enskilt kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör från emission av sådana obligationer i enlighet med lag ska investeras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för återbetalning av kapitalbelopp och upplupen ränta.

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 5 % av sina tillgångar i de obligationer som avses i första stycket och som har samma emittent, får det totala värdet av dessa investeringar inte överstiga 40 % av värdet av penningmarknadsfondens tillgångar.

9.  
Oaktat de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får en penningmarknadsfond inte investera mer än 20 % av sina tillgångar i obligationer emitterade av ett enskilt kreditinstitut, om kraven i artikel 10.1 f eller 11.1 c i delegerade förordning (EU) 2015/61 är uppfyllda, inbegripet eventuella investeringar i de tillgångar som avses i punkt 8 i den här artikeln.

Om en penningmarknadsfond investerar mer än 5 % av sina tillgångar i de obligationer som avses i första stycket och som har samma emittent, får det totala värdet av dessa investeringar inte överstiga 60 % av värdet av penningmarknadsfondens tillgångar, inbegripet eventuella investeringar i de tillgångar som avses i punkt 8 och med iakttagande av de gränser som fastställts i den punkten.

10.  
Bolag som ingår i en koncern som upprättar koncernredovisning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 5 ) eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett organ vid beräkningen av de begränsningar som anges i punkterna 1–6 i denna artikel.

Artikel 18

Koncentration

1.  
Högst 10 % av penningmarknadsinstrumenten, värdepapperiseringarna och ABCP-papperen i en penningmarknadsfond får vara emitterade av ett enda organ.
2.  
Den begränsning som anges i punkt 1 ska inte gälla för innehav av penningmarknadsinstrument emitterade eller garanterade av unionen, medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter eller av deras centralbanker, Europeiska centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden, Europeiska stabilitetsmekanismen, Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, en central myndighet eller centralbank i ett tredjeland, Internationella valutafonden, Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Banken för internationell betalningsutjämning eller en annan relevant internationell finansiell institution eller organisation till vilken en eller flera medlemsstater tillhör.

Avsnitt III

Penningmarknadsinstrumentens, värdepapperiseringarnas och ABCP-papprens kreditkvalitet

Artikel 19

Förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning

1.  
En förvaltare av en penningmarknadsfond ska inrätta, genomföra och konsekvent tillämpa ett genomtänkt förfarande för intern kreditkvalitetsbedömning i syfte att fastställa kreditkvaliteten på penningmarknadsinstrument, värdepapperiseringar och ABCP-papper med beaktande av emittenten av instrumentet och egenskaperna hos själva instrumentet.
2.  
En förvaltare av en penningmarknadsfond ska se till att den information som används vid tillämpningen av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning har tillräcklig kvalitet, är uppdaterad och kommer från tillförlitliga källor.
3.  
Förfarandet för internbedömning ska baseras på ansvarsfulla, systematiska och fortlöpande bedömningsmetoder. De tillämpade metoderna ska valideras av en förvaltare av en penningmarknadsfond baserat på historiska erfarenheter och empiriska bevis, däribland kontrolltester bakåt i tiden.
4.  

En förvaltare av en penningmarknadsfond ska se till att förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning följer nedanstående allmänna principer:

a) 

En effektiv process ska fastställas för att inhämta och uppdatera relevant information om emittenten och instrumentets egenskaper.

b) 

Lämpliga åtgärder ska antas och genomföras för att se till att den interna kreditkvalitetsbedömningen baseras på en grundlig analys av den information som är tillgänglig och relevant, och inkluderar alla de viktiga drivkrafter som påverkar emittentens kreditvärdighet och instrumentets kreditkvalitet.

c) 

Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska fortlöpande övervakas och alla kreditkvalitetsbedömningar ska granskas minst en gång per år.

d) 

Enligt bestämmelserna i artikel 5a i förordning (EG) nr 1060/2009 får inte någon alltför stor mekanisk förlitan på externa kreditbetyg förekomma, och en förvaltare av en penningmarknadsfond ska därför genomföra en ny kreditkvalitetsbedömning för ett penningmarknadsinstrument, en värdepapperisering och ett ABCP-papper om det skett en väsentlig ändring som skulle kunna påverka den befintliga bedömningen av instrumentet.

e) 

En förvaltare av en penningmarknadsfond ska minst en gång per år granska metoderna för kreditkvalitetsbedömningen för att fastställa om de fortfarande är lämpliga för den aktuella portföljen och de yttre omständigheterna, och granskningen ska meddelas den behöriga myndigheten för penningmarknadsfondens förvaltare. Om penningmarknadsfondens förvaltare upptäcker fel i metoderna för kreditkvalitetsbedömning eller deras tillämpning ska denna omedelbart korrigera dessa fel.

f) 

När de metoder, modeller eller centrala antaganden som används i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning förändras ska en förvaltare av en penningmarknadsfond gå igenom alla interna kreditkvalitetsbedömningar som påverkas så snart som möjligt.

Artikel 20

Intern kreditkvalitetsbedömning

1.  
En förvaltare av en penningmarknadsfond ska tillämpa det förfarande som fastställs i artikel 19 i syfte att avgöra om kreditkvaliteten på penningmarknadsinstrumentet, värdepapperiseringen eller ABCP-pappret ska ges en positiv bedömning. När ett kreditvärderingsinstitut som registrerats och certifierats i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009 har utfärdat ett kreditbetyg för det berörda penningmarknadsinstrumentet, får förvaltaren av penningmarknadsfonden ta hänsyn till sådana kreditbetyg och kompletterande information och analys i sin interna kreditkvalitetsbedömning, men inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg i enlighet med artikel 5a i förordning (EG) nr 1060/2009.
2.  

