Konsoliderad TEXT: 32008D0721 — SV

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

om inrättande av en rådgivande struktur med vetenskapliga kommittéer och experter på området för konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö och om upphävande av beslut 2004/210/EG

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 152 och 153, och

av följande skäl:

(1)

Tre vetenskapliga kommittéer inrättades genom kommissionens beslut 2004/210/EG ( 1 ), ändrat genom kommissionens beslut 2007/263/EG ( 2 ), nämligen vetenskapliga kommittén för konsumentprodukter (SCCP), vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) och vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (SCENIHR).

(2)	Vissa av SCHER:s uppgifter har förts över till Europeiska kemikaliemyndigheten, som inrättades den genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 ( 3 ), och kommitténs behörighetsområden bör därför ses över.

(3)	Erfarenheterna av hur de tre vetenskapliga kommittéerna fungerat visar att det behövs ändringar och förbättringar av kommittéernas struktur och arbetssätt.

(4)

Mandatperioderna för ledamöterna i de tre vetenskapliga kommittéerna som fastställts i beslut 2004/210/EG, förlängdes genom kommissionens beslut 2007/708/EG ( 4 ) och löper ut den 31 december 2008. Ledamöterna i dessa kommittéer kvarstår tills ersättare har utsetts eller tills de utsetts till en ny mandatperiod.

(5)	Av denna anledning, och av tydlighetsskäl, är det nödvändigt att ersätta beslut 2004/210/EG med ett nytt beslut.

(6)

Högkvalitativ och snabb vetenskaplig rådgivning är av största vikt för kommissionens förslag, beslut och politik på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Därför behövs en flexibel rådgivande struktur för att förenkla tillgången till högt kvalificerad vetenskaplig sakkunskap på ett stort antal områden.

(7)

Den vetenskapliga rådgivningen i frågor som gäller konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö måste präglas av kompetens, oberoende och objektivitet samt insyn, så som beskrivs i kommissionens meddelande om principer och riktlinjer för insamling och användning av sakkunnigutlåtanden inom kommissionen –”Bättre kunskapsbas för bättre politiska beslut” ( 5 ), och den måste organiseras i enlighet med bästa praxis för riskbedömning.

(8)	Det är av största vikt att de vetenskapliga kommittéerna på bästa sätt använder sig av den vetenskapliga sakkunskap som finns inom och utanför EU och som behövs i en specifik fråga. Därför ska en pool av vetenskapliga rådgivare inrättas som på lämpligt sätt täcker kommittéernas behörighetsområden.

(9)

Omorganisationen av den rådgivande strukturen måste göra den mer flexibel, så att den kan ge råd till kommissionen både i frågor inom de fastställda behörighetsområdena och i samband med nya och nyligen identifierade hälsorisker och i frågor som inte faller inom behörighetsområdena för gemenskapens övriga riskbedömningsorgan. Omorganisationen måste också göra det möjligt att ge snabba råd när så behövs samt säkra full insyn och en hög nivå på samstämmighet och samarbete med andra gemenskapsorgan och relevanta vetenskapliga organisationer.

(10)

Behovet av oberoende vetenskaplig rådgivning kommer sannolikt att fortsätta att öka inom gemenskapens ansvarsområden, såväl etablerade som nya, där de vetenskapliga kommittéerna är behöriga. Strukturen för vetenskaplig rådgivning i riskbedömning behöver förstärkas, både vad gäller sammansättningen och arbetsmetoderna.

(11)

Olika gemenskapsorgan har inrättats, i vars arbetsuppgifter det ingår riskbedömning på olika områden. Det är nödvändigt att säkra samstämmigheten och främja samordningen mellan de vetenskapliga kommittéerna och sådana organ. De vetenskapliga kommittéerna behöver öka sin effektivitet också genom lämpligt utbyte av information och sakkunskap och genom samarbete med andra vetenskapliga organ och organisationer på nationell och internationell nivå.

(12)	De vetenskapliga kommittéernas arbetsmetoder bör förbättras genom att kommittéerna utöver det interna arbetet också får i uppgift att anordna vetenskapliga möten och seminarier och upprätta nätverk.

(13)	De vetenskapliga kommittéerna måste vara helt oberoende, men det är viktigt att samtidigt se till att deras arbete präglas av öppenhet och insyn genom att fastställa lämpliga förfaranden för dialogen med berörda parter.