Kreditkvalitetsbedömningen ska åtminstone beakta följande faktorer och allmänna principer:

a) 

Kvantifieringen av emittentens kreditrisk och av den relativa risken för fallissemang för emittenten och instrumentet.

b) 

Kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, inklusive i ljuset av den makroekonomiska situationen och finansmarknadssituationen.

c) 

Penningmarknadsinstrumentens kortfristiga natur.

d) 

Instrumentets tillgångsklass.

e) 

Följande emittenttyper ska minst kunna urskiljas: nationella, regionala eller lokala myndigheter, finansiella företag och icke-finansiella företag.

f) 

För strukturerade finansiella instrument, den inneboende operativa risken och motpartsrisken i den strukturerade finansiella transaktionen och, vid exponering mot värdepapperiseringar, emittentens kreditrisk, värdepapperiseringens struktur samt kreditrisken i de underliggande tillgångarna.

g) 

Instrumentets likviditetsprofil.

En förvaltare av en penningmarknadsfond får, utöver de faktorer och allmänna principer som avses i denna punkt, beakta varningar och indikatorer vid fastställandet av kreditkvaliteten på ett penningmarknadsinstrument enligt artikel 17.7.

Artikel 21

Dokumentation

1.  

En förvaltare av en penningmarknadsfond ska dokumentera förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och de interna kreditkvalitetsbedömningarna. Dokumentationen ska omfatta

a) 

utformningen av och de operativa detaljerna i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning på ett sätt som gör att de behöriga myndigheterna kan förstå och utvärdera lämpligheten av en kreditkvalitetsbedömning,

b) 

orsaken till och den analys som understödjer kreditkvalitetsbedömningen samt penningmarknadsfondens förvaltares val av kriterier för översyn och översynsfrekvensen för kreditkvalitetsbedömningen,

c) 

alla väsentliga förändringar i förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning, däribland identifiering av det som utlöste sådana förändringar,

d) 

organisationen av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och strukturen för intern kontroll,

e) 

fullständig intern kreditkvalitetsbedömningshistorik för instrument, emittenter och, i förekommande fall, erkända garanter,

f) 

den eller de personer som är ansvariga för förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning.

2.  
En förvaltare av en penningmarknadsfond ska bevara alla de dokument som avses i punkt 1 under minst tre fullständiga årliga räkenskapsperioder.
3.  
Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska beskrivas i penningmarknadsfondens fondbestämmelser eller bolagsordning, och alla dokument som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga på begäran för de behöriga myndigheterna för penningmarknadsfonden och de behöriga myndigheterna för förvaltaren av penningmarknadsfonden.

Artikel 22

Delegerade akter för kreditkvalitetsbedömning

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 45 för att komplettera denna förordning genom att ange

a) 

kriterierna för validering av kreditkvalitetsbedömningsmetoden, enligt artikel 19.3,

b) 

kriterierna för kvantifiering av kreditrisken och den relativa risken för utebliven betalning från emittenten och instrumentet, enligt artikel 20.2 a,

c) 

kriterierna för fastställande av kvalitativa indikatorer för instrumentets emittent, enligt artikel 20.2 b,

d) 

betydelsen av väsentlig förändring, enligt artikel 19.4 d.

Artikel 23

Styrning av kreditkvalitetsbedömningen

1.  
Förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning ska godkännas av den högre ledningen, det styrande organet och, i förekommande fall, chefen för tillsynsfunktionen i en penningmarknadsfond.

De här parterna ska ha en bra förståelse av förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning och bedömningsmetod som tillämpas av förvaltaren av en penningmarknadsfond, och en detaljerad förståelse av de tillhörande rapporterna.

2.  
Förvaltaren av en penningsmarknadsfond ska till de parter som avses i punkt 1 avge en rapport om penningmarknadsfondens kreditriskprofil baserad på en analys av penningmarknadsfondens interna kreditkvalitetsbedömning. Rapporteringsfrekvensen ska bero på betydelsen och typen av information och vara minst årlig.
3.  
Den högre ledningen ska fortlöpande säkerställa att förfarandet för intern kreditkvalitetsbedömning fungerar som det ska.

Den högre ledningen ska regelbundet få information om hur förfarandena för intern kreditkvalitetsbedömning fungerar, eventuella områden där brister funnits och status för de insatser och åtgärder som vidtagits i syfte att råda bot på tidigare upptäckta brister.

4.  
Interna kreditkvalitetsbedömningar och den regelbundna översyn som en förvaltare av en penningmarknadsfond ska utföra får inte utföras av samma personer som utför eller ansvarar för fondens portföljförvaltning.

KAPITEL III

Skyldigheter som omfattar penningmarknadsfonders riskhantering

Artikel 24

Portföljregler för kortfristiga penningmarknadsfonder

1.  

En kortfristig penningmarknadsfond ska kontinuerligt uppfylla nedanstående portföljkrav:

a) 

Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig löptid på högst 60 dagar.

b) 

Portföljen ska ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst 120 dagar, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c) 

För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 10 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 10 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d) 

För kortfristiga penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska minst 7,5 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

e) 

För penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde och statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska minst 30 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde eller en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 30 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

f) 

För kortfristiga penningmarknadsfonder med rörligt nettotillgångsvärde ska minst 15 % av tillgångarna utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En kortfristig penningmarknadsfond med rörligt nettotillgångsvärde får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller veckovis om förvärvet skulle resultera i att den berörda penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

g) 

Vid beräkningen som avses i led e, får de tillgångar som avses i artikel 17.7 som är höglikvida och kan lösas in och avvecklas inom en arbetsdag och som har en återstående löptid på upp till 190 dagar, också inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast andelsvärde, med upp till en gräns på 17,5 % av dess tillgångar.

h) 

Vid beräkningen som avses i led f, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis för kortfristiga penningmarknadsfonder upp till en gräns på högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom fem arbetsdagar.

När den vägda genomsnittliga livslängd som avses i led b i första stycket beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, ska en kortfristig penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får dock en kortfristig penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på lösendagen för denna säljoption i stället för den återstående löptiden, men endast om samtliga följande villkor alltid är uppfyllda:

i) 

Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den kortfristiga penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii) 

Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii) 

Den kortfristiga penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendatumet.

Genom undantag från andra stycket får en kortfristig penningmarknadsfond vid beräkningen av den vägda genomsnittliga livslängden för värdepapperiseringar och ABCP-papper, när det gäller amorterande instrument, i stället basera beräkningen av löptiden på antingen

i) 

den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii) 

amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

2.  
Om gränsvärdena enligt denna artikel överskrids av skäl som ligger utanför en penningmarknadsfonds kontroll eller till följd av att teckningsrätter eller rätter till inlösen utnyttjas, ska penningmarknadsfonden prioritera korrigering av detta förhållande under vederbörligt hänsynstagande till andelsägarnas eller aktieägarnas intressen.
3.  
Alla penningmarknadsfonder som avses i artikel 3.1 i denna förordning får ha formen av kortfristiga penningmarknadsfonder.

Artikel 25

Portföljregler för standardiserade penningmarknadsfonder

1.  

En standardiserad penningmarknadsfond ska kontinuerligt uppfylla samtliga nedanstående krav:

a) 

Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig löptid på högst sex månader.

b) 

Portföljen ska alltid ha en vägd genomsnittlig livslängd på högst tolv månader, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

c) 

Minst 7,5 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller dagligen, omvända repor som kan sägas upp med en arbetsdags varsel eller kontanta medel som kan tas ut med en arbetsdags varsel. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller dagligen om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 7,5 % av portföljen i tillgångar som förfaller dagligen.

d) 

Minst 15 % av tillgångarna ska utgöras av tillgångar som förfaller på veckobasis, omvända repor som kan sägas upp med fem arbetsdagars varsel eller kontanta medel som kan tas ut med fem arbetsdagars varsel. En standardiserad penningmarknadsfond får inte förvärva några andra tillgångar än sådana som förfaller på veckobasis om förvärvet skulle resultera i att den penningmarknadsfonden investerar mindre än 15 % av portföljen i tillgångar som förfaller på veckobasis.

e) 

Vid beräkningen som avses i led d, får penningmarknadsinstrument eller andelar eller aktier i andra penningmarknadsfonder inkluderas i de tillgångar som förfaller på veckobasis upp till högst 7,5 %, förutsatt att de kan lösas in och avvecklas inom de närmaste fem arbetsdagarna.

När den vägda genomsnittliga livslängden som avses i led b i första stycket beräknas för värdepapper, inklusive strukturerade finansiella instrument, ska en standardiserad penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på den återstående löptiden fram till laglig inlösen av instrumenten. Om ett finansiellt instrument omfattar en säljoption får dock en standardiserad penningmarknadsfond basera beräkningen av löptiden på lösendagen för denna säljoption i stället för den återstående löptiden, men endast om följande villkor alltid är uppfyllda:

i) 

Säljoptionen kan utnyttjas fritt av den standardiserade penningmarknadsfonden på lösendagen.

ii) 

Lösenpriset för säljoptionen ligger nära instrumentets förväntade värde på lösendagen.

iii) 

Den standardiserade penningmarknadsfondens investeringsstrategi innebär att det är hög sannolikhet att optionen kommer att lösas in på lösendagen.

Genom undantag från andra stycket får en standardiserad penningmarknadsfond vid beräkningen av den vägda genomsnittliga livslängden för värdepapperiseringar och ABCP-papper när det gäller amorterande instrument, i stället basera beräkningen av löptiden på antingen

i) 

den kontraktsenliga amorteringsprofilen för sådana instrument, eller

ii) 

amorteringsprofilen för de underliggande tillgångarna från vilka kassaflödena för inlösen av sådana instrument härrör.

2.  
Om gränsvärdena enligt denna artikel överskrids av skäl som ligger utanför en standardiserad penningmarknadsfonds kontroll eller till följd av att teckningsrätter eller rätter till inlösen utnyttjas, ska penningmarknadsfonden prioritera korrigering av detta förhållande under vederbörligt hänsynstagande till andelsägarnas eller aktieägarnas intressen.
3.  
En standardiserad penningmarknadsfond får inte ha formen av en statspapperbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde.

Artikel 26

Kreditbetyg för penningmarknadsfonder

En penningmarknadsfond som begär eller betalar ett extern kreditbetyg ska göra detta i enlighet med förordning (EG) nr 1060/2009. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska klart ange i penningmarknadsfondens prospekt, och i all kommunikation med investerarna där det externa kreditbetyget nämns, att kreditbetyget begärdes eller betalades av penningmarknadsfonden eller förvaltaren av penningmarknadsfonden.

Artikel 27

Strategi för att lära känna kunden

1.  
Utan att det påverkar varje striktare krav som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 ( 6 ), ska penningmarknadsfondens förvaltare inrätta, genomföra och tillämpa förfaranden och vederbörliga kontroller för att förutse vad effekterna blir om flera investerare gör fondinlösen samtidigt, med beaktande av åtminstone typen av investerare, antalet andelar eller aktier i penningmarknadsfonden som ägs av en enda investerare, samt in- och utflödenas utveckling.
2.  

Om värdet av de andelar eller aktier som innehas av en enda investerare överstiger beloppet för motsvarande likviditetskrav per dag för en penningmarknadsfond, ska penningmarknadsfondens förvaltare, utöver vad som anges i punkt 1, ta hänsyn till samtliga följande faktorer:

a) 

Mönster som går att identifiera i investerarnas likviditetsbehov, inklusive den cykliska utvecklingen av antalet andelar i penningmarknadsfonden.

b) 

De olika investerarnas riskaversion.

c) 

Graden av korrelation eller nära koppling mellan olika investerare i penningmarknadsfonden.

3.  
Om investerare gör sina investeringar via en mellanhand ska förvaltaren av en penningmarknadsfond från förmedlaren begära de uppgifter som krävs för uppfyllandet av punkterna 1 och 2 i syfte att kunna hantera penningmarknadsfondens likviditet och investerarkoncentration på lämpligt sätt.
4.  
Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska se till att värdet av andelarna eller aktierna som innehas av en enda investerare inte väsentligt inverkar på penningmarknadsfondens likviditetsprofil om det utgör en väsentlig del av penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde.