(14)	Man bör säkra öppenhet och insyn i samband med genomförandet av detta beslut samtidigt som man fullt ut respekterar kraven i gemenskapslagstiftningen i fråga om skydd av personliga uppgifter och allmänhetens tillgång till handlingar, även skydd av affärssekretess.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

1. Härmed inrättas en rådgivande struktur för vetenskaplig riskbedömning på områdena konsumentsäkerhet, folkhälsa och miljö. Strukturen omfattar följande:

2. Den rådgivande strukturens behörighetsområden fastställs i bilaga I, utan att detta påverkar andra gemenskapsorgans behörighet att göra riskbedömningar i enlighet med gemenskapslagstiftningen; detta gäller särskilt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

1. Kommissionen ska begära ett vetenskapligt yttrande från de vetenskapliga kommittéerna i de fall som anges i gemenskapslagstiftningen.

2. Kommissionen får också begära ett vetenskapligt yttrande från kommittéerna i frågor som

3. Kommissionen kan också begära att de vetenskapliga kommittéerna vid akut behov snabbt ger råd om det vetenskapliga kunskapsläget i fråga om särskilda risker.

4. Kommissionen kan uppmana en vetenskaplig kommitté att kartlägga behov av forskning och att bedöma forskningsresultat på de ämnesområden som ingår i kommitténs behörighet.

5. De vetenskapliga kommittéerna kan, på begäran av kommission eller på eget initiativ och i samförstånd med kommissionen, besluta att anordna tematiska seminarier för att granska vetenskapliga uppgifter rörande särskilda risker eller allmänna riskbedömningar. På begäran av kommissionen ska de lägga fram rapporter, betänkanden eller slutsatser från seminarierna.

I seminarierna kan ledamöter i kommittéerna delta, och därutöver vetenskapliga rådgivare från poolen samt externa experter, inklusive experter från gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ med liknande arbetsuppgifter, allt efter behov.

Seminarierna ska organiseras av de vetenskapliga kommittéernas sekretariat. Sekretariatet ska framställa och vid behov se till att sprida rapporterna, betänkandena eller slutsatserna från seminarierna.

6. Kommissionen kan uppmana de vetenskapliga kommittéerna att delta i tematiska nätverk tillsammans med andra gemenskapsorgan eller vetenskapliga organisationer, för att övervaka och bidra till att förbättra det vetenskapliga kunskapsläget i fråga om risker inom de behörighetsområden som anges i bilaga 1.

7. De vetenskapliga kommittéerna ska göra kommissionen uppmärksam på specifika eller nya problem inom sina behörighetsområden som de anser utgör faktiska eller potentiella risker för konsumentsäkerheten, folkhälsan eller miljön, genom att anta memorandum eller ställningstaganden riktade till kommissionen. Kommissionen kan besluta att offentliggöra sådana memorandum och ställningstaganden, och ska avgöra vilken åtgärd som ska vidtas; en möjlighet är en begäran om ett vetenskapligt yttrande i frågan.

1. SCCS, SCHER och SCENIHR ska var och en bestå av högst 17 ledamöter och kan på eget initiativ knyta till sig högst fem vetenskapliga rådgivare från poolen, som ska bidra till kommitténs arbete i särskilda frågor eller inom särskilda vetenskapsgrenar.

2. De vetenskapliga kommittéernas ledamöter ska utses av kommissionen på grundval av sina sakkunskaper och med en geografisk spridning som återspeglar mångfalden av vetenskapliga frågor och strategier, framför allt inom Europa. Kommissionen ska fastställa antalet ledamöter i varje kommitté beroende på vilken sakkunskap som krävs.

Ledamöterna i varje kommitté ska vara experter inom ett eller flera av kommitténs behörighetsområden, och de ska tillsammans täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt.

3. Kommissionen ska utse ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna från en förteckning över lämpliga kandidater som upprättats efter det att en uppmaning till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

4. Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna får inte utses till mer än en av de kommittéer som anges i artikel 1.1.

1. Poolen ska bestå av vetenskapliga rådgivare som är experter inom ett eller flera av de behörighetsområden som anges i bilaga 1 eller på närliggande ämnen, och de ska tillsammans täcka in så många vetenskapsgrenar som möjligt.

2. Kommissionen ska utse de vetenskapliga rådgivarna till poolen från en förteckning över lämpliga kandidater som upprättats efter det att en uppmaning till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

3. Kommissionen ska besluta hur många vetenskapliga rådgivare som ska ingå i poolen vid varje tidpunkt, utifrån sitt behov av vetenskaplig rådgivning.

1. Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna har en mandatperiod på tre år och får tjänstgöra under högst tre på varandra följande mandatperioder i en och samma kommitté. Kommitténs ledamöter kvarstår tills en ersättare har utsetts eller tills de utsetts för en ny mandatperiod.

För kontinuitetens skull får kommissionen i undantagsfall förlänga mandatperioden för ledamöterna i en vetenskaplig kommitté med högst 18 månader.

Ledamöter som just har tjänstgjort under tre på varandra följande mandatperioder i en vetenskaplig kommitté kan utses till ledamöter i en annan vetenskaplig kommitté.

2. När en ledamot inte uppfyller de kriterier för deltagande som ska fastställas i den arbetsordning som avses i artikel 12 eller om ledamoten vill avgå, får kommissionen avbryta ledamotens mandat och utse en ersättare från poolen.

3. Vetenskapliga rådgivare ska utses till poolen för en femårsperiod och de kan utses för en ny mandatperiod.

1. Varje vetenskaplig kommitté kan besluta att låta upp till fem vetenskapliga rådgivare från poolen delta i utarbetandet av ett vetenskapligt yttrande. Dessa associerade ledamöter ska delta i verksamhet och i överläggningar som berör ämnet i fråga, och ha samma uppgifter, ansvar och rättigheter som övriga ledamöter i den berörda kommittén.

2. Dessutom kan varje vetenskaplig kommitté besluta att inbjuda andra vetenskapliga rådgivare från poolen att delta i utarbetandet av ett vetenskapligt yttrande. Dessa rådgivare ska delta i verksamhet som berör ämnet i fråga, men deras arbetsuppgifter och ansvar är begränsade till utarbetandet av det vetenskapliga yttrandet.

3. Vetenskapliga rådgivare från poolen kan också inbjudas av de vetenskapliga kommittéerna att biträda dem när de ska ge snabba råd till kommissionen enligt artikel 2.3, eller för att delta i de tematiska seminarier som avses i artikel 2.5.

4. Vetenskapliga rådgivare från poolen kan inbjudas av kommissionen att delta i vetenskapliga möten eller att förse kommissionens avdelningar med information i särskilda frågor.

1. De vetenskapliga kommittéerna kan tillsätta särskilda arbetsgrupper vars uppgift ska vara att utarbeta och redigera deras vetenskapliga yttranden. Dessa arbetsgrupper ska inrättas särskilt då kommittén behöver extern sakkunskap i en särskild fråga.

2. Efter överenskommelse med kommissionen får de vetenskapliga kommittéerna bjuda in associerade ledamöter, andra vetenskapliga rådgivare från poolen, specialiserade externa experter samt experter från andra gemenskapsorgan som de bedömer har den nödvändiga vetenskapliga kompetensen och sakkunskapen, att delta i deras arbete.

3. Arbetsgrupperna ska ledas av en ledamot från den vetenskapliga kommitté som sammankallade dem och ska rapportera till kommittén, och de kan utse en föredragande bland deltagarna. För särskilt komplicerade tvärvetenskapliga frågor kan mer än en föredragande utses.

4. När en fråga berör mer än en vetenskaplig kommitté ska det inrättas en gemensam arbetsgrupp som omfattar ledamöter från de berörda kommittéerna, associerade ledamöter, vetenskapliga rådgivare från poolen och, vid behov, externa experter.

Efter överenskommelse med kommissionen och i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12 får de vetenskapliga kommittéerna låta praktikanter delta i sina möten, i syfte att bidra till kapacitetsuppbyggnaden inom riskbedömning.

1. Kommissionen får begära att ett vetenskapligt yttrande från en vetenskaplig kommitté antas inom en viss tidsfrist.

2. Kommissionen kan begära att ett gemensamt yttrande antas i frågor som inte faller under en enskild vetenskaplig kommittés behörighetsområde eller som måste behandlas av mer än en kommitté. Ett gemensamt yttrande, som avges då kommissionen begärt ett yttrande, får också antas av de vetenskapliga kommittéerna på initiativ av den grupp för samordning av kommittéerna som avses i artikel 11.

3. Kommissionen får i samband med att den begär ett vetenskapligt yttrande ange vilka samråd, utfrågningar eller samarbete med andra vetenskapliga organ den anser är nödvändiga för att utarbeta yttrandet. En kommitté kan också besluta att genomföra samråd och utfrågningar, efter överenskommelse med kommissionen, om den anser det nödvändigt för att komplettera ett yttrande.