Artikel 28

Stresstester

1.  
För varje penningmarknadsfond ska det finnas stresstestningsrutiner som identifierar möjliga händelser eller framtida förändringar i de ekonomiska villkoren som kan få ogynnsamma effekter på penningmarknadsfonden. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska utvärdera de möjliga effekter som dessa händelser eller förändringar skulle kunna få för penningmarknadsfonden. Penningmarknadsfonden eller förvaltaren av en penningmarknadsfond ska regelbundet genomföra stresstester för olika möjliga scenarier.

Stresstesterna ska baseras på objektiva kriterier och ta hänsyn till effekterna av allvarliga möjliga scenarier. Stresstestscenarierna ska minst ta hänsyn till referensparametrar som inkluderar följande faktorer:

a) 

Hypotetiska förändringar i likviditetsnivå för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj.

b) 

Hypotetiska förändringar i kreditrisknivån för tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj, däribland kredithändelser och betygshändelser.

c) 

Hypotetiska förändringar av räntor och växelkurser.

d) 

Hypotetiska inlösensnivåer.

e) 

Hypotetisk ökning eller minskning av spreaden mellan olika index till vilka räntorna för portföljens värdepapper är knutna.

f) 

Hypotetiska systemchocker på makronivå som påverkar ekonomin som helhet.

2.  
Om det rör sig om statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska stresstesterna också för de olika scenarierna uppskatta skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och nettotillgångsvärdet per andel eller aktie.
3.  
Stresstester ska genomföras med en frekvens som bestäms av styrelsen för penningmarknadsfonden, när detta är tillämpligt, eller styrelsen för förvaltaren av en penningmarknadsfond, efter beaktande av vad ett lämpligt och rimligt intervall skulle vara mot bakgrund av marknadsförhållandena och med hänsyn till eventuella framtida förändringar i penningmarknadsfondens portfölj. Stresstesterna ska göras minst två gånger om året.
4.  
Om stresstestet avslöjar en sårbarhet hos penningmarknadsfonden ska förvaltaren av en penningmarknadsfond utarbeta en heltäckande rapport med resultaten av stresstesten och ett förslag till åtgärdsplan.

Vid behov ska förvaltaren av en penningmarknadsfond vidta åtgärder för att stärka penningmarknadsfondens stabilitet, däribland åtgärder som stärker likviditeten eller kvaliteten hos penningmarknadsfondens tillgångar, och omgående underrätta penningmarknadsfondens behöriga myndighet om vilka åtgärder som vidtagits.

5.  
Den heltäckande rapporten med resultaten av stresstesten och förslaget till åtgärdsplan ska lämnas för granskning till styrelsen för penningmarknadsfonden, när detta är tillämpligt, eller styrelsen för förvaltaren av en penningmarknadsfond. Styrelsen ska ändra den föreslagna åtgärdsplanen om så behövs och godkänna den slutliga åtgärdsplanen. Den heltäckande rapporten och åtgärdsplanen ska sparas i minst fem år.

Den heltäckande rapporten och åtgärdsplanen ska överlämnas till den penningmarknadsfondens behöriga myndighet för granskning.

6.  
Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska skicka den heltäckande rapport som avses i punkt 5 till Esma.
7.  
Esma ska utfärda riktlinjer för att fastställa gemensamma referensparametrar för stresstestscenarierna som ska ingå i stresstesterna och ta hänsyn till de faktorer som anges i punkt 1. Riktlinjerna ska uppdateras minst varje år och ta hänsyn till den senaste tidens marknadsutveckling.

KAPITEL IV

Värderingsregler

Artikel 29

Värdering av tillgångar i penningmarknadsfonder

1.  
Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas minst varje dag.
2.  
Tillgångarna i en penningmarknadsfond ska värderas med hjälp av marknadsvärdering när så är möjligt.
3.  

När marknadsvärdering används ska

a) 

penningmarknadsfondens tillgång värderas till den mer försiktiga sidan av köp- och säljkurs, såvida inte tillgången kan avyttras till en mittkurs,

b) 

endast marknadsdata av hög kvalitet användas; dessa data ska bedömas på grundval av samtliga nedanstående faktorer:

i) 

Antalet motparter och deras kvalitet.

ii) 

Tillgångens marknadsvolym och marknadsomsättning.

iii) 

Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja.

4.  
Om marknadsvärdering inte kan användas eller marknadsdata håller för låg kvalitet ska tillgångarna i en penningmarknadsfond värderas konservativt med hjälp av modellvärdering.

Modellen ska korrekt uppskatta det inneboende värdet i en tillgång, baserat på en uppföljning av samtliga aktuella nyckelfaktorer:

a) 

Tillgångens marknadsvolym och omsättning.

b) 

Emissionsstorlek och andel av emissionen som penningmarknadsfonden planerar att köpa eller sälja.

c) 

Marknadsrisk, ränterisk och kreditrisk som förknippas med tillgången.

Om modellvärdering används ska nettokostnadsmetoden inte användas.

5.  
En värdering som utförts i enlighet med punkterna 2, 3, 4, 6 och 7 ska överlämnas till de behöriga myndigheterna.
6.  
Med avvikelse från punkterna 2, 3 och 4, kan tillgångar i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde också värderas med hjälp av nettokostnadsmetoden.
7.  
Utöver den marknadsvärdering som avses i punkterna 2 och 3, samt den modellvärdering som avses i punkt 4, och genom undantag från punkterna 2 och 4, kan tillgångar i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde vars återstående löptid inte överstiger 75 dagar värderas med hjälp av nettokostnadsmetoden.

Nettokostnadsmetoden ska endast användas för värdering av en tillgång i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde när värdet för denna tillgång som beräknats i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 inte resulterar i en avvikelse mellan tillgångens värde som beräknats i enlighet med första stycket i den här punkten med mer än 10 baspunkter. Vid en sådan avvikelse, ska värdet för denna tillgång beräknas i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

Artikel 30

Beräkning av nettotillgångsvärdet per andel eller aktie

1.  
En penningmarknadsfond ska beräkna nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som skillnaden mellan summan av alla tillgångar i en penningmarknadsfond och summan av alla skulder i samma fond i enlighet med marknadsvärdering eller modellvärdering, eller båda, delat med antalet utestående andelar eller aktier i penningmarknadsfonden.
2.  
Nettotillgångsvärdet per andel eller aktie ska avrundas till närmaste baspunkt eller motsvarande om nettotillgångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.
3.  
Nettotillgångsvärdet per andel eller aktie i en penningmarknadsfond ska beräknas och offentliggöras minst varje dag på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 31

Beräkning av det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie av statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde

1.  
En statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde per andel eller aktie ska beräkna ett fast nettotillgångsvärde per andel eller aktie som skillnaden mellan summan av alla dess tillgångar som värderats enligt nettokostnadsmetoden, i enlighet med artikel 29.6, och summan av alla dess skulder, delat med antalet utestående andelar eller aktier.
2.  
Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde ska avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande om det fasta nettotillgångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.
3.  
Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde ska beräknas åtminstone varje dag.
4.  
Skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 ska övervakas fortlöpande och offentliggöras dagligen på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 32

Beräkning av det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie av penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

1.  
En penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie ska beräkna ett fast nettotillgångsvärde som skillnaden mellan summan av alla dess tillgångar som värderats enligt nettokostnadsmetoden, i enlighet med artikel 29.7, och summan av alla dess skulder, delat med antalet utestående andelar eller aktier.
2.  
Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie för en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska avrundas till närmaste procentenhet eller motsvarande om det fasta nettotillgångsvärdet offentliggörs i en valutaenhet.
3.  
Det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska beräknas åtminstone varje dag.
4.  
Skillnaden mellan det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie och det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 ska övervakas fortlöpande och offentliggöras dagligen på den offentliga delen av penningmarknadsfondens webbplats.

Artikel 33

Emissions- och inlösenkurs

1.  
Andelarna eller aktierna i en penningmarknadsfond ska emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens nettotillgångsvärde per andel eller aktie, oberoende av tillåtna avgifter enligt vad som anges i penningmarknadsfondens prospekt.
2.  

Som ett undantag till punkt 1

a) 

får andelarna eller aktierna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie,

b) 

får andelarna eller aktierna i en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie emitteras eller lösas in till en kurs som är lika med penningmarknadsfondens fasta nettotillgångsvärde per andel eller aktie, men endast när det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1, 32.2 och 32.3 inte avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med över 20 baspunkter.

Med avseende på led b, ska efterföljande inlösen eller teckning, när det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats enligt artikel 32.1, 32.2 och 32.3 avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med över 20 baspunkter, göras till en kurs som är lika med det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30.

Presumtiva investerare ska innan avtalet ingås klart och tydligt varnas skriftligen av förvaltaren av en penningmarknadsfond under vilka omständigheter som penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde per andel eller aktie inte längre kommer att lösa in eller låta teckna andelar till ett fast nettotillgångsvärde.

KAPITEL V

Specifika krav på statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

Artikel 34

Specifika krav på statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde

1.  
Förvaltaren av en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska inrätta, genomföra och konsekvent tillämpa ansvarsfulla och strikta förfaranden för likviditetshantering för att kontrollera efterlevnaden av de likviditetströskelvärden som gäller på veckobasis för sådana fonder. Förfarandena för likviditetshantering ska beskrivas tydligt i fondbestämmelserna eller bolagsordningen, samt i prospektet.

För att säkerställa efterlevnaden av de likviditetströskelvärden som gäller på veckobasis ska följande gälla:

a) 

Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 30 % av de totala tillgångarna i en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde och den dagliga nettoinlösen under en enda arbetsdag överskrider 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen för att fastställa en lämplig handlingslinje med beaktande av investerarnas intressen och besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas:

i) 

Införa likviditetsavgifter på fondinlösen som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande investerare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra investerare löser in sina andelar eller aktier under perioden.

ii) 

Tillämpa inlösensspärrar som begränsar antalet andelar som kan lösas in på en och samma arbetsdag till 10 % av andelarna i penningmarknadsfonden för en period på upp till 15 arbetsdagar.

iii) 

Införa ett tillfälligt stopp för inlösen för en period på upp till 15 arbetsdagar.

iv) 

Inte vidta några andra omedelbara åtgärder än att uppfylla de skyldigheter som fastställs i artikel 24.2.

b) 

Om andelen tillgångar som förfaller på veckobasis som fastställs i artikel 24.1 e hamnar under 10 % av de totala tillgångarna, ska förvaltaren av den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde omedelbart informera sin styrelse om detta, och styrelsen ska utföra en dokumenterad bedömning av situationen och, på grundval av denna bedömning samt med beaktande av investerarnas intressen, besluta om en eller flera av följande åtgärder ska tillämpas och dokumentera skälen till sitt val:

i) 

Införa likviditetsavgifter på fondinlösen som på ett korrekt sätt speglar penningmarknadsfondens kostnader för att uppnå likviditet och se till att kvarvarande investerare inte drabbas på ett orättvist sätt om andra investerare löser in sina andelar eller aktier under perioden.

ii) 

Införa ett tillfälligt stopp för fonduttag för en period på upp till 15 arbetsdagar.

2.  
Om uttagsspärrarna inom en period på 90 dagar överstiger 15 dagar ska en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde automatiskt upphöra att vara en statspappersbaserad penningmarknadsfond med fast nettotillgångsvärde eller en penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde. Den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska omedelbart meddela alla investerare om detta skriftligen och på ett tydligt och begripligt sätt.
3.  
Efter att styrelsen för den statspappersbaserade penningmarknadsfonden med fast nettotillgångsvärde eller penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde har fastställt vilka av åtgärderna avseende både punkt 1 a och b som ska vidtas ska den omedelbart vidarebefordra detaljerad information om beslutet till den penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

KAPITEL VI

Externt tillskott

Artikel 35

Externt tillskott

1.  
En penningmarknadsfond ska inte ta emot externt tillskott.
2.  
Externt tillskott innebär direkt eller indirekt tillskott från en tredje part till en penningmarknadsfond, inbegripet penningmarknadsfondens sponsor, som är avsett att eller som skulle resultera i att penningmarknadsfondens likviditet garanteras eller nettotillgångsvärdet per andel eller aktie stabiliseras.