4. En vetenskaplig kommitté kan begära ytterligare uppgifter från berörda parter för att utarbeta ett vetenskapligt yttrande. En vetenskaplig kommitté får fastställa en tidsfrist för när de begärda uppgifterna ska lämnas in till den. I sådana fall kan den vetenskapliga kommittén tillfälligt upphöra med sitt arbete med det vetenskapliga yttrandet i fråga. Om de begärda uppgifterna inte har lämnats in inom tidsfristen får kommittén anta sitt yttrande på grundval av de uppgifter som finns tillgängliga.

1. Varje vetenskaplig kommitté ska välja en ordförande och två viceordförande bland sina ledamöter. Valet ska ske med enkel majoritet bland kommitténs ledamöter. Ordföranden och viceordförandena ska utses för en mandatperiod på tre år, och får omväljas.

2. Förfarandet för att välja ordförande och viceordförande till de vetenskapliga kommittéerna ska fastställas i den arbetsordning som avses i artikel 12.

En grupp för samordning av kommittéerna, bestående av de vetenskapliga kommittéernas ordförande och viceordförande, ska samordna verksamheten i de tre vetenskapliga kommittéerna, i enlighet med den arbetsordning som avses i artikel 12.

1. På förslag av och i samförstånd med kommission ska de vetenskapliga kommittéerna anta en gemensam arbetsordning.

2. Arbetsordningen ska säkerställa att de vetenskapliga kommittéerna fullgör sina uppgifter enligt principerna om kompetens, oberoende och insyn; de ska samtidigt ta hänsyn till berättigade krav på affärssekretess och till de principer för riskbedömning som kommissionen kan fastställa av erfarenhet och med hänsyn till sin politik på området.

1. De vetenskapliga kommittéernas yttranden, snabba råd, memorandum och ställningstaganden ska antas av en majoritet av det totala antalet ledamöter och associerade ledamöter i berörd kommitté.

2. Varje vetenskaplig kommitté ska fatta majoritetsbeslut i alla andra frågor.

3. De kommittéledamöter som avgått eller vars medlemskap upphört enligt artikel 5.2 ska inte räknas med i det totala antalet ledamöter för genomförandet av punkterna 1 och 2.

Skiljaktiga uppfattningar, samordning och samarbete med andra gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ

1. De vetenskapliga kommittéerna ska hjälpa kommissionen med att i ett tidigt skede kartlägga

Kommittéerna ska hjälpa kommissionen att undvika, hitta lösningar på och klargöra fall där skiljaktiga uppfattningar föreligger och att inrätta och upprätthålla samarbetskontakter med ovannämnda organ.

2. Kommissionen kan ta initiativ till att begära och organisera gemensamt arbete mellan de vetenskapliga kommittéerna samt gemenskapsorgan och nationella eller internationella organ som utför liknande uppgifter. Den kan särskilt begära att de vetenskapliga kommittéerna utarbetar gemensamma yttranden med andra gemenskapsorgan, efter överenskommelse med dessa organ.

3. När en betydande skiljaktighet i en vetenskaplig fråga har identifierats och organet i fråga är ett gemenskapsorgan, ska den berörda vetenskapliga kommittén, på kommissionens begäran, samarbeta med det berörda organet i syfte att antingen lösa skiljaktigheten eller lägga fram ett gemensamt dokument för kommissionen som redogör för den vetenskapliga fråga det tvistas om och som anger vilka oklarheter det rör sig om i uppgifterna. Detta dokument ska offentliggöras.

1. Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna, associerade ledamöter, andra vetenskapliga rådgivare i poolen och externa experter ska utses personligen. De får inte delegera sitt ansvar till någon annan.

2. Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna, vetenskapliga rådgivare i poolen och externa experter som deltar i arbetsgrupper ska förbinda sig att agera utan att låta sig påverkas utifrån.

Därför ska de avge en försäkran om att agera i allmänhetens intresse och en försäkran angående eventuella intressekonflikter, och därvid uppge både direkta och indirekta intressen som kan göra dem jäviga.

Dessa försäkringar ska göras skriftligen. Ledamöter i de vetenskapliga kommittéerna och vetenskapliga rådgivare i poolen ska avge sådana försäkringar årligen.

3. De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, associerade ledamöter och andra vetenskapliga rådgivare samt de externa experter som deltar i arbetsgrupper ska vid varje möte redovisa de särskilda intressen som skulle kunna göra dem jäviga i förhållande till punkterna på dagordningen.