Externt tillskott ska innefatta

a) 

kontanttillskott från tredje part,

b) 

att en tredje part köper tillgångar i penningmarknadsfonden till ett uppblåst pris,

c) 

att en tredje part köper andelar eller aktier i penningmarknadsfonden för att öka fondens likviditet,

d) 

att en tredje part utfärdar något slags uttrycklig eller underförstådd garanti eller stödbrev till förmån för penningmarknadsfonden,

e) 

en åtgärd av en tredje part med direkt eller indirekt syfte att upprätthålla penningmarknadsfondens likviditetsprofil och nettotillgångsvärde per andel eller aktie.

KAPITEL VII

Transparenskrav

Artikel 36

Transparens

1.  
En penningmarknadsfond ska i alla externa dokument, rapporter, uttalanden, annonser, brev eller andra skriftliga bevis utfärdade av fonden eller dess förvaltare, adresserade till eller avsedda för distribution till presumtiva investerare, andelsägare eller aktieägare tydligt ange vilken typ av penningmarknadsfond det är i enlighet med artikel 3.1 och om det är en kortfristig eller standardiserad penningmarknadsfond.
2.  

Förvaltaren av penningmarknadsfonden ska åtminstone en gång i veckan göra all följande information tillgänglig för penningmarknadsfondens investerare:

a) 

Information om löptidsfördelning i penningmarknadsfondens portfölj.

b) 

Penningmarknadsfondens kreditprofil.

c) 

Penningmarknadsfondens vägda genomsnittliga löptid och vägda genomsnittliga livslängd.

d) 

Uppgifter om de tio största innehaven i penningmarknadsfonden, inbegripet namn, land, löptid och typen av tillgång, samt uppgifter om motparten i fråga om repor och omvända repor.

e) 

Det totala värdet av penningmarknadsfondens tillgångar.

f) 

Penningmarknadsfondens nettoavkastning.

3.  

Ett dokument som penningmarknadsfonden använder för marknadsföringssyften ska tydligt ange att

a) 

penningmarknadsfonden inte är en garanterad investering,

b) 

en investering i penningmarknadsfonden inte är samma sak som inlåning, med särskild hänvisning till risken för att det kapitalbelopp som investeras i en penningmarknadsfond kan komma att fluktuera,

c) 

penningmarknadsfonden inte förlitar sig på externa tillskott för att garantera penningmarknadsfondens likviditet eller stabilisera nettotillgångsvärdet per andel eller aktie,

d) 

risken för förlust av kapitalbeloppet ska bäras av investeraren.

4.  
Ett meddelande från penningmarknadsfonden eller förvaltare av en penningmarknadsfond till investerarna eller presumtiva investerare får inte på något sätt antyda att en investering i andelar eller aktier i penningmarknadsfonden är garanterad.
5.  
Investerarna i en penningmarknadsfond ska tydligt informeras om den metod eller de metoder som penningmarknadsfonden använder för att värdera tillgångarna i penningmarknadsfonden och för att beräkna nettotillgångsvärdet.

Statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonden med lågvolatilt nettotillgångsvärde ska tydligt förklara användningen av nettokostnadsmetoden eller avrundning eller båda för investerarna och presumtiva investerare.

Artikel 37

Rapportering till behöriga myndigheter

1.  
Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska för varje penningmarknadsfond som vederbörande förvaltar minst varje kvartal rapportera information till penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

Med avvikelse från första stycket ska, för en penningmarknadsfond vars tillgångar totalt inte överskrider 100 000 000 EUR, förvaltaren av en penningmarknadsfond minst en gång om året avlägga rapport till penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

Förvaltaren av en penningmarknadsfond ska på begäran tillhandahålla den rapporterade informationen enligt första och andra stycket även till den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond om den skiljer sig från penningmarknadsfondens behöriga myndighet.

2.  

Den information som ska rapporteras enligt punkt 1 är

a) 

penningmarknadsfondens typ och egenskaper,

b) 

portföljindikatorer, till exempel tillgångarnas totala värde, nettotillgångsvärde (NAV), vägd genomsnittlig löptid, vägd genomsnittlig livslängd, löptidsfördelning, likviditet och avkastning,

c) 

resultat av stresstester och i förekommande fall förslag till åtgärdsplan,

d) 

information om tillgångarna i penningmarknadsfondens portfölj avseende

i) 

egenskaper för varje tillgång, till exempel namn, land, emittentkategori, risk eller löptid samt resultatet av förfarandet för den interna kreditkvalitetsbedömningen,

ii) 

tillgångstyp, däribland information om motpart i händelse av derivat, repor eller omvända repor,

e) 

information om penningmarknadsfondens skyldigheter inklusive

i) 

det land i vilket investeraren är etablerad,

ii) 

investerarkategorin,

iii) 

tecknings- och inlösenaktivitet.

Om så behövs och det är motiverat får behöriga myndigheter begära ytterligare information.

3.  

Utöver den information som avses i punkt 2, ska förvaltaren av en penningmarknadsfond för varje penningmarknadsfond med lågvolatilt nettotillgångsvärde som vederbörande förvaltar rapportera följande:

a) 

Alla tillfällen då priset på en tillgång som värderats med användning av nettokostnadsmetoden i enlighet med artikel 29.7 första stycket avviker från värdet på den tillgången som beräknats i enlighet med artikel 29.2, 29.3 och 29.4 med mer än 10 baspunkter.

b) 

Alla tillfällen då det fasta nettotillgångsvärdet per andel eller aktie som har beräknats i enlighet med artikel 32.1 och 32.2 avviker från det nettotillgångsvärde per andel eller aktie som beräknats i enlighet med artikel 30 med mer än 20 baspunkter.

c) 

Alla tillfällen då en situation som avses i artikel 34.3 inträffar och de åtgärder som styrelsen vidtar i enlighet med artikel 34.1 a och b.

4.  
Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att upprätta en rapporteringsmall som ska innehålla all den information som avses i punkterna 2 och 3.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 21 januari 2018.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

5.  
De behöriga myndigheterna ska överföra all information som de erhåller i enlighet med denna artikel till Esma. Informationen ska överföras till Esma senast 30 dagar efter det att ett rapporteringskvartal löpt ut.

Esma ska samla in informationen och skapa en central databas över alla penningmarknadsfonder som är etablerade, förvaltas eller marknadsförs i unionen. Europeiska centralbanken ska endast ha åtkomst till databasen för statistiksyften.

▼M2

Artikel 37a

Tillgång till information i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten

Från och med den 10 januari 2030 ska den information som avses i artikel 4.7 i denna förordning göras tillgänglig i den europeiska gemensamma åtkomstpunkten (Esap), som inrättats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 ( 7 ). I detta syfte ska insamlingsorganet, enligt definitionen i artikel 2.2 i den förordningen, vara Esma. Esma ska hämta dessa data från den information som lämnats av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 4.6 i den här förordningen i syfte att inrätta det centrala offentliga register som avses i artikel 4.7 i den här förordningen.

Informationen ska uppfylla följande krav:

a) 

Informationen ska lämnas in i ett format som data kan extraheras från, enligt definitionen i artikel 2.3 i förordning (EU) 2023/2859.

b) 

Följande metadata ska medfölja informationen:

i) 

Alla namn på den fond som informationen avser.

ii) 

Om sådan finns, fondens identifieringskod för juridiska personer som specificerats enligt artikel 7.4 b i förordning (EU) 2023/2859.

iii) 

Typen av information, klassificerad enligt artikel 7.4 c i den förordningen.

iv) 

Uppgift om huruvida informationen innehåller personuppgifter.

▼B

KAPITEL VIII

Tillsyn

Artikel 38

Tillsyn av behöriga myndigheter

1.  
De behöriga myndigheterna ska fortlöpande utöva tillsyn av efterlevnaden av denna förordning.
2.  
Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden eller, i förekommande fall, den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond, ska ansvara för att övervaka efterlevnaden av kapitlen II–VII.
3.  
Den behöriga myndigheten för penningmarknadsfonden ska ansvara för att övervaka efterlevnaden av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsordningen, och de skyldigheter som anges i prospektet, vilka ska överensstämma med denna förordning.
4.  
Den behöriga myndigheten för förvaltaren av en penningmarknadsfond ska vara ansvarig för att övervaka att arrangemangen och organisationen hos förvaltaren av penningmarknadsfonden är tillfredställande så att förvaltaren av penningmarknadsfonden kan fullgöra de skyldigheter och regler som avser bildandet och funktionen av alla penningmarknadsfonder som den förvaltar.
5.  
De behöriga myndigheterna ska övervaka UCITS-fonder och AIF-fonder som är etablerade eller marknadsförs i deras territorier för att verifiera att de inte använder beteckningen penningmarknadsfond eller låter antyda att de är en penningmarknadsfond om de inte uppfyller den här förordningen.

Artikel 39

Behöriga myndigheters befogenheter

Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas befogenheter i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, beroende på vad som är tillämpligt, ska de behöriga myndigheterna i enlighet med nationell rätt ha alla de tillsyns- och utredningsbefogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. De ska i synnerhet ha befogenhet att göra allt följande:

a) 

Begära tillgång till och kopiera eller få en kopia av varje handling, oberoende av dess form.

b) 

Kräva att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond tillhandahåller information utan dröjsmål.

c) 

Begära upplysningar från varje person med anknytning till verksamheten för en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond.

d) 

Genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan.

e) 

Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond fortsätter att följa denna förordning.

f) 

Utfärda ett föreläggande för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond följer denna förordning och avstår från alla handlingar som skulle kunna stå i strid med denna förordning.

Artikel 40

Sanktioner och andra åtgärder

1.  
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner och andra åtgärder som ska gälla vid överträdelser av denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. De sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
2.  
Medlemsstaterna ska anmäla de regler som avses i punkt 1 till kommissionen och Esma senast den 21 juli 2018. De ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och Esma om eventuella ändringar av reglerna.

Artikel 41

Särskilda åtgärder

1.  

Utan att det påverkar de behöriga myndigheternas befogenheter i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller 2011/61/EU, beroende på vad som är tillämpligt, ska penningmarknadsfondens eller förvaltarens behöriga myndighet av en penningmarknadsfond, med respekt för principen om proportionalitet, vidta de lämpliga åtgärder som avses i punkt 2 när en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en penningmarknadsfond

a) 

inte uppfyller något av kraven avseende tillgångarnas sammansättning i strid med artiklarna 9–16,

b) 

inte uppfyller något av portföljkraven i strid med artikel 17, 18, 24 eller 25,

c) 

har fått auktorisering genom att lämna falska uppgifter eller genom andra otillbörliga metoder i strid med artikel 4 eller 5,

d) 

använder beteckningen penningmarknadsfond, MMF eller någon annan beteckning som antyder att en UCITS-fond eller AIF-fond är en penningmarknadsfond i strid med artikel 6,

e) 

inte uppfyller något av kraven avseende den interna kreditkvalitetsbedömningen i strid med artikel 19 eller 20,

f) 

inte uppfyller något av kraven avseende styrning, dokumentation eller transparens i strid med artikel 21, 23, 26, 27, 28 eller 36,

g) 

inte uppfyller något av kraven avseende värdering i strid med artikel 29, 30, 31, 32, 33 eller 34.

2.  