1. De vetenskapliga kommittéernas verksamhet ska genomföras på ett sätt som möjliggör en hög grad av insyn. Kommissionen ska särskilt utan oskäligt dröjsmål offentliggöra följande på sin webbplats:

2. Reglerna om insyn som avses i stycke 1 ska tillämpas enligt kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 6 ) och i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar ( 7 ), särskilt när det gäller affärssekretess.

Ledamöterna i de vetenskapliga kommittéerna, vetenskapliga rådgivare, externa experter och praktikanter får inte avslöja uppgifter som de fått i samband med arbetet i de vetenskapliga kommittéerna eller arbetsgrupperna eller i samband med annan verksamhet som berörs av tillämpningen av detta beslut, om de har informerats om att uppgifterna är konfidentiella.

1. De vetenskapliga kommittéerna och deras arbetsgrupper, gruppen för samordning av kommittéerna samt andra möten, seminarier eller evenemang i samband med tillämpningen av detta beslut ska sammankallas av kommissionen.

2. Kommissionen ska tillhandahålla vetenskapligt och administrativt sekretariat åt de vetenskapliga kommittéerna och arbetsgrupperna, samt för all annan verksamhet som står i samband med tillämpningen av detta beslut.

3. Sekretariatet ska ge det vetenskapliga och administrativa stöd som behövs för att de vetenskapliga kommittéerna ska kunna arbeta effektivt, för att övervaka att arbetsordningen följs, särskilt när det gäller kraven på kompetens, oberoende och insyn, samt för att informera om kommissionens verksamhet och dialogen med berörda parter, som särskilt omfattar utfrågningar om kommittéernas verksamhet, och offentliggöra yttranden och andra offentliga handlingar. Sekretariat ska också ge stöd till kommittéerna samt organisera och genomföra kvalitetskontroll av yttrandena enligt vad som föreskrivs i arbetsordningen, i fråga om fullständighet, enhetlighet, klarhet, kravuppfyllande och redaktionell kvalitet.

4. Sekretariatet ska säkerställa den vetenskapliga och tekniska samordningen av de vetenskapliga kommittéernas verksamhet och när så krävs samordna deras verksamhet med verksamheten vid andra gemenskapsorgan och vid nationella eller internationella organ, och även genomförandet av det förfarande för dialog med berörda parter som anges i arbetsordningen samt informera om kommittéernas verksamhet.

De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, vetenskapliga rådgivare från poolen och externa experter ska ha rätt till ersättning när de deltar, genom personlig närvaro eller på distans på elektronisk väg i möten i kommittéer, tematiska seminarier, arbetsgrupper eller andra möten och evenemang som anordnas av kommissionen, samt för sitt arbete som föredragande i en specifik fråga, enligt vad som föreskrivs i bilaga III.

De vetenskapliga kommittéer som inrättas enligt artikel 1.1 i detta beslut ska ersätta de nuvarande vetenskapliga kommittéerna, som inrättades genom beslut 2004/210/EG, enligt följande:

De tre kommittéer som inrättades genom det beslutet ska ändå fortsätta sin verksamhet tills de kommittéer som inrättas genom detta beslut påbörjat sin verksamhet.

2. Hänvisningar till det upphävda beslutet ska betraktas som hänvisningar till det här beslutet, och hänvisningar till kommittéer som inrättades genom det upphävda beslutet ska betraktas som hänvisningar till de kommittéer som inrättas genom det här beslutet.

Den ska avge yttranden om alla typer av hälso- och säkerhetsrisker (särskilt kemiska, biologiska, mekaniska och andra fysiska risker) hos konsumentprodukter utom livsmedel (t.ex. kosmetiska produkter och ingredienser i dem, leksaker, textilier, kläder, kroppsvårdsprodukter och hushållsprodukter som t.ex. rengöringsmedel) och tjänster (t.ex. tatuering och solarietjänster).

Den ska avge yttranden om hälso- och miljörisker i samband med miljöföroreningar och andra biologiska och fysiska faktorer eller förändrade fysiska villkor som kan påverka hälsan och miljön negativt, t.ex. i fråga om luftkvalitet, vatten, avfall och jord, samt om livscykelbedömningar av miljöpåverkan. Kommittén ska också ta upp hälso- och säkerhetsfrågor i samband med biociders toxicitet och ekotoxicitet.