I de fall som avses i punkt 1 ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet vidta följande åtgärder, beroende på vad som är lämpligt:

a) 

Vidta åtgärder för att säkerställa att en penningmarknadsfond eller förvaltaren av en berörd penningmarknadsfond efterlever relevanta bestämmelser.

b) 

Återkalla en auktorisering som har beviljats i enlighet med artikel 4 eller 5.

Artikel 42

Esmas befogenheter och behörighet

1.  
Esma ska ha de befogenheter som krävs för att utföra de uppgifter som myndigheten tilldelats enligt denna förordning.
2.  
Esmas befogenheter enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU ska utövas även med avseende på denna förordning och i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.
3.  
Vid tillämpningen förordning (EU) nr 1095/2010 ska denna förordning inkluderas i alla ytterligare juridiskt bindande unionsakter som tilldelar uppgifter rörande de befogenheter som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Artikel 43

Samarbete mellan myndigheter

1.  
Penningmarknadsfondens behöriga myndighet och den behöriga myndigheten för förvaltaren av penningmarknadsfonden ska, om de är olika myndigheter, samarbeta och utbyta information i syfte att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.
2.  
De behöriga myndigheterna och Esma ska samarbeta i syfte att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010.
3.  
De behöriga myndigheterna och Esma ska utbyta all information och dokumentation som behövs för att utföra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010, i synnerhet när det gäller att identifiera och åtgärda överträdelser av denna förordning. De behöriga myndigheterna i de medlemsstater som ansvarar för auktorisation av eller tillsyn över penningmarknadsfonder enligt denna förordning ska överlämna information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när denna information är av betydelse för att övervaka och hantera möjliga konsekvenser av penningmarknadsfonders verksamheter, enskilt eller kollektivt, för systemviktiga finansiella instituts stabilitet och för att de marknader där penningmarknadsfonderna är verksamma ska fungera korrekt. Esma och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska också informeras och ska överföra den informationen till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna.
4.  
På grundval av den information som överförts av de nationella behöriga myndigheterna enligt artikel 37.5, ska Esma i enlighet med sina befogenheter enligt förordning (EU) nr 1095/2010 utarbeta en rapport till kommissionen i ljuset av den översyn som avses i artikel 46 i den här förordningen.

KAPITEL IX

Slutbestämmelser

Artikel 44

Behandling av befintliga UCITS-fonder och AIF-fonder

1.  
Senast den 21 januari 2019 ska befintliga UCITS-fonder eller AIF-fonder som investerar i kortfristiga tillgångar och som har som mål, enskilt eller kumulativt, att erbjuda en avkastning i linje med penningmarknadsräntan eller bevara värdet av investeringen, lämna in en ansökan till penningmarknadsfondens behöriga myndighet tillsammans med alla dokument och bevis som behövs för att visa att denna förordning följs.
2.  
Senast två månader efter det att den behöriga myndigheten har tagit emot den fullständiga ansökan ska penningmarknadsfondens behöriga myndighet bedöma om UCITS-fondens eller AIF-fonden följer förordningen i enlighet med artiklarna 4 och 5. Penningmarknadsfondens behöriga myndighet ska utfärda ett beslut och omedelbart meddela UCITS-fonden eller AIF-fonden.

Artikel 45

Utövande av delegering

1.  
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11, 15 och 22 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag som denna förordning träder i kraft.
3.  
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 11, 15 och 22 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  
Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.  
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  
De delegerade akter som antas enligt artiklarna 11, 15 och 22 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 46

Översyn

1.  
Senast den 21 juli 2022 ska kommissionen se över kraven i denna förordning ur ett tillsynsperspektiv och ekonomiskt perspektiv, efter samråd med Esma och, vid behov, ESRB, inbegripet huruvida ändringar ska göras av ordningen för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde och penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde.
2.  

Vid översynen ska särskilt

a) 

analyseras erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning, konsekvenser för investerare, penningmarknadsfonder och förvaltare av penningmarknadsfonder i unionen,

b) 

bedömas penningmarknadsfonders roll i köp av skuld som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna,

c) 

beaktas särdragen i skuldpapper som emitteras eller garanteras av medlemsstaterna och denna skulds roll i finansieringen av medlemsstaterna,

d) 

beaktas den rapport som det hänvisas till i artikel 509.3 i förordning (EU) nr 575/2013,

e) 

beaktas förordningens inverkan på marknaderna för kortfristig finansiering,

f) 

beaktas regelutvecklingen på internationell nivå.

Senast den 21 juli 2022 ska kommissionen lägga fram en rapport om möjligheten att inrätta en kvot på 80 % för EU-statspapper. Rapporten ska ta hänsyn till tillgängligheten till kortfristiga EU-statspapper och utvärdera om penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde kan vara ett lämpligt alternativ för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU. Om kommissionen i sin rapport drar slutsatsen att införandet av en kvot på 80 % för EU-statspapper och utfasningen av statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde som omfattar ett obegränsat belopp av statspapper utanför EU inte går att genomföra ska den lägga fram skälen till detta. Om kommissionen drar slutsatsen att det är möjligt att införa en kvot på 80 % för EU-statspapper, får kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att införa denna kvot, varvid minst 80 % av tillgångarna i statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde ska investeras i statspapper inom EU. Om kommissionen drar slutsatsen att penningmarknadsfonder med lågvolatilt nettotillgångsvärde har blivit ett lämpligt alternativ för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde från länder utanför EU, får den lägga fram lämpliga förslag till ett fullständigt upphävande av undantaget för statspappersbaserade penningmarknadsfonder med fast nettotillgångsvärde.

Resultaten av översynen ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, om så krävs, tillsammans med lämpliga ändringsförslag.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 juli 2018, med undantag för artiklarna 11.4, 15.7, 22 och 37.4. som ska gälla från och med den 20 juli 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.


( 1 ) Kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa definitioner (EUT L 79, 20.3.2007, s. 11).

( 2 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1).

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den 12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 35).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2365 av den 25 november 2015 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 337, 23.12.2015, s. 1).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet (EUT L, 2023/2859, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2859/oj).