Utan att det påverkar de behörighetsområden som tilldelats Europeiska kemikaliemyndigheten, vetenskapliga kommittén för konsumentsäkerhet och andra europeiska riskbedömningsorgan kan kommissionen också uppmana kommittén att, i samarbete med andra europeiska organ och särskilt Europeiska kemikaliemyndigheten, ta upp frågor som rör undersökning av toxicitet och ekotoxicitet hos de kemiska, biokemiska och biologiska föreningar vars användning kan ha skadlig inverkan på människors hälsa och på miljön. Dessutom ska kommittén ta upp frågor som rör metodologiska aspekter av hälso- och miljöriskbedömningen av kemikalier, inklusive kemikalieblandningar, enligt vad som krävs för att kunna tillhandahålla god och konkret rådgivning inom sitt eget behörighetsområde och för att kunna bidra i relevanta frågor i nära samarbete med andra europeiska organ.

Kommittén ska avge yttranden om frågor som rör nya och nyligen identifierade hälso- och miljörisker och om omfattande, komplexa eller tvärvetenskapliga frågor där det krävs en övergripande bedömning av riskerna för konsumentsäkerheten eller folkhälsan samt andra närbesläktade frågor där inget annat av gemenskapens riskbedömningsorgan är behörigt.

Några potentiella verksamhetsområden är de potentiella riskerna då riskfaktorer interagerar, synergieffekter, kumulativa effekter, antimikrobiell resistens, ny teknik som nanoteknik, medicintekniska produkter inklusive sådana produkter som innehåller ämnen av animaliskt eller mänskligt ursprung, vävnadsteknik, blodprodukter, fertilitetsminskning, cancer i endokrina organ, fysiska risker som buller och elektromagnetiska fält (från mobiltelefoner, sändare och elektroniskt styrda hemmiljöer) samt metoder för att bedöma nya risker. Kommittén kan också få i uppdrag att ta upp risker i samband med bestämningsfaktorer för folkhälsan och icke överförbara sjukdomar.

Den gemensamma arbetsordningen som de vetenskapliga kommittéerna ska anta i enlighet med artikel 12 ska omfatta följande frågor:

4. Skyldigheter för ledamöterna i kommittén, associerade och andra vetenskapliga rådgivare från poolen, externa experter samt praktikanter

2. De vetenskapliga kommittéernas ledamöter, vetenskapliga rådgivare från poolen och externa experter ska ha rätt till ersättning för sitt arbete som föredragande enligt följande:

a) Ersättningen ska hänga samman med den arbetsbörda som krävs beroende på frågans komplexitet, hur lång tid som krävs för att färdigställa yttrandet, mängden av och tillgängligheten för de uppgifter och vetenskapligt bakgrundsmaterial som ska samlas in och bearbetas, liksom hur omfattande och komplicerade samråd med berörda parter och allmänheten samt kontakter med andra organ som krävs, mot bakgrund av följande vägledande kriterier:

Belopp	Vägledande kriterier
385 euro	— Enkel och rutinmässig fråga. — Yttrande baserat på granskning av dokumentation, med begränsad datasökning och begränsad bakgrundsdokumentation. — Inget offentligt samråd. — Högst fem månader mellan första och sista mötet.
770 euro	— Komplex fråga. — Yttrande baserat på omfattande sökning efter och genomgång av data och bakgrundsdokumentation. — Samråd med berörda parter och/eller allmänheten med begränsad bearbetning av svaren. — Mellan fem och nio månader mellan första och sista mötet.
1 155 euro	— Mycket komplex fråga. — Behov av mycket omfattande sökning efter och analys av såväl data som bakgrundsdokumentation. — Omfattande samråd med berörda parter, allmänheten eller andra vetenskapliga organ, med omfattande bearbetning av svaren. — Mer än nio månader mellan första och sista mötet.

b) Kommissionen ska i varje enskilt fall och mot bakgrund av kriterierna i punkt a ange i sin begäran om yttrande vilken ersättningsnivå som ska gälla för föredraganden. Kommissionen kan ändra ersättningsnivå under det förberedande arbetet med yttrandet, om detta är motiverat av oförutsebara ändringar av relevanta kriterier.

		Officiella tidningen
		No	page	date
M1	KOMMISSIONENS BESLUT av den 27 juli 2009	L 196	61	28.7.2009
►M2	KOMMISSIONENS BESLUT av den 3 juni 2010	L 138	24	4.6.2